Pacifier : construção e aplicação de um programa para pais nos cuidados de saúde primários

Este trabalho teve como objetivo fundamental a construção, aplicação e avaliação dos efeitos de um programa de educação parental universal, numa vertente preventiva, designado como – Pacifier – visando a sua implementação nos Cuidados de Saúde Primários, a pais de crianças dos 0 aos 6 meses e com carácter domiciliário. Foi construído com base numa revisão da literatura e práticas baseadas em evidência sobre parentalidade positiva e programas de educação parental e posteriormente aplicado a quatro mães e dois pais – dois casais e duas mães –, sendo que os efeitos foram avaliados de acordo com um modelo de estudos de caso múltiplos, constituídos por quatro famílias. Neste sentido, de modo a medir os objetivos que definimos para o programa, realizámos uma avaliação inicial e final com os instrumentos adaptados Sentido de Competência Parental e Inventário sobre o Conhecimento de Desenvolvimento Infantil. Ainda incluímos um questionário final relativo à Satisfação dos Pais com o Programa. No que respeita aos resultados, nos quatro estudos de caso verificaram-se melhorias nos resultados de ambos os instrumentos aplicados, o que nos permite considerar que o programa foi eficaz e melhorou o sentido de competência parental assim como o conhecimento do desenvolvimento infantil nestes pais. Por último, os pais mostraram uma grande satisfação com o programa.

Top Tips for Parenting Teenagers Polish Translation (PDF 782KB)

Top Tips for Parenting Teenagers Polish Translation - Your guide to positive parenting

Top Tips for Parenting Teenagers Lithuanian Translation (PDF 1.95MB)

Top Tips for Parenting Teenagers - Your guide to positive parenting

Top Tips for Parenting Teenagers- Portugese Translation (PDF 1.57MB)

Your Guide to Positive Parenting Teenagers

Top Tips for Parenting Teenagers - Chinese Translation (PDF 1.60MB)

Your Guide to Positive Parenting Teenagers

Calbindin D-28k- and substance P-immunoreactive primary sensory neurons: peripheral projections in chick hindlimbs.

The peripheral projections of two distinct subpopulations of primary sensory neurons, expressing either calbindin D-28k or substance P, were studied in chick hindlimbs by immunodetecting calbindin D-28k with a rabbit antiserum and substance P with a mouse monoclonal antibody. Calbindin D-28k-immunoreactive axons provided an innervation restricted to specific mechanoreceptors such as muscle spindles, Herbst and Merkel corpuscles, or collars of feather follicles but were absent from Golgi tendon organs. In contrast, substance P-positive axons spread out diffusely in muscles and skin, formed loose plexuses, and extended free branches to the endomysium, arteries, superficial dermis, or dermal pulp of feather follicles. The present results show that calbindin D-28k- and substance P-immunoreactive primary sensory neurons provide distinct modes of innervation to selective targets in peripheral tissues. The results suggest a possible correlation between CaBP-expressing nerve endings and rapidly adapting mechanoreceptors.

Impact of physical activity on energy balance, food intake and choice in normal weight and obese children in the setting of acute social stress: a randomized controlled trial.

