En titt på arbetar- och kvinnorörelsekamp åren 1900-1910 i spåren på Helene Ugland

Helene Ugland, f. 11 feb.1877 i Norge. lärarinneexamen 1895 vid Strömsbo Laerarinde-skole, vilket betydde möte med socialistiska och kvinnopolitiska idéer och som blev avgörande för hennes fortsatta verksamhet. Det var också då som rätten till fria tankar började vibrera i hennes sinne. År 1895, arton år gammal, samma år som hon tar examen vid Kristiansand Seminarium, reser hon till Stockholm och håller föredrag om utilitarismen. Hon flyttade till Sverige år 1900 och bosatte sig så småningom i Göteborg. 1903 blev hon skriven i Masthuggets församling samtidigt som hon gifte sig med redaktören vid Ny Tid Anton Andersson och kom att kalla sig Ugland-AnderssonNär hennes man blev chefredaktör vid Östergötlands Folkblad flyttade de till Norrköping. Här fick också Helene arbete på tidningen och som den socialist hon var utnyttjade hon flitigt sitt utrymme i tidningen med att agitera. Dessutom reste hon mycket och höll föreläsningar inte minst om mänskliga rättigheter. Hon ansåg att kristendomen var humbug och tyckte att den hade för stor plats i skolan.Hon deltog i socialdemokratiska kvinnokonferenser där hon propagerade för fri kärlek, rätten till preventivmedel och annat som gynnade kvinnors kamp för jämställdhet. Dock blev hon missförstådd då hennes belackare skyllde henne för att förespråka lösaktigt leverne.Sina sista verksamma år tillbringade hon i Gnesta där hon blev kommunalpolitiker. Hon dog 1 aug.1940.

I Fängelset : Regler och disciplinära åtgärder mot internerna på Falu fångvårdsanstalt under 1900-1905 och 1950-1955

Syftet med denna C-uppsats är att se vilka förändringar som ägde rum på Falu fångvårdsanstalt mellan två skilda perioder. Fokus ligger på de disciplinära åtgärder som vidtogs mot fångar som på något vis misskött sig på anstalten. Ena perioden är mellan 1900-1905 och den andra perioden är mellan 1950-1955. Under 1946 ägde en reformering av Svenska fångvården rum. Före detta år satt internerna isolerade i ensamceller och fick varken träffa eller språka med någon annan fånge under sin fängelsevistelse. Efter 1946 trädde reglementeringen i kraft där fångarna fick träffa varandra och samtala. Interner erhöll mer frihet än innan och den strikta ordning som funnits innan avtog så smått. Frågan som ställs i arbetet är vilka förändringar som går att finna före och efter 1946 års reglementering. Fången fick mer frihet efter detta år, men paradoxalt nog ökade skötsamhetsöverträdelserna efter 1946. De disciplinära åtgärderna fördubblades nästan i jämförelse med tidigare period. Det ökade förtroendet för internerna renderade i en högre grad av oordning på Falu fängelse och resultatet av undersökningen visar att det förekom fler förseelser 1950-1955 än 1900-1905. Källmaterialet till undersökningen består i huvudsak av förhörsprotokoll och straffjournaler från Falu fängelse för angiven tid, vilka har studerats på landsarkivet i Uppsala.

Fostransanspråk : En studie om Tunabygdens lärarklubbs fostransanspråk i samhälleliga fält mellan åren 1930-1953

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares yrkesidentitet i Tunabygdens lärarklubb mellan åren 1930-1953, och se om deras självuppfattningar och föreställningar om sin yrkesroll som fostrare inom olika samhälleliga fält har förändrats under klubbens verksamhetshistoria. Frågeställningarna arbetet har utgått ifrån har varit: Vad anses i Tunabygdens lärarklubb vara lärarens angelägenheter i sin roll som fostrare, vad ingår i lärarens fält? Hur reflekterar lärarna i Tunabygdens lärarklubb över sin roll som fostrare inom de olika samhälleliga fälten? Samt, sker det någon förändring under klubbens verksamhetshistoria gällande vad som uppfattas vara lärares angelägenheter i sin roll som fostrare, samt hur lärarna reflekterar över sin egen roll som fostrare? Om så är fallet, vad kan detta bero på? Ett flertal slutsatser kan dras utifrån det berörda källmaterialet. En slutsats är att lärarnas fostransanspråk på samhälleliga fält grundar sig bland annat på en funktionell syn på läraryrket och skolan, där skolan och lärarna förväntas tillgodose vissa samhällsbehov. Ytterliga slutsatser är att lärarnas självreflektion kring den egna fostrande rollen påverkas i hög grad av samhällets utveckling.

