789 resultados para digitala- och sociala medier
Resumo:
Amyotrofisk lateral skleros (ALS) r en fortskridande neurologiska sjukdom som ger den drabbade och de anhriga mycket sorg och smrta. Syftet med freliggande systematiska litteraturstudie var att utifrn aktuell vetenskaplig litteratur beskriva upplevelsen och behovet av omvrdnad som den sjuke i ALS och deras anhriga behvde. Syftet var ocks att beskriva vilken typ av information och std som behvdes. De vetenskapliga artiklarna som ligger till grund fr denna litteraturstudie har skt p databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergy. Artiklarna skulle vara publicerade mellan ren 2000-2007 och vara skrivna p engelska. ven manuella skningar har gjorts. Resultatet visade att sjukvrden hade ett stort ansvar att sttta, hjlpa och informera vid denna fortskridande neurologiska sjukdom. Det fanns behov av multiinriktad omvrdnad dr mnga olika professioner ingick fr att kunna ge patienterna den helhetsvrd de behvde. Det framkom att anhriga var de som hade den givna omvrdnadsrollen och att de hade ett behov av avlastning och information om sjukdomen, behandlingen och symtomen. Anhriga upplevde sjukdomen som en stor brda och pverkade deras egna hlsa.
Resumo:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter med cancer upplevde att vrdas palliativt i hemmet samt vilket behov av std de hade. Litteraturskningen genomfrdes p databaserna Blackwell Synergy, PubMed och Elin. Artiklarna skulle vara publicerade mellan ren 1999 och 2007. Granskningen av artiklarna genomfrdes med hjlp av en modifierad mall av Willman, Stoltz och Forsberg, Wengstrm. Urvalet resulterade i elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar. Resultatet visade att patienterna med cancer ville bo kvar i det egna hemmet och att de inte ville bli vrdade eller d p sjukhus. De som vrdades i hemmet hade bttre vlbefinnande bde psykiskt och fysiskt. Patienterna ansg att deras nrstende var en viktig del av vrden men det framkom ven att de upplevde sig som en brda fr de nrstende. Kontakten med det palliativa teamet var betydelsefull och teamet hade positiv inverkan p dem. Det framkom dock att de nskade att stdet frn det palliativa teamet hade kommit tidigare i sjukdomen. Det ansgs ocks som viktigt att ha tillgng till vrdpersonal dygnet runt samt att f rd och information kring medicinska och alternativa behandlingar. Patienterna hade behov av emotionellt std och de nskade att teamet delade deras knslor.
Resumo:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att underska vilka copingstrategier frldrar och syskon till cancersjuka barn anvnde sig av. Underlag till studien sktes i Hgskolan Dalarnas databas ELIN och i databasen Cinahl. Skningarna resulterade i 30 artiklar som granskades och vrderades med hjlp av granskningsmallar. Av de granskade artiklarna bedmdes 22 motsvara studiens syfte och frgestllningar och anvndes i studiens resultat. Resultatet visade att frldrar till cancersjuka barn inte valde en eller flera copingstrategier utan att det var en process under en lngre tid. Ju lngre tiden gick desto frre copingstrategier behvde de anvnda sig av fr att hantera sin situation. Det visade sig ocks att mdrarna oftast anvnde sig av problemfokuserade copingstrategier ssom att ska socialt std och att ska information, men ven till viss del av knslofokuserade copingstrategier som att tnka positivt och att hlla samman familjen. Fderna dremot anvnde sig till strsta delen av knslofokuserade copingstrategier som bland annat innebar att de distanserade sig frn problemet genom att spendera mer tid p arbetet. Syskon till barn med cancer anvnde sig oftare av en blandning av problemfokuserade och knslofokuserade copingstrategier n vad frldrarna gjorde. De strategier som syskonen beskrev vara till strst hjlp var att ska socialt std, att ska information samt att umgs med kamrater och sysselstta sig med annat.
