Ouverture till "Biskop Henrik och bonden Lalli" [Stemmat]

Soitinnus: orkesteri.

Natur- eller teknikcentrerad miljösyn? : miljöattityder bland kommunala miljövårdstjänstemän 1994 och 2004

Abstract: Ecocentric or technocentric views? Attitudes among environmental civil servants 1994 och 2004

Assessing the added value of wastewater-based epidemiology to monitor illicit drug use

Wastewater-based epidemiology consists in acquiring relevant information about the lifestyle and health status of the population through the analysis of wastewater samples collected at the influent of a wastewater treatment plant. Whilst being a very young discipline, it has experienced an astonishing development since its firs application in 2005. The possibility to gather community-wide information about drug use has been among the major field of application. The wide resonance of the first results sparked the interest of scientists from various disciplines. Since then, research has broadened in innumerable directions. Although being praised as a revolutionary approach, there was a need to critically assess its added value, with regard to the existing indicators used to monitor illicit drug use. The main, and explicit, objective of this research was to evaluate the added value of wastewater-based epidemiology with regards to two particular, although interconnected, dimensions of illicit drug use. The first is related to trying to understand the added value of the discipline from an epidemiological, or societal, perspective. In other terms, to evaluate if and how it completes our current vision about the extent of illicit drug use at the population level, and if it can guide the planning of future prevention measures and drug policies. The second dimension is the criminal one, with a particular focus on the networks which develop around the large demand in illicit drugs. The goal here was to assess if wastewater-based epidemiology, combined to indicators stemming from the epidemiological dimension, could provide additional clues about the structure of drug distribution networks and the size of their market. This research had also an implicit objective, which focused on initiating the path of wastewater- based epidemiology at the Ecole des Sciences Criminelles of the University of Lausanne. This consisted in gathering the necessary knowledge about the collection, preparation, and analysis of wastewater samples and, most importantly, to understand how to interpret the acquired data and produce useful information. In the first phase of this research, it was possible to determine that ammonium loads, measured directly in the wastewater stream, could be used to monitor the dynamics of the population served by the wastewater treatment plant. Furthermore, it was shown that on the long term, the population did not have a substantial impact on consumption patterns measured through wastewater analysis. Focussing on methadone, for which precise prescription data was available, it was possible to show that reliable consumption estimates could be obtained via wastewater analysis. This allowed to validate the selected sampling strategy, which was then used to monitor the consumption of heroin, through the measurement of morphine. The latter, in combination to prescription and sales data, provided estimates of heroin consumption in line with other indicators. These results, combined to epidemiological data, highlighted the good correspondence between measurements and expectations and, furthermore, suggested that the dark figure of heroin users evading harm-reduction programs, which would thus not be measured by conventional indicators, is likely limited. In the third part, which consisted in a collaborative study aiming at extensively investigating geographical differences in drug use, wastewater analysis was shown to be a useful complement to existing indicators. In particular for stigmatised drugs, such as cocaine and heroin, it allowed to decipher the complex picture derived from surveys and crime statistics. Globally, it provided relevant information to better understand the drug market, both from an epidemiological and repressive perspective. The fourth part focused on cannabis and on the potential of combining wastewater and survey data to overcome some of their respective limitations. Using a hierarchical inference model, it was possible to refine current estimates of cannabis prevalence in the metropolitan area of Lausanne. Wastewater results suggested that the actual prevalence is substantially higher compared to existing figures, thus supporting the common belief that surveys tend to underestimate cannabis use. Whilst being affected by several biases, the information collected through surveys allowed to overcome some of the limitations linked to the analysis of cannabis markers in wastewater (i.e., stability and limited excretion data). These findings highlighted the importance and utility of combining wastewater-based epidemiology to existing indicators about drug use. Similarly, the fifth part of the research was centred on assessing the potential uses of wastewater-based epidemiology from a law enforcement perspective. Through three concrete examples, it was shown that results from wastewater analysis can be used to produce highly relevant intelligence, allowing drug enforcement to assess the structure and operations of drug distribution networks and, ultimately, guide their decisions at the tactical and/or operational level. Finally, the potential to implement wastewater-based epidemiology to monitor the use of harmful, prohibited and counterfeit pharmaceuticals was illustrated through the analysis of sibutramine, and its urinary metabolite, in wastewater samples. The results of this research have highlighted that wastewater-based epidemiology is a useful and powerful approach with numerous scopes. Faced with the complexity of measuring a hidden phenomenon like illicit drug use, it is a major addition to the panoply of existing indicators. -- L'épidémiologie basée sur l'analyse des eaux usées (ou, selon sa définition anglaise, « wastewater-based epidemiology ») consiste en l'acquisition d'informations portant sur le mode de vie et l'état