Museossa lapsikin on asiakas. Museo Aboa Vetus & Ars Novan koululaisryhmille tarjoamat pedagogiset palvelut

Tutkimus tarkastelee, millaiset edellytykset museo tarjoaa koulujen identiteettityölle sekä millaisia museopedagogisia palveluja ammatillisesti hoidettu museo tarjoaa koululaisryhmille. Tutkimuksen tavoitteena on osoittaa kouluille suunnattujen museopedagogisten palvelujen monipuolisuus ja monimuotoisuus sekä tuoda esiin niin palvelujen tuottajan, ammatillisesti hoidetun museon kuin palvelujen käyttäjien, luokanopettajien ja oppilaiden näkökulmat. Olen rajannut tutkimusaiheeni koskemaan vain museon peruskouluille tarjoamia museopedagogisia palveluja säilyttääkseni tutkimuksen sopivan kokoisena ja hallittavana kokonaisuutena. Tutkimuksen teoreettisena viitekehyksenä toimii omaksuvan, monumentalisoivan ja historioivan identiteettityön teoria. Tutkimuksen tapaustutkimuskohteena toimii Turussa sijaitseva historian ja nykytaiteen museo Aboa Vetus & Ars Nova. Tapaustutkimuskohteeksi valittiin museo, jolla oli jo useampi toimintavuosikymmen takanaan. Kohteen valinnassa oli tärkeää myös se, ettei tutkimuskohteeksi valittava museo tai sen tarjoamat museopedagogiset palvelut olleet minulle työympäristönä entuudestaan tuttuja. Näin ollen pystytyin tutkimaan museon tarjoamia palveluja ulkopuolisena ja puolueettomana tahona. Työni kannalta keskeisiä metodeja aineiston kokoamiseksi olivat haastattelu, havainnointi ja kysely. Tutkimukseni aineistona käytän museo Aboa Vetus & Ars Novan palveluja esittelevien esitteiden ja kotisivuosioiden lisäksi itse tuottamaani tutkimusaineis-toa. Tähän kuuluvat kahden nykyisen ja yhden entisen Aboa Vetus & Ars Nova -museon henkilökunnan jäsenen haastattelut, kolmen museossa vierailleen koululaisryhmän museo-opastuskierroksen havainnointi, näiden koululaisryhmien opettajien lyhyet haastattelut sekä oppilailla teettämäni anonyymi kysely. Aineiston kokoaminen tapahtui kevättalven 2015 aikana. Tutkimukseni tulosten mukaan museot ovat erinomaisia paikkoja koulujen identiteettityön kannalta. Museopedagogiikalla on nykyisin monenlaisia muotoja, joita museot hyödyntävät yleisötyössään. Tapaustutkimuskohteena toimineen museon koululaisille suunnatut pedagogiset palvelut on suunniteltu alkujaan niin, että suuria muutoksia ei ole tarvinnut tehdä. Museo markkinoi palvelujaan opettajille lähinnä sähköisiä markkinointiväyliä käyttäen ja osallistumalla sekä järjestämällä opettajille suunnattuja tapahtumia. Opettajat olivat tyytyväisiä museon tarjoamiin luokkaretkipaketteihin ja oppilaat kokivat pääasiassa museovierailun positiiviseksi.

Who should teach gifted students?. '¿Quién debe enseñar a los alumnos de altas capacidades?'.

Resumen basado en el de la publicación. Monográfico con el título: 'Alumnos de altas capacidades : reflexiones sobre educación'

New educational society : the Illich's utophy. 'La nueva sociedad educativa : la utopía de Illich'.

Resumen basado en el de la publicación

Desacuerdos al trabajar en equipo : un estudio de caso con estudiantes de ciencias con altas capacidades

Resumen basado ene el de la publicaci??n

Defining children's rights to work and care in Sub-Saharan Africa: tensions and challenges in policy and practice

This chapter explores the spatialities of children's rights through a focus on how children's paid and unpaid work in Sub-Saharan Africa intersects with wider debates about child labor, child domestic work and young caregiving. Several tensions surround the universalist and individualistic nature of the rights discourse in the context of Sub-Saharan Africa and policymakers, practitioners, children and community members have emphasized children's responsibilities to their families and communities, as well as their rights. The limitations of ILO definitions of child labor and child domestic work and UNCRC concerns about 'hazardous' and 'harmful' work are highlighted through examining the situation of children providing unpaid domestic and care support to family members in the private space of their own or a relative's home. Differing perspectives towards young caregiving have been adopted to date by policymakers and practitioners in East Africa, ranging from a child labor/ child protection/ abolitionist approach, to a 'young carers'/ child-centered rights perspective. These differing perspectives influence the level and nature of support and resources that children involved in care work may be able to access. A contextual, multi-sectorial approach to young caregiving is needed that seeks to understand children's, family members' and community members' perceptions of what constitutes inappropriate caring responsibilities within particular cultural contexts and how these should best be alleviated.

