Growth, migration and unemployment across Swedish municipalities

Fundamental questions in economics are why some regions are richer than others, why their economic growth rates vary, whether their growth tends to converge and the key factors that contribute to the variations. These questions have not yet been fully addressed, but changes in the local tax base are clearly influenced by the average income growth rate, net migration rate, and changes in unemployment rates. Thus, the main aim of this paper is to explore in depth the interactive effects of these factors (and local policy variables) in Swedish municipalities, by estimating a proposed three-equation system. Our main finding is that increases in local public expenditures and income taxes have negative effects on subsequent local income growth. In addition, our results support the conditional convergence hypothesis, i.e. that average income tends to grow more rapidly in relatively poor local jurisdictions than in initially “richer” jurisdictions, conditional on the other explanatory variables.

Rapport från projektet Socioemotionella program i förskola och skola : förskolebarns, elevers och lärares erfarenheter

Projektet syftar till att belysa olika aktörsperspektiv på implementering av och arbetet med socioemotionella program i den kommunala grundskolan och förskolan. Studien består av fem delstudier av fem kommunala verksamheter där arbete med socioemotionella program har ägt rum. Studien har en etnografisk design. Resultatet visar att implementeringsprocessen har sett olika ut i de studerade verksamheterna gällande initiativ till arbetet (uppifrån och ned, nedifrån och upp eller både och). Gemensamt i samtliga verksamheter var dock att det manualbaserade arbetet infördes utan granskning eller diskussion, vare sig på central kommunal nivå eller ute i verksamheterna. Vidare visar resultatet att många lärare till en början välkomnade manualbaserade program för att få tillgång till verktyg för systematiskt arbete med socioemotionella frågor, men att de snart fann svårigheter att omsätta övningarna på ett meningsfullt och etiskt försvarbart sätt för barnen och eleverna i verksamheten. Lärare uttrycker också osäkerhet gällande vilken skillnad de anser att programmen gjort för barnen/eleverna. Många barn och elever var kritiska mot programmen; barnen i förskolan hade svårt att sätta ord på vad de lärde sig av programmen och eleverna på högstadiet var öppet kritiskta till programarbetet. Eleverna i år tre och fem uttryckte däremot i mer positiva ordalag om det socioemotionella arbetet de tagit del av; deras svar ligger ofta i linje med de motiveringar för programmet som finns i programmen själva och bland lärare. Dessa elever uppvisar därmed ha tillägnat sig en diskursiv kompetens i sitt tal om programarbetet. I rapporten diskuteras också vilka implikationer programarbetet medfört dels för lärarprofessionaliteten, dels för realiserandet av skolans normativa uppdrag.  

Projektarbete i praktiken : Hur kan oförutsedda problem vid projektöverlämningen minimeras

Projektarbete förekommer på många företag och trots att det ofta finns tydligt beskrivna rutiner för hur projektarbetet skall ske händer det att parterna inte är helt överens då projektet ska avslutas. Ibland är det ändringar under projektets gång som ligger till grund för kommande tvister, men i grunden är det oftast kommunikationen som brister mellan parterna. Genom att intervjua några olika företag och analyserat hur de arbetar i projekt har vi i detta arbete kunnat se en röd tråd som består av den viktiga kommunikationen för att skapa och bibehålla sunda relationer. För att hantera de förändringar som kan ske under projektresans gång ser vi i vår analys av de företag som ingått i vår studie att det är av fördel att ha ett nära samarbete med kunder eller leverantörer och helst starta samarbetet tidigt för att möjliggöra justeringar som annars i ett senare skede blir svårare att genomföra. Ett tillvägagångssätt att arbeta med ett projekts interna problem kan vara plattformar som möjliggör en delning av information mellan projektets olika medlemmar. Angreppsvinkeln är då att det ska bli lättare för att samtliga projektdeltagare att kunna ta del av informationen med en förhoppning att minimera missförstånd inom projektet.

Insuring cleaner oceans: the economics of oil pollution prevention

The current system of controlling oil spills involves a complex relationship of international, federal and state law, which has not proven to be very effective. The multiple layers of regulation often leave shipowners unsure of the laws facing them. Furthemore, nations have had difficulty enforcing these legal requirements. This thesis deals with the role marine insurance can play within the existing system of legislation to provide a strong preventative influence that is simple and cost-effective to enforce. In principle, insurance has two ways of enforcing higher safety standards and limiting the risk of an accident occurring. The first is through the use of insurance premiums that are based on the level of care taken by the insured. This means that a person engaging in riskier behavior faces a higher insurance premium, because their actions increase the probability of an accident occurring. The second method, available to the insurer, is collectively known as cancellation provisions or underwriting clauses. These are clauses written into an insurance contract that invalidates the agreement when certain conditions are not met by the insured The problem has been that obtaining information about the behavior of an insured party requires monitoring and that incurs a cost to the insurer. The application of these principles proves to be a more complicated matter. The modern marine insurance industry is a complicated system of multiple contracts, through different insurers, that covers the many facets of oil transportation. Their business practices have resulted in policy packages that cross the neat bounds of individual, specific insurance coverage. This paper shows that insurance can improve safety standards in three general areas -crew training, hull and equipment construction and maintenance, and routing schemes and exclusionary zones. With crew, hull and equipment, underwriting clauses can be used to ensure that minimum standards are met by the insured. Premiums can then be structured to reflect the additional care taken by the insured above and beyond these minimum standards. Routing schemes are traffic flow systems applied to congested waterways, such as the entrance to New York harbor. Using natural obstacles or manmade dividers, ships are separated into two lanes of opposing traffic, similar to a road. Exclusionary zones are marine areas designated off limits to tanker traffic either because of a sensitive ecosystem or because local knowledge is required of the region to ensure safe navigation. Underwriting clauses can be used to nullify an insurance contract when a tanker is not in compliance with established exclusionary zones or routing schemes.