de santé d'une population via l'analyse d'échantillons d'eaux usées récoltés à l'entrée des stations d'épuration. Bien qu'il s'agisse d'une discipline récente, elle a vécu des développements importants depuis sa première mise en oeuvre en 2005, notamment dans le domaine de l'analyse des résidus de stupéfiants. Suite aux retombées médiatiques des premiers résultats de ces analyses de métabolites dans les eaux usées, de nombreux scientifiques provenant de différentes disciplines ont rejoint les rangs de cette nouvelle discipline en développant plusieurs axes de recherche distincts. Bien que reconnu pour son coté objectif et révolutionnaire, il était nécessaire d'évaluer sa valeur ajoutée en regard des indicateurs couramment utilisés pour mesurer la consommation de stupéfiants. En se focalisant sur deux dimensions spécifiques de la consommation de stupéfiants, l'objectif principal de cette recherche était focalisé sur l'évaluation de la valeur ajoutée de l'épidémiologie basée sur l'analyse des eaux usées. La première dimension abordée était celle épidémiologique ou sociétale. En d'autres termes, il s'agissait de comprendre si et comment l'analyse des eaux usées permettait de compléter la vision actuelle sur la problématique, ainsi que déterminer son utilité dans la planification des mesures préventives et des politiques en matière de stupéfiants actuelles et futures. La seconde dimension abordée était celle criminelle, en particulier, l'étude des réseaux qui se développent autour du trafic de produits stupéfiants. L'objectif était de déterminer si cette nouvelle approche combinée aux indicateurs conventionnels, fournissait de nouveaux indices quant à la structure et l'organisation des réseaux de distribution ainsi que sur les dimensions du marché. Cette recherche avait aussi un objectif implicite, développer et d'évaluer la mise en place de l'épidémiologie basée sur l'analyse des eaux usées. En particulier, il s'agissait d'acquérir les connaissances nécessaires quant à la manière de collecter, traiter et analyser des échantillons d'eaux usées, mais surtout, de comprendre comment interpréter les données afin d'en extraire les informations les plus pertinentes. Dans la première phase de cette recherche, il y pu être mis en évidence que les charges en ammonium, mesurées directement dans les eaux usées permettait de suivre la dynamique des mouvements de la population contributrice aux eaux usées de la station d'épuration de la zone étudiée. De plus, il a pu être démontré que, sur le long terme, les mouvements de la population n'avaient pas d'influence substantielle sur le pattern de consommation mesuré dans les eaux usées. En se focalisant sur la méthadone, une substance pour laquelle des données précises sur le nombre de prescriptions étaient disponibles, il a pu être démontré que des estimations exactes sur la consommation pouvaient être tirées de l'analyse des eaux usées. Ceci a permis de valider la stratégie d'échantillonnage adoptée, qui, par le bais de la morphine, a ensuite été utilisée pour suivre la consommation d'héroïne. Combinée aux données de vente et de prescription, l'analyse de la morphine a permis d'obtenir des estimations sur la consommation d'héroïne en accord avec des indicateurs conventionnels. Ces résultats, combinés aux données épidémiologiques ont permis de montrer une bonne adéquation entre les projections des deux approches et ainsi démontrer que le chiffre noir des consommateurs qui échappent aux mesures de réduction de risque, et qui ne seraient donc pas mesurés par ces indicateurs, est vraisemblablement limité. La troisième partie du travail a été réalisée dans le cadre d'une étude collaborative qui avait pour but d'investiguer la valeur ajoutée de l'analyse des eaux usées à mettre en évidence des différences géographiques dans la consommation de stupéfiants. En particulier pour des substances stigmatisées, telles la cocaïne et l'héroïne, l'approche a permis d'objectiver et de préciser la vision obtenue avec les indicateurs traditionnels du type sondages ou les statistiques policières. Globalement, l'analyse des eaux usées s'est montrée être un outil très utile pour mieux comprendre le marché des stupéfiants, à la fois sous l'angle épidémiologique et répressif. La quatrième partie du travail était focalisée sur la problématique du cannabis ainsi que sur le potentiel de combiner l'analyse des eaux usées aux données de sondage afin de surmonter, en partie, leurs limitations. En utilisant un modèle d'inférence hiérarchique, il a été possible d'affiner les actuelles estimations sur la prévalence de l'utilisation de cannabis dans la zone métropolitaine de la ville de Lausanne. Les résultats ont démontré que celle-ci est plus haute que ce que l'on s'attendait, confirmant ainsi l'hypothèse que les sondages ont tendance à sous-estimer la consommation de cannabis. Bien que biaisés, les données récoltées par les sondages ont permis de surmonter certaines des limitations liées à l'analyse des marqueurs du cannabis dans les eaux usées (i.e., stabilité et manque de données sur l'excrétion). Ces résultats mettent en évidence l'importance et l'utilité de combiner les résultats de l'analyse des eaux usées aux indicateurs existants. De la même façon, la cinquième partie du travail était centrée sur l'apport de l'analyse des eaux usées du point de vue de la police. Au travers de trois exemples, l'utilisation de l'indicateur pour produire du renseignement concernant la structure et les activités des réseaux de distribution de stupéfiants, ainsi que pour guider les choix stratégiques et opérationnels de la police, a été mise en évidence. Dans la dernière partie, la possibilité d'utiliser cette approche pour suivre la consommation de produits pharmaceutiques dangereux, interdits ou contrefaits, a été démontrée par l'analyse dans les eaux usées de la sibutramine et ses métabolites. Les résultats de cette recherche ont mis en évidence que l'épidémiologie par l'analyse des eaux usées est une approche pertinente et puissante, ayant de nombreux domaines d'application. Face à la complexité de mesurer un phénomène caché comme la consommation de stupéfiants, la valeur ajoutée de cette approche a ainsi pu être démontrée.