Plikttrogen och duglig : En studie av lärar- och lärarinneideal i dödsrunor åren 1928-1930

Undersökningens syfte är att studera läraridealgenom dödsrunor för att se vilka ideal som den avlidne framställdes i samt sehur dessa skiljer sig åt i ett genusperspektiv. Minnesrunorna finns publiceradei Sveriges allmänna folkskollärarföreningstidningsorgan Svensk läraretidningoch undersökningsperioden är åren 1928- 1930. Undersökningen visade på att bådeden manlige och den kvinnliga läraren framställdes i stort sett lika även omdet skiljer sig åt procentuellt sett. Läraridealet för denna tid var enpliktrogen och nitiskt lärare/lärarinna som på ett dugligt, intresserat ochsjälvuppoffrande sätt utförde sitt kall. Därtill tillkom ideal såsom glad,avhållen och godhjärtad. Manliga lärarideal var även redighet samt att dennekunde ses som försynt. För den kvinnlige läraren framhålls ideal såsom moderligoch fostrarinna.

Landsbygdens lärjungar : En studie av den sociala rekryteringen vid realskolan i Rättvik 1930-1959

Syftet med denna uppsats är att undersöka den sociala bakgrunden hos elever som läste vid Realskolan i Rättvik mellan åren 1930 och 1959. Källmaterialet består av antagnings- och avgångsmatriklar från Realskolan i Rättvik där uppgifter om elevens kön, faderns yrke, eventuell examen samt om eleven valt att läsa vidare på gymnasium efter avslutad skolgång hämtats. Ovanstående insamlad data visar vilken socialgrupp och vilket kön eleverna hade som läste på skolan, vilka som avbröt sina studier i förtid samt vilka som läste vidare på gymnasium efter realexamen. Indelningen i socialgrupper har gjorts utifrån SCB’s socioekonomiska indelning, SEI. Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat över tid och även varierat mellan könen. Resultatet visar även att denna variation stämmer överens med omvärldens förändringar, där samhälleliga och social förändringar avspeglar sig i resultatet. Resultatet visar att de största variationerna återfinns i de lägre socialgrupperna, socialgrupp 2 och 3, där hemmansägarnas och arbetarnas barn befinner sig.

"Äfven jag har en historia!" : En undersökning av den kulturellt bildade diskursen kring folkmusik under sekelskiftet 1800-1900

I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprätthållandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den språkliga framställningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga språket som en reflektion av en skribents värderingar och allmänna världsbild. Genom att analysera den språkliga framställningen av folkmusik med ett teoretiskt underlag att applicera som samhällelig kontext söker uppsatsen att besvara frågeställningar kring värderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgränsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frågeställningar som stämmer väl in på det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras på.

The Development of Swedish Tourism Public Policy 1930-2010

In this article, the development and changes in Swedish public policy relating to tourism from the 1930s to 2010 is described and interpreted from a political economy perspective. A case study, compiled from mainly secondary sources, is analyzed from a theoretical framework based on regulation theory. The purpose with this study is to increase the understanding of how the macro political economy context has influenced the policy-making in tourism in Sweden, but also to make a contribution to an area which seems to be quite neglected when it comes to research. The changes are analyzed according to the three periods denoted as pre-Fordism (mid-19th century-1930s), Fordism (1930s-1970s) and post-Fordism (1970s to present). It is observed how the general changes between these periods regarding aspects such as regulation and deregulation, and the degree of state involvement, have affected tourism policy making. The tourism policy making has changed from being insignificant, to a high degree of state involvement including planning, control and supervision, to a situation where the market rather than government regulation is considered as state of the art. 

