990 resultados para Hurwitz, Phinehas Elijah, 1765-1821. Sefer ha-berit
Resumo:
The first pandemic of the 21(st) century, pandemic H1N1 2009 (pH1N1 2009), emerged from a swine-origin source. Although human infections with swine-origin influenza have been reported previously, none went on to cause a pandemic or indeed any sustained human transmission. In previous pandemics, specific residues in the receptor binding site of the haemagglutinin (HA) protein of influenza have been associated with the ability of the virus to transmit between humans. In the present study we investigated the effect of residue 227 in HA on cell tropism and transmission of pH1N1 2009. In pH1N1 2009 and recent seasonal H1N1 viruses this residue is glutamic acid, whereas in swine influenza it is alanine. Using human airway epithelium, we show a differential cell tropism of pH1N1 2009 compared to pH1N1 2009 E227A and swine influenza suggesting this residue may alter the sialic acid conformer binding preference of the HA. Furthermore, both pH1N1 2009 E227A and swine influenza multi-cycle viral growth was found to be attenuated in comparison to pH1N1 2009 in human airway epithelium. However this altered tropism and viral growth in human airway epithelium did not abrogate respiratory droplet transmission of pH1N1 2009 E227A in ferrets. Thus, acquisition of E at residue 227 was not solely responsible for the ability of pH1N1 2009 to transmit between humans.
Resumo:
Syftet med denna studie var att beskriva amningstidens lngd (enbart och totalt) samt underska om det fanns ett samband mellan amningstidens lngd och olika bakgrundsvariabler ssom lder, civilstnd, utbildning, paritet och std. Ur ett redan insamlat material frn 2000-2001 valdes frgor som berrde ovan nmnda bakgrundsvariabler ut. Antalet kvinnor som ingick i studien var 250. Studien gjordes som en retrospektiv, korrelationsstudie med kvantitativ ansats. Vid sammanrkning av resultatet av tiden fr enbart amning, fann vi att barnen ammats i medeltal 16 veckor. Nr det gller den totala amningstidens lngd var medeltalet som barnets ammats 29 veckor. Anmrkningsvrt var att de kvinnor som uppgivit att de inte erhllit ngot std frn BVC, faktiskt ammade lngre n de kvinnor som uppgivit att de erhllit std. Anmrkningsvrt var ocks att endast 43 kvinnor hade ftt std vid alla instanser samt att 11 kvinnor inte ftt std vid ngon av instanserna. Majoriteten av kvinnorna uppgav att det viktigaste stdet var det std de fick frn make/sambo.
Resumo:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att underska studenters och sjukskterskors instllning till informationsteknologi, samt studenters erfarenhet av IT och mjlighet att utnyttja IT i klinisk utbildning. Anvnda databaser var Medline, Science Direct, och Google Scholar. Fljande skord anvndes: nursing, student, documentation, attitudes to computers, computerized, och medical record. Femton artiklar ingick, varav nio hade kvantitativ ansats och sex kvalitativ ansats. Resultatet visade att yngre studenter inte hade lika hgt frtroende fr teknologi som ldre studenter. Resultatet var inte det vntade d yngre studenter haft mjlighet att anvnda datorer i grundskolan. IT i undervisningen kade dock frtroendet fr tekniken. Nr handdator (PDA) blev ett verktyg, blev den ocks ett std i kritiskt tnkande och informationshantering och bidrog till att ka kvaliteten p omvrdnaden. Speciellt njda var studenter med att ha snabb och enkel tillgng till information jmfrt med att ska information i bcker. Problem med PDA kunde glla svrighet att lra sig tekniken, negativ instllning hos personal och tekniska brister. Sttet att introducera IT hade stor betydelse fr studenters bengenhet att acceptera eller ta avstnd frn IT. Elektronisk patientjournal resulterade inte i bttre vrd. Gamla problem kunde lsas men nya uppstod. Testresultat frsvann inte men kunde fortfarande frbises. Risken fanns fr motsgelsefulla medicinska data relaterat till dubbla journalfringssystem.
