964 resultados para figures of rhetoric
Resumo:
Antikens judiska bibeltolkare hade ett annorlunda sätt att läsa Bibeln än den som moderna läsare är vana vid. Dessa tidiga exegeter tänkte att texten som nu finns i den hebreiska Bibeln, de kristnas Gamla Testamente, är helig ordagrant i den form som den fanns i under deras tid, att den inte innehåller några fel, och att Gud har en övergripande plan gällande helheten, så att man vid behov kan förklara ett Bibelställe med hjälp av ett annat. Dessa antaganden reflekteras i det sätt på vilket antikens exegeter läste och tolkade sin Bibel. Det här ser man då man läser deras texter, från 400-talet före vår tideräknings början till de första århundradena enligt vår tideräkning. Ett verktyg som antikens skrifttolkare ofta använde var den så kallade gezera shava -metoden, där de jämförde identiska ord och fraser i Bibeln för att skänka belysning åt oklara textställen. Hebreiskan, särskilt den ovokaliserade konsonanttexten, innehåller många homonyma ord, alltså ord som ser likadana ut men har olika betydelser. De tidiga exegeterna utnyttjade ofta de möjligheter till alternativa tolkningar som uppstår ur denna tvetydighet. Ibland kunde de dock tvärtom också dra paralleller ur kontextuella likheter, alltid efter behov. I denna avhandling står dessa tidiga anonyma bibeltolkare och deras tolkningar i fokus. Malakis bok, som härstammar från ca år 475 f.v.t., kan ses som ett viktigt tidigt exempel på denna tendens till nytolkning av traditioner. Boken själv har dock också blivit föremål till nytolkningar, redan i de tilläggsverser som finns i dess slut, men särskilt i senare judisk litteratur och i Nya Testamentet. I avhandlingen granskas de fem bibliska gestalter som nämns i Malaki: Jakob, Esau, Levi, Mose och Elia. Hur används de i boken och hur har senare traditioner som anknyter till dem influerats av Malaki? ------------------------------------------------ Antiikin juutalaiset raamatunselittäjät lukivat Raamattua eri tavoin kuin moderni lukija. Heidän näkemyksensä mukaan se teksti, joka nykyään löytyy heprealaisesta Raamatusta eli kristittyjen Vanhasta testamentista, oli pyhä juuri sellaisessa muodossa, jossa se oli heille välittynyt. Se oli virheetön, ja Jumalalla oli siitä kokonaisnäkemys, joka voisi selvitä myös tulkitsijalle, kun tämä vain tutkisi tekstiä riittävän tarkkaan. Nämä perusoletukset näkyvät tavassa, jolla antiikin eksegeetit lukivat ja tulkitsivat Raamattuaan. Se voidaan huomata heidän jälkeensä jättämistään teksteistä, alkaen noin 400-luvulta ennen ajanlaskumme alkua ja jatkuen ajanlaskumme ensimmäisiin vuosisatoihin. Antiikin raamatunselittäjät käyttivät yleisesti muun muassa metodia, joka rabbiinisessa kirjallisuudessa tunnetaan nimellä gezera shava. Raamatussa kahdessa tai useammassa kohtaa esiintyviä samoja sanoja ja ilmauksia verrattiin tällöin toisiinsa ja pyrittiin siten saamaan valaistusta epäselvinä pidettyihin tekstinkohtiin. Heprealle, etenkin sen vokalisoimattomassa muodossa, on tyypillistä homonyymisyys. Samannäköiset sanat voivat eri yhteyksissä tarkoittaa eri asioita. Varhaiset eksegeetit päätyivät usein tästä ilmiöstä nouseviin, keskenään vaihtoehtoisiin tulkintoihin. Toisaalta he saattoivat myös tarvittaessa selittää tekstinkohtaa toisella tekstinkohdalla ainoastaan näiden sisällöllisenkin yhtäläisyyden perusteella. Tässä väitöstutkimuksessa tarkastellaan näitä varhaisia, meille nimettömiksi jääneitä raamatunselittäjiä ja heidän tulkintojaan käyttämällä tutkimuksen lähtökohtana Malakian kirjaa. Malakiaa, joka on peräisin noin vuodelta 475 ennen ajanlaskumme alkua, voidaan pitää yhtenä tärkeimmistä ja varhaisimmista teksteistä, joissa traditioita yhdistellään ja kerrotaan uudelleen edellä mainittuihin perusajatuksiin nojaten ja niihin pohjautuvia menetelmiä käyttäen. Toisaalta Malakian kirjaa on myös tulkittu samojen periaatteiden mukaisesti jo sen myöhemmältä ajalta peräisin olevissa loppujakeissa, ja sittemmin muussa varhaisessa juutalaisessa kirjallisuudessa sekä Uudessa testamentissa. Väitöstutkimuksessa tarkastellaan erityisesti niitä viittä henkilöä, jotka mainitaan Malakian kirjassa: Jaakobia, Esauta, Leeviä, Moosesta ja Eliaa. Kirjoittaja tutkii, miten heidän hahmojaan on käytetty Malakian kirjassa, millaisiin heitä koskeviin traditioihin tämä käyttötapa perustuu, ja missä määrin Malakian kirjan vaikutus on havaittavissa myöhemmässä näihin henkilöihin liitetyssä perinteessä.