Vikten av arbete : Patienternas arbete och dess betydelse på Säters hospital 1912-1942

Syftet med denna uppsats är att undersöka arten av och betydelsen av patientarbetet på Säters hospital mellan perioden 1912-1942.Det använda källmaterialet är årsberättelser, ekonomiska översikter, utgående skrivelser, skrivelser från Medicinalstyrelsen, protokoll och bilagor samt personalrullar från perioden mellan 1912-1942. Utifrån detta material så har arbetets omfattning sammanställs och även har innehållet av arbetet undersökts. Arbetets omfattning och innehåll har undersökts ur ett könsperspektiv. Betydelsen av arbetet har undersökts utifrån två perspektiv, det terapeutiska samt den ekonomiska betydelsen. När det gäller den ekonomiska betydelsen har man utgått från den enskilda patienten men även hospitalet. Resultaten visar, att när det gäller arbetets omfattning ökade antalet arbetstimmar radikalt efter 1930-talet eftersom arbetsterapin blev en mer accepterad form av terapi. När det gäller antalet arbetstimmar mellan könen var männen dominerande. Arbetets innehåll var fördelat efter kön samt efter vilken avdelning man var inlagd på. Det som styrde fördelningen av arbetet mellan könen var de traditionella uppfattningarna om könsrollerna. Den terapeutiska betydelsen var av mer betydelse för patienterna än den ekonomiska, medan den ekonomiska betydelsen var starkare för hospitalet.

Skolans demokratiska fostrande roll : Undersökning om gymnasieelevers uppfattning av skolans demokratiska fostrande roll samt om elevernas egna roll i skoldemokratin.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieelever uppfattar skolans demokratiska fostrande roll samt hur den lokala skolan har lyckats i sin roll som demokratiska fostrare. För att svara på syftet har vi ställt följande frågeställningar: Hur medvetna är eleverna egentligen om skolans demokratiska fostrande roll? Vilken typ av regler anser eleverna vara de viktigaste? Stämmer de demokratiska mål som presenteras i den undersökta skolans arbetsplan och skolplan väl överens med de mål som finns i läroplanen Lpf 94 och skollagen?Det använda källmaterialet består av enkätundersökningar gjorda med elever som går årskurs 3 på gymnasiet samt även arbetsplan och skolplan från den undersökta skolan. Resultaten visar på att eleverna är medvetna om skolans demokratiska fostrande roll i de flesta aspekterna. Däremot visar undersökningen på att det praktiska arbetet kring skolans demokratiska fostran är bristfällig. Enligt resultaten är det regler som rör moraliska värderingar viktigast i skolan. Undersökningen visar även på att de demokratiska mål som presenteras i den undersökta skolans arbetsplan samt skolplan stämmer väl överens med de mål som finns i Lpf 94 samt skollagen. Generellt kan man säga att eleverna uppfattar skolans demokratiska fostrande roll positivt. Den undersökta skolan lyckas med att förmedla de demokratiska idéerna till eleverna men inte ge dem de rätta verktygen för att uppnå målen.

Flexibelt lärande? : En intervjustudie med lärare och rektorer angående deras uppfattningar, möjliggöranden och förverkliganden av flexibelt lärande samt dess påverkan på elevers lärande

