Sjuksköterskans upplevelse och beskrivning av kommunikation med vuxna patienter med ADHD inom öppenvårdspsykiatrin : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Studier visar på patienters upplevelse av kommunikation med sjuksköterskor, att sjuksköterskor behöver ha kunskap om kommunikation och kunskap om de funktionsnedsättningar patienter med ADHD kan ha. Tidigare studier belyser också olika kommunikationsteorier som är användbara i vårdrelationer, men inte så mycket om sjuksköterskors upplevelser. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor vid öppenvårdsmottagningar inom psykiatrin upplever och beskriver kommunikation med vuxna patienter med ADHD. Metod: Studien hade en kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Analysmetoden utgjordes av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema, fyra kategorier och elva subkategorier. Sjuksköterskor vid öppenvårdsmottagningar upplevde kommunikation med patienter med ADHD som tärande och närande på samma gång. Olika kommunikationstekniker användes i kombination med kunskap om funktionsnedsättningar för att skapa de bästa förutsättningarna för kommunikationen med patienter. Bra bemötande och ett bra förhållningssätt rapporterades vara viktiga i kommunikationen med patienter. Slutsats: Sjuksköterskor inom öppenvårdspsykiatrin upplevde kommunikationen med patienter med ADHD som både närande och tärande. Sjuksköterskorna anpassar kommunikationen efter patientens behov och förmåga, och bemöter alla patienters olika behov med respekt. Sjuksköterskor ansåg att ett bra förhållningssätt och en gott bemötande var viktigt för att kommunikationen med patienter med ADHD skulle fungera optimalt.

Hematopoietic Stem Cell Development and Transcriptional Regulation

The continuous production of blood cells, a process termed hematopoiesis, is sustained throughout the lifetime of an individual by a relatively small population of cells known as hematopoietic stem cells (HSCs). HSCs are unique cells characterized by their ability to self-renew and give rise to all types of mature blood cells. Given their high proliferative potential, HSCs need to be tightly regulated on the cellular and molecular levels or could otherwise turn malignant. On the other hand, the tight regulatory control of HSC function also translates into difficulties in culturing and expanding HSCs in vitro. In fact, it is currently not possible to maintain or expand HSCs ex vivo without rapid loss of self-renewal. Increased knowledge of the unique features of important HSC niches and of key transcriptional regulatory programs that govern HSC behavior is thus needed. Additional insight in the mechanisms of stem cell formation could enable us to recapitulate the processes of HSC formation and self-renewal/expansion ex vivo with the ultimate goal of creating an unlimited supply of HSCs from e.g. human embryonic stem cells (hESCs) or induced pluripotent stem cells (iPS) to be used in therapy. We thus asked: How are hematopoietic stem cells formed and in what cellular niches does this happen (Papers I, II)? What are the molecular mechanisms that govern hematopoietic stem cell development and differentiation (Papers III, IV)? Importantly, we could show that placenta is a major fetal hematopoietic niche that harbors a large number of HSCs during midgestation (Paper I)(Gekas et al., 2005). In order to address whether the HSCs found in placenta were formed there we utilized the Runx1-LacZ knock-in and Ncx1 knockout mouse models (Paper II). Importantly, we could show that HSCs emerge de novo in the placental vasculature in the absence of circulation (Rhodes et al., 2008). Furthermore, we could identify defined microenvironmental niches within the placenta with distinct roles in hematopoiesis: the large vessels of the chorioallantoic mesenchyme serve as sites of HSC generation whereas the placental labyrinth is a niche supporting HSC expansion (Rhodes et al., 2008). Overall, these studies illustrate the importance of distinct milieus in the emergence and subsequent maturation of HSCs. To ensure proper function of HSCs several regulatory mechanisms are in place. The microenvironment in which HSCs reside provides soluble factors and cell-cell interactions. In the cell-nucleus, these cell-extrinsic cues are interpreted in the context of cell-intrinsic developmental programs which are governed by transcription factors. An essential transcription factor for initiation of hematopoiesis is Scl/Tal1 (stem cell leukemia gene/T-cell acute leukemia gene 1). Loss of Scl results in early embryonic death and total lack of all blood cells, yet deactivation of Scl in the adult does not affect HSC function (Mikkola et al., 2003b. In order to define the temporal window of Scl requirement during fetal hematopoietic development, we deactivated Scl in all hematopoietic lineages shortly after hematopoietic specification in the embryo . Interestingly, maturation, expansion and function of fetal HSCs was unaffected, and, as in the adult, red blood cell and platelet differentiation was impaired (Paper III)(Schlaeger et al., 2005). These findings highlight that, once specified, the hematopoietic fate is stable even in the absence of Scl and is maintained through mechanisms that are distinct from those required for the initial fate choice. As the critical downstream targets of Scl remain unknown, we sought to identify and characterize target genes of Scl (Paper IV). We could identify transcription factor Mef2C (myocyte enhancer factor 2 C) as a novel direct target gene of Scl specifically in the megakaryocyte lineage which largely explains the megakaryocyte defect observed in Scl deficient mice. In addition, we observed an Scl-independent requirement of Mef2C in the B-cell compartment, as loss of Mef2C leads to accelerated B-cell aging (Gekas et al. Submitted). Taken together, these studies identify key extracellular microenvironments and intracellular transcriptional regulators that dictate different stages of HSC development, from emergence to lineage choice to aging.

