A complex network approach to text summarization

Automatic summarization of texts is now crucial for several information retrieval tasks owing to the huge amount of information available in digital media, which has increased the demand for simple, language-independent extractive summarization strategies. In this paper, we employ concepts and metrics of complex networks to select sentences for an extractive summary. The graph or network representing one piece of text consists of nodes corresponding to sentences, while edges connect sentences that share common meaningful nouns. Because various metrics could be used, we developed a set of 14 summarizers, generically referred to as CN-Summ, employing network concepts such as node degree, length of shortest paths, d-rings and k-cores. An additional summarizer was created which selects the highest ranked sentences in the 14 systems, as in a voting system. When applied to a corpus of Brazilian Portuguese texts, some CN-Summ versions performed better than summarizers that do not employ deep linguistic knowledge, with results comparable to state-of-the-art summarizers based on expensive linguistic resources. The use of complex networks to represent texts appears therefore as suitable for automatic summarization, consistent with the belief that the metrics of such networks may capture important text features. (c) 2008 Elsevier Inc. All rights reserved.

The illusion of creation of the text

Is it really possible to create a (literary) text? It is actually impossible as to create an authentic text we need an authentic context which is impossible to create. So all the literary txets we have are not authentic and are not created authentically.

"Att gå med det i huvudet"-vägen från text till föreställning. : En scenografs arbetsprocess

Jag har försökt att sammanställa dels en enskild scenografs; Calle von Gegerfelts arbetsprocess i successiva steg, för att se hur denne arbetar fram en scenografi, dels har jag i en tabell försökt sammanställa flera scenografers arbetsprocesser för att se om det finns steg som är lika, och som gäller för flera scenografer. I resultatet av dessa sammanställningar har jag kunnat se hur von Gegerfelt steg för steg arbetar fram sin scenografi ända fram till teaterhändelsen. Det har framkommit att han har en lång process med rent tankearbete där omedvetna processer är tydliga och hur dessa successivt övergår till mer konkret arbete med händerna, för att till sist lämna över själva byggandet av scenografin och sömnaden av kläderna till andra. Vissa av dessa steg har han gemensamt med andra scenografer, men dessa har beskrivit de stegen med andra ord och på annat sätt, men man kan se att de hör ihop.

Hur fyra lärare arbetar med textsamtal i årskurs 4-6 : En studie om hur fyra lärare arbetar med textsamtal i syfte att bearbeta en text, samt vilka förmågor som kan utvecklas hos eleverna.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra lärare i grundskolan årskurs 4-6 arbetar med textsamtal i svenskundervisningen. Syftet var också att lyfta fram de förmågor som elever kan utveckla vid textsamtal samt pedagogens betydelse för textsamtalets genomförande. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats. Dessa är: 1. Hur arbetar fyra lärare med textsamtal i svenskundervisningen i årskurs 4-6? 2. Vilken kunskap bör pedagogen ha för att kunna genomföra samtal om texter enligt de deltagande lärarna? 3. Hur vanligt förekommande är samtal om texter i grundskolan årskurs 4-6 rent generellt enligt de deltagande lärarna? 4. Vilka förmågor anser de intervjuade lärarna att elever kan utveckla vid samtal om texter? Metod: Den metod som har använts för att genomföra denna empiriska studie är observation och intervju. Urvalet som gjordes var att begränsa observationerna till fyra lektionstillfällen med fyra olika lärare. Den intervjuform som kändes mest lämplig att använda för detta ändamål var en halvstrukturerad ansats med ett kvalitativt utgångsläge. Resultat och analys: Resultatet visar att de fyra deltagande lärarna har en medvetenhet kring vad ett textsamtal innebär. Denna kunskap är en följd av att lärarna helt eller delvis använder sig av ett färdigt arbetsmaterial i undervisningen. I materialet ingår strukturerade textsamtal. Den slutsats som kan göras efter att ha genomfört både observationer och intervjuer, är att endast en lärare säger sig arbeta medvetet, regelbundet och strukturerat med textsamtal i undervisningen. Det var dock inget som observerades under lektionen jag deltog i. En av lärarna säger också att hon arbetar medvetet och strukturerat med aktiviteten men menar att det är svårt att få tiden att räcka till. De övriga två arbetar inte med textsamtal i undervisningen men den ena läraren uppger att hon använder sig av öppna frågor rent generellt i undervisningen. Ett tryggt klassrumsklimat, goda ämneskunskaper, kunskap i att ställa rätt frågor samt att vara förberedd är förmågor som benämns som betydelsefulla för att textsamtal ska kunna äga rum. Ingen av lärarna uppger att de tror att textsamtal är vanligt förekommande i skolan. Samtliga intervjuade lärare uppger ett antal förmågor som de menar att eleverna kan utveckla vid samtal om texter. Dessa är förmågan att kommunicera, förmågan att lyssna på andra, förmågan att uttrycka egna åsikter samt att kunna reflektera, analysera och bygga vidare på resonemang.

