Barnmorskors strategier för att främja fysisk aktivitet under graviditeten : En Kvalitativ Intervjustudie

Fysisk aktivitet är viktigt för att främja hälsa och förebygga ohälsa och bör även rekommenderas till kvinnor under graviditeten. Barnmorskan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet då hon ibland är den enda hälso- och sjukvårdspersonal som träffar kvinnan under graviditeten. Det finns rekommendationer för hur mycket den gravida kvinnan bör träna men studier visar att det är få som följer dessa. Barnmorskan upplever det svårt att ge råd och det finns ett behov av att hitta strategier som kan användas i arbetet med att främja fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors strategier för att främja fysisk aktivitet under graviditeten. Studien utfördes enligt kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för insamling av data som sedan analyserades utifrån tematisk analys. I studien framkom ett flertal olika strategier som barnmorskorna använde för att främja fysisk aktivitet under graviditeten; Att ge råd, Att motivera, Att söka stöd i omgivningen, Att individualisera, Att vårda relationen och Att utveckla. Studien visade också att barnmorskorna upplevde arbetet med att främja fysisk aktivitet som viktigt men svårt. Författarna anser att strategierna är användbara, inte bara av barnmorskan utan även av annan personal inom hälso- och sjukvården som arbetar med att främja fysisk aktivitet under graviditeten.

Möjligheternas Hus : Om ett projekt med en vision att skapa ett socialt företag för människor med psykiska funktionsnedsättningar

Bakgrunden till projektet Möjligheternas Hus var att det fanns ett behov av att utveckla rehabiliteringsinsatser för individer med psykiska funktionsnedsättningar som står långt från arbetsmarknaden, men även att de skulle erbjudas tillgång till en meningsfull daglig verksamhet. Rapporten syftar till att beskriva, problematisera och analysera hur projektet Möjligheternas Hus genomförts och vad det resulterade i. Den handlar om hur projektet har förmått fungera som ett verktyg för att skapa ett socialt företag för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Rapporten behandlar även hur deltagarna har påverkats av sin medverkan i projektet, både vad avser deras livssituation i stort och deras möjligheter att bryta ett utanförskap samt hur projektet lyckades med att uppnå de mål som sattes upp. Deltagarna har startat ett socialt företag och de upplever att de kommit att må bättre. Flertalet uppger att de trivs bättre med livet, att de har ett rikare socialt liv, självförtroendet och självkänslan har stärkts och att det sociala företaget ger hopp för framtiden. En fråga som dock fortfarande är obesvarad är om sociala företag är ett framgångsrikt sätt att hjälpa och stödja individer som befinner i ett utanförskap att kunna lämna detta? Den här rapporten har inga svar på detta, med visar samtidigt att det är en fråga som behöver studeras ytterligare.

Att vara ett paket - en kvalitativ studie om tre personers upplevelser av stigmatisering i samband med att få och att ha en psykiatrisk diagnos

Syftet med studien var att belysa tre personers egna upplevelser av stigmatisering i samband med att få och att ha en psykiatrisk diagnos. Studien byggde på tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en man och två kvinnor. Intervjupersonerna hade en psykiatrisk diagnos. Fokus på studien är riktad mot deras upplevelser av stigmatisering i samband med att få sin diagnos, i kontakter med familj, vänner och andra som de möter i det dagliga livet, i kontakt med psykiatrin samt om denna stigmatisering påverkat deras självbild. Resultatet visade att olika typer av upplevd stigmatisering förekom hos samtliga intervjupersoner. Den upplevda stigmatiseringen var mest framträdande i kontakter med vänner och andra som de möter i det dagliga livet samt i kontakten med psykiatrin. I vissa sammanhang upplevde sig intervjupersonerna som avvikande i förhållande till omgivningen. Intervjupersonernas självkänsla har påverkats negativt eller inte alls av stigmatiseringen som de upplevde. Slutsatsen är att även om intervjupersonerna placerats i avgränsade diagnoskategorier och upplevt stigmatisering från omgivningen har de inte reducerats till sina diagnoser utan alla är aktiva subjekt och har inte accepterat en passiv sjukroll.

Sex timmars arbetsdag –ett modigt beslut : För att bli en attraktiv arbetsgivare

I studien undersöks hur arbetstagarnas arbetstillfredsställelse förändrats vis en arbetstidsförkortning. Arbetstidsförkortningens art är i form av en övergång ifrån åtta timmars arbetsdag till sex timmars arbetsdag med bibehållen heltidslön. Studien har genomförts vid ett mindre privat tjänsteföretag. Studiens syfte är att undersöka hur denna typ av arbetstidsförkortning förhåller sig till arbetstagarnas arbetstillfredsställelse och därmed öka förståelsen för de båda fenomenen. Det framkommer att arbetstagarnas arbetstillfredsställelse har förändrats sedan arbetstidsförkortningen. Gällande enskilda faktorer i arbetet har somliga faktorer minskat medan somliga faktorer ökat. I diskussionen framkommer att det föreligger en risk för ohälsa för arbetstagarna då det råder brist på stöd, minskad kontroll och ökade krav sedan arbetstidsförkortningen införts. Den föreliggande risken för ohälsa kan dock ses som acceptabel med tanke på den varierande arbetsbelastningen vilket innebär att arbetstagarna under perioder får tid för återhämtning. Trots omständigheterna råder en hög global arbetstillfredsställelse vilket i sin tur borde innebära att teorierna som brukats innehåller vissa brister då hänsyn till svängningar i arbetsbelastningen inte tagits. I resultatanalysen framkom tre teman vilka sågs relevanta för arbetstagarna och dess arbetstillfredsställelse. Dessa teman bestod av förändringar i relationer, förändringar i arbetet och förändringar i belöningar. Den teoretiska referensramen för studien innehåller förväntningsteorin, tvåfaktor teorin, kravkontroll- stödmodellen samt ansträngning- belöning- obalansmodellen. Datainsamling har skett med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer då respondenterna bestått av arbetstagare på det valda fallet som studerats. Studien är uppbyggt efter kvalitativ metod och har en fenomenologisk ansats. Studien har utformats i form av en fallstudie.

