Den preoperativa fasen:upplevelser, behov av information samt livsstilsförändringar ur ett patientperspektiv : En litteraturöversikt

Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och behov av information i den preoperativa fasen samt att beskriva patienters upplevelser av preoperativa livsstilsförändringar. Metod: I denna litteraturstudie ingick arton vetenskapliga artiklar, elva kvalitativa och sju kvantitativa. Dessa har sökts på databaserna CINAHL och PubMed och granskats med granskningsmallar. Resultatet strukturerades sedan upp under olika teman som framkom vid analysen. Resultat: Patienter upplevde oro både inför den operation som låg framför och allt runtomkring. För att minska oron under den här tiden upplevdes stöd från närstående, vårdpersonal och andra patienter samt att få individanpassad information som viktigt. Patienter ville ha information om hela den perioperativa processen och inte bara om det ingrepp som skulle utföras. Informationen om preoperativa livsstilsförändringar upplevdes i många fall som bristfällig. De viktigaste faktorerna till att de bestämde sig för att förändra något i sin livsstil var motivation och information om konsekvenser. Slutsats: En god, individanpassad information, ett bra bemötande från vårdpersonal samt stöd från närstående kan förbättra patientens upplevelse av den preoperativa fasen. En operation är ett bra tillfälle för att reflektera kring sin livsstil och att genomföra en livsstilsförändring. För att öka motivationen till en preoperativ livsstilsförändring behöver patienten bra information och stöd.

Företagsformens betydelse för nyföretagande : En jämförande studie mellan ekonomiska föreningar och aktiebolag

Syftet med denna studie är att undersöka nyföretagares motivgrund för val av företagsform avseende formerna ekonomisk förening och aktiebolag. Syftet är också att söka belysa några av de skillnader i bemötande som finns gentemot företagare vilka bedriver sina verksamheter i formerna ekonomisk förening respektive aktiebolag. Bakgrunden till studien är en rådande uppfattning om att ekonomiska föreningar ibland inte bemöts och behandlas på samma sätt som andra företagsformer vid kontakt med intressenter. Många ekonomiska föreningar är verksamma inom den s.k. sociala ekonomin och då den sociala ekonomin i Sverige är en växande sektor, både vad gäller antal sysselsatta och omsättning, där den sistnämnda uppgår till ca 350 miljarder om året, är ämnet intressant att undersöka.  I studien genomfördes djupintervjuer med företagsrepresentanter från åtta ekonomiska föreningar samt sju aktiebolag samt ett företag med erfarenhet från bådadera. Respondenterna fick bl.a. besvara frågor med avseende på vilka motiv de haft för valet av företagsform, hur de upplevt bemötande från intressenter samt vilka för- och nackdelar de upplever sig ha fått av sitt val.  Från svaren framkommer att flera av de som driver ekonomiska föreningar gör detta för att de känner att det är bra alternativ om man vill driva företag tillsammans samt om man vill ha en, vad de uppfattar, mer demokratisk form för sitt företagande. Formen sågs också som ett hjälpmedel för att skapa delaktighet och ett bättre samarbete. Med formen ekonomisk förening kom även nackdelar som inte upplevdes hos aktiebolagens företrädare. De främsta nackdelar som framkom var att vissa intressenter, t.ex. banker och kreditinstitut bemöter ekonomiska föreningar med skepsis; det finns en osäkerhet kring vad formen medför och innebär. Det framkom även att viktiga intressenter och aktörer har en okunskap om ekonomiska föreningar vilket kan påverka bemötandet negativt. I vissa fall lämnar inte affärssystem och rutiner något utrymme för att hantera ekonomiska föreningar.

Det goda bemötandet inom prehospital akutsjukvård : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad som kännetecknar ett gott bemötande inom den prehospitala akutsjukvården och vilken betydelse bemötandet har för vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes via databaserna CINAHL och PubMed. De elva inkluderade artiklarna resulterade i kategorier och subkategorier som beskriver vad som är utmärkande för ett gott bemötande inom den prehospitala sjukvården och vilken betydelse det har för vården. Resultat: Resultatet visade att ambulanspersonalen ska anpassa kommunikationen efter patientens förutsättningar och de ska ha ett förhållningssätt som baseras på respekt, ödmjukhet och empati. En förutsättning för en god omvårdnad är att en omvårdnadsrelation, baserad på tillit och förtroende, upprättas. Omvårdnadsrelationen synliggör patientens sårbarhet, vilket ställer krav på ambulanspersonalen att visa respekt för patientens integritet. Slutsats: Patienten har inte bara fysiska utan även psykiska och sociala behov. Att ambulanspersonalen har en holistisk människosyn gör att patienten blir bemött som en unik individ och därmed får en bättre prognos medan brister i den prehospitala vårdkedjan kan äventyra patientsäkerheten.