Resumo:
Syftet med denna studie var att underska vad kost och fysisk aktivitet har fr betydelse fr vervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie dr artiklarna r hittade p databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse fr vervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet br frldrarna introducera fr barnen redan i tidig lder, eftersom barnen fortstter leva med de vanor de lr sig i barndomen. Frldrarna kan introducera goda kostvanor genom att stta grnser fr hur mycket onyttig mat barnen fr ta och alltid se till att barnen har tillgng till frukt och liknande hemma, eftersom det kar deras intag av detta. TV och andra stillasittande aktiviteter kar vilket i sin tur leder till att vervikten kar bland barn. Genom att begrnsa dessa aktiviteter och inte tillta barnen att ha egen TV p rummet kan frldrarna lttare hjlpa barnen att bibehlla deras normalvikt. Genom att begrnsa TV tittandet begrnsas ocks mngden reklam som har visat sig pverka barnen negativt. Primrvrd och barnhlsovrd br vara uppmrksamma p barn som r verviktiga och ge frldrar information om hlsosam mat och vikten av fysisk aktivitet.
Resumo:
Syftet med denna studie var att belysa vilka behov och nskeml som fanns hos anhriga nr deras nrstende pltsligt avled samt vilka tgrder sjukskterskor kunde vidta fr att tillgodose behoven hos anhriga vid pltsliga ddsfall av nrstende. Artiklarna i denna litteratur studie skulle vara vetenskapligt granskade och vara skrivna mellan ren 1993 och 2007. Urvalet begrnsades till svensk och engelsk litteratur. Databaser som anvnds var ELIN, Blackwell/Synergy, PubMed och EBSCO. Kvalitetsgranskning gjordes med hjlp av en modifierad granskningsmall. Anledningen till att frfattarna valde detta mne var att de upplevde det svrt att bemta efterlevande. Nr anhriga drabbades av ett pltsligt ddsfall kunde deras liv vndas upp och ner och bli kaotiskt. I denna situation var det ofta sjukskterskor anhriga mtte frst. Det framkom i flera studier att anhriga knner ett stort behov av nrhet, kommunikation, std och komfort. Anhriga ville ha sanningsenlig och noggrann information om nrstendes dd. Mnga sjukskterskor upplevde att det var svrt att bemta anhriga vid pltsliga ddsfall. Trots detta upplevde anhriga att sjukskterskor hade medknsla och kunskap om den svra krisen som drabbat dem. Sjukskterskor gav information och lyssnade p anhriga, detta bidrog till emotionellt std till anhriga.
Resumo:
The purpose of this essay is to examine and explain how the Swedish mining court of Stora Kopparberget (the Great Copper Mountain) implemented its judicial legislation between 1641-1682. Questions are asked about which counts of indictments the court tried, which sentences they handed out, in what quantities and how these results looks in comparison with other contemporary courts. The index cards of the court judicial protocols are the primary source of information. The methods are those of quantity- and comparative analysis.The results show that theft of copper ore was the most common crime ransacked by the court. Other common crimes were (in order): sin of omission, transgression of work directions, fights, slander and disdain, trade of stolen ore, failing appearance in court etc.Fines were by far the most common sentence followed by shorter imprisonments, gauntlets, loss of right to mine possession, twig beating, loss of work, penal servitude, banishment, wooden horse riding and finally military transcription. Even though previous re-search, in the field of Swedish specialized courts, is almost non existent evidence confirms great similarities between the Stora Kopparberget mining court and Sala mining court. This essay will, hopefully, enrich our knowledge of specialized courts, of 17th century mining industry and society and let us reach a broader understanding of the working conditions of the mountain.
Resumo:
Syftet med denna studie r att bidra till skolutveckling genom att prova, beskriva och diskutera hur man med hjlp av lrstilsmetodik kan undervisa vuxna andrasprksinlrare i svenska som andrasprk. Resultatet stmmer verens med tidigare forskning, lrstilsmetodiken bidrar till mluppfyllelse i denna grupp med vuxna andrasprksinlrare. Jag hoppas att studien utgr ett bidrag till andrasprksundervisningen och kar lsarens kunskap om inlrningsstilar.
