1000 resultados para digitala- och sociala medier
Resumo:
Artikel i konferensrapport.
Resumo:
Subjektivitet och vrldsbild r studiens nyckeltermer. Jag undersker temat ensamhet kontra gemenskap i Ulla-Lena Lundbergs frfattarskap. Inledningsvis antar jag inte bara att temat r centralt i frfattarskapet, utan ocks att individualism som ett knnetecken fr det moderna och senmoderna vsterlandet ofta ifrgastts i Lundbergs verk. Med fokus p subjekt som ideologiska fenomen, knutna till tid och rum, r Sibirien. Ett sjlvportrtt med vingar (1993) av srskilt intresse. Avhandlingen kan beskrivas som en dubbel analys av Sibirien, som analyseras bde som en sjlvbiografi och en antisjlvbiografi. Sibirien r ett individualistiskt uttryck men omfattar samtidigt kritik av individualism, som frknippas med ensamhet. Problematiken individomvrld och ensamhetgemenskap, som r knuten till frgan om vad meningen med livet r, fljs ocks genom sju av Lundbergs romaner. Studien utgr ett slags frfattarskapsstudie, eftersom Sibirien lses mot bakgrund av dessa verk och inte enbart mot bakgrund av den sjlvbiografiska genren. Problematiken kan vara antingen uttalad eller implicerad i en krleks- och ddstematik. Centralt i frfattarskapet r ett intresse fr frmoderna och ickevsterlndska kulturer, vilket fr mig att frga: Vilken betydelse har frestllningarna om det gamla och det frmmande fr ifrgasttandet av individualism? Frfattarskapet frsts hr som en aktuell kommentar till dess utomlitterra samtid med individualism som ett knnetecken och antiindividualism som ett annat.
Resumo:
Solveig von Schoultz (19071996) hr till de betydande i svensk poesi doktorsavhandlingen r den frsta som behandlar hennes diktarskap. Som lyriker engagerades hon av livets stora frgor, sdana de fds ur den konkreta erfarenheten. Hennes knsla fr det individuella rymde ett vidare perspektiv, en enveten drivkraft att frst tillvarons dolda sammanhang. I avhandlingen grs en tematisk analys av kvinnan och tiden som en process av mnniskoblivande i von Schoultz poesi. Genom textnra lsningar och motiviska studier diskuteras temat kvinna mnniska i dess mngfaldiga yttringar. ven om innehll och ider har en stor tyngd i von Schoultz poesi r hon ytterst medveten och noggrann gllande formen. Det handlar inte bara om vad man sger utan hur, betonade hon. I avhandlingen fsts drfr avseende vid form svl som innehll. Centrala begrepp i analyserna r identitet, moderskap och arbete, kring vilka avhandlingen byggs upp. Diktanalyserna visar hur tematiken frvandlas och bestr i det lnga diktarskapet och ger en bild av von Schoultz vrdegrund och djupa humanism.
Resumo:
I avhandlingen undersks den ryska maktutvningen under stora ofredens civilfrvaltningsskede (1717-1721). Var ockupanterna villiga att axla rollen som "god verhet" eller pgick frtrycket ofrminskat som under den fregende militra styrelseperioden? Hierarkins och frvaltningens uppbyggnad liksom interaktionen inom den politiska kulturen undersks. Tjnstemnnens frutsttningar att skta sina uppdrag och deras upptrdande granskas. Slutligen grs en jmfrelse med andra ockupationer fr att faststlla hur allmngiltiga frhllandena var i Finland under den ryska civilfrvaltningsperioden 1717-1721.
Resumo:
Niklas Nyqvists avhandling inom mnet musikvetenskap vid bo Akademi behandlar professorn i musikvetenskap och folkdiktsforskning Otto Anderssons (18791969) folkmusikaliska verksamhet. Andersson har fortfarande en betydelsefull position som auktoritet inom den finlandssvenska folkmusiken. Detta kan bl.a. konstateras genom att hans namn figurerar i s gott som all referenslitteratur som vetenskapligt eller populrvetenskapligt beskriver den finlandssvenska folkmusiken. Vidare r hans krarrangemang av folkvisor stndigt terkommande, nrap obligatoriska inslag i finlandssvenska sng- och musikfestsammanhang. Avhandlingen analyserar och belyser Anderssons vg till denna viktiga stllning inom den finlandssvenska kultursfren. Samtidigt utreds ocks hans betydelse vid formandet av den bild vi idag har av finlandssvensk folkmusik. Detta grs med utgngspunkt i hans folkmusikaliska verksamhet insamling, revitalisering och forskning ssom den beskrivs i hans egna skrifter. Dessa texter, svl opublicerat som publicerat material, analyseras i frhllande till den kulturhistoriska utvecklingen och samtidigt r ocks en biografisk dimension nrvarande. Avhandlingen undersker allts p vilket stt en individ genom sin verksamhet och sina publikationer bidrar till formandet av det som i avhandlingen betraktas som en finlandssvensk folkmusikkanon.