Äldre personers måltidssituation på korttidsboenden : En observationsstudie

Bakgrund; visar att måltidssituationen, vad gäller maten, miljön och bemötandet, bör uppmärksammas mer på korttidsboenden för äldre. Syfte; att beskriva hur måltidssituationen såg ut på två korttidsboenden, med utgångspunkt från rutiner och personalens bemötande av de äldre. Metod; en empirisk observationsstudie utifrån ett i förväg formulerat observationsprotokoll. Svaren som framkom analyserades genom analytisk induktion. Resultat; i boende 1 var matsalen rektangulär och i boende 2 var matsalen kvadratisk. Personalens rutiner på de två boendena var olika. Personalen hade de äldres näringsbehov i åtanke men väldigt lite hade gjorts för att höja måltidsupplevelsen. Rektangulär matsal underlättade serveringen med vagnar. De äldre kunde se vad som serverades och säga hur mycket och vad de ville ha att äta. Vid ett observationstillfälle var all ordinarie personal på utbildning, men detta påverkade inte måltidssituationen nämnvärt. Det framkom tydligt vid observationerna att personalen försökte tillgodose de äldres behov. Personalen på boendena bemötte de äldre lugnt, personalen tog sig tid att hjälpa dem om det behövdes vid måltiden. Slutsats; en genomgång av rutinerna på korttidsboendena behövs för att tydliggöra vad som behöver förändras. Klara rutiner kan göra måltidssituationen lugnare för de äldre och underlätta för vikarier när de får vetskap om tillvägagångssätt vid måltidssituationen på korttidsboendet.

Förståelse, bedömningar och hjälpinsatser : Socialarbetares arbete med män som våldsoffer

This report outlines the background to, and presents the results from the Crime Victim Compensation and Support Authority funded project "Social Workers' understanding of men as victims of crime". The project aimed at describing and analyzing how social workers understand and work with male victims of violence. More precisely, the research has focused on how social workers describe men's vulnerability and how they understand men's needs for assistance, what assistance that is provided and the way the constellations of perpetrators and victims of different gender and contexts in which the violence occurs in affect the understanding of male victims of violence. The study has also been devoted to the question of whether the Support Centers for young crime victims in Sweden provide different types of and different amount of help to young men and women afflicted of violence. The project was conducted in three substudies. The results from substudy 1 show that more young men than women seek support from the Support centers studied. Men predominate in number of cases and in the different categories of crime. The results also show that young men on average receive less assistance over a shorter average duration than young women. This applies irrespective of the category of offense that the vulnerability applies to. Furthermore, the young men, compared to the women, proportionally receive fewer interventions characterized as support and a greater proportion of interventions in the form of information. The results also show that the young men are referred on for further action to a lesser extent than is the case for women. The results from substudy 2 show that social workers tend to focus on whether, and to what extent, young men who are victims of violence themselves have behaved provocatively before the violence incident and if they have put themselves in a social situation that could be interpreted as having contributed to an escalation of the violence they have been subjected to. The results from substudy 2 also show that social workers talk about the men as active in the violent situations they have been involved in and dwell on the extent to which the young men's own actions have contributed to the violence. The results also show that young men who are victims of violence are described as "reluctant" victims who are trying to cope with their situation on their own without the involvement of professional or other helper. The young men are also described as reluctant to talk about their feelings. The results of substudy 3 show that social workers believe that young men, when they become victims of violence, risks losing their sense of autonomy, initiative and decisiveness, that is, attributes that are often linked to the dominating cultural image of masculinity. Furthermore, the results show that social workers estimate that men's practicing of their masculinity, but also the response that men who are traumatized get from society, creates difficulties for them to get help. The results from substudy 3 also shows that attributes and actions that can be connected to the masculinity of young men's, as well as a lack of such attributes and actions are considered to be adequate explanations for the violence the men has suffered. When it comes to violence in public places it is the masculinity that explains the violence and its escalation. When it comes to domestic violence it is the lack of expected male attributes and actions that are used as explanations for the violence that have occurred. The discussion is devoted to the question of how the results should be understood based on the concepts of self-performance, interpretation, negotiation and categorizations, and the consequences the results obtained should have for gender sensitive social work given to abused men.