Begränsat tillträde Unga invandrares känsla av tillhörighet i en finlandssvensk kontext

Att ha tillträde till olika arenor i samhället är viktigt, speciellt för unga är känslan av tillhörighet väsentligt för välbefinnandet. I min pro gradu-avhandling synliggör jag de ungas beskrivningar av sina liv och sina erfarenheter av vad det innebär att vara ”invandrare” i Helsingforsregionen med svenska som första främmande språk. Språkkunskaper och förmåga att uttrycka sig samt att använda språket väl blir allt mer relevant i det mångkulturella samhället där människor med olika kulturella bakgrunder möts. Med hjälp av språkkunskaper ges tillträde till den värld som uttrycks och förutsätts via språket. Min teoretiska referensram är förankrad i finländsk och svensk forskning om invandring, tillhörighet, etnicitet och identitetsom tar fasta på ungdomar. Viktiga källor är bland andra Tuomas Martikainen & Lotta Haikkola (2010) och Karmela Liebkind (2000, 2007 m.fl.) Tore Otterups (2005) avhandling om ungdomars flerspråkighet och identitetskonstruktion ger bakgrundskunskap till min studie. Med hjälp av kvalitativa temaintervjuer som undersökningsmetod ger min studie en bild av invandrarungdomarnas uppfattningar, erfarenheter och känslor. De unga som är intervjuade i min pro gradu-avhandling studerar alla vid en svenskspråkig skolinstans i södra Finland. Mina informater är alla födda utanför Finlands gränser och ingendera föräldern är född finländsk, de har alla lärt sig svenska som första främmande språk i Finland. Mitt material består av elva temaintervjuer. De unga i min pro gradu-avhandling poängterar att deras känsla av tillhörighet och tillträde till olika kulturella kontexter är sammankopplat med språkkunskaper. Forskningsresultaten visar att språkkunskaper ger tillträde och ökade möjligheter i det mångkulturella samhället som vi lever i.

En resa som gör skillnad : En undersökning om hur svenska unga människor, som varit volontärer i sydländer, förstår volontärverksamheten.

Syftet med denna undersökning var att studera den förståelse som svenska unga människor, som varit iväg som volontärer till länder i syd, har av den svenska volontärverksamhetens funktion. För att kunna besvara syftet intervjuades sex unga kvinnor som varit iväg på en volontärresa med organisationen Internationellt Kulturutbyte (IKU) någon gång sedan år 2000. Intervjuerna kretsade kring fyra teman som syftade till att ringa in synen på verksamhetens funktion: motiv, förväntningar, påverkan och allmän förståelse av verksamhetens funktion. Resultatet visade att alla informanterna la stor vikt vid själva resan och den ”unika” upplevelse den givit dem. Tack vare volontärverksamheten fick de möjligheten att uppfylla sina drömmar och göra det där ”annorlunda” som många unga människor drömmer om. Det framkom också att det fanns en ganska stark vilja att hjälpa till och göra någon nytta, men eftersom organisationerna inte vill tala om bistånd blir detta en tyst funktion. Resultatet visade också på den utvecklings- och förändringspotential som denna verksamhet har eftersom informanterna sprider information, erfarenheter och kunskaper när de kommer hem till Sverige. Dessutom så var alla informanterna engagerade i något som anknyter till det globala. Att informanterna vill engagera sig, och att de vill berätta om sina erfarenheter, får konsekvenser för Sveriges bistånd, men som studien också visade behövs en större uppföljning av de hemkomna volontärerna ifall verksamhetens funktion ska vara att skapa handlings- och förändringskraft. Slutligen visade studien att informanterna inte åkte med motivet att de ville uppnå personlig utveckling, något som var fallet för många ungdomar i en liknande studie i Australien.