Resumo:
I avhandlingen granskar jag hur tv historiska trhusmiljer, Neristan i Karleby och Gamla stan i Ekens, ndras till sina inre strukturer och till sin yttre karaktr under 1900-talets senare hlft. Utvecklingen har underskts genom begreppet gentrifiering som betecknar en fysisk och socioekonomisk frndring av omrdena och genom en betoning av den s kallade kulturarvsprocessen som ftt omrdena att framst som kulturarv. Avhandlingen r indelad dels i en mer allmn del dr den allmnna stadsutvecklingen under efterkrigstiden beskrivs, dels i en mer individanknuten del dr personliga upplevelser och uppfattningar om processerna behandlas. Diskussion frs ven i dialog med ett omfattande pressmaterial som ger oss en samtidsbeskrivning av den frnderliga staden. I avhandlingen betraktas gentrifierings- och kulturarvsprocesserna drmed ur olika synvinklar frmst tematiskt och via olika kllor men ven kronologiskt frn tiden efter andra vrldskriget till brjan av det nya millenniet. En av de mest synliga frndringarna har skett i trhusomrdenas fysiska gestaltning d hus, grdar och gatumiljer har rustats upp och polerats. Det r frmst invnarna som sttt fr den fysiska upprustningen men det har ocks funnits ett intresse frn stdernas sida i att rusta upp gatumiljerna. Tillika har gentrifieringen pverkat stdernas inre hierarkier d ett slumrande bostads- och affrsomrde har blomstrat upp p nytt och stigit i rang bland stdernas vriga delar. En ny typ av affrskultur, som med gentrifieringen har etablerats p omrdena, har tillfrt en ny slags kommersiell och utseendemssig karaktr n den omrdena traditionellt har haft. Upprustningsverksamheten och den mera lyxbetonade kommersiella verksamheten har ytterligare frstrkt kulturarvsprocessen. Speciellt pfallande har den kommersiella gentrifieringen varit i Neristan men trenden kan ses i de bda stderna. Fr att en gentrifiering kan bekrftas har det varit viktigt att pvisa att det ocks har skett frndringar i de inre, mera osynliga strukturerna. Ett intervjumaterial som bestr av 21 intervjuer ger underskningen lokalt frankrade, konkreta och p erfarenhet baserade perspektiv p stadsomvandlingsprocesserna. Mina informanter beskriver, reflekterar ver och tar stllning till frndringarna i trstderna ur en socialt mnsklig aspekt och utgende frn en nutida synvinkel. Informanterna har ven visat sig spela olika roller i processerna vilket syns i deras olika stt att bruka och ta ansvar fr de historiska trstadsomrdena. De individuella synpunkterna ses i relation till befolkningsuppgifter som ger belgg fr en social frndringsprocess. Frutom en gentrifiering av omrdena har jag ocks analyserat hur Neristan och Gamla Ekens har berrts av en annan process som jag kallat fr en kulturarvsprocess. Kulturarvsprocessen syftar liksom gentrifieringen p en vrde- och attitydfrndring som har frsett historiska trstadsmiljer med en ytterligare betydelse som kulturarv. Frn att man under de frsta rtiondena efter kriget ville erstta den gamla stadsbebyggelsen med nytt och modernt byggnadsbestnd vill man numera frvalta trstadsmiljer p ett annat stt. I avhandlingen diskuterar jag hur den historiska trstaden uppfattas, tilldelas mening och utnyttjas som ett ansvar och som en resurs i ett nutida och framtida perspektiv. Trstdernas kulturarvsprocess ses i avhandlingen som en valprocess dr historiska trstadsomrden smningom har valts ut som viktiga bevarandeobjekt. Att Neristan och Gamla Ekens har utgjort sdana objekt fr en medveten bevarandepolitik kan bekrftas. Skiftningen frn att den gamla bebyggelsen i stderna tidigare hotades av rivning, ofta utan vedertagna orsaker, till att gamla trhusmiljer i sin