BACKGROUND: Psychological stress negatively influences food intake and food choices, thereby contributing to the development of childhood obesity. Physical activity can also moderate eating behavior and influence calorie intake. However, it is unknown if acute physical activity influences food intake and overall energy balance after acute stress exposure in children. We therefore investigated the impact of acute physical activity on overall energy balance (food intake minus energy expenditure), food intake, and choice in the setting of acute social stress in normal weight (NW) and overweight/obese (OW/OB) children as well as the impact of psychological risk factors. METHOD: After receiving written consent from their parents, 26 NW (BMI < 90(th) percentile) and 24 7-to 11-year-old OW (n = 5)/OB (n = 19, BMI ≥ 90(th) percentile) children were randomly allocated using computer-generated numbers (1:1, after stratification for weight status) to acute moderate physical or to sedentary activity for 30 min. Afterwards, all children were exposed to an acute social stressor. Children and their parents completed self-report questionnaires. At the end of the stressor, children were allowed to eat freely from a range of 12 different foods (6 sweet/6 salty; each of low/high caloric density). Energy balance, food intake/choice and obesity-related psychological risk factors were assessed. RESULTS: Lower overall energy balance (p = 0.019) and a decreased choice of low density salty foods (p < 0.001) in NW children compared with OW/OB children was found after acute moderate physical activity but not sedentary activity. Independent of their allocation, OW/OB children ate more high density salty foods (104 kcal (34 to 173), p = 0.004) following stress. They scored higher on impulsive behavior (p = 0.005), restrained eating (p < 0.001) and parental corporal punishment (p = 0.03), but these psychological factors were not related to stress-induced food intake/choice. Positive parenting tended to be related to lower intake of sweet high density food (-132 kcal, -277 to 2, p = 0.054). CONCLUSIONS: In the setting of stress, acute moderate physical activity can address energy balance in children, a benefit which is especially pronounced in the OW/OB. Positive parenting may act as a protective factor preventing stress-induced eating of comfort food. TRIAL REGISTRATION: clinicaltrials.gov NCT01693926 The study was a pilot study of a project funded by the Swiss National Science Foundation (CRSII3_147673).

The predictive role of parenting practices and family functioning on the core symptoms of ADHD

Cette étude vise à examiner la relation entre les pratiques parentales utilisées durant la période de l'enfance et les dimensions principales du du trouble déficitaire de l'attention avec hyperactivité (TDAH) à l'adolescence, soit l’inattention, l’hyperactivité et l’impulsivité. Les pratiques spécifiques parentales (engagement, pratiques parentales appropriée, supervision, punitions corporelles, discipline appropriée, discipline sévère et incohérente, discipline verbale positive, félicitations et récompenses, et les attentes claires) et les aspects du fonctionnement familial (communication, résolution de problèmes, rôles dans la famille, sensibilité affective, engagement affectif, contrôle comportemental) ont été examinés par rapport à l'inattention et d'hyperactivité. Trente-six enfants de 6 à 9 ans et leurs parents ont participé à une étude longitudinale de 5 ans. Il y a un manque d'études longitudinales dans ce domaine et cette étude vise à combler cette lacune. Les résultats ne montrent pas de résultats significatifs dans la relation entre les pratiques parentales utilisées dans l'enfance et les symptômes principaux de l'hyperactivité et l'inattention à l'adolescence. Les études futures devraient se concentrer sur la relation entre la psychopathologie parentale et les principaux symptômes du TDAH de l'enfance à l'adolescence, ainsi que l'impact des pratiques parentales sur ces principaux symptômes.

Factores asociados a recaída en pacientes con cáncer de mama de una institución de Bogotá

Introducción: El cáncer de seno es la primera causa de cáncer entre las mujeres, además es la primera causa de muerte por cáncer entre las hispanas y la segunda entre otras razas, sin contar con el gran impacto social y económico que conlleva esta patología. Esto motiva la realización de estudios propios, que permitan ampliar nuestro conocimiento y aportar a la literatura colombiana, una publicación que refleje los factores asociados a la recaída en el cáncer de mama. Métodos: Estudio observacional analítico retrospectivo de casos y controles en el que se tomaron 267 historias clínicas de pacientes con diagnóstico de cáncer de seno, clasificadas según estadio clínico y expresión molecular del tumor, se analizaron los factores más fuertemente asociados a la recaída. Resultados: La población total consistió en 267 mujeres de las cuales 58 presentaron recaída, con un relación caso – control, 1:3. Al evaluar los grupos se evidencia homogeneidad en cuanto a edad, tipo de neoplasia, paridad e histología con lo que concluimos que estos grupos son comparables. Se presentó una tasa de mortalidad de 13,8 % en las pacientes que presentaron recaída tumoral vs un 0% de mortalidad en aquellas pacientes sin recaída. Adicionalmente se evidencia una relación entre la presencia del receptor HER 2 y recaída tumoral, que aunque no es estadísticamente significativa (p = 0.112) es importante tener en cuenta por su significancia clínica. Por su parte la presencia de receptor de estrógenos y progestágenos no es un predictor de recaída. La realización de cirugía se muestra como un factor de protección (OAR: 0.046 p = 0.008). Finalmente se encontró una asociación estadísticamente significativa como variables de asociación a recaída tumoral: la edad (p=0.009), el estadio clínico en el momento del diagnóstico (p= <0.001) y la clasificación molecular del tumor (p= 0.016). Conclusiones: Se identificaron como factores asociados a recaída tumoral en pacientes con cáncer de mama de una institución de Bogotá, Colombia a: la edad, el estadio clínico en el momento del diagnóstico y la clasificación molecular del tumor, confirmando la agresividad de los tumores triple negativos. Todos los hallazgos son compatibles a lo descrito en la literatura mundial. Esto permite definir la necesidad de generar en nuestro país estrategias de salud pública, que permitan la educación a todos los grupos etarios para el tamizaje en población joven que está siendo afectada, la detección en estadios tempranos del cáncer de mama, asociados a priorización del manejo y mejoras en la ruta de atención de las pacientes que permitan impactar positivamente en el desenlace y calidad de vida de las mujeres con esta patología. Adicionalmente estos resultados impulsan a la continua investigación de nuevas tecnologías y medicamentos que permitan combatir los tumores más agresivos molecularmente hablando.