Resumo:
Fr att frutsga och frklara mnniskors beteenden och intentioner har attityd lnge varit ett centralt begrepp inom socialpsykologin. En vanlig teori och modell fr ndamlet r theory of planned behavior (TpB), vilken sger att en individs beteende styrs av dess intention, som i sin tur r en funktion av den personliga attityden, det sociala trycket och den upplevda kontrollen att kunna genomfra aktuellt beteende. Syftet med freliggande studie var att underska attityden och intentionen till att fullflja nuvarande studier och gra en applikation av TpB-modellen via en Internetenkt riktad till studenter p Hgskolan Dalarna (N = 1292). Hypotesen att den upplevda kontrollen r den viktigaste direkta variabeln fr intentionen kunde godtas, vilket kan antagas bero p beteendets karaktr. Diskussion frs ocks kring intentionens eventuella omvandling till verkligt beteende.
Resumo:
Syftet med detta examensarbete r att underska hur lrare och rektorer p ett specifikt utbildningscentrum uppfattar, mjliggr och frverkligar flexibelt lrande samt f deras insikt i vad flexibelt lrande bidrar till nr det gller elevers lrande. Fr att uppn syftet med denna underskning har fljande frgestllnings stllts: Hur uppfattas flexibelt lrande av lrare och rektorer, vad uppfattar rektorer och lrare som positivt samt negativt med flexibelt lrande, hur mjliggrs och frverkligas utbildningscentrumets vision om flexibelt lrande av lrare och rektorer samt hur ser lrare och rektorer p det flexibla lrandets funktion nr det gller elevers lrande?Det anvnda kllmaterialet bestr av intervjuer gjorda med 2 rektorer och 4 lrare som arbetar med flexibelt lrande p ungdomsgymnasiet och vuxenutbildning p ett utbildningscentrum i mellersta Sverige. Resultaten visar p att den generella uppfattningen om flexibelt lrande hos rektorerna och lrarna r positiv. Man kan se utifrn intervjuerna att de positiva sakerna med flexibelt lrande ofta cirkulerar kring relationen mellan lrare och eleven, medan de negativa sakerna ofta berr mer praktiska saker som angr bde lrare och elev. Mjliggrandet och frverkligandet kan man sga bestr till strsta del att tillgodose elevers nskeml och behov. Detta innebr att man inte begrnsar sig p ngot stt, eleverna erbjuds alla mjligheter till studier. Utifrn intervjuerna kan man dra slutsatsen att flexibelt lrande bidrar till elevers lrande p ett sdant stt att kunskapen frdjupas och eleverna fr en annan frstelse fr den kunskap som dom skapar. Den problematik vi kan se nr det gller det flexibla lrandet utifrn intervjuerna r att det saknas en allmn rdande definition av begreppet flexibelt lrande och att den socialkonstruktivistiska teorin inte r tillrckligt frankrad. Detta r ndvndigt fr att projektet Flexibelt lrande ska lyckas.
Resumo:
Uppsatsens syfte r att underska den mediala debatten i brjan av 1900-talet gllande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande frn kyrkan, utifrn tv folkskollrartidningar. Kllmaterialet utgrs av Sveriges allmnna folkskollrarefrenings tidning Svensk lraretid-ning, samt Svenska folkskolans vnners tidning Folkskolans vn. Det tidningsmaterial som studerats r rgng 1903 och 1909. Fr att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i tv avdelningar, dels med fokus p debatten om folkskolans administrativa skiljande frn kyrkan, samt dels synen p kristendomsundervisningens innehll och utformning. Resultatet visar att bda folkskollrartidningarna hvdade att lrarkren borde f mer administrativt in-flytande ver folkskolan, ven om Svensk lraretidning r ngot mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet. Tidningarnas syn p kristendomsmnet skiljer sig, d Folkskolans vn nskar att behlla den konfessionella undervisningen med fokus p katekesen, till skillnad frn Svensk lraretidning som krver en mer allmn kristen-domsundervisning. Detta fr ven betydelse fr tidningarnas syn p vad som var folkskolans huvudsakliga uppgift.