helhet sedermera frsetts med skyddsplan visar att instllningen till gammal byggnadskultur har frndrats. Genom att ha lyft fram rdande vrderingsstt har jag belyst denna vrdetransformation. Min underskning visar att gentrifieringen av historiska trstadsomrden har drivits framt av ett lokalt intresse i vilket framfr allt de nya invnarna men ocks myndigheter och bostadsfrmedlingen har spelat en aktiv roll. Men naturligtvis skulle processen inte ha initierats utan inspiration och frebilder frn annat hll. Dremot har kulturarvsprocessen pverkats starkare av internationella frebilder och av ett nationellt intresse. Processen styrs globalt av ett estetiskt tnkande genom att man via den vill vaska fram guldkornen bland alla kulturhistoriskt vrdefulla objekt. Kulturarvsprocessen stds ytterligare av turismindustrin som uppmuntrar till kommersiell gentrifiering i syfte att sjlv kunna dra nytta av en revitalisering av det gamla. P lokalniv anvnds gamla trstadsmiljer alltmer som marknadsfringsobjekt fr stdernas image och profilering. Min underskning visar att kulturarvsprocessen har i de underskta stderna framskridit i tre olika faser. Den frsta fasen kom igng under 1970-talet d en del statliga myndigheter och experter brjade visa intresse och uppskattning fr historiska trstadsomrden. Trhusmiljerna i Norden lyftes fram fr offentlig debatt i samband med en nordisk trstadskonferens som ordnades 1972 och i ett flertal publikationer som gavs ut. Konferensens betydelse fr den gamla bebyggelsens bevarande var betydande och satte i gng en vg av nytnkande och uppskattning av gammal byggnadskultur. Kulturarvsprocessens andra fas aktualiserades under 1980-talet d ven pressens roll i bevarandediskussionerna blev mer intensiv och stllningstagande. Under den andra fasen faststlldes ocks en ny nationell byggnadsskyddslag r 1985. En tredje fas i kulturarvsprocessen inleddes efter att den historiska trstadsdelen i Raumo blivit vrldsarv 1991 och efter att den nya kommersiella gentrifieringen av historiska trhusmiljer kom i gng. D kom ocks begreppet kulturarv med i diskussionen som en frstrkare av miljernas betydelse fr det lokala, nationella och internationella byggnadsarvet och fr stdernas egen identitet och image. Upplevelseindustrins uppblomstring och krav p synlighet har gjort trstadsmiljer till konsumtionslandskap fr nya upplevelser. Den historiska trstadsmiljn r inte lngre enbart en boendemilj utan i allt hgre grad ven en besksattraktion. Den nya rollen betyder inte automatiskt ett upplivande utan i sjlva verket har Gamla stan i Ekens blivit mer stillsam som fljd av gentrifieringen medan turismen har kat som en del av kulturarvsprocessen. I Ekens har ssong- och sommarboende ytterligare gett en srprgel t Gamla stan och samtidigt saktat ner utvecklingstakten p omrdet. I Neristan har de frut livliga innerstadskvarteren bytts ut mot en vlpolerad idyll. Kvartersbutikerna har frsvunnit och delvis ersatts med specialaffrer. Trhusomrdena har drmed ftt en annan roll i den urbana miljn som inte bygger p den roll de tidigare har haft. Avhandlingens problematik har drfr genomgende kretsat kring olika stt att vrdera gammal bebyggelse. Bde gentrifieringen och kulturarvsprocessen har frvandlat de vardagliga boendemiljerna i Karleby och Ekens frn en kulturell och arkitektonisk brda till ett kulturellt kapital och deras betydelse som kulturarvsmiljer har manifesterats fullt ut. Tillika har processerna framhvt miljernas srprgel och kat deras synlighet lokalt och globalt. Uppvrderingen av trhusomrdena berttar om att vr uppskattning av den gamla byggnadskulturen har kat och att vi har insett vrdet i att bevara den.
