Främjande av en samverkan mellan programgemensamma och gymnasiegemensamma ämnen på yrkesprogrammen

Detta examensarbete presenterar hur gymnasielärare upplever ett ämnesövergripande samarbete som inbegriper undervisning med elever som har svenska som sitt första språk och elever som har svenska som sitta andraspråk. Ämneslärare på två gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner kring detta område. Resultatet av min undersökning visar fram vikten av att följa upp lärarnas strävan att ge ungdomarna en så allsidig gymnasieutbildning som möjligt där språk och ämne ingår och som följer läroplanens uppsatta kommunikativa mål. För att detta ska kunna förverkligas behöver dels nationella åtgärder och dels lokala åtgärder genomföras. Dessa åtgärder berör nationella kursmål såväl som genomförande av lokala ämnesövergripande samverkansplaner.

Handbok för kombinerade sol- och biovärmesystem : Teknik - System - Ekonomi

Handboken beskriver olika solfångarkonstruktioner och solvärmekretsens ingående komponenter och ger en grundlig inblick i ackumulatortankens konstruktion och funktion. I boken finns förslag på systemutformning, olika tekniska lösningar och hur systemen bör styras och regleras. Handboken beskriver i första hand utformning-lösning-styrning av kombinationen sol- och pelletsvärme, men tar även upp solvärme i kombination med vedpannor, värmedrivna vitvaror och värmepumpar. Värmesystem med vattenburen värme är utmärkta att kombinera med solvärme, men det är i de flesta fall enklare att få till bra lösningar vid nyinstallation, än vid komplettering av befintlig anläggning. När solvärme och pelletsvärme ska kombineras finns det många alternativ till systemutformning. Det är viktigt att vattenburna pelletssystem utformas korrekt och kombineras på rätt sätt med solvärme för att komforten ska bli hög och elanvändningen låg. Vattenmantlade pelletskaminer med ett vattenburet värmesystem är extra intressant i kombination med solvärme. När eldningen upphör i samband med att värmebehovet avtar kan solvärmen ta över. En generell slutsats är att konventionella svenska pelletspannor med inbyggd varmvattenberedning inte är lämpliga i kombination med solvärmesystem. Den typen av bränslepannor ger komplicerade systemlösningar, höga värmeförluster och det är svårt att åstadkomma en tillräckligt bra temperaturskiktning i ackumulatortanken om varmvattenberedning sker i pannan. Solvärme för varmvattenberedning kan vara ett enkelt och bra komplement till pelletskaminer som genererar varmluft. För solvärmesystem är det viktigt att kraftig temperaturskiktning erhålls när värmelagret laddas ur. Det betyder att ackumulatortankens (eller varmvattenberedarens) nedre vattenvolym ska kylas ner till temperaturer som ligger nära ingående kallvattentemperatur. Ackumulatortankens mellersta del bör kylas till samma temperatur som radiatorreturen. Vid design av solfångarkretsen måste överhettning och stagnation kunna klaras utan risk för glykolnedbrytning eller andra skador på värmebärare eller rörkrets (och andra komponenter i kretsen). Partiell förångning minskar risken för att glykolen skadas då solfångaren når höga stagnationstemperaturer. Solfångarens glykolblandning tillåts koka (förångas) på ett kontrollerat sätt så att endast ånga blir kvar i solfångaren. Vätskevolymen i solfångaren samlas upp i ett större expansionskärl och systemet återfylls när vätskan kondenserar. Dränerande solfångarsystem med enbart vatten är ett möjligt alternativ till konventionella solfångare. De kräver en större noggrannhet vid installationen, så att sönderfrysning undviks. Dränerande systemlösningar är relativt ovanliga i Sverige. Om solfångaren under senhöst-vinter-tidig vår kan arbeta med att förvärma kallvatten från 10 till 20 ºC erhålls en betydligt bättre verkningsgrad på solfångaren (och framför allt ökar värmeutbytet då drifttimmarna ökar väsentligt) än om radiatorreturen (som i bästa fall ligger på temperaturnivån 30 - 40 ºC) ska förvärmas. Därför bör radiatorreturen placeras en bra bit upp från botten i ackumulatortanken och tappvarmvattnet ska förvärmas i en slinga som börjar i tankens botten. Om det finns ett VVC-system måste systemet anslutas på ett speciellt sätt så att ackumulatortankens temperaturskiktning inte störs. En viktig parameter vid ackumulatortankens utformning är att värmeförlusterna hålls låga. Det är viktigt för att klara tappvarmvattenlasten med solvärme under mulna perioder sommartid (men också för att hålla energianvändningen låg). I moderna hus, där ackumulatortanken i regel placeras i bostaden, blir det en komfortfråga att undvika övertemperaturer i det rum där värmelagret placeras. En bra standard på isoleringen (med minimerade värmeförluster) kräver att det finns ett lufttätt skikt över hela isoleringen som dessutom sluter tätt mot röranslutningar. Ofrivillig självcirkulation i anslutande kretsar som kan kyla av och blanda om ackumulatortankens vattenvolym, bör förhindras med backventiler och nedböjning av rören i isolerskiktet eller direkt utanför tanken.