Patientens upplevelser efter en gastric byass operation : en kvalitativ intervjustudie

Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser efter en gastric bypass operation. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes, där intervjuer skedde med sex personer som genomfört en gastric bypass operation. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Under intervjuerna framkom att informanterna upplevde att operationen inte hade någon negativ inverkan på deras vardagliga liv. De upplevde en ökad livskvalitet och förbättrad hälsa som lett till ett mer fysiskt aktivt liv. Viktnedgången tillsammans med omgivningens positiva reaktioner på den nya kroppen hade stärkt deras självförtroende. Den största förändringen informanterna upplevde i det vardagliga livet var deras förändrade matvanor. De beskrev att maten var i fokus och att de planerade sin vardag efter måltiderna. De följder som framkom upplevdes inte som något stort problem, utan viktminskningen och de positiva hälsoupplevelserna dominerade. Informanterna kände sig välinformerade och hade realistiska förväntningar på operationen, samt var förberedda på de konsekvenser som kunde uppstå. Studien visar att den specialiserade vården på överviktskliniker kan bidra till att underlätta tiden efter operationen för patienten. Det framkom att informanterna upplevde en kunskapsbrist om gastric bypass operationer bland sjukvårdspersonal, inom primärvård och slutenvård. För att patienten ska känna trygghet och förtroende är det därför viktigt att öka kunskapen om överviktsoperationer bland hälso- och sjukvårdspersonal.

Unga reumatikers upplevelser av sin sjukdom : En kvalitativ intervjustudie av unga kvinnor och män med reumatism

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur unga kvinnor och män med reumatismupplever sin sjukdom. Vi vill jämföra dessa upplevelser mellan män och kvinnor genomatt undersöka om det finns skillnader och likheter i återgivna beskrivningar ochupplevelser. Vi vill undersöka om könsspecifika skillnader på upplevelser kringreumatism skulle kunna kopplas till det faktum att fler kvinnor än män diagnostiseras.Vidare vill vi undersöka om samhällets bemötande av individer med reumatism kankopplas till att fler kvinnor än män diagnostiseras. För att finna svar på studiensfrågeställningar har sex stycken personer med en reumatisk diagnos eller reumatiskabesvär intervjuats. Studiens resultat visar på att upplevelserna kring reumatism skiljer sigmer mellan könen än inom dem. Männen tycks inte identifiera sig som sjuka i sammautsträckning som kvinnorna och kvinnorna verkar ha upplevt större motstånd frånsjukvården. Resultatet visar dessutom att männen har större benägenhet att dölja sindiagnos från sin omgivning medan kvinnorna ställer sig mer positiva till att prata om den.

”Tacksamhet för att jag fick ett nytt liv” : En kvalitativ studie om återanpassningsstrategier efter avtjänat fängelsestraff

Intresset för kriminalitet och individerna bakom de kriminella handlingarna ökar i samhället och återges i media dagligen. Det är just individen bakom brottet, hen som fängslas och får avtjäna sitt straff som denna studie riktar sitt fokus på. När fängelsegrindarna öppnas och återinträdet till samhället blir ett faktum; Hur tar då dessa individer sig tillbaka till samhället för att åter bli en del av det? Syftet med denna studie är att undersöka vilka återanpassningsstrategier som frigivna använder sig av samt hur samhällets bemötande påverkar strategierna. Studien baseras på självbiografier skrivna av fyra författare som alla levt ett kriminellt liv och som sedermera avtjänat ett eller flera fängelsestraff. Resultatet visar att det finns flera anpassningsstrategier som tas i bruk. Däribland att söka hjälp och stöd hos familj, vänner eller andra sociala grupper. Vidare återfinns det i strävan efter en ”ny identitet” vilket ofta sker med hjälp av tro. Att sysselsätta sig, ge något tillbaka till samhället, visa sin kreativitet i syfte att återfå sin kredibilitet kan ses som strategier som leder fram till det slutliga målet, kredibiliteten. Slutligen kunde ett samband mellan samhällets bemötande och återanpassningsstrategierna utrönas. Ju mer negativt bemötandet är desto fler återanpassningsstrategier behövs och arbetet för att uppnå dem blir mer krävande. Givet blir då att ett bemötande som fyllts av uppmuntran till individens förändring medför att färre strategier behövs och risken för återfall blir mindre.