Mår kvinnliga lärare sämre än manliga?

Stress på jobbet har väckt stor uppmärksamhet de senaste åren. Generellt kan man säga att den psykiska ohälsan ökar. Kvinnor och lärare är överrepresenterade bland de utbrända. Syftet med undersökningen var att genom en enkätstudie ta reda på om det fanns några könsskillnader gällande mäns och kvinnors psykiska ohälsa på två gymnasier i Dalarna. Undersökningen bestod av ett frågeformulär bestående av 18 frågor. Sammanlagt 78 personer valde att delta i studien. Resultatet visade inga signifikanta könsskillnader. Man kan däremot utläsa en tendens till att kvinnorna mår sämre än männen. Då tidigare forskning pekar mot att kvinnor mår sämre än män, kan undersökningens utslag bero på för få deltagare eller på undersökningens låga svarsfrekvens.

Könsroller i Film : En kvalitativ analys av hur unga tjejer skildras i tre moderna svenska ungdomsfilmer

Min utgångspunkt i denna uppsats var könsroller i film. Utifrån detta skapade jag mitt syfte som var att undersöka hur valda kvinnliga karaktärer i huvudrollen i tre svenska ungdomsfilmer skildrades, samt analysera huruvida skildringarna av karaktärerna bevarar eller bryter mot etablerade könsroller utifrån aktuell forskning. ¨Mina frågeställningar var:•Vilka utmärkande könsrollsmönster går att utröna i de valda karaktärernas agerande/handlande gentemot andra?•Vilken reaktion bemöts de valda karaktärerna med, utifrån detta agerade/handlande?•Vilka budskap landar filmen i, när det gäller huvudrollsinnehavarnas inordning eller revoltering utifrån de etablerade könsroller?De tre karaktärerna som jag valde att analysera var Sofie i Hipp Hipp Hora, Emma i Fjorton Suger och Ida i Sandor /slash/ Ida. Jag skapade ett analysverktyg bestående utav några nyckelkategorier kring könsroller. Utifrån dessa kategorier kunde jag analysera hur karaktärernas agerande gentemot andra bemöttes, och om karaktärerna bröt eller bevarade etablerade könsrollerna utifrån aktuell forskning. Mitt resultat visar karaktärerna vågar bryta emot de etablerade könsrollerna. Filmerna förmedlar även en bild utav unga smala vackra blonda tjejer som är tuffa och vågar gå sina egna vägar trots att det inte alltid är den lätta eller den rätta vägen.

Konstruktiva och destruktiva former av språklig kommunikation i moderna arbetsorganisationer : - En teoretisk undersökning med kompletterande fallstudier av Leksands vårdcentral och Mora vårdcentral

A main aim with the essay “Constructive and destructive forms of language communication in modern work organizations” is to try to develop methods which can be used to measure and classify different forms of language communication. Methods that hopefully also can be used for analysis of in which ways dominating language communication forms affects employees health in modern work organizations.Quantitative methods have chiefly been used in the essay. A questionnaire study based on sociological research and psychoterapeutic research and practice has been used to collect data around communication in two work organizations (community health centers). Then communication has been classified in two main forms: constructive and destructive language communication.Results in the essay indicate that there are tendencies to links between high illness-absence and destructive communication in a work organization. In the work organization with the highest illness-absence, during a chosen period of inquiry (2005), a larger share of the employees stated that the communications in their organization were destructive, compared to the employees in the organization which showed the lowest illness-absence. Statistically secured links between high illness-absence and destructive communication have however not been observed.