Gatos pelados x galinhas gordas : desdobramentos da educação laica e da educação católica na cidade de Pelotas : décadas de 1930 a 1960

Através de uma visão que privilegia a participação discente, o presente estudo analisa aspectos que sustentam as diferenças ideológico-educacionais existentes em duas das mais antigas Instituições Escolares ainda em funcionamento na cidade de Pelotas: o Colégio Gonzaga, de ensino católico e o Colégio Pelotense, de ensino laico, criado pela Maçonaria. O clima de disputa ideológica que havia entre a Igreja Católica e a Maçonaria, a partir da década de 1930, se transferiu de forma peculiar para os alunos do Pelotense e do Gonzaga. O significado e os desdobramentos dessas disputas no contexto sócio-cultural da cidade de Pelotas, é a principal questão a partir da qual se desenvolve esse estudo que enfatiza as décadas de 1930 a 1960 - época de explícitas rivalidades entre as duas escolas; reflexo, também, da disputa que vinha ocorrendo no Brasil entre os princípios educacionais que as sustentavam: o ensino laico (não confessional) e o ensino católico. A pesquisa está dividida em quatro eixos. No primeiro, é apresentada uma contextualização histórica da cidade de Pelotas no período que abrange esse estudo. No segundo, são abordados aspectos sobre o laicismo e o catolicismo no campo educacional em Pelotas, através da análise dos periódicos O Templário (maçônico) e A Palavra (católico) e de observações sobre o embate dos dois grupos antagônicos que propunham reformas na educação nacional neste período: os católicos e os liberais (laicistas). No terceiro eixo, analisam-se aspectos da história dos Colégios Gonzaga e Pelotense que levaram à constituição de sua identidade, tendo como base as influências político-ideológicas aí presentes, assim como as relações de poder que se estabeleciam em âmbito municipal e que, logicamente, estavam relacionadas ao contexto rio-grandense e brasileiro E, por fim, no quarto eixo deste estudo, são analisadas as manifestações dos Gatos Pelados e dos Galinhas Gordas - apelidos dos alunos do Pelotense e do Gonzaga, respectivamente - junto à comunidade pelotense: a atuação dos grêmios estudantis, a imprensa estudantil, os festivais de teatro, os Pe-Gon’s (jogos de futebol disputados entre o Pelotense e o Gonzaga) e as passeatas que os Gatos Pelados realizavam pela cidade. Busco, desta forma, caracterizar um habitus específico aos alunos do Pelotense e aos alunos do Gonzaga, a rivalidade que havia entre eles, identificando sua inserção nos espaços sociais e culturais de Pelotas. Os desdobramentos dessa disputa acarretaram pontos positivos, tais como a valorização do sentimento de pertencimento a um grupo, a participação da comunidade junto às atividades escolares, assim como, em decorrência da competitividade, o constante aprimoramento e busca de superação das dificuldades em relação ao ensino ministrado nas duas escolas.

Testes de sustentabilidade da dívida externa brasileira usando séries longas: 1930-2000

None

Getúlio Vargas e o desenvolvimento do rádio no país: um estudo do rádio de 1930 a 1945

A presente dissertação tem por objetivo estudar como o rádio foi usado, entre 1930 e 1945, pelo governo Vargas e o diálogo entre o poder e seus profissionais. Nesta fase, o meio radiofônico foi regulamentado e recebeu incentivos do poder público para seu desenvolvimento técnico, comercial e profissional. Este trabalho busca entender como a programação era desenvolvida pelos radialistas e se estes sofriam interferência governamental. A pesquisa procura ainda verificar de que maneira seus profissionais interagiam como movimentos sociais e políticos ocorridos no período e como esses fatos foram tratados por este veículo. O estudo foi fundamentado em pesquisa bibliográfica (livros, revistas, jornais, sites e bancos de dados) e em entrevistas com profissionais que trabalharam em rádio no período citado. Conclui-se que a participação governamental se deu através da aquisição de emissoras e produção de programas estatais e o controle rigoroso das estações privadas através de sua máquina de propaganda e da censura.

