O/rättvis representation av utsatthet och lidande : En kritisk analys av Röda Korsets, UNHCRs & Svenska kyrkans representation av flyktingsituationen 2015

Med premissen att medierepresentation påverkar och påverkas av diskurser, värderingar ochnormer söker denna studie undersöka hur människor i utsatthet och lidande framställs i filmerav icke-statliga organisationer med inriktning på humanitärt bistånd. Med syftet att belysafaktorer i filmerna som kan uttrycka attityd- och värderingsförändringar fokuserar studien påfilmer från s.k. ”flyktingsituationen hösten 2015” då denna situation och period var och äraktualiserad i offentliga och privata samtal. Den teoretiska basen utgörs av Representation(Stuart Hall) och följaktligen ämnen som berör media och moral, distansering ochdifferentiering av människor samt solidaritet som ekonomisk vara. Med hjälp av NormanFaircloughs kritiska diskursanalys och Lilie Chouliarakis tillämpning av metoden visarresultatet att semiotiska/multimodala instrument refererar till emotionella referenser därmänniskorna som lider undermineras till fördel för organisationens varumärke vilket ävenbidrar till konstruktionen av ett Vi och ett De. Denna konstruktion av differentiering kanföljaktligen bero på en värderingsdiskurs som baseras på västerländska privilegier ochproblematiseras vidare i relation till nationalitetsdiskurser.

Religiösa värderingar hos muslimska SFI-elever

Den som säger sig tillhöra en viss religion kan i praktiken vara mer eller mindre troende, eller inte troende alls. Det kan handla om att man firar vissa högtider men utan att särskilt bry sig om deras religiösa innebörd, eller att man ibland deltar i gudstjänster och ber någon gång i månaden, eller ett liv iständig hågkomst av Guds närvaro. Spektrat av religiositet för en person kan vara allt från att religionen endast har kulturell betydelse till att man lever sitt liv helt enligt dess påbud, såväl som att man anser att religion är en privatsak till att man arbetar för att samhället skall formas enligt religionen. Vad gäller islam i Sverige har de muslimska samfundens organisation och aktiviteter beskrivits i ganska stor detalj. Däremot finns inte mycket kunskap om de värderingar de står för. Och vad gäller värderingar och övertygelser hos muslimer i allmänhet finns nästan ingenting skrivet. Denna uppsatstar fasta på den kunskapsbristen. Genom en enkätbaserad attitydundersökning av explorativ karaktär med muslimska SFI-elever somrespondenter har följande frågor undersökts: - Är fundamentalism ett utbrett fenomen inom denna grupp? - I hur stor utsträckning anser man att shari’a bör gälla för muslimer i Sverige och vad är attityden tilldemokrati? - Hur ser relationen mellan religion och moral ut och hur uppfattas det svenska samhället i dettasammanhang? Undersökningens resultat är överlag i samstämmighet med tidigare undersökningar med liknande teman. Respondenterna har en överväldigande positiv attityd till demokrati och en stor del anser också att yttrandefrihet är bra. Samtidigt tycks många mena att islam är undantaget yttrandefriheten ochatt islamiska regler är viktigare än svensk lag. Stödet för shari’a är också påtagligt. En stor majoritet menar att gudstro är nödvändig för att vara en moralisk person och anser samtidigt att Sverige är ett moraliskt land. På grund av urvalsmetoden och den stora andel som avstått från att delta i undersökningen kan resultatet inte generaliseras utanför gruppen av respondenter.

Emotionsreglering vid dissonans

Dissonans uppstår när individers beteende och attityd inte är överensstämmande och attitydförändring minskar obehaget. Individers personlighet och exekutiva funktioner är kopplade till hur väl emotioner kan regleras. Studiens syfte var att undersöka dessa faktorers relation till dissonans och attitydförändring som emotionsreglerande strategi. Genom en internetbaserad enkätundersökning, uppdelad i fem delar, deltog 43 studenter från Stockholms Universitet. Enkäten tog ca 45 minuter att besvara och mätte personlighet, exekutiva funktioner, dissonans, attityder och emotioner. Resultatet visade på att personlighet och exekutiva funktioner till stor del mäter separata aspekter hos individer och att emotioner och attityd tydligt är sammankopplade. Personlighet och exekutiva funktioner bidrog båda till att förklara varians i såväl positiva som negativa emotioner. Reduktion av dissonans verkar således vara relaterat till emotionsreglering. 