Språket i matematikens textuppgifter : En litteraturstudie om svårigheter i textuppgifter och undervisningsstrategier som kan underlätta förståelsen för elever i årskurs 1-3

Elever arbetar ofta med textuppgifter när de arbetar med matematisk problemlösning och förståelsen av textuppgifter kan vara problematisk för många elever. Som lärare är det viktigt att veta vad som är svårt och vad som kan underlätta förståelsen för elever. I denna litteraturstudie undersöks vilka språkliga aspekter som kan försvåra för elever i årskurs 1-3 när de läser matematiska textuppgifter samt vilka undervisningsstrategier som kan underlätta förståelsen. Studier på svenska och engelska från år 2000-2014 togs fram genom en systematisk sökning i databaserna LIBRIS och ERIC. Resultatet visar att begrepp, symboler och siffersymboler kan försvåra förståelsen. En studie visar att textförståelse är den största bristen medan en annan studie visar att det är i valet av räknesätt det brister. I resultatet tas strategin mental modeling upp som handlar om att skapa mentala bilder och åtta andra förslag som kan underlätta förståelsen, till exempel att elever kan skriva egna matematiska problem och att de behöver god tid på sig att förstå texter. I diskussionen tas upp hur dessa undervisningsstrategier kan minska de språkliga aspekter som försvårar. Elever kan få bättre förståelse för språket om de skriver egna textuppgifter eller om lärare vidgar elevers matematiska ordförråd genom att vara ”tvåspråkiga”. Det råder delade meningar om elever verkligen behöver lära sig speciella strategier för att förstå matematiska texter.

Solvärme i flerbostadshus

I detta arbete har utbyte och kostnader för solvärme kopplat till fjärrvärmeanslutna fastigheter analyserats. Inledande refereras olika kopplingsförslag som Svensk Fjärrvärme rekommenderar. Mätningarna på primärinkopplade solvärmesystem (där systemet levererar till fjärrvärmenätet), som nyligen har sammanställts i ett Fjärrsyn projekt aktualiserar frågeställningen i vilka fall solvärmen bör kopplas in med primär- respektive med sekundärinkoppling. Skillnaden är system med ackumulatortank som minskar inköpt fjärrvärme å ena sidan (sekundärinkoppling) och system som matar solvärmen in i fjärrvärmens primärledning å andra sidan. I både fallen förbättras fastighetens energiprestanda enligt den svenska definitionen, som baseras på inköpt energi.

Fyra lärare om könsskillnader och framgång i skolan : Varför ges flickor i högre grad än pojkar ett högre kursbetygjämfört med nationellt provbetyg i engelska 5 och engelska 6?

Flickor har under de senaste decennierna presterat bättre än pojkar i den svenska skolan. Attflickornas studieresultat har förbättrats skall naturligtvis ses som en framgång; samtidigt måstelikvärdigheten och jämställdheten i skolan värnas och pojkarnas sämre resultat tas på allvar. Härhar de nationella proven i skolan betydelse eftersom huvudsyftet med dessa är att just stödja enlikvärdig bedömning och betygssättning i den svenska skolan. Dock konstaterar Skolverket attflickor i högre utsträckning än pojkar får ett högre kursbetyg jämfört med det betyg de fick på detnationella provet i samma kurs. För ämnet engelska i gymnasiet så gäller även samma negativaförhållande för pojkarna när det gäller avvikelse som ger ett lägre kursbetyg än provbetyg, det villsäga pojkar får i högre utsträckning än flickor ett lägre kursbetyg jämfört med provbetyget församma kurs.Syftet med uppsatsen är att svara på frågeställningarna (1) Vilka orsaker anger mina respondentertill att det slutliga kursbetyget kan avvika från provbetyget? samt (2) Hur beskriverrespondenterna att dessa avvikelser är kopplade till elevernas kön?För att besvara ovan frågor har en mindre kvalitativ studie genomförts där fyra engelskalärare pågymnasiet har intervjuats. I bakgrunden redogörs för hur flickors och pojkars studieprestationsett ut historiskt, hur bedömningen av ämnet engelska sker samt skillnader i betygssättningmellan nationellt prov och kurs gällande engelska 5 och engelska 6. Det teoretiska perspektivetgrundar sig på tidigare forskning kring könsskillnader relaterat till studieprestation med fokus påflickors och pojkars beteenden samt attityder. Teorin är uppdelat i områdena ansträngning,motivation, förväntningar, självförtroende och stress.Resultatet visar att de intervjuade lärarna upplever att skillnaderna i flickors och pojkarsstudieprestationer är i linje med vad forskning gällande det teoretiska perspektivet visat. Dessakönsskillnader, kopplat till att nationellt prov och kurs mäter olika förmågor och även betygssättsefter olika riktlinjer, är tillsammans möjliga påverkansfaktorer till att flickor i högre utsträckningän pojkar får ett högre kursbetyg jämfört med det betyg de skrev på det nationella provet.