Type 5 Design B Port Side

Print No:24; Discontinued stamp JUN 15 1918; handwritten "DISCONTINUED. 6-19-18." handwritten note written over stamp.

Type 1 Design I Port

Print No. 76; handwritten pencil notes "Dist #4" "14" on back.; Initials Lower Left: WH; Initials Lower Left: VI; Initials Lower Left: RN

Aprendizagem de escrita de língua de sinais pelo sistema SignWriting : língua de sinais no papel e no computador

Esta tese trata de como o sistema SignWriting pode servir de suporte a uma nova proposta pedagógica ao ensino da escrita de língua de sinais e letramento para crianças surdas usuárias da Língua Brasileira de Sinais - Libras e da Língua de Sinais Francesa - LSF. Escrever deve ser uma atividade significativa para a criança. No caso da criança surda, a escrita fundamenta-se em sua competência na língua de sinais, sem precisar da intermediação da língua oral. A criança surda, quando em um ambiente onde ela e seus colegas se comunicam em língua de sinais, efetivamente tenta escrever sinais, quando é incentivada a fazê-lo. Em nossos experimentos, usamos o sistema SignWriting para mostrar ás crianças surdas (e a seus pais e professores) como escrever textos em línguas de sinais de ambas as formas: manuscrita e impressa, usando o programa Sign Writer para editar textos em línguas de sinais. A base teórica que apóia a tese é a abordagem bilíngüe para a educação de surdos, a língua de sinais, a teoria de Piaget, e de Ferreiro quando trata das etapas da alfabetização em língua oral. Esta investigação possui um caráter exploratório, em que o delineamento metodológico é dado pela pesquisa-ação. O primeiro estudo apresenta um levantamento do processo de aquisição da escrita de sinais, em sua forma manuscrita, pela criança e jovem surdo no Brasil e na França. O segundo estudo trata da ajuda que a informática pode dar a essa aquisição e de como utilizamos os softwares de escrita de língua de sinais em aulas de introdução ao uso do computador e em transcrições da LSF de corpus vídeo para a escrita de língua de sinais. Os resultados sugerem que as crianças evoluem em sua escrita, pois muitos signos que elas escreveram não foram sugeridos pela experimentadora, nem por outro meio, mas surgiram espontaneamente. A introdução de um software como o Sign Writer ou o SW-Edit nas classes para introduzir as TI traz a essas aulas muito maior interesse do que quando usamos um editor de textos na língua oral. Também as produções das crianças são mais sofisticadas. As conclusões indicam que a escrita de língua de sinais incorporada à educação das crianças surdas pode significar um avanço significativo na consolidação de uma educação realmente bilíngüe, na evolução das línguas de sinais e aponta para a possibilidade de novas abordagens ao ensino da língua oral como segunda língua.