Resumo:
Studien grundar sig p tanken att populrkulturen och dess uttrycksformer r viktiga att analysera nrmare ven nr det gller en frstelse av religion i dagens vrld. Populrkulturen kan antas bde spegla och pverka oss. Detta sker naturligtvis inte p ett enkelt stt, men populrkulturen kan nd anses vara med och forma hur vi ser p vrlden omkring oss och p fenomen som t.ex. religion och knsroller. Den genre Sj valt att rikta in sig p, science fiction, r vald med tanke p hur denna genre tagit sig an bde frgor om religion och genus och hur den ven blir av betydelse fr analyser av dagens vrld. Studien riktar i frsta hand in sig p forskning kring frlsartemat i populrkulturen. Det delvis nya som tillfrs forskningen r ett genusperspektiv. Istllet fr att rikta in sig p de oftast manliga messiasgestalterna ser studien sledes till den kvinnliga nrvaron i berttelserna. Fr det frsta analyseras kvinnliga karaktrer i rollerna som krleksobjekt och mdrar. Centrala frgor som tas upp i denna del av avhandlingen r de kvinnliga karaktrernas roll i frhllande till manliga messiasgestalter och messiasmyter i materialet. Andra frgor som behandlas r de kvinnliga karaktrernas tillgng till en religis rst och religist ledarskap, samt en hurdan kvinnlighet de kan anses representera. Fr det andra ser studien nrmare p frgan om vad som hnder med messiasmyten nr en kvinna istllet fr en man tillts rdda vrlden. En jmfrelse grs mellan manliga och kvinnliga messiasgestalter och vissa tydliga olikheter srskilt i relation till frgor om religis makt presenteras. Sofia Sjs avhandling visar p problem nr det gller frgor om kvinnligt religist ledarskap som ven kan relateras till attityder i dagens vrld, men pekar ocks p hur traditionella framstllningar av bde messiasmyt och kvinnlighet utmanas och frndras i det underskta materialet.
Resumo:
Under sjfrden till S:t Helena och livet i exil konstaterade Napoleon Bonaparte tillsammans med sina franska fljeslagare att de hade ett frflutet utan like att ta stllning till och som omvrlden skulle komma att bedma enligt eget gottfinnande om den inte upplystes om de verkliga frhllandena: Nvl! Vi skall skriva vra memoarer... De hgkomster som frmedlades via dikteringar och dagliga samtal skulle med tiden komma att utgra krnan i den fallne kejsarens massiva propaganda fr att nnu en gng frska styra utvecklingen i en pronapoleonsk riktning. I fngenskapen skildrar och frklarar han sin frda politik. Han avsljar ocks de vittomfattande planer han hade haft fr Frankrike och Europa, planer som i och med nederlaget i Waterloo aldrig hade frverkligats. Vad Napoleons planer egentligen innefattade har Barbro Juselius-Rosse i freliggande studie tagit upp till diskussion emedan rsten frn S:t Helena har givit upphov till de mest skilda tolkningar. Samtidigt kan man i det napoleonska budskapet se en central men fram till dags dato i hg grad frbisedd lnk i Europatankens historia.
Resumo:
Avhandlingen r en studie i kn, genus och sexualitet i den franska frfattarinnan Marguerite Yourcenars romaner. Underskningen utgr frn ett queer-teoretiskt perspektiv och har som syfte att belysa de olika stt p vilka Yourcenars texter uttrycker ett ifrgasttande av och ett verskridande av normer betrffande kn, manlighet och kvinnlighet, samt sexuella kategorier. Det tudelade knssystemet (man/kvinna) och motsttningen mellan heterosexualitet och homosexualitet ses som frenklade sociala konstruktioner som inte motsvarar den mngfasetterade verklighet som avbildas i texterna. Mngfald, flyktighet och grnsverskridande r nyckelord i underskningen. I avhandlingen granskas snart nr alla Yourcenars romaner samt en novell i form av separata lsningar, fr att ge en s heltckande bild som mjligt av hur problematiken behandlas i hennes produktion. Sledes belyses srarten hos varje verk och det r ven mjligt att uppmrksamma den utveckling som skett under karrirens gng. Kn och sexualitet diskuteras separat i enlighet med Gayle Rubins och Eve Sedgwicks tes att sexualitetsforskning och genusstudier inte br sammanblandas: sexualitet r ett s komplext fenomen att kn och genus r otillrckliga analysverktyg fr en seris och djuplodande diskussion. Genom att lyfta fram olika exempel p figurer i Yourcenars romaner som implicit eller explicit tar avstnd ifrn en klar indelning i mn och kvinnor, respektive manlighet och kvinnlighet, pvisas att tanken att det existerar tv olika biologiska kn systematiskt tillbakavisas. Diskussionen om sexualitetstemat koncentrerar sig p frhllandet mellan homo-och heterosexualitet, men betonar ven hur temat anknyter till andra centrala teman, ssom religion och ras. Bilden av homosexualitet ndrar frn en text till en annan, vilket illusterar att en skarp motsttning mellan homo- och heterosexualitet r ohllbar.