Resumo:
Syftet med denna studie var att reliabilitetstesta Alberta Context Tool (ACT) i svensk hlso- och sjukvrd och beskriva ortopedsjukskterskors skattning av kontextuella faktorer ssom ledarskap, arbetskultur, terkoppling, utvecklingsmjligheter och forskningsanvndning, som kan pverka mjligheten att omstta forskningsresultat i vrdarbetet. Urvalet bestod av 119 sjukskterskor som arbetade p ortopediska vrdavdelningar p sex olika sjukhus i mellersta Sverige. ACT r ett frgeformulr framtaget utifrn de senaste rens forskning om vilka faktorer i kontexten som har betydelse fr sjukskterskors forskningsanvndning. Reliabilitetstest gjordes enligt analys med Chronbach`s Alpa och innehllsvaliditet. Resultatet visade att ACT var relevant att anvndas fr sjukskterskor som arbetar p ortopedisk vrdavdelning i Sverige. Reliabilitetstesten med Chronbachs Alpa gav vrden nra 0,7 fr de tta frgeomrden som behandlar kontexten.Sjukskterskorna rapporterade att det fanns brister i mnga av de delar av kontexten som enligt forskning visat sig ha betydelse fr mjligheten att implementera evidensbaserad vrd. Sjukskterskorna trivdes med sitt arbete och knde att deras kunskaper vrderades hgt i vrdteamet. Resultatet visade dock att det inte fanns tillrckligt std frn ledningen fr att utveckla vrden. De rapporterade att de nstan inte alls fick terkoppling i vrdarbetet. Det saknades stdfunktioner och strategier fr att implementering av forskningsresultat skulle vara mjligt att implementera i vrdarbetet. Majoriteten av sjukskterskorna sg positivt p forskningsanvndning.
Resumo:
Studiens syfte r att ta del av skolchefernas och pedagogernas syn p naturvetenskap i frskolan och hur pedagogerna beskriver att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. De frgestllningar vi vill ha svar p r: Hur ser skolcheferna och pedagogerna p naturvetenskap i frskolan? Vad har pedagogerna fr intresse och kunskaper i naturvetenskap, och hur beskriver pedagogerna att det visar det sig i verksamheten? P vilket stt r skolcheferna och pedagogerna medvetna om de reviderade strvansmlen fr naturvetenskap i Lpf-98, rev. 2010?Fr att ska svar p frgestllningarna har vi anvnt oss av kvalitativa intervjuer med tta pedagoger frdelade p fyra frskolor uppdelat i tv kommuner med varsin skolchef.I studien kom det fram att skolcheferna och pedagogerna tyckte det var viktigt med naturvetenskap i frskolan, de vill ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse fr naturvetenskap. Pedagogernas tankar om naturvetenskap handlar mest om arbetsomrdet biologi, medan arbetsomrdena kemi och fysik anses vara svrare och synliggrs inte lika mycket i verksamheten enligt pedagogerna. Skolcheferna och pedagogerna ansg ocks att metoder ssom utforskande och experimenterande passar bra fr barnen i frskolan. Bde skolchefer och pedagoger r medvetna om de nya strvansmlen i Lpf-98, rev. 2010 och tycker att det r bra med ett tydligt ansvar fr frskollrarna.Resultatet av studien visar att pedagogernas intresse och kunskaper inom naturvetenskap r den naturvetenskap, allts biologi som de frmedlar till barnen i sin verksamhet p frskolan. Hlften av de intervjuade pedagogerna ansg sig ha ett behov av utbildning inom det naturvetenskapliga mnet, fr att sjlva kunna bli skrare och anvnda flera naturvetenskapliga begrepp i sitt rtta sammanhang.