Spanska sjukan inom Nås provinsialläkaredistrikt 1918 - 1919 med särskild hänsyn tagen till Dala-Järna och Vansbro

Denna uppsats har till syfte att få en överblick av hälsoläget inom Nås provinsialläkaredistrikt under hösten 1918 och våren 1919, då spanska sjukan grasserade. Uppsatsen undersöker vilken belastning spanska sjukan blev för epidemisjukvården och hur kommunen sörjde för den under epidemin. Mortaliteten under spanska sjukan visade ett liknande mönster som i andra delar av världen där ett stort antal unga människor avled. I undersökningen belyses även könstillhörigheten samt yrkeskategorisering av de döda. Under epidemins inledning var männen i majoritet men senare under epidemin blir det flest kvinnor, som avled i sviterna av spanskan. Mortalitetens yrkeskategorisering visar en klar majoritet för kroppsarbetare av olika slag samt hustrur till hemmansägare eller skogsarbetare och industriarbetare. Dödligheten var störst inom Vansbro municipalsamhälle under epidemin, beroende på att järnvägen och många resande passerade där. Pressens rapportering visar att Vansbro / Dala – Järna drabbades hårt av spanska sjukan.Som källmaterial användes provincialläkarrapporter från medicinalstyrelsens arkiv, kommunalnämndens och hälsovårdsnämndens protokoll, dödböcker och tidningartiklar ur tre lokala dagstidningar.

Med perspektiv på gymnasievalet : en kvalitativ undersökning av motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar inför deras gymnasieval

Vid femton års ålder ställs skolungdomar i vårt land inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under lång tid. De ska då välja vilket gymnasieprogram de ska gå under de närmast följande tre åren, en tid under vilken de i hög grad formar sin identitet och skapar nya nätverk. Gymnasieutbildningen ger dessutom en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär och valet kan därför ses som en manifestation av vad den unga människan har tänkt med sitt liv.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv, värderingar och attityder som väglett några ungdomar vid deras val av gymnasieprogram. Min utgångspunkt är att det kan finnas en rad olika faktorer som spelar in och mina frågeställningar är därför:•Vilken roll har viktiga personer i den närmaste omgivningen, som föräldrar, syskon och kompisar spelat?•Vilken betydelse har individens egna biografiska erfarenheter av skola och arbete haft?•Hur kan valet av program relateras till deras nuvarande självbild eller identitet?•Kan individens mer kulturellt grundade attityder till arbete och karriär ha påverkat beslutet?•Finns det uttalade eller outtalade framtidsplaner eller livsprojekt i bakgrunden?•Vilken betydelse har individens förhållande till samhällets strukturella mönster vad gäller klass och kön i dessa fall?Undersökningen har genomförts i form av en fokusgrupp och kvalitativa intervjuer där fem gymnasieelever deltagit. De gick första året och hade därmed redan gjort sina val och dessutom påbörjat sin utbildning. Perspektivet för dem är retrospektivt.De teoretiska perspektiv jag har tillämpat på intervjumaterialet är tre: Med symbolisk interaktionism har jag försökt lägga ett aktörsperspektiv. Med Bourdieus begrepp habitus och kapital anlade jag ett strukturellt perspektiv. Slutligen har jag, med begreppet livsprojekt, velat koppla samman de intervjuades värderingsmönster med deras gymnasieval.De slutsatser som kan dras är att alla dessa perspektiv har sin tillämpning, ibland på en och samma individ. Men det har varit lättare att påvisa aktörskapet än de strukturella faktorerna. Vad gäller värderingsmönstren har undersökningen gett en mångtydig bild.

Depression Hos Tonåringar : Möjligheter för tidig upptäckt och behandling av tonåringar med depressioner

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur tonåringar med depressioner tidigt kan upptäckas och få hjälp och vilken roll sjuksköterskan har i detta samt vad tonåringar själva tycker är viktigt i mötet med vården. Till resultatdelen har 17 vetenskapliga artiklar valts ut efter litteratursökning ifrån databaserna Cinahl, Elin och Pubmed. Depressioner hos tonåringar är ett allvarligt problem som innebär ett stort lidande och som i värsta fall kan leda till självmord. Förekomsten av depressioner hos tonåringar ökar och detta ställer allt högre krav på både skolhälsovård och primärvård. Resultatet visade att tonåringar i allmänhet hellre söker sig till skolhälsovården och ungdomsmottagningar än till primärvården och specialister. Genom att finnas nära tonåringarna har skolsköterskan och ungdomsmottagningar unika möjligheter att kunna upptäcka och hjälpa tonåringar som har depressioner eller nedstämdhet. För att öka möjligheterna till tidig upptäckt och behandling av tonåringar med depressioner är det viktigt att satsa resurser på skolhälsovård och ungdomsmottagningar. Det bör också spridas mer kunskap om systematisk screening som har visat sig vara ett värdefullt verktyg för att upptäcka depressioner.