Äitiys kulttuurisina odotuksina

Tutkimuksen kohteena ovat äitiydelle tuotetut kulttuuriset odotukset, joita tarkastellaan kahdella yhteiskunnallisella keskustelufoorumilla. Tutkimuksessa tarkastellaan yhtäältä lastensuojelun perhetyössä toimivien ammattilaisten ja toisaalta median puhetta äitiydestä. Tutkimuksen tavoitteena on tehdä näkyväksi vaihtoehtoisia tapoja konstruoida äitiyttä hyvänä tai riittämättömänä sekä haastaa pohtimaan erilaisten tulkintojen perusteita ja seurauksia lastensuojelutyössä. Kulttuuriset, äitiyttä koskevat odotukset vaikuttavat myös siihen, miten äitiys henkilökohtaisella tasolla koetaan. Äitiyden kulttuurista määrittelyä analysoidaan kahdesta tekstiaineistosta. Yhtenä aineistona ovat Stakesissa vuonna 1999 toteutetun Perhetyöprojektin yhteydessä kerätyt, lastensuojelussa toimivien perhetyöammattilaisten ryhmäkeskustelut. Toisena aineistona on projektin ajankohtana ilmestyneistä suomalaisista naisten- ja perhelehdistä (Kotiliesi, Anna, Kaksplus) kerätyt äitien haastattelut. Tutkimuksessa kysytään 1) Mihin ammattilaisten äitejä koskeva huolipuhe kiinnittyy ja millaisia kulttuurisia äitiyden odotuksia se konstruoi? 2) Millaisia äitiyden odotuksia median äitihaastattelut konstruoivat? 3) Millaisen äitiyden odotushorisontin nämä puhekäytännöt yhdessä tuottavat? Analyysin teoreettis-metodologisina kulmakivinä ovat sosiaalinen konstruktionismi ja feministinen tietokäsitys. Analyysimenetelmänä on laadullinen, aineistojen ehdoilla etenevä, feministisesti ja kriittisesti sävyttynyt lukutapa, joka hyödyntää teemoittelun, diskurssianalyysin ja feministisen metodologian ideoita ja käsitteitä. Analysoitavana olevissa keskusteluissa äitiyttä konstruoidaan lapsen tarpeiden (ammattilaiset) ja naisen tarpeiden (media) näkökulmista. Ammattilaiset puhuvat tilanteista, joissa äitien toiminta rikkoo kulttuurista hyvän äidin kuvaa, vaarantaa lapsen hyvinvointia ja äitiyteen joudutaan puuttumaan ammatillisesti. Ammattilaisten tulkinnat kuvaavat taitavaa lapsen edun näkökulmasta tehtyä arviointia, jonka kiintopisteenä ovat äidit yksilöllisine ominaisuuksineen ja piirteineen. Ammatillisen huolipuheen keskiössä ovat äidin vuorovaikutussuhteet sekä äidin tunteet, käyttäytyminen ja asenteet. Riittävää äitiyttä konstruoi kodin luominen, kiintymyssuhteen rakentaminen ja lapsen ensisijaiseksi asettaminen. Sen sijaan vaikuttaa siltä, ettei äitiyden arviointia juurikaan tehdä suhteessa äidin muihin identiteetteihin tai äitiyden toteuttamisen kontekstiin. Paikoin ammattilaisten tulkinnat heijastavat myös stereotyyppisiä ja idealistisia odotuksia, joita vasten äitiyttä arvioidaan. Tällaiset piirteet