Resumo:
Ung Fretagsamhet r en organisation som verkar fr att ge gymnasieelever mjlighet att starta, driva och avveckla ett s kallat UF-fretag under ett lsr. Dessa fretag gr under kategorin enkla bolag och fr att f driva ett UF-fretag mste eleverna uppfylla fem krav. Kraven bestr av att fretaget mste registreras hos UF, eleverna mste gra en affrsplan, de mste skaffa en rdgivare frn nringslivet, delta i mssor och slutligen gra en rsredovisning. I den hr uppsatsen har jag valt att fokusera p kravet om rdgivare frn nringslivet. Det r intressant att skriva om detta, dels fr att UF inte tidigare har berrt detta mne i strre grad, och dels fr att situationen idag kan frbttras. UF i Dalarna har sett tendenser till att UF-eleverna gr det enkelt fr sig och anvnder en bekant eller slkting som rdgivare, s att kravet blir uppfyllt. Med detta som utgngspunkt blev min frgestllning att ta reda p hur UF-fretagen anvnder sina rdgivare. Huvudsyftet med uppsatsen r att belysa vilken relation eleverna har till sina rdgivare och hur de anvnder dessa. Bisyfte r att se vilka problem och svrigheter som eleverna upplever. Fr att kunna redogra fr detta syfte, har jag anvnt mig av en enkt som alla 160 av rets UF-fretag har ftt chans att svara p. Utfallet blev dock att 54 % av dessa svarade p enkten. Resultaten frn enkten visade att de flesta av UF-eleverna har ngon form av relation till rdgivaren, dr relationen frmst innebr bekantskap mellan de bda parterna, men det r inte heller ovanligt att en familjemedlem r rdgivare till UF-fretaget. Frn resultaten gick det ven att utlsa att de flesta av UF-eleverna upplever rdgivaren som en kunskapsbank, men en hel del av eleverna ser rdgivaren som en coach. Det framkom ven att mnga UF-fretag kommunicerar hgst en gng per mnad med rdgivaren, vilket tyder p att rdgivaren inte anvnds speciellt mycket. Eleverna har upplevt problem av olika slag under ret, men det strsta problemet visade sig vara tidsbrist. Det har ocks framkommit att det frmst r inom omrden, kopplade till UF-elevernas program, som dessa elever bett rdgivaren om hjlp inom.
Resumo:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienterna upplevde omvrdnaden i den palliativa vrden samt hur sjukskterskan upplevde omvrdnaden av patienter i palliativ vrd. Vetenskapliga artiklar som anvnts har skts via databaserna ELIN, PubMed, EBSCO och Wiley InterScience. Inklusionskriterierna fr artiklarna var att de inte var ldre n tio r, skrivna p engelska och svenska. Kvalitetsgranskningen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i 16 kvalitativa studier som var publicerade mellan 2000 och 2006. Artiklarnas resultat visade att bde sjukskterskor och patienter upplevde information och kommunikation som en viktig aspekt i den palliativa omvrdnaden. Patienterna uppgav att sjukskterskans betydelse i omvrdnaden bestod i att ha tid att lyssna, vara tillgnglig och flexibel. Det var ocks av stor vikt att patienterna kunde knna tillit och frtroende till vrdpersonalen. Sjukskterskan uppgav att kollegorna spelade en stor roll fr palliativ omvrdnad. Att ha kollegor att diskutera med och relationen dem emellan var viktigt fr att kunna ge en professionell och god omvrdnad. Sjukskterskorna uppgav ocks att om de var harmoniska i sig sjlva blev omvrdnaden bttre.