Unga kvinnors upplevelse av beslutsprocessen vid abort

Syfte: Att belysa den unga kvinnans upplevelse av beslutsprocessen vid valet av abort, som underlag för helhetsförståelse vid omvårdnaden av denna. Metod: Litteraturstudie som redovisar resultat från artiklar med kvalitativ- och kvantitativ ansats samt två systematiska litteraturstudier. Datainsamling skedde genom databaserna ElinDalarna, Academic Search Elite (EBSCO) och SveMed+. Sökord som använts är - abortion, psychological aspects, decision-making, experience och omvårdnad. Huvudresultat: I beslutsprocessen präglades kvinnorna av ambivalens. Känslor vid oönskad graviditet skiljde sig inte mycket mellan olika kvinnor. Även kvinnor som var säkra i sitt beslut upplevde ambivalens. Abort som en lösning på oönskad graviditet hade sitt pris hur beslutsam kvinnan var. Ett abortbeslut var för många kvinnor en smärtsam nödvändighet och många kvinnor upplevde ångest vid abortbeslutet. Känslor och erfarenhet som kvinnor upplevde i beslutsprocessen och vid abort påverkde kvinnornas känsloliv resten av deras liv. Kvinnors konsultationsmönster, angående sin oönskade graviditet, är annorluna än vid andra stora händelser i livet. Kvinnor sökte ofta stöd i sitt beslutsfattande. Det var viktigt att sjuksköterskan, i mötet med den abortsökande kvinna, förhåller sig neutral i tal samt använda öppna frågor. Slutsats: Under förespegling att kvinnan har ett fritt val gör hon sitt val av abort. Detta val innehåller allehanda komplexa känslor och paradoxer. Det är viktigt med medvetenhet om detta, bland sjuksköterskor, för att ge adekvat och neutral omvårdnad.

Hur sjuksköterskor kan stödja patienter att sluta med cigarettrökning inför en elektiv operation : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet var att beskriva hur sjukvårdspersonal kan hjälpa vuxna patienter att sluta röka, en kortare eller längre tid, inför en elektiv operation.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Genom sökning i databaserna Pubmed och Cinahl erhölls 10 vetenskapliga artiklar. Sökningar genomfördes med både MeSH-termer och fritextsökning. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och samanställdes. Resultat: Metoder som kan användas för att hjälpa patienter att sluta röka är olika former av rådgivning och utbildning: hälsoutbildning, program för livsstilsförändringar, sluta-röka-linje. Att erbjuda rådgivning och stöd i kombination nikotinersättningspreparat är fungerande metoder: motiverande samtal och nikotinersättning, regelbunden rådgivning och nikotinersättning, rökavvänjning med hjälp av interaktivt dataprogram, information och hjälp med planering, nikotinersättning och uppmuntrande telefonsamtal. Effekten av nikotinplåster, läkemedel och akupunktstimulering som ensamma metoder var begränsad. Slutsatser: Olika former av rådgivning eller utbildning kan användas när patienter behöver sluta röka inför en elektiv operation. Metoder som kombinerar nikotinersättning och rådgivning eller stöd var mest effektiva. Använder sig sjukvårdspersonal av detta kan lidande minskas, undvika förlängd vårdtid och pengar sparas.

Förståelse, bedömningar och hjälpinsatser : Socialarbetares arbete med män som våldsoffer