Resumo:
Den hr underskningen behandlar inomhusmiljn och barns inflytande i frskolan. Syftet med studien r att f en frstelse fr barns inflytande ver inomhusmiljn, bde avseende freml och rumsliga aspekter. Jag vill f en bredare syn p hur barn utvar inflytande ver inomhusmiljn och vad lrarnas roll i detta innebr. Studien utgr frn det postmoderna kunskapsperspektivet och anvnder tidigare forskning hos bland annat Ann Skantze, Elisabeth Nordin-Hultman, Kristina Westlund och Elisabeth Arnr fr problematisering av data. Som led i studien anvnds vidare statliga utredningar framfrallt Utbildningsdepartementets rapport Var -dags - inflytande i frskola, skola och vuxenutbildning (Ds 2003:46). Infr underskningen genomfrdes observationer p en frskola fr att f material att basera mina problemformuleringar och intervjufrgor p. Valet gjordes att genomfra en fallstudie med hjlp av tta intervjuer med barn och tv intervjuer med lrare. Som std fr analysen har ven fotografier tagits av inomhusmiljn. En viktig slutsats frn denna studie r att lrarna p frskoleavdelningen r vl medvetna om en planerad inomhusmilj och de har olika metoder fr att ta reda p barnens sikter. Dremot finns tydliga skillnader mellan barnen och lrarnas sikter vad gller regler, leksaker och vem som bestmmer p frskolan. Barnen anser att lrarna bestmmer allt. En annan slutsats jag kunnat dra r vikten av att diskutera ord och begrepp och dess betydelse, bde mellan lrare och mellan lrare-barn. Detta behvs fr att alla ska f mjligheten till inflytande.
Resumo:
Denna uppsats kretsar kring att prva hur en av de frmsta fretrdarna fr den realistiska skolan, frklarar de amerikanska anfallen mot Afghanistan (2001) och Irak (2003). Hans namn r Robert Kagan och uppsatsen syftar till ge en realists tolkning till varfr USA handlade som man gjorde. Man mste drfr frska uppfatta vrlden utifrn USA:s horisont och frska tolka samt stta sig in i den amerikanska positionen p den internationella arenan. Problemformuleringarna kretsar kring att f insikt i grundstenarna i Kagans teori, samt hur Kagans grundsyn skiljer sig gentemot den idealistiska. Vidare hur USA:s militra styrka, enligt Kagan, pverkar dess beteende p den internationella arenan, men ven hur Kagan ser p USA:s kommande globala engagemang. Robert Kagans bok Om paradiset och makten USA och Europa i den nya vrldsordningen kommer att utgra fundamentet i studien. I boken kretsar bl.a. Kagans resonemang kring att USA och Europa distanserar frn varandra, men ven kring militr styrka. Drfr ger boken oss en vldigt bra bild av USA:s position p den internationella arenan. Kagans resonemang vvs sedan ihop med kritik, realism, idealism och geopolitik. Slutsatsen blir att grundstenarna i Kagans resonemang terfinns i den s.k. realismteorin, men ven till viss del i geopolitiken. Han stter stor vikt vid militra medel och ser staterna som de mest betydelsefulla aktrerna, samt ser vrlden som allmnt hotfull. Han realistiska resonemang grundas p amerikanska spelregler och ledarskap p den internationella arenan. Skillnaden mellan Kagans grundsyn och den idealistiska bottnar frmst i idealisternas fokusering p integration mellan stater. Vidare att de stter tilltro till internationell rtt, samt har ett mer multilateralt frhllningsstt till omvrlden. Kagan menar vidare att starka stater r mer villiga att anvnda tvng och hot i internationella relationer. De bedmer dessutom hot och risker annorlunda jmfrt med svagare stater. Enligt Kagan beter sig USA som en internationell sheriff p den globala arenan och beteendet bottnar i militr styrka. Vidare anser Kagan att USA har haft samma kurs i flera rhundraden. USA har expanderat in i Europa och Asien och aldrig dragit sig tillbaka. Man hade redan fre den 11 september 2001 fokuserat p Kina som motspelare. Dessutom, menar Kagan, att USA varit villiga att satsa p ny militr teknik, vilken kan frndra krigfringen. Han skriver ven att bde Clinton och Bushadministrationen varit grundade p att USA r en ndvndig nation, samt att amerikaner vill beskydda och sprida det liberala systemet i vrlden.