voivat kertoa siitä, että äitien avuntarpeet jäävät lastensuojelutyössä kohtaamatta ja ymmärtämättä. Mediapuhe äitiydestä käydään naiseuden ja äitiyden mallien antamisen kontekstissa. Puheen keskiössä ovat mediajulkisuuteen päässeiden naisten äidiksi tuloon ja äitiyden toteuttamiseen liittyvät valinnat ja käyttäytyminen. Mediapuhe on puhetta kulttuuristen ja ammatillisten äitiyden odotusten rikkomisesta, uudelleen tulkinnasta ja niiden muovaamisesta itselle sopiviksi. Mediapuheessa hyvää äitiyttä konstruoi äidin itsenäisyys ja oma aika, sosiaalisen elämän rikkaus, ammatillinen identiteetti ja persoonalliset valinnat. Aineistojen kautta rakentuu moninaisten ja ristiriitaisten, äitejä eri suuntaan vetävien kulttuuristen odotusten kirjo. Odotukset jäsentyvät neljälle ulottuvuudelle: 1) lapselle omistautuva – itseään toteuttava, 2) emotionaalinen side – rationaalinen tehtävä, 3) odotuksia toteuttava – omaehtoinen, 4) itsenäinen - äitiyttä jakava. Äitiyden toteuttaminen kulttuurisesti ”oikein” on näiden odotusten välissä tasapainoilua. Ulottuvuuksien kautta esille tulevat kaksoisviestit voivat heikentää äitien itsetuntoa, tuottaa riittämättömyyden tunteita tai yllyttää suorittamaan äitiyttä. Myös äitiyden ammatillinen tukeminen edellyttää tasapainoilua, jottei äitejä idealisoida tai syyllistetä kulttuurisia odotuksia vasten.

Biografier och memoarer, enskilda personer

Den biografiska litteraturen vid huvudbiblioteket är till och med år 1999 samlad under signum HB Vc i tre klasser, HB Vc1 personhistoria, HB Vc2 historiker över flere personer och HB Vc3 släktforskning. Samlingen med signum HB Vc1 personhistoria omfattar memoarer och biografier om enskilda personer. Dessutom finns ett stort antal biografiska särtryck och småskrifter som är ordnade i tre kapselsamlingar. Kapselsamling HB Vc1 A omfattar material om finlandssvenskar från svenska tiden, dvs intill år 1810. Kapselsamling HB Vc1 B omfattar material om finländare från och med år 1810. Kapselsamling HB Vc1 C omfattar s.k. personskrifter om utlänningar. Memoarer och biografiska arbeten har ingått i talrika bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Friexemplar har erhållits från år 1919. Utgivningen har kontinuerligt följts med och genom inköp har samlingen kompletterats. Litteraturen i samlingen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Vc1. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets realkatalog eller systematiska katalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Litteratur vid hela akademibiblioteket från och med år 2000 söks i Alma med personens namn som sökterm vid ämnesordssökning (fritext).