Inkludering av nya motionärer på motionsanläggningar : Motionärers föreställningar om människor som inte motionerar

Syfte Syftet var att undersöka vad aktiva-motionärer anser om vardags-motionärer avseende livsstil, karaktärsdrag och hälsostatus. Metod För att inkludera vardags-motionärer på motionsanläggningar där motionärer finns bör man lösa upp barriärer till motion. Det kan därför vara av nytta att ta reda på om och i så fall vad aktiva-motionärer anser om vardags-motionärer. Detta för att kunna veta om förändringen ska ske hos aktiva-motionärer eller vardags-motionärer för att möjliggöra inkludering av vardagsmotionärer på motionsanläggningar där aktiva-motionärer finns. Detta genomfördes med en kvalitativt inriktad undersökning genom en intervjustudie i form av semistrukturerade intervjuer. Resultat Respondenterna anger att hälsa är en upplevd balans såväl psykiskt som fysiskt. I motsats till detta innebär ohälsa obalans. Konsekvenserna av denna obalans nämnde respondenterna som trötthet, sämre koncentration, övervikt, lättare att drabbas av sjukdomar samt försämrad livskvalité. Det respondenterna nämnde om en vardags-motionär är att denna individ sällan gör mer än vad det behöver i vardagen, är ohälsosamma, innehar obalans och kan drabbas av konsekvenserna som nämns ovan. Slutsats Undersökningen visar att det finns åsikter hos aktiva-motionärer om vardags-motionärer. Dock uttalar sig aktiva-motionärer ogärna om hur vardags-motionärer är som personer, men beskriver enklare deras leverne. Det undersökningen därmed kan konstatera är att andras åsikter är en befogad barriär till varför motion inte bedrivs. Om denna barriär är något som syns utåt på anläggningarna är dock svårt att säga.

Copingstrategier i vardagen vid multipel skleros - En litteraturstudie

Multipel Skleros [MS] en är kronisk, neurologisk sjukdom som angriper det centrala nervsystemet genom nedbrytning av myelin, vilket försvårar nervsignalernas transport till målcellerna. Den som drabbats av MS kan uppleva symptom av fysisk och psykisk karaktär som pareser, spasticitet, koordinationsstörningar, fatigue, depression och ångest. För att hantera sjukdomen behöver personer med MS använda coping. Inom coping finns aktiva och passiva strategier. Till de aktiva copingstrategierna hör probleminriktad copingstrategi och emotionell copingstrategi och inom passiv hör undvikande copingstrategi. Syftet med studien var att beskriva användandet av copingstrategier hos personer diagnostiserade med MS utifrån en teoretisk referensram. Metoden som användes var litteraturstudie. Urvalet genomfördes utifrån Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Efter urvalsprocessen kvarstod 14 artiklar som kom att ligga till grund för resultatet. Resultatet presenterades i tre kategorier, probleminriktad-, emotionell- och undvikande copingstrategi. De individuella förutsättningar som framkom vara centrala för användandet av copingstrategierna var resurser, acceptans, optimism, förnekelse och distansering. Information visade sig också genomsyra samtliga copingstrategier.  Slutsatsen var att en persons individuella förutsättningar var avgörande för hur coping användes. Sjuksköterskan har en viktig roll i att informera personer med MS om hur de kan använda sig av copingstrategier.

När demenssjukdomen skiljde oss åt - anhörigas perspektiv : En litteraturstudie

Introduktion Med ökande ålder ökar också antal personer med demens i befolkningen. Det gör att fler anhöriga får anta rollen som vårdare och ställs inför svåra beslut. När personen med demens flyttat till gruppboende är det viktigt att anhöriga också får stöd och hjälp då den nya situationen kan vara påfrestande för deras hälsa. Syftet var att belysa anhörigas upplevelse efter att en person med demenssjukdom flyttat till gruppboende.Metod Denna litteraturstudie utgick från Polit och Becks (2012) nio-stegsmodell. Artiklar söktes fram med hjälp av sökord i CINAHL och PubMed samt valda inklusions- och exklusionskriterier. Samtliga 13 artiklar kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengströms (2013) granskningsmall. Databearbetning utgick från en tematisk analys för att bilda beskrivande teman.Resultat Fem teman sammanställdes som kopplades till anhörigas upplevelser: att våga släppa taget, att mista kontakten med personen med demens, att livet inte blir som planerat, att inte längre kunna vårda och att sakna stöd från andra.Slutsats Anhöriga känner ett behov av stöd och det är viktigt att sjuksköterskor uppmärksammar detta. Det är viktigt med förståelse från vårdpersonal för att anhöriga kan ha svårt att släppa sin roll som anhörigvårdare trots att personen med demens flyttat till gruppboende. Genom att delge kunskap om sjukdomen och flytten samt att finnas där som stöd till de anhöriga kan sjuksköterskan bidra till att förebygga ohälsa.