Resumo:
Det r svrt att f en organisation och dess individer att enas om vad som gr att mta, vadsom r viktigt att mta och framfrallt hur man ska mta. Syftet med denna studie var attunderska om det inom Trafikverket fanns ngra upplevda effekter av HR-funktionens stdoch medverkan i ledningsgrupperna samt sledes se om HR behver finnas representerade iledningsgrupper inom Trafikverket. Frgestllningen utgr frn vrt syfte och delas upp i tremindre frgor. Fr att mjliggra underskningen vill frfattarna besvara fljande frgor:1. Vad anser ledningsgrupperna och HR att syftet med en ledningsgrupp inomTrafikverket r?2. Vilken roll och syfte upplever ledningsgrupper att HR har inom Trafikverket och vilkaeffekter upplever de till fljd av detta?3. Hur uppfattar HR sin egen roll och sitt eget syfte inom Trafikverket samt vilkaeffekter upplever HR att de har p ledningsgrupperna och organisationen?Frfattarna fick mjligheten att genomfra en fallstudie p en avdelning inom Trafikverketdr HR finns representerad i vissa ledningsgrupper men inte andra. Yeung och Berman (1997)menar att de begrepp som kopplar ihop HR och verksamhetsstyrning tyvrr inte r srskiltvlutvecklade i dagens organisationer och att de nuvarande HR tgrderna inte r tillrckligtvlformulerade fr att tydligt visa vilka effekter HR har p fretagets resultat.Genom intervjuer med olika chefer och en HR-representant har frfattarna fljande slutsatser: En ledningsgrupps sammansttning behver inte vara statisk. Det finns ingen klart uttalad definition av vad HR str fr inom organisationen. Det rder delade meningar om varfr HR inte finns representerad i allaledningsgrupper. Syftet med HR r att fra personalens talan i organisationen och vrna ompersonalfrgor igenom hela organisationen. Det r upp till varje organisation sjlv attdefiniera syftet med HR i deras organisation och flja detta.
Resumo:
Resumen: La tesina investiga si ha cambiado el uso de la lengua meta en la enseanza de lenguas modernas en la escuela sueca tras el inicio de Lgy 11. El estudio se realiza a travs de una revisin sistemtica de literatura. Vemos que en nuestro campo de investigacin faltan estudios profundos. Los estudios encontrados indican un aumento del uso de la lengua meta en el aula tras el inicio de Lgy 11. Sin embargo, en pocas situaciones parece cumplirse la norma que indica que todo lo esencial de la enseanza debe realizarse en la lengua meta. Las unidades de gramtica parecen ser el segmento de la enseanza en el cual los profesores usan el sueco ms extensamente. Segn los estudios analizados solamente una profesora incorpora la lengua meta cuando ensea la gramtica. No obstante, la mayora de los profesores expresan que la gramtica es una parte esencial de la enseanza de lenguas modernas
Resumo:
<p>Hgskolepedagogik, hgskolepedagogisk utbildning, BHU</p>
Resumo:
Dependency or independence? A qualitative study of how elderly home-help recipients regard having help and support Knowledge on elderly peoples understandings of dependence and independence is relatively scarce even though there is plenty of gerontological research on related topics. Although we know how to define and measure different types of dependency, we know, in fact, very little about how elderly home-help recipients themselves regard their situation in terms of dependency, independence and autonomy. This article aims to shed light on home-help recipients understandings of these constructs and on how they make sense of their situation. The analysis is based on 29 semi-structured interviews with people between the ages of 77 and 93. The findings show how these home help recipients differentiate between having help and support and being dependent on other people. Through the separation of aspects of these understandings, such as the reason why they accept help and support and how they regard the situation of being helped and assisted, three ways of regarding the situation have been identified, which stress the variability of the social construction of dependency and independence that these elders uphold. Some home-help recipients construct themselves as independent, others as autonomous and able selves, while a third group construct themselves as powerless.
Resumo:
<p>Sociologisk Forsknings digitala arkiv</p>