Lärares syn på elevers grupparbete som en del i skolutveckling

Syftet med detta examensarbete är att belysa på vilket eller vilka sätt lärare i gymnasieskolan förknippar elevers grupparbete med skolutveckling. Vilka pedagogiska tankar ligger bakom lärares användande av grupparbete som arbetsmetod, hur ser de på att träna elever i grupparbete och hur ser de på förhållandet mellan grupparbete och skolutveckling? Undersökningen är av kvalitativ karaktär där metoden för insamling av data består av enskilda intervjuer med sju gymnasielärare som arbetar på både yrkesinriktade och studieförberedande program. Resultatet visar att lärarna som arbetar på rent yrkesinriktade program framförallt ser elevers grupparbete som en förberedelse för deras framtida yrkesliv, medan lärare på studieförberedande program tenderar att tala mer om vilken nytta grupparbete har för eleverna i skolsituationen. Vid en analys av hur lärarna ser på att träna elever i grupparbete ser man att vissa av lärarna är mer konkreta i sitt resonemang kring om och hur de arbetar med att träna eleverna i grupparbete, medan vissa är mer abstrakta i sitt resonemang. Resultatet visar slutligen att lärarna har relativt olika syn på vad skolutveckling är samt att det är inte någon självklarhet att de direkt kopplar ihop elevers grupparbete med skolutveckling.

Undervisningsmiljöer för IKT : En fallstudie av en specifik undervisningsmiljö för utbildning i informations och kommunikationsteknologi på gymnasienivå

Vi, två gymnasielärare, skriver denna fallstudie i syfte att klargöra hur vi tänkt, hur vi förändrat studiemiljön och studiesättet på ett datortekniskt program under åren 2005 till 2008. Vår ursprungliga tanke var att förbättra elevernas möjlighet att studera datortekniska ämnen. Dessa är ofta svåra att studera därför att man i normala fall inte alltid kan överblicka den kunskap man som elev behöver för att gå vidare. Vi har arbetat med mycket integration mellan olika tekniska ämnen och en stor frihet för eleverna att själva styra sitt sätt att arbeta. Vi har också ändrat den fysiska arbetsmiljön för eleverna på så sätt att de arbetar i en öppen kontorsliknande miljö med arbetsplatserna ställda i grupper. Eleverna har haft stor möjlighet att byta samarbetspartners och grupperingar. De har kunnat flytta runt på ett ganska fritt sätt. Även raster och pauser har hanterats på ett liknande fritt sätt. Vi har använt oss av andra pedagogers olika tankar och försökt att få en fungerande strategi för IKT-undervisning på elevernas egna villkor. Det klassrum som använts har i grunden förändrats för att erbjuda en så öppen och flexibel studiemiljö som möjligt. Ett urval frivilliga elever har därefter samarbetat i intervjuform för att hjälpa oss i vår utvärdering.