Resumo:
Denna uppsats syftar till att underska vrdnadshavares tankar kring IUP (Individuella utvecklingsplanen) och utvecklingssamtal. Underskningen har utfrts genom formella intervjuer som riktats till vrdnadshavare, vars barn gr i r 13, och som nyligen varit p utvecklingssamtal. Sammanlagt har tta vrdnadshavare intervjuats i tv olika mellansvenska kommuner. Att vi gjort vr studie p olika platser i Sverige r fr att ka den empiriska bredden, men vi har inte haft fr avsikt att utfra ngon jmfrelse mellan de olika rektorsomrdena. Vra intervjusvar har sammanstllts fr att sedan bearbetas och n ett resultat dr vra frgestllningar kan besvaras. Det resultat vi kom fram till visar att vrdnadshavare inte anser sig ha tillfredsstllande kunskap om IUP och att delaktigheten i dokumentationen kring deras barn upplevs olika. Men detta till trots anser vrdnadshavare att de genom IUP:n har mjlighet att flja sitt barns kunskapsprocess och p s vis stdja deras utveckling. Vrdnadshavarna anser att utvecklingssamtalen fungerar bra och de r njda med dem och dess innehll. Vra principiella slutsatser r att vrdnadshavare tillhandahlls fr lite information kring IUP. Som blivande lrare har vi frdelen att veta om denna brist s att vi kan vidarefrmedla vetskapen om detta p vra kommande arbetsplatser i utvecklande syfte.
Resumo:
Syftet men denna systematiska litteraturstudie har varit att beskriva vilka komplikationer, som kunde leda till malnutrition hos cancerpatienter nr de genomgtt cytostatikabehandling. Studien syftar ven till att beskriva vilka omvrdnadstgrder sjukskterskan kunde vidta fr att frebygga och lindra dessa komplikationer hos patienter med cancer. Artikelskningen har skett via databaserna Elin@Dalarna, Blackwell Synergy och ScienceDirect (Elsevier). Skorden som anvndes var cancer, constipation, fatigue, malnutrition, nutrition, nursing, pain, support, treatment, chemotherapy, side-effects, prevention, oral, complication, nausea, nutritional support, weight loss, BMR, oncology och care. Resultatet visade att komplikationerna som cancerpatienterna kunde drabbas av var fatigue, diarer, krkningar, sriga slemhinnor och illamende. Dessa komplikationer kunde leda till malnutrition. Mnga patienter med cancer kunde d av malnutrition istllet fr sjlva sjukdomen. Malnutrierade patienter med cancer kunde ven f fler komplikationer av cytostatikabehandlingen n de patienter med cancer som var normalviktiga. Att flja upp nutritionsstatusen tidigt visade sig vara mycket viktigt fr att frebygga och lindra komplikationerna och hjlpa patienter med cancer att motarbeta malnutritionen. Samarbetet med andra vrdgivare visade sig vara ndvndigt fr att patienten med cancer skulle f en s bra omvrdnad som mjligt.
Resumo:
ver 6000 personer sker till de 900 lediga studieplatserna vid polishgskolan vid varje anskningstillflle. Urvalet fr att tillstta dessa platser r sledes stort. Kritik har dock riktats mot polisens urvalsprocess som har utpekats fr inte tillrckligt kunna identifiera och gallra ut olmpliga individer med lg och bristfllig respekt och instllning till andra mnniskor och olikheter. Syftet med freliggande studie var att underska skillnader i frdomar mellan tv grupper; skande till, och studerande vid polishgskolan (N=84) och jmfra dessa med en ickepolisir kontrollgrupp. Frdomarna mttes med tre moderna frdomsfullhetsskalor; rasism, sexism och frdomar mot homosexuella. Studien underskte ven underskningsdeltagarnas personlighetstyper med Big-Five Inventory (BFI), Right-Wing Authoritarianism (RWA) och Social Dominance Orientation (SDO). Inga skillnader mellan grupperna i frdomsfullhet hittades, dock visade sig kombinationen av BFI, RWA och SDO vara bra p att predicera frdomsfullhet. Resultaten diskuterades och polisutbildningens urvalsprocess uppmanas reflektera ver infrande av motsvarande personlighetstest.