Nationella prov som didaktiskt verktyg : En intervjustudie om lärares syfte och attityder till nationella prov i matematik för årskurs 3

Bedömningsforskningen har de senaste decennierna fokuserat allt mer på formativ bedömning, som ett verktyg för lärande, snarare än en summativ avstämning av elevers kunskaper och förmågor. 2016 skriver elever i årkurs 3 nationella prov i matematik under vårterminen. Skolverket har formulerat ett huvudsakligt syfte med proven och jag vill med detta självständiga arbete undersöka hur lärares syften stämmer överens med dessa och hur väl pedagogerna upplever att proven synliggör och stöttar eleverna mot måluppfyllelse. Arbetet syftar också till att undersöka lärares attityder till och arbetssätt med de nationella proven i matematik i årskurs 3 samt vilka för- och nackdelar lärarna upplever med proven. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer av fyra yrkesverksamma lärare inom både kommunala skolor och friskolor. Resultatet visade att dessa lärare uttryckte en överlag positiv attityd till de nationella proven. De angav att de genomförde proven delvis för att det var obligatoriskt men också för att synliggöra elevernas måluppfyllelse, detta i enighet med Skolverkets uttalade syfte. Lärarna angav att de aktivt arbetade med proven för att dessutom stötta eleverna mot vidare kunskapsutveckling samt för att utvärdera sin undervisning men upplevde att detta är upp till den enskilda läraren att genomföra. Två av lärarna ansåg att proven dessutom hjälpte till att konkretisera styrdokumenten. Lärarna uttryckte de nationella provens möjligheter till att synliggöra och nå måluppfyllelse samt att utvärdera och utveckla den egna undervisningen som fördelar. Den mest framträdande nackdelen var bland informanterna den tid som proven tar i anspråk, både i fråga om genomförande och bedömning.  Studien visade vidare att två av lärarna sambedömde proven inom arbetslaget och att samtliga medverkande tog stöd från specialpedagoger vid behov. 

Faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer för handhygien utifrån en beteendeteori En litteraturöversikt

Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem och god handhygien är det främsta verktyget i kampen mot vårdrelaterade infektioner. Följsamhet till handhygien är globalt sett låg. Sjuksköterskans händer är den främsta källan för att sprida smitta därför är sjuksköterskans beteende vad gäller handhygien viktig. Sjuksköterskans avsikt att utföra handhygien kan förklaras av den inre dimensionen som enligt Theory of planned behaviour är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva vilka attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroller som påverkar sjuksköterskans följsamhet av riktlinjer för handhygien. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och baserades på fjorton artiklar av kvantitativ- och kvalitativ metod som har sökts ur databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. Resultat: Studiens resultat visade att det utifrån perspektivet av Theory of planned behaviour finns attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroller som påverkar sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien. Sjuksköterskan upplevde att personligt skydd var en framträdande attityd som motiverade till handhygien. Under subjektiv norm så framträdde patienten, kollegor och förebilder som motiverande faktorer till att utföra handhygien och att känslan av att det är enkelt att utföra handhygien var den mest framträdande faktorn under upplevd beteendekontroll. Sammanfattning: Följsamhet till riktlinjer för handhygien är låg trots nationella insatser och kampanjer för att öka följsamheten. Resultatet visade att sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien främst påverkades av personligt skydd, patienten, kollegor, förebilder och känslan av att det är enkelt att utföra handhygien. Litteraturöversiktens resultat kan användas för att öka kunskapen om området och utveckla nya strategier för att öka sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien.

Reklam i sociala medier och dess påverkan på konsumenterna : En kvalitativ studie om generation y’s attityder till reklam på sociala medier

Denna studie syftar till att skapa en förståelse för generation y’s attityder till reklam på dagens fyra största sociala medier. Generation y innefattar individer födda mellan år 1980-1999. Dessa individer har vuxit upp i en tid med framfart av teknologiska produkter där majoriteten använder sociala medier mer eller mindre dagligen. Denna grupp individer anses därmed bli det mest betydelsefulla kundsegmentet för digital marknadsföring i framtiden. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ metod tillämpats. Författarna utgick först från teorier som låg till grund för den empiriska data som samlades in, för att slutligen analysera resultatet tillbaka till teorierna. Detta utgjordes av fokusgruppsintervjuer för att på så vis undersöka och erhålla förståelse om individers attityder gällande reklam på sociala medier. Vad som framkom av denna studie är att generation y i studien tolkas ha en positiv attityd till reklam från företag de själva valt att följa på sociala medier. Individerna tolkas även ta till sig mer av reklam som är riktad personligt mot dem. I vilken utsträckning individerna tar till sig av reklamen kopplas även ihop med vilket socialt medium den riktas från. Vidare kan resultatet av denna studie ge dagens och framtida marknadsförare en insikt i hur det betydande marknadssegmentet generation y uppfattar reklam i sociala medier, vilket kan möjliggöra marknadsföringsinnovationer hos företagen som vill stärka varumärket och påverka konsumenternas köpintention positivt