Arbetsintroduktion - Upplevelser och möjligheter : En undersökning ur tre olika perspektiv

Studier från Amerika och Storbritannien visar att introduktionsprocesser fokuserar för mycket påprocesser, policys och värderingar och mindre på de nyanställdas upplevelser när det gäller stress,stöd till att knyta kontakter med medarbetare och otydliga arbetsbeskrivningar (Andersson, N. R,Cunningham-Snell, N. A. & Haigh, J., 1996 & Klubnik, J. P., 1987).En kvalitativ undersökning har utförts på AniCura Falu Djursjukhus. Undersökningen har genomförtsmed hjälp av intervjuer och mailkonversationer. Syftet med undersökningen är att utforska omde tidigare studierna överensstämmer med upplevelser som nyanställdas på AniCura Falu Djursjukhushar kring arbetsintroduktionen och dess påverkan angående stress, möjligheter till stöd och arbetsbeskrivningar.Nio respondenter med olika ansvarsområden deltog. Resultatet från undersökningenbekräftade att empirin överensstämde med studierna. Exempelvis fick de nyanställda självaansvara för att lära känna sina medarbetare. Undersökningen visade också att organisationen intehade någon strategi för att hantera nyanställdas stress. Det förekom heller ingen återkopplingen påintroduktionen.Undersökningsresultaten kommer i detta arbete diskuteras, analyseras och ställas mot en relevantteoretisk referensram med avseende på de aktuella ämnena för undersökningen. Slutprodukten är ettförbättringsförslag som kan ligga till grund för framtida introduktionsprocesser och vidare forskning.

Test av patientenkät riktad till personer med levercirros i uppföljning vid leversjuksköterskemottagning: : En pilotstudie med mixad metod

Syfte: Att testa den patientenkät som används i utvärdering av en leversjuksköterskemottagning på patienter med dekompenserad levercirros för att undersöka upplevelsen av att besvara frågorna samt frågornas relevans till patientens situation. Metod: Pilotstudiens metod var mixad. Resultat: Spridningen av deltagarnas upplevelse av oro/obehag av enkäten var stor (VAS 6-100 millimeter). Vid få sjukdomssymtom väcktes oro om framtida sjukdomsutveckling men vid längre tids sjukdom kändes samtliga symtom igen, tankar om tidigare beteende uppstod vid alkoholsorsakad sjukdom. En mindre spridning (VAS 66-92 millimeter) sågs gällande hur viktiga/väsentliga frågorna upplevdes. Frågor om bemötande ansågs viktiga och påverkade upplevelsen av rätten till vård. Kompletterande frågor om individuellt anpassad information samt upplevelsen av delaktighet vid information efterfrågades. Deltagarna visade hög uppskattning (VAS 73-95 millimeter) till att sjukdomen/situation uppmärksammades genom enkäten. Besöken till sjuksköterskan skiljde sig från läkarbesök. Sjuksköterskan fokuserade på egenvård och mer tid fanns för information. För en informant innebar försöksverksamheten ökade antal sjukhusbesök, samordning innebar för- och nackdelar. Vid symtom på fatigue och nedsatt koncentrationsförmåga upplevdes enkäten lång, tvådelad enkät efterfrågades. Vid lindrig sjukdom upplevdes enkäten inte ansträngande. Språket var enkelt att förstå och innehållet upplevdes relevant. De öppna frågeställningarna tillförde inte något för de tre informanterna.

Anhörigas erfarenheter av palliativ vård i hemmet – en litteraturöversikt

Bakgrund: Med palliativ vård avses den vård som patienten får i livets slutskede, där syftet är att lindra lidande och främja livskvalitet. Den palliativa vården i hemmet har under senare år ökat, dels på grund av att tillgången av kvalificerad vård genom hemsjukvård har utvecklats. Sjuksköterskans roll inom den palliativa vården är att tillgodose patientens men även anhörigas behov. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av palliativ vård då en patient vårdas i hemmet, anhörigas behov av stöd samt hur situationen påverkar vardagen. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar som identifierats via databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Resultatet visar att beslutet om den palliativa vården ska ske i hemmet fattas av patienten men är beroende av vilken relation patient och anhörig har till varandra. Att vara tillgänglig 24 timmar om dygnet runt kan vara påfrestande för anhöriga som upplever både fysiska- och psykiska besvär av situationen. Det ansågs viktigt att bibehålla vardagliga rutiner trots att döden är närvarande. Anhöriga behöver stöd från vårdpersonal, familj och vänner för att orka med situationen. Slutsats: Anhörigas behov är individuella. Vårdpersonal behöver mer kunskap om anhörigas behov inom den palliativa vården för att ge ett bättre bemötande till anhöriga när den palliativa vården bedrivs i hemmet.

