Emocions, coaching i pensament a la tutoria

Proposta sobre la tutoria i com treballar-la. Un recurs més per la tasca docent, que incideix en la manera de comunicar-nos amb els nens, donant importància a les preguntes i deixant que siguin ells els que es qüestionin les coses i intentin arribar a les conclusions. És un treball d’apropament a l’alfabetització de les emocions a través d’activitats i dinàmiques de grup. El treball de la motivació a partir de contes, metàfores i treball sistemàtic sobre com enfoquen els nens la seva feina i les seves tasques d’estudi en el seu dia a dia

El Modelo educativo de bolonia y competencias docentes. Aportaciones desde el coaching educativo

Las competencias del docente universitario están actualmente en revisión para ajustarse a los requisitos del modelo universitario europeo. En este trabajo se toman en consideración las competencias emocionales, las competencias comunicativas- relacionales y las competencias de liderazgo docente. Se exponen los resultados de las formaciones realizadas en torno a las mismas y se aporta un modelo de coaching educativo estructurado en cuatro grandes bloques: inteligencia emocional, liderazgo, coaching y estrategias relacionales. Se exponen los beneficios de introducir el rol de líder-tutor-coach para facilitar el desarrollo competencial del alumnado

“Coaching” : Influência no Desenvolvimento Pessoal e Profissional

Face à actual conjuntura com que o mundo organizacional se depara, com as constantes necessidades de mudança, empreendedorismo e inovação, para que as organizações possam continuar a “sobreviver” e acompanhar a competitividade necessitam de se munir em termos de novas técnicas e novas estratégias. A parte humana vem ocupando cada vez mais uma posição de destaque neste meio, pelo que uma das principais formas das organizações se conseguirem manter competitivas passa pela forte aposta no potencial humano, inovando em termos de gestão de pessoas, com vista ao seu desenvolvimento pessoal e profissional. O Coaching ocupa aqui, segundo a literatura uma posição de destaque, constituindo-se como uma ferramenta promotora do desenvolvimento de pessoas, com vista ao sucesso organizacional. Mas será que efectivamente os processos de Coaching contribuem para o desenvolvimento pessoal e profissional, possibilitando melhorar a performance dos indivíduos? É nesta premissa que a presente investigação se baseia, pois visa através do método da entrevista e da técnica da análise de conteúdo identificar um conjunto de indicadores que possam comprová-la. O grupo alvo inclui um conjunto de indivíduos que já tenham beneficiado de algum dos tipos de processo de Coaching. Com a investigação empírica da presente investigação conclui-se que, efectivamente, os processos de Coaching se apresentam como uma ferramenta de desenvolvimento pessoal e profissional com impacto e influência em vários níveis e áreas do indivíduo.

Coaching SME managers: business development or personal therapy? A mixed methods study

While a growing number of small- and medium-sized enterprises (SMEs) are making use of coaching, little is known about the impact such coaching has within this sector. This study sought to identify the factors that influence managers' decision to engage with coaching, their perceptions of the coaching ‘journey’ and the kinds of benefits accruing from coaching: organisational, personal or both. As part of a mixed methods approach, a survey tool was developed based upon a range of relevant management competencies from the UK's Management Occupational Standards and responses analysed using importance-performance analysis, an approach first used in the marketing sector to evaluate customer satisfaction. Results indicate that coaching had a significant impact on personal attributes such as ‘Managing Self-Cognition’ and ‘Managing Self-Emotional’, whereas the impact on business-oriented attributes was weaker. Managers' choice of coaches with psychotherapeutic rather than non-psychotherapeutic backgrounds was also statistically significant. We conclude that even in the competitive business environment of SMEs, coaching was used as a largely personal, therapeutic intervention rather than to build business-oriented competencies.

OUTLINE Karriärplanering - En utvärderande studie av ett projektom coaching av arbetslösa

Projektet OUTLINE Karriärplanering genomfördes under tiden december 2004 - december 2006. Det övergripande syftet var att ”/…/ få individerna att se vägar, öppna ögon, hitta mening via den egna personligheten, egenskaperna och ta ansvar för sin framtid genom egna beslut.” Verksamheten skulle på en konkret nivå resultera i att:20 % fått ett jobb20 % var i lärande i arbete (praktikplats)40 % skulle ha upptäckt ett utbildningsalternativ20 % skulle ha upptäckt vårdbehov e dyl.En viktig del av projektets verksamhet var även att utveckla en fungerande samverkansform mellan projektet OUTLINE, Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen.Studiens övergripande syfte är att undersöka hur ett arbetsmarknadspolitiskt projekt kan stödja unga och äldre långtvarigt arbetslösas inträde på arbetsmarknaden.Resultatet av ett projekt är inte bara en fråga om att deltagarna kunnat få ett arbete eller inte. För den som inte lyckats på den punkten kan livet ändå ha förändrats på ett positivt sätt. Ett realistiskt resultat kan i stället vara att skapa en beredskap hos deltagarna att förbättra sina möjligheter att kunna konkurrera på arbetsmarknaden. Att verksamheten radikalt skulle öka deltagarnas konkurrensförmåga är ett alltför optimistiskt antagande. Även om coachingen är viktig och verkningsfull är den som regelinte tillräckligt, om än ett betydelsefullt första steg. Verksamheten haft påvisbara effekter som går bortom de rent arbetsmarknadspolitiska, d.v.s. det har på ett direkt och påtagligt sätt påverkat de involverade aktörerna i deras vardagliga liv. De fick ”närvaroplikt” och samtidigt livet ”inrutat” och de måste ”bekänna färg” genom sina kontinuerliga möten med handläggare, coacher och övriga deltagare. För några kan detta vara en vändpunkt i livet, medan det för andra i stället föder nya strategier för att intesugas in i det arbetsmarknadspolitiska ”aktivitetsspelet”.