Varumärkesstärkande samhällsansvar : En studie om hur CSR påverkar konsumenters attityder

Företags samhällsansvar (CSR) har utvecklats från ett fokus på etik till prestation och att således kunna fungera som ett strategiskt verktyg för differentiering och det är idag allmänt vedertaget för företag att använda sig av CSR med antagandet att detta genererar konkurrensfördelar. Samtidigt som CSR påvisats kunna skapa mervärde till ett företags varumärke ställs numera också krav från konsumenter att företag tar ett samhällsansvar. Det har däremot uppmärksammats att konsumenters medvetenhet om företags CSR-initiativ är låg, vilket kan anses problematiskt i och med de investeringar företag lägger på CSR och om detta således tas i beaktande vid konsumenters utvärdering av företag. Uppsatsens syfte är därmed att förklara om och hur CSR påverkar konsumenters attityd till ett företags varumärke samt ifall detta innebär ett mervärde och därmed varumärkesstärkande. För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning och enkäter skickades ut till studenter vid Högskolan Dalarna där totalt 682 respondenter slutförde enkäten. Resultaten visar en låg grad av medvetenhet, men att konsumenter med en högre grad av medvetenhet uppvisar mer fördelaktiga attityder till företag som tar ett samhällsansvar. Det framkommer också att dessa attityder genererar företag immateriella värden vilket senare teoretiskt förklaras innebära ett mervärde och därmed varumärkesstärkande. Studien landar i att CSR kan användas av företag för att stärka sitt varumärke, men finner dock en begränsning gällande konsumenters låga medvetenhet om företags CSR-initiativ.

Historieundervisning utanför klassrummet : En lokal fallstudie kring historieundervisning i närområdet

Syftet med denna uppsats är främst att studera tillgången på lämpliga besöksmål i närområdet, samt lärare och elevers generella attityd och erfarenhet till studiebesök som en del i historieundervisningen. Detta sker genom en lokal fallstudie, där elever och lärare från mellanstadium, högstadium och gymnasiet deltar. Vidare får företrädare för ett lokalt museum ge sin syn på samarbetet med skolan. Undersökningen är tvådelad. Dels genom ett intervjuförande där de tre lärarna samt företrädaren för det lokala museet får komma till tals. Utöver detta tillkommer även en enkätundersökning där fyra stycken skolklasser från olika årskurser deltar. Resultatet visar på att såväl lärare, elever och lokala besöksföreståndare, överlag ser positivt på studiebesök, men att nyttjande av lokala besöksmål är varierande, och att mer nationella besöksmål föredras framför lokala motsvarigheter.

Lästräning och läsmotivation : Hur kan intensivlästräning påverka elevers läsutveckling och läsmotivation?

Föreliggande studie har syftat till att undersöka möjliga effekter som intensivlästräning kan ge fem elever som ännu inte knäckt läskoden. Dessa elever har fått delta i ett läsprojekt som inneburit intensivlästräning 30 minuter om dagen i fyra veckor. Undervisningen har baserats på en kombination av ordförståelse, fonologisk lästräning och förståelseinriktade metoder. Stort fokus har även legat på att motivera och höja elevernas självförtroende. En kontrollgrupp har använts och skillnader i kunskapsutveckling och läsmotivation har kunnat påvisas mellan de båda grupperna efter studiens avslut. Resultatet av studien visar att elevernas kunskapsnivå, som väntat, har ökat under de fyra veckorna de deltagit i projektet. Det visar samtidigt att deras inställning gentemot läsning som aktivitet har förändrats. Efter avslutat projekt har samtliga en mer positiv attityd mot läsning jämfört med tidigare. Studien bidrar till en ökad förståelse av det nära sambandet mellan kunskap och motivation. Det blir tydligt hur viktigt det är att som lärare ha kunskap om detta samband för att på bästa sätt skapa en balans mellan undervisning som utmanar och undervisning som bekräftar. Med en ökad läsförmåga kommer ofta en ökad läsmotivation och de båda kompletterar varandra.