Resumo:
Kartta kuuluu A. E. Nordenskiöldin kokoelmaan
Resumo:
Neural models of the processing of illusory contour (ICs) diverge from one another in terms of their emphasis on bottom-up versus top-down constituents. The current study uses a dichoptic fusion paradigm to block top-down awareness of ICs in order to examine possible bottom-up effects. Group results indicate that the N170 ERP component is particularly sensitive to ICs at central occipital sites when top-down awareness of the stimulus is permitted. Furthermore, single-subject statistics reveal that the IC N170 ERP effect is highly variable across individuals in terms of timing and topographical spread. The results suggest that the ubiquitous N170 effect to ICs found in the literature depends, at least in part, on participants’ awareness of the stimulus. Therefore a strong bottom-up model of IC processing at the time of the N170 is unlikely.
Resumo:
UANL
Resumo:
Réalisé en cotutelle avec l'Université de Paris Ouest Nanterre La Défense
Resumo:
A Table of Figures, Tables or Equations can easily be created and refreshed in Word. This video shows how to add captions to your tables, figures or equations; and how to refresh the Table of Figures and Table of Tables in the University’s Thesis Template. For best viewing Download the video.
Resumo:
A Table of Figures, Tables or Equations can easily be created and refreshed in Word. See how to add Captions to your tables, figures or equations; and how to refresh the Table of Figures and Table of Tables in the University’s thesis template. For best viewing Download the video.
Resumo:
Resumen basado en el de la publicación
Resumo:
While there is a strong moral case for corporate social responsibility (CSR), the business case for CSR is certainly not irrefutable. A better understanding of how to integrate CSR into business strategy is needed but with ever increasing momentum towards sustainability as a business driver, it is often difficult to untangle the rhetoric from reality in the CSR debate. Through an analysis of eight case studies of leading firms from throughout the construction supply chain who claim to engage in CSR, we explore how consulting and contracting firms in the construction and engineering industries integrate CSR into their business strategy. Findings point to an inherent caution of moving beyond compliance and to a risk-averse culture which adopts very narrow definitions of success. We conclude that until this culture changes or the industry is forced by clients or regulation to change, the idea of CSR will continue to mean achieving economic measures of success, with ecological goals a second regulated priority and social goals a distant third.
Resumo:
In the UK and elsewhere the use of the term ‘sustainable brownfield regeneration’ has resulted from the interweaving of two key policy themes, comprising ‘sustainable development’ and ‘brownfield regeneration’. This paper provides a critical overview of brownfield policy within the context of the emerging sustainable development agenda in the UK, and examines the development industry's role and attitudes towards key aspects of sustainable development and brownfield regeneration. The paper analyses results from a survey of commercial and residential developers carried out in mid‐2004, underpinned by structured interviews with eleven developers in 2004–2005, which form part of a two‐and‐half‐year EPSRC‐funded project. The results suggest that despite the increasing focus on sustainability in government policy, the development industry seems ill at ease with precisely how sustainable development can be implemented in brownfield schemes. These and other findings, relating to sustainability issues (including the impact of climate change on future brownfield development), have important ramifications for brownfield regeneration policy in the UK. In particular, the research highlights the need for better metrics and benchmarks to be developed to measure ‘sustainable brownfield regeneration’. There also needs to be greater awareness and understanding of alternative clean‐up technologies to ‘dig and dump’.