Skrivande : en lärandepotential på yrkesinriktade gymnasieprogram

Yrkesförberedande gymnasieprogram bär en dubbel roll i och med att de ska förbereda både för ett specifikt yrkesområde och samtidigt ge eleven tillgång till högre studier. Men eleverna och även lärarna på yrkesprogrammen ser sig själva främst som praktiker. Varför ska man då behöva skriva på ett yrkesförberedande program? Men yrken som normalt inte betraktas som skriftyrken läser och skriver allt mer idag. Därmed är det naturligtvis viktigt att alla får tillgång till kunskaper i och förmågor att uttrycka sig med hjälp av tal och skrift. Här vill jag lyfta fram tre områden som jag menar kan hjälpa till att utveckla skriftbruk och skrivandet inom yrkesutbildningar. Det första utvecklingsområdet är synen på skriftkultur och skriftbruk inom karaktärsämnen mer generellt. Det andra är synen på skriftbruk och skrivande i skolans allmänna ämnen. Här fokuseras på förutsättningar att utnyttja fler så kallade skrivkompetenser (Berge 2005), alltså olika sätt att skapa mening med skrift och skrivande, samt visa på olika möjligheter att vidga hur dessa skrivkompetenser används. Slutligen vill jag som tredje utvecklingsområdet lyfta fram förhållningssätt och metoder lärare kan ha användning för i ett skrivutvecklingsperspektiv och även lyfta fram vilka konsekvenser det kan få för skrivandet.

Chronic ethanol intake promotes double gluthatione S-transferase transforming growth factor-alpha-positive hepatocellular lesions in male Wistar rats

The chronic ethanol intake influence on the gluthatione S-transferase (GST-P) and transforming growth factor alpha (TGF-alpha) expression in remodeling/persistent preneoplastic lesions (PNLs) was evaluated in the resistant hepatocyte model. Male Wistar rats were allocated into five groups: G1, non-treated, fed water and chow ad libitum; G2, non-treated and pair-fed chow (restricted to match that of G3 group) and a maltodextrin (MD) solution in tap water (matched ethanol-derived calories); G3, fed 5% ethanol in drinking water and chow ad libitum; G4, diethylnitrosamine (DEN, 200 mg/kg, body weight) plus 200 parts per million of 2-acetylaminofluorene (2-AAF) for 3 weeks and pair-fed chow (restricted to match that of G5 group) and an MD solution in tap water (matched ethanol-derived calories); G5, DEN/2-AAF treatment, fed ethanol 5% and chow ad libitum. All animals were subjected to 70% partial hepatectomy at week 3 and sacrificed at weeks 12 or 22, respectively. Liver samples were collected for histological analysis or immunohistochemical expression of GST-P, TGF-alpha and proliferating cell nuclear antigen or zymography for matrix metalloproteinases-2 and -9. At the end of ethanol treatment, there was a significant increase in the percentage of liver area occupied by persistent GST-P-positive PNLs, the number of TGF-alpha-positive PNLs and the development of liver tumors in ethanol-fed and DEN/2-AAF-treated groups (G5 versus G4, P < 0.001). In addition, ethanol feeding led to a significant increase in cell proliferation mainly in remodeling and persistent PNLs with immunoreactivity for TGF-alpha at week 22 (P < 0.001). Gelatinase activities were not altered by ethanol treatment. The results demonstrated that ethanol enhances the selective growth of PNL with double expression of TGF-alpha and GST-P markers.

Avaliação de grupo de intervenção para as mães/cuidadores de crianças pré-escolares com problemas de comportamento externalizantes

Negative parental practices may influence the onset and maintenance of externalizing behavior problems, and positive parenting seem to improve children's social skills and reduce behavior problems. The objective of the present study was to describe the effects of an intervention designed to foster parents' social skills related to upbringing practices in order to reduce externalizing problems in children aged 4 to 6 years. Thirteen mothers and two care taker grandmothers took part in the study with an average of four participants per group. To assess intervention effects, we used a repeated measure design with control, pre, and post intervention assessments. Instruments used were: (a) An interview schedule that evaluates the social interactions between parents and children functionally, considering each pair of child's and parent's behaviors as context for one another; (b) A Social Skills Inventory; (c) Child Behavior Checklist - CBCL. Intervention was effective in improving parent general social skills, decreasing negative parental practices and decreasing child behavior problems.

Program for the improvement of surveys and the measurement of living conditions in Latin America and the Caribbean (ISLC

Includes bibliography