Mångfaldsbarometern : Sju år av attitydmätningar

För ett par månader sedan kompletterade Sociologiska institutionen vid Uppsala universitetet en serie av sju års mätningar av svenska attityder till den etniska mångfalden, Mångfaldsbarometern (Mella, Palm & Bromark, 2011). De gjorda mätningarna tillåter oss att fastställa och tolka vissa tendenser som stabila profiler. Det handlar i första hand om allmänna attityder, hur folket ställer sig till invandringen, vilka erfarenheter man uppger att man haft med de personer som kommer från andra länder och vilka attityder som utformas kring följande teman: arbetet, kulturen, religionen och bostaden.

Den ofrånkomliga nationalismen

The necessary nationalism This article deals with the role of fictional narratives, especially the modern novel, in the formation of national identities. Naguib Mafouz’s Cairo trilogy is referred to as an example of how literature may both serve as the mirror image of national identities and as an agency in their formation. The sense of community attachment to a modern state is ”thinner” than to a family or traditional village and/or tribe, though no less vital. Drawing on Norbert Elias’s concept of ”survival unit,” Benedict Anderson’s ”imagined communities” and recent studies in the field of comparative literature by Gregory Jusdanis and Azade Seyhan, this article argues for the necessity of the nation – in spite of its unfavourable chauvinistic reputation. This contention is discussed in relation to recent literary developments in Turkey and recent debates on nationhood in a Swedish context.

Identitet och skönlitteratur : en diskursanalys av identitetsperspektivet i litteratur

Den här uppsatsen har sitt fokus på identitet inom skönlitteraturen och jag har studerat tvåskönlitterära texter. De texter som har analyserats är en roman av Jonas Hassen Khemiri och ennovell av Alejandro Leiva Wenger där olika uttryck för identitet har studerats och identifieratsmed diskursanalys. Huvudfrågorna har varit hur identitetsfrågor och relaterade fenomenkommer till uttryck i texterna och med vilka medel författarna skildrar dem. Detsammanfattande resultatet visar att litteraturen skildrar identitetsarbetet som i form av dialogmed ett inre jag och i form av kampen mot omvärlden. Litteraturen ger en mängd olikatolkningsmöjligheter och diskussionsunderlag till frågor om identitet.

Letters, authority and secrecy : The case of Karagwe in Tanzania

This paper aims to show how letters, as a genre of literacy, are used in Karagwe in Tanzania, in relation to authority and secrecy. It is shown that literacy, in the form of letters, plays an important role in the negotiation of authority. Authorities as well as ordinary people use letters according to official norms to claim or manifest authority, while grassroots forms of literacy, dominated forms, are used to resist authorities. Through secret messages and letters people find opportunities to resist that are less dangerous than open rebellion, although the effects may be limited because of the secrecy. It is also shown how children are socialized into this pattern of secrecies through literacy as they are used as messengers. When delivering secret letters and messages, they may be said to exercise a passive voice through literacy.