Bok- och biblioteksväsen

Samlingen med signum HB Ib finns vid huvudbiblioteket och innehåller böcker, småskrifter och kataloger om böcker och om bibliotek. Bok- och biblioteksväsen har särskilt intresserat bibliotekets överbibliotekarier och detta har gjort att samlingen vid huvudbiblioteket blivit mycket omfattande, över 13.600 titlar, genom ett aktivt anskaffande av speciellt utländskt material som komplement till den litteratur som från och med år 1919 erhållits som friexemplar. Huvudbibliotekets systematiska kortkatalog som går till år 1980 är finindelad i klasserna HB Ib1 – HB Ib7. HB Ib1 Bok- och biblioteksväsen, allmänt period / antal titlar -1899 / 26 1900-49 / 184 1950-59 / 155 1960-69 / 144 1970-79 / 283 HB Ib2a Bibliografier, allmänt -1899 / 39 1900-49 / 77 1950-59 / 58 1960-69 / 149 1970-79 / 152 HB Ib2b Bibliografier enligt bibliotekets klassifikationssystem -1899 / 69 1900-49 / 168 1950-59 / 168 1960-69 / 451 1970-79 / 719 HB Ib2c Bibliografier, länder -1899 / 180 1900-49 / 497 1950-59 / 190 1960-69 / 283 1970-79 / 208 HB Ib2d Bibliografier, personbibliografier -1899 / 5 1900-49 / 117 1950-59 / 72 1960-69 / 146 1970-79 / 161 HB Ib3 Bibliotek -1899 / 162 1900-49 / 949 1950-59 / 292 1960-69 / 533 1970-79 / 968 HB Ib4 Arkiv, arkivteknik, organisation -1899 / 17 1900-49 / 69 1950-59 / 25 1960-69 / 58 1970-79 / 82 HB Ib5 Bokhandel, förlag, antikvariat -1899 / 62 1900-49 / 235 1950-59 / 71 1960-69 / 81 1970-79 / 77 HB Ib6a Bokväsen, allmänt -1899 / -- 1900-49 / 2 1950-59 / 2 1960-69 / 6 1970-79 / 18 HB Ib6a Bokväsen, bibliofili -1899 / 8 1900-49 / 35 1950-59 / 8 1960-69 / 4 1970-79 / 5 HB Ib6b Bokväsen, boktryckeri, bokhistoria -1899 / 89 1900-49 / 295 1950-59 / 119 1960-69 / 139 1970-79 / 104 HB Ib6d Bokväsen, bokbindning -1899 / 4 1900-49 / 30 1950-59 / 5 1960-69 / 13 1970-79 / 13 HB Ib6e Bokväsen, exlibris -1899 / 5 1900-49 / 34 1950-59 / 5 1960-69 / 9 1970-79 / 7 HB Ib7 Utställningskataloger -1899 / 4 1900-49 / 55 1950-59 / 66 1960-69 / 49 1970-79 / 41 Från och med år 1980 har litteraturen om bok- och biblioteksväsen införts i Alma utan finfördelning, dvs allt material mellan åren 1980 och 1999 har ett gemensamt signum, HB Ib. Från och med år 2000 ingår litteraturen om bok- och biblioteksväsen vid huvudbiblioteket i en numerus currens-samling. Sökning i Alma med ämnesord ger litteratur vid hela akademibiblioteket.

Etnografi och antropologi

Etnografisk och antropologisk litteratur vid hela akademibiblioteket från och med år 2000 söks i Alma med sökfunktionen Avancerad sökning med söktermerna antropol-, ethnogra- och etno-

Etnografi och antropologi

Samlingen med signum HB Vd1 finns vid huvudbiblioteket och innehåller etnografisk och antropologisk litteratur till och med år 1999. Vid Humanistiska biblioteket finns liknande litteratur i samband med ämnet Etnologi. Äldre etnografisk och antropologisk litteratur har ingått i talrika donationer såväl från hemlandet som från Sverige. Friexemplar har erhållits från år 1919. Utgivningen har följts med kontinuerligt och genom inköp har samlingen av såväl inhemsk som utländsk litteratur kompletterats. I klass HB Vd1 ingår många serier och årsböcker från utländska, främst nordiska vetenskapliga institutioner. Dessa publikationer är inte monografikatalogiserade, det finns endast ledkort till serierna och årsböckerna. Litteraturen i samlingen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Vd1. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska kortkatalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår den etnografiska och antropologiska litteraturen i en numerus currens-samling.