Patienters upplevelser av vilka faktorer som har betydelse i vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar. : En kvalitativ studie

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt och allvarligt tillstånd med hög dödlighet, sjuklighet och försämrad livskvalité. Det beräknas att omkring en kvarts miljon personer i Sverige har kronisk hjärtsvikt. Inrättandet av specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar med läkarstöd har förbättrat behandlingen av patienter med hjärtsvikt. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av vilka faktorer som har betydelse i vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar. Metod: En intervjustudie med semistrukturerade frågor har använts. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera det material som framkom vid intervjuerna. Informanterna valdes ut genom ett strategiskt urval. Resultat: Resultatet visade att en fungerande vårdrelation med sjukvården som representerades av specialistsjuksköterska på hjärtsviktsmottagningen samt information för att klara av sin egenvård var av betydelse för informanterna. En god vårdrelation beskrivs av informanterna i studien att den innehåller kontinuitet, tillit till specialistsjuksköterska, samarbete med vårdpersonal, ett bekräftande bemötande samt tillgänglighet vid behov. Konklusion: Vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar är betydelsefull för patienters trygghet. Det förefaller viktigt att få veta vem hjärtsviktspatienterna ska kontakta vid behov av stöd och hjälp för att hantera sin situation. Möjligheten att kontakta specialistsjuksköterska när behovet fanns upplevdes betydelsefull. Information om egenvård uppfattades av informanterna som viktigt och som ett stöd i det dagliga livet.

Patienters upplevelser av att vårdas på en akutmottagning : -en litteraturöversikt

Bakgrund: Vårdpersonalen på en akutmottagning har stora krav på sig, ansvar för många patienter och måste fatta många egna beslut, ibland med mycket kort betänketid. Vårdpersonalen möter många olika patienter med olika problem och personligheter, och måste bemöta varje patient så att denne känner sig bekräftad och sedd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka patienters upplevelse av att vårdas på en akutmottagning. Metod: Artiklar till arbetet har söks i olika databaser. Aktuella artiklar har lästs och relevanta fynd har markerats, för att analyseras och sammanställa ett resultat. Resultat: Analysen resulterade i tre underrubriker: Information, Bemötande och Vårdmiljö, med uppdelning av positiva och negativa upplevelser. Många patienter var nöjda med vården, men hade låga förväntningar från början. Patienterna har förstående för personalens tuffa arbetsmiljö, men önskade att få bättre information om väntetid och undersökningar. De tyckte att väntetiden var för lång, och kände sig ofta ensamma och övergivna. Slutsats: Mycket behöver förändras för att patienterna ska få en mer positiv upplevelse av akuten. Detta arbeta kan hjälpa till att belysa vilka punkter som vården måste arbeta extra mycket med för att patienterna ska känna sig trygga, exempelvis bättre information om väntetider och ett bemötande där sjusköterskan ser hela patienten.

Anhörigperspektivet utifrån föräldrars erfarenheter då barnet har diabetes typ 1 : En litteraturöversikt

Bakgrund: Den största delen av behandlingen vid diabetes typ 1 är egenvård. När ett barn insjuknar i diabetes är det föräldrarna som huvudsakligen ansvarar för egenvården. Detta kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande. Det behövs mer kunskap om föräldrars upplevelser och deras erfarenheter av att vårda ett barn med diabetes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa anhörigperspektivet utifrån föräldrars erfarenheter då barnet har diabetes typ 1 samt hur sjuksköterskan kan ge stöd till anhöriga. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att egenvården skiljer sig mellan små barn och ungdomar, att föräldrar upplever känslor av oro och stress när deras barn fått diagnosen och att sjuksköterskan kan hjälpa och öka sin förståelse genom att stödja. Slutsats: Författarna kan dra slutsatsen att ökad kunskap och förståelse om egenvård vid diabetes typ 1 hos barn, kan bidra till en hjälp för sjuksköterskor att ge föräldrarna ett bra stöd och bemötande i vården.

Manlig utsatthet för våld i nära relationer : En kvalitativ studie om socialsekreterares arbete med män som utsätts för våld i nära relationer

Syftet med denna studie är att undersöka om socialarbetare tillämpar genusmedvetenhet i arbetet med personer som är utsatta för våld i nära relationer, och hur det i så fall uttrycker sig i mötet med dessa klienter. För att besvara dessa frågeställningar har en kvalitativ ansats tillämpats, med vinjettintervjuer som metod. Den hypotetiske klienten var för tre av informanterna en våldsutsatt man och för tre informanter en våldsutsatt kvinna. Informanternas svar jämfördes sedan och analyserades med hjälp av tidigare forskning på området samt teorier om genus, stereotyper och institutionalisering. De slutsatser vi kunnat dra genom denna studie är att socialarbetare till viss mån påverkas av könsstereotypa föreställningar och att man gör skillnad mellan könen vad gäller insatser, bedömningar och bemötande. Dock har vi även sett att det alltid finns en vilja att hjälpa klienten om behovet finns, i den mån det är möjligt utifrån bland annat det politiska och ekonomiska läget.