Formação do campo publicitário brasileiro 1930-1970

Este relatório sucede a um anterior que examinou a industrialização americana e a constituição de uma sociedade de consumo nos EUA entre 1870 e 1930. Uma vez examinada a situação nos EUA, lida-se aqui com a expansão internacional da publicidade americana no Brasil, a partir da instalação das primeiras filiais de agências americanas na década de 1920. O papel de relevo que elas tiveram na formação de profissionais e de um mercado publicitário no país é examinado dentro da lógica do interesse comercial das grandes corporações, assim como dentro da lógica dos interesses do governo americano em relação ao Brasil durante e após a Segunda Guerra Mundial. Observando-se as biografias de dois publicitários brasileiros que construíram carreira nessas agências Rodolfo Lima Martensen e Renato Castelo Branco, o texto mostra o perfil social dos jovens suscetíveis de se interessar por um ramo de atividade novo no país e bastante distante das alternativas profissionais valorizadas para quem tinha alguma probabilidade de acesso ao ensino superior. Focalizando o período compreendido entre 1930 e 1970, a análise dá conta do surgimento de um campo publicitário relativamente autônomo no Brasil, no qual brasileiros conseguem abrir agências e competir as americanas que controlavam o mercado. O novo contexto favorece profissionais com inserção necessária a agir nos bastidores do governo e da política, para conquistar contas públicas, assessorar candidatos e partidos e negociar interesses categoriais. Tudo isso em uma conjuntura em que a atividade publicitária se transfere do Rio a São Paulo, o país transita da democracia ao autoritarismo militar, a mídia eletrônica suplanta a impressa e a industrialização por substituição de importações avança em ritmo muito forte.

Análise da política brasileira de fomento à produção de trigo: 1930/1990: um caso particular de continuidade

Analisa criticamente a política brasileira de fomento à ariticultura, mostrando que a mesma foi formulada e implementada durante mais de meio século, sendo um exemplo de continuidade de política pública voltada para a agricultura. Mostra que ela foi uma prioridade histórica, comparável ao café. Mostra, ainda, significativo de com a política para o que, apesar do aporte recursos públicos, os resultados, na maior parte do período, foram pouco satisfatórios em termos de aumento da produção e de redução dos custos de produção e, que a manutenção da política, por tanto tempo, se deveu à importância que a mesma tinha para a acumulação de capital e a legitimação política do governo.

A construção do porto de Porto Alegre 1895-1930 : modernidade urbanística como suporte de um projeto de estado

Este trabalho aborda o processo de construção do porto de Porto Alegre pelas administrações do PRR no Governo Estadual durante a primeira onda modernizadora na cidade no início do século XX. Nesse contexto, as ações da engenharia e do urbanismo na cidade são vistas enquanto manifestações específicas de um imaginário urbano mais amplo constituído ao longo da modernidade industrial, sendo o porto considerado como o elemento que sintetizou o imaginário de “modernização” e de “progresso” da cidade e do estado. Seguimos a linha de pesquisa Cidade, Cultura e Política, utilizando os conceitos de imaginário social e imaginação. Junto da análise dos objetos técnicos propriamente ditos, como planos, projetos e obras, buscamos seus significados profundos e conteúdos não explicitados. A investigação foi feita sobre os relatórios da Diretoria de Viação Fluvial da Secretaria de Obras Públicas do Estado entre os anos de 1895 e 1930, quando foram abertos os canais de navegação até Rio Grande e construído o cais Mauá, com a ampliação e reformulação das áreas adjacentes no centro histórico da cidade. Também foi levada em conta a dimensão econômica do porto de Porto Alegre como parte de um amplo sistema de transportes que o Governo Estadual implantou no Rio Grande do Sul dentro da “Política de Desenvolvimento Global”, que visava dinamizar a economia e promover o desenvolvimento equilibrado do estado. São analisadas as transferências de modelos urbanos e tecnológicos dos grandes centros europeus para o contexto local por meio de projetos e idéias que influenciaram o pensamento e as ações dos profissionais locais. Da mesma forma é abordada a política federal para a modernização dos portos pelo “Plano de melhoramento dos portos da República”, de 1907. Enfocamos as motivações que levaram à construção do porto, as discussões a seu respeito, os projetos elaborados, inclusive os não executados, e por fim as obras realizadas. O urbanismo e a técnica são entendidos como expressões culturais e produção imaginária, abarcando conteúdos mais amplos da cosmovisão dos agentes envolvidos, de acordo com a metodologia da História Cultural aqui adotada.