PANA V : Evaluation of a Literacy Project

PANA V Evaluation of a Literacy ProjectSUMMARY AND CONCLUSIONSThis evaluation set out to explore the impact of the literacy work carried out through PANA V. It focussed on clarifying effects such as empowerment and poverty reduction in relation to the civil society. Two specific objectives were to evaluate the methodological approach and the didactic materials and to evaluate the sustainability of the project.Although the focus of the evaluation has been PANA V, the project has been evaluated in its context, as one in a series of five projects located in Rwanda ten years after the war and genocide. The conclusion will consider future plans in this field.The evaluator has striven to create a holistic picture of the effects of the project, although the given time for the evaluation was short. Only three weeks were spent in the field study and only ten days in the actual field. Although there were some organisational and logistic problems, as is common when carrying out a study like this in a poor country, many literacy sites were visited and quite many participators were interviewed. The overall impression from the study is overwhelmingly positive. So many people commit themselves in this task of teaching Rwandans reading, writing and numeracy. Despite harsh conditions learners strive to learn and group leaders devote themselves to the task. Many leaders on different levels try their very best to manage their difficult and demanding task. The main objective was to explore the impact of the project on poverty reduction, particularly on empowerment and strategies for everyday life. Women were to be regarded particularly. From the results it is clear that the project has a strong, positive impact both on poverty reduction and empowerment of marginalised groups. Among those who have benefited from the alphabetisation are mainly women. Unfortunately, when it comes to leaders in PANA, who may also be said to have benefited from the project, only a small minority is women. This is something that is recommended that it be reconsidered inside the organisation. As a majority of the targeted learners are women, and as the economic and social situation of women in Rwanda is generally weak, this is a question that I recommend the Pentesostal church and ADEPR to look particularly into. With many women being single breadwinners of their households, it is important that also women get access to positions that may bring benefits of different kind.It is also clear that the project has positive effects for the civil society. In the present situation in Rwanda, during the process of reconciliation and rapid progress, basic education for the poor majority is a democratic issue. In a country with a plethora of internet-cafés in the capital and a small minority that use cars and mobile-telephones to communicate nation-wide, it is of outmost importance that the majority acquires basic education, of which literacy is a central part. To strengthen the civil society in Rwanda literacy is important. One central issue is then that Rwanda develops toward becoming a country where literacy is used for the benefit of the citizens and it is a democratic issue that all citizens get an opportunity to participate. Crucial for this is that strong efforts are put into primary schools nation-wide. Literacy projects for adults, like PANA, may only complement these efforts, but they constitute important and necessary complements. Other relevant ways to promote literacy are campaigns in Radio and TV and through cultural events such as festivals, music and theatre. News papers, magazines and books are natural parts of such campaigns as well as adult education. As stated under the results not much can be said about the didactics in this evaluation. On the whole the methodology and the materials fill their function well and receive a high reputation. As people learn to read and write under very simple conditions, obviously the approach is appropriate. A few suggestions may be given from the study:•Focus groups leaders’ attention on clearness, that they show very clearly what is to be read. Good structuring is probably of great importance for many learners.•Make clear what is tested in the tests and consider the possibility to use a holistic test that would be more congruent with the methodology. The possibility to use only one grade, pass, would enable a more practical test, such as reading a short, relevant text, writing something relevant and solving practical mathematic problems. Avoid tests that demand school knowledge.•Avoid using methaphors such as “fight against illiteracy” and connections between illiteracy/literacy and darkness/light. It is not true that illiteracy causes bad things and that literacy only brings good. •Be prepared that it may be more difficult in the future to achieve the goals as it may be the case that the early learners where the ones who achieved easily. The goal of “literacy in six month” in PANA will probably hold only for some learners but also those who do not manage in six months need literacy skills.A third objective was to secure sustainability. As for sustainability of the project in itself, and of the literacy process, the main conclusion is that there is a good potential. The commitment and devotedness among many involved in PANA proves good. One weakness is individual leaders in ADEPR who do not see this as an important task for the Pentecostal church in Rwanda. Other weaknesses are the unwillingness to mention explicitly the wish, for example among group leaders, to get some kind of incentive and the fear of loosing believers by cooperation with other organisations. A higher degree of transparency in this issue would probably solve some irritations and tensions.As for the sustainability of the literacy skills much may be done to improve. The acquired skills seem to be comparably relevant. The level achieved, and the level tested, may be defined as basic literacy skills, consisting of basic reading, writing and numeracy skills. However, these skills are very restricted and there is a high risk that the skills will decline, which means that there is a high risk that people will forget how to read and write because of lack of exercising. From these conclusions a few suggestions for future development will be given.

Literacy Practices in and out of School in Karagwe : The case of primary school literacy education in rural Tanzania

This study has investigated the question of relation between literacy practices in and out of school in rural Tanzania. By using the perspective of linguistic anthropology, literacy practices in five villages in Karagwe district in the northwest of Tanzania have been analysed. The outcome may be used as a basis for educational planning and literacy programs. The analysis has revealed an intimate relation between language, literacy and power. In Karagwe, traditional élites have drawn on literacy to construct and reconstruct their authority, while new élites, such as individual women and some young people have been able to use literacy as one tool to get access to power. The study has also revealed a high level of bilingualism and a high emphasis on education in the area, which prove a potential for future education in the area. At the same time discontinuity in language use, mainly caused by stigmatisation of what is perceived as local and traditional, such as the mother-tongue of the majority of the children, and the high status accrued to all that is perceived as Western, has turned out to constitute a great obstacle for pupils’ learning. The use of ethnographic perspectives has enabled comparisons between interactional patterns in schools and outside school. This has revealed communicative patterns in school that hinder pupils’ learning, while the same patterns in other discourses reinforce learning. By using ethnography, relations between explicit and implicit language ideologies and their impact in educational contexts may be revealed. This knowledge may then be used to make educational plans and literacy programmes more relevant and efficient, not only in poor post-colonial settings such as Tanzania, but also elsewhere, such as in Western settings.