Verkkoaineiston kuvailu ja kuvailukriteerit kansallisbibliografiassa

Tietoa siitä mitä verkkoaineistoja kuvaillaan Kansallisbibliografiaan.

Tutkimusaineiston kuvailu ja avoimen tieteen palvelut

Esitys ATT-osaajakoulutuksessa 22.10.2015

RDA käytössä Suomessa

Marja-Liisa Seppälän esitys Missä mennään -webinaarissa 16.2.2016

RDA : une norme de catalogage pour le monde numérique

Comprend une bibliographie.

Cataloguing with RDA

Présentation faite au congrès annuel de l'Association canadienne des bibliothèques, archives et centres de documentation musicaux (ACBM) le 30 mai 2009, Université Carleton, Ottawa.

RDA et la musique : un survol des changements par rapport aux RCAA2

Communication présentée lors de la Rencontre annuelle de la Section québécoise de l'ACBM tenue le vendredi 23 octobre 2009 au Conservatoire de musique et d'art dramatique du Québec à Montréal.

Ressources : Description et Accès (RDA)

Comprend une bibliographie.

RDA et RCAA2 : un survol des différences entre les deux codes

Communication présentée au Premier Congrès des milieux documentaires du Québec le 12 novembre 2009, Palais des congrès de Montréal. Comprend une annexe comportant un exemple d'élément RDA, des exemples de notices RCAA2 et RDA en MARC 21 ainsi qu'une bibliographie.

Les intellectuels et le caractère antipolitique de la culture en RDA

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

La rondalla i el teatre infantil a la RDA : una retrospectiva històrica. 'La rondalla y el teatro infantil en la RDA : una retrospectiva histórica'.

Resumen basado en el del autor en catalán

Det röda spöket : en analys av valfilmer och valmanifest inför det svenska riksdagsvalet 1948

Undersökningen syftar till att granska Högerns, Socialdemokraternas, Bondeförbundets och Folkpartiets strategier gentemot kommunisterna inför riksdagsvalet 1948. Detta görs genom en retorisk analys av negativt kampanjande i partiernas valfilmer, men också genom att granska negativ retorik i deras valmanifest. År 1948 valdes eftersom det var en uttalad unik valrörelse, mycket på grund av att det fanns djupa konfliktlinjer i den nationella såväl som den internationella politiken. Det var också det första valet efter andra världskriget. En av studiens slutsatser är att samtliga partier framställde kommunisterna som ett hot i det under-sökta källmaterialet, men Socialdemokraterna kritiserades vid flest tillfällen. Resultatet visar också att den negativa retoriken i valmanifesten inte alltid överensstämmer med valfilmernas innehåll. Studien visar även att Socialdemokraternas valfilm var den enda som inte innehöll tydlig kritik riktat mot kommunisterna, vilket kan tyda på ett ambivalent förhållningssätt. Par-tierna använde framför allt logos och pathos för att övertyga väljarna, varav den sistnämnda ges utrymme att användas i film. Två av partierna, Högern och Bondeförbundet, kan ha haft en medveten strategi att försöka övertala unga människor att inte rösta på kommunisterna. Till sist, kommunisterna var enkla att kritisera eftersom de var en del av en större rörelse och kunde därför förknippas med Sovjetunionens handlingar.

Vilken typ av rättvisa ska råda i framtiden : Om rättvisa, målkonflikter och demokratiska processerinför FN:s nya hållbara utvecklingsmål

Hösten 2015 väntas FN:s medlemsstater fatta beslut om millenniemålens efterföljare:Sustainable Development Goals; SDG. Uppsatsen syftar till att ge svar på frågan omvilka olika typer av rättvisa som dessa nya föreslagna hållbara utvecklingsmål, SDG,ger uttryck för. Utöver detta tas frågan om risken för eventuella målkonflikter upp,liksom på vilket sätt processerna som föregått besluten om målen ger uttryck förvärderingar knutna till demokratiskt beslutsfattande. Uppsatsen utgår från rättvisasom etiskt begrepp och analysen bygger på teorier från John Rawls, MarthaNussbaum och Seyla Benhabib. Genom närläsning och argumentationsanalys nåsföljande slutsatser: det råder flera olika typer av rättvisa inom SDG, de olika typernaav rättvisa bidrar till risken för målkonflikter samt att processerna som föregått målenger uttryck för värderingar knutna till demokratiskt beslutsfattande. Trots dessavärderingar föreligger risk för svårigheter med förankring, implementering ochgovernance av de framtida SDG. Den etiktradition som dominerade inom denuvarande millenniemålen, var den traditionella antropocentrismen. Etiken för hållbarutveckling har fått betydligt större utrymme i SDG.