Etnologi och antropologi

Samlingen med signum HF Etnol omfattar litteratur om etnologi och antropologi dels vid Humanistiska biblioteket och dels vid ämnet Etnologi. Vid huvudbiblioteket finns också etnologisk och antropologisk litteratur. De etnologiska och antropologiska samlingarna vid akademibiblioteket har byggts upp under lång tid genom bytesverksamhet, inköp och omfattande gåvor. Tidskrifter och årsböcker från hela Europa har kommit genom bytesverksamheten och en aktiv inköpspolitik har kompletterat samlingarna med såväl inhemsk som utländsk litteratur. Professorerna Gabriel Nikander och K.Rob.V.Wikman skaffade bägge stora samlingar etnologisk litteratur, som utgör stommen till de etnologiska samlingarna. Vidare har professor Sven-Erik Åströms samling av sockenhistoriker över svenska socknar i Finland donerats till institutionen. Värdefulla särtryckssamlingar om etnologi och antropologi samlade av professorerna Sigurd Erixon, Helmer Tegengren och Nils Storå förvaras på institutionen. Litteraturen i samlingen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HF Etnol.

Företag, firmor, bokföring och kontorsarbete

Litteratur om företag etc. vid hela akademibiblioteket fås vid sökning i Alma med sökfunktionen Avancerad sökning och ämnesorden företag, byråer och bokföring.

Företag, firmor, bokföring och kontorsarbete

Samlingen med signum HB Xf2 finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om företag och firmor, bokföring, kontorsarbete, olika handelsförbund etc. till och med år 1999. Liknande litteratur finns vid Ekonomiska biblioteket. Litteratur om företag, firmor, bokföring och kontorsarbete har ingått i bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Friexemplar har erhållits från år 1919. Materialet i samlingen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Xf2. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska katalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår litteratur om företag etc vid huvudbiblioteket i en numerus currens-samling

Företagsekonomi, handel och näringar

Samlingen med signum HB Xf finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om företagsekonomi, ekonomisystem, företagsorganisation, näringsliv, handel, organisationer, ledarskap etc. till och med år 1999. Liknande litteratur finns vid Ekonomiska biblioteket. Litteratur om företagsekonomi etc har ingått i många bokdonationer såväl från hemlandet som från Sverige. Friexemplar har erhållits från år 1919. Materialet i samlingen söks i databasen Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Xf. En del litteratur tryckt före 1980 skall sökas manuellt i huvudbibliotekets systematiska katalog, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår litteratur om näringsliv etc vid huvudbiblioteket i en numerus currens-samling

Historia – Finland och Sverige

Samlingen med signum HB Vb4a-b finns vid huvudbiblioteket och innehåller litteratur om Finlands och Sveriges historia till och med år 1999. Vid Humanistiska biblioteket finns en historisk samling i anslutning till ämnet Historia. Från och med år 1919 har samlingen av finländsk historisk litteratur utökats genom friexemplarsrätten. Ett systematiskt anskaffande genom köp av nordiskt historiskt material har inneburit att beståndet av svensk historisk litteratur är omfattande. Biblioteket emottog under första hälften av 1900-talet såväl från hemlandet som från Sverige talrika donationer innehållande historisk litteratur. Bland donationerna bör några verkligen betydande och speciella samlingar nämnas. Professor Ernst Estlander donerade en stor, sällsynt och fullständig samling av tryckta, hektograferade eller på annat sätt mångfaldigade politiska skrifter från ofärdsåren i Finland 1899-1905. Likaså ingår tryck och urklipp om ofärdsåren i Lithanderska samlingen. I bägge specialsamlingarna ingår material som inte har katalogiserats. En specialsamling benämnd Schaumanska samlingen donerades av kammarrådet Carl Schauman och hans son publicisten August Schauman. Samlingen innehåller mycket gammal litteratur från olika ämnesområden, också nordisk historia. Specialsamlingen är katalogiserad i kortkatalog. Litteraturen i samlingen söks i Alma med sökfunktionen Signum och söktermen HB Vb4a-b. En del litteratur tryckt före 1980 söks manuellt i den systematiska kortkatalogen, men retroaktiv inmatning i Alma av litteratur tryckt mellan 1830 och 1979 pågår. Från och med år 2000 ingår litteraturen vid huvudbiblioteket om Finlands och om Sveriges historia i en numerus currens-samling. Litteraturen vid hela akademibiblioteket från och med nämnda år fås genom ämnesordssökning.

Svenska fåglar efter naturen och på sten ritade af M. och W. von Wright.

Nimekkeen alkuperäinen kirjoitusasu: Svenska foglar