This report outlines the background to, and presents the results from the Crime Victim Compensation and Support Authority funded project "Social Workers' understanding of men as victims of crime". The project aimed at describing and analyzing how social workers understand and work with male victims of violence. More precisely, the research has focused on how social workers describe men's vulnerability and how they understand men's needs for assistance, what assistance that is provided and the way the constellations of perpetrators and victims of different gender and contexts in which the violence occurs in affect the understanding of male victims of violence. The study has also been devoted to the question of whether the Support Centers for young crime victims in Sweden provide different types of and different amount of help to young men and women afflicted of violence. The project was conducted in three substudies. The results from substudy 1 show that more young men than women seek support from the Support centers studied. Men predominate in number of cases and in the different categories of crime. The results also show that young men on average receive less assistance over a shorter average duration than young women. This applies irrespective of the category of offense that the vulnerability applies to. Furthermore, the young men, compared to the women, proportionally receive fewer interventions characterized as support and a greater proportion of interventions in the form of information. The results also show that the young men are referred on for further action to a lesser extent than is the case for women. The results from substudy 2 show that social workers tend to focus on whether, and to what extent, young men who are victims of violence themselves have behaved provocatively before the violence incident and if they have put themselves in a social situation that could be interpreted as having contributed to an escalation of the violence they have been subjected to. The results from substudy 2 also show that social workers talk about the men as active in the violent situations they have been involved in and dwell on the extent to which the young men's own actions have contributed to the violence. The results also show that young men who are victims of violence are described as "reluctant" victims who are trying to cope with their situation on their own without the involvement of professional or other helper. The young men are also described as reluctant to talk about their feelings. The results of substudy 3 show that social workers believe that young men, when they become victims of violence, risks losing their sense of autonomy, initiative and decisiveness, that is, attributes that are often linked to the dominating cultural image of masculinity. Furthermore, the results show that social workers estimate that men's practicing of their masculinity, but also the response that men who are traumatized get from society, creates difficulties for them to get help. The results from substudy 3 also shows that attributes and actions that can be connected to the masculinity of young men's, as well as a lack of such attributes and actions are considered to be adequate explanations for the violence the men has suffered. When it comes to violence in public places it is the masculinity that explains the violence and its escalation. When it comes to domestic violence it is the lack of expected male attributes and actions that are used as explanations for the violence that have occurred. The discussion is devoted to the question of how the results should be understood based on the concepts of self-performance, interpretation, negotiation and categorizations, and the consequences the results obtained should have for gender sensitive social work given to abused men.

Vuxna individers grad av självtillit till att avstå från sockerhaltiga livsmedel i olika situationer

Syftet med studien var att testa ett nykonstruerat instrument för att beskriva grad av självtillit till att avstå från sockerhaltiga livsmedel i olika situationer. Syftet var även att beskriva vuxna individers intag av sockerhaltiga livsmedel samt att beskriva skillnaden mellan sockerintag och självtillit. Urvalet bestod av 62 patienter som kommit för undersökning eller behandling till privata och folktandvårdskliniker. Data samlades in via enkät. Resultatet visade att 16 (26,2 %) individer åt sockerhaltiga livsmedel minst en gång per dag och 45 (73,8 %) åt sockerhaltiga livsmedel mer sällan än en gång per dag. Det mest förekommande sockerhaltiga livsmedlet var bullar, sockerkaka och andra mjuka kakor, 5 (8,7 %) individer intog dessa typer av livsmedel minst en gång per dag. Det minst förekommande sockerhaltiga livsmedlet var fruktsoppa och kräm, 40 (67,8 %) individer intog aldrig detta livsmedel. Medelvärdet för graden av självtillit till att avstå från sockerhaltiga livsmedel i olika situationer var 6,4 (SD 2,2) av 10 på en 11-gradig Likertskala. En signifikant skillnad kunde ses i graden av självtillit bland de som intog sockerhaltiga livsmedel minst en gång per dag jämfört med de som mer sällan intog sockerhaltiga livsmedel (t=3.036; p=0.004). Instrumentet hade ett Cronbach´s Alpha värde på 0.94, vilket visar en god reliabilitet. Utifrån de resultat som framkommit tycks individer med lägre grad av självtillit inta sockerhaltiga livsmedel oftare än individer med högre grad av självtillit. Instrumentet visade sig användbart.

Är skolan en garderob? : Heteroprivilegier i läraryrket, heteronormens internalisering hos unga lärare och etiska paradoxer i värdegrundsarbetet

Den empiriska grunden till detta examensarbete är kvalitativa djupintervjuer av semistrukturerad karaktär med två unga manliga homosexuella gymnasielärare. Det som undersöks är deras syn på heteronormen och hur den påverkar deras yrkesutövning och möjlighet att realisera skolans värdegrundsuppdrag när det kommer till talet om sexualitet. Intervjuerna analyseras med hjälp av hermeneutiska och fenomenologiska ad hoc-metoder och diskuteras gentemot queerteoretiska antaganden om det heterosexuellas kulturella dominans och tystnadens centrala funktion för att upprätthålla det heteronormativa förtrycket. Resultatet är ett flertal paradoxer där de intervjuade lärarna säger sig vilja motarbeta heteronormen men där de, medvetet eller inte, själva tycks ha internaliserat heteronormen och upprätthåller den genom att välja tystnaden. I arbetet diskuteras vilka implikationer detta kan ha för läraryrket, värdegrundsarbetet och utbildningskvaliteten