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare och rektorer på ett specifikt utbildningscentrum uppfattar, möjliggör och förverkligar flexibelt lärande samt få deras insikt i vad flexibelt lärande bidrar till när det gäller elevers lärande. För att uppnå syftet med denna undersökning har följande frågeställnings ställts: Hur uppfattas flexibelt lärande av lärare och rektorer, vad uppfattar rektorer och lärare som positivt samt negativt med flexibelt lärande, hur möjliggörs och förverkligas utbildningscentrumets vision om flexibelt lärande av lärare och rektorer samt hur ser lärare och rektorer på det flexibla lärandets funktion när det gäller elevers lärande?Det använda källmaterialet består av intervjuer gjorda med 2 rektorer och 4 lärare som arbetar med flexibelt lärande på ungdomsgymnasiet och vuxenutbildning på ett utbildningscentrum i mellersta Sverige. Resultaten visar på att den generella uppfattningen om flexibelt lärande hos rektorerna och lärarna är positiv. Man kan se utifrån intervjuerna att de positiva sakerna med flexibelt lärande ofta cirkulerar kring relationen mellan lärare och eleven, medan de negativa sakerna ofta berör mer praktiska saker som angår både lärare och elev. Möjliggörandet och förverkligandet kan man säga består till största del att tillgodose elevers önskemål och behov. Detta innebär att man inte begränsar sig på något sätt, eleverna erbjuds alla möjligheter till studier. Utifrån intervjuerna kan man dra slutsatsen att flexibelt lärande bidrar till elevers lärande på ett sådant sätt att kunskapen fördjupas och eleverna får en annan förståelse för den kunskap som dom skapar. Den problematik vi kan se när det gäller det flexibla lärandet utifrån intervjuerna är att det saknas en allmän rådande definition av begreppet flexibelt lärande och att den socialkonstruktivistiska teorin inte är tillräckligt förankrad. Detta är nödvändigt för att projektet Flexibelt lärande ska lyckas.

Expression of Foxi3 is regulated by ectodysplasin in skin appendage placodes

BACKGROUND Foxi3 is a member of the large forkhead box family of transcriptional regulators, which have a wide range of biological activities including manifold developmental processes. Heterozygous mutation in Foxi3 was identified in several hairless dog breeds characterized by sparse fur coat and missing teeth. A related phenotype called hypohidrotic ectodermal dysplasia (HED) is caused by mutations in the ectodysplasin (Eda) pathway genes. RESULTS Expression of Foxi3 was strictly confined to the epithelium in developing ectodermal appendages in mouse embryos, but no expression was detected in the epidermis. Foxi3 was expressed in teeth and hair follicles throughout embryogenesis, but in mammary glands only during the earliest stages of development. Foxi3 expression was decreased and increased in Eda loss- and gain-of-function embryos, respectively, and was highly induced by Eda protein in embryonic skin explants. Also activin A treatment up-regulated Foxi3 mRNA levels in vitro. CONCLUSIONS Eda and activin A were identified as upstream regulators of Foxi3. Foxi3 is a likely transcriptional target of Eda in ectodermal appendage placodes suggesting that HED phenotype may in part be produced by compromised Foxi3 activity. In addition to hair and teeth, Foxi3 may have a role in nail, eye, and mammary, sweat, and salivary gland development.

64Cu- and 68Ga-labelled [Nle(14),Lys(40)(Ahx-NODAGA)NH2]-exendin-4 for pancreatic beta cell imaging in rats.

PURPOSE Glucagon-like peptide-1 receptor (GLP-1R) is a molecular target for imaging of pancreatic beta cells. We compared the ability of [Nle(14),Lys(40)(Ahx-NODAGA-(64)Cu)NH2]-exendin-4 ([(64)Cu]NODAGA-exendin-4) and [Nle(14),Lys(40)(Ahx-NODAGA-(68)Ga)NH2]-exendin-4 ([(68)Ga]NODAGA-exendin-4) to detect native pancreatic islets in rodents. PROCEDURES The stability, lipophilicity and affinity of the radiotracers to the GLP-1R were determined in vitro. The biodistribution of the tracers was assessed using autoradiography, ex vivo biodistribution and PET imaging. Estimates for human radiation dosimetry were calculated. RESULTS We found GLP-1R-specific labelling of pancreatic islets. However, the pancreas could not be visualised in PET images. The highest uptake of the tracers was observed in the kidneys. Effective dose estimates for [(64)Cu]NODAGA-exendin-4 and [(68)Ga]NODAGA-exendin-4 were 0.144 and 0.012 mSv/MBq, respectively. CONCLUSION [(64)Cu]NODAGA-exendin-4 might be more effective for labelling islets than [(68)Ga]NODAGA-exendin-4. This is probably due to the lower specific radioactivity of [(68)Ga]NODAGA-exendin-4 compared to [(64)Cu]NODAGA-exendin-4. The radiation dose in the kidneys may limit the use of [(64)Cu]NODAGA-exendin-4 as a clinical tracer.