1000 resultados para 345.0268
Resumo:
Sexuellt utnyttjande av barn har ett samband med en högre risk att uppvisa hälsoriskbeteenden, men det är oklart huruvida sambandet modereras av situationella faktorer såsom barnets ålder vid första utnyttjandet, mängden utnyttjande, användning av fysiskt våld, intra- eller extrafamiliär förövare och förekomst av penetration. För att undersöka detta genomfördes en metaanalys, där effekterna på hälsoriskbeteendena alkohol- och drogmissburk, stört ätbeteende och självskadebeteende undersöktes. Empiriska studier skrivna på engelska, som gav tillräckliga data gällande förhållandet mellan nämnda situationella faktorer och hälsoriskbeteenden inkluderades i metaanalysen. Litteratursökningen resulterade i 47 studier, med ett totalt sampel på 19555 individer som utnyttjats sexuellt före 18 års ålder. Små till medelstora modererande effekter hittades för användning av fysiskt våld (r = 0,252; 95 % CI [0,155; 0,345]), mängd (r = 0,107; 95 % CI [0,051; 0,162]) och penetration (r = 0,122; 95 % CI [0,075; 0,169]), där förekomsten av dessa variabler har ett samband med högre risk att uppvisa hälsoriskbeteenden. Effekten av användning av fysiskt våld var endast signifikant för självskadebeteenden. Effekten av mängd och penetration var signifikant för alkohol- och drogmissbruk och självskadebeteenden. Inga effekter hittades för barnets ålder vid första utnyttjandet eller intra- eller extrafamiliär förövare. I föreliggande studie understryks vikten av att ta situationella faktorer i beaktande vid forskning kring sexuellt utnyttjande av barn.
Resumo:
During adolescence, the sleep phase delay associated with early school times increases daytime sleepiness and reduces psychomotor performance. Some studies have shown an effect of gender on psychomotor performance in adults and children. Males present faster reaction times (RT) compared with females. The aim of the present study was to evaluate the influence of gender on Palm psychomotor vigilance task (PVT) performance in adolescents. Thirty-four adolescents (19 girls, 13 to 16 years old) attending morning school classes of a public school in Curitiba, PR, Brazil, participated in the study. Sleep patterns were measured using actigraphy and sleepiness data were accessed with the Karolinska Sleepiness Scale (KSS). KSS and PVT measurements were collected at two times in the morning (8:00 and 11:00 h). The data were compared using one-way ANOVA, considering gender as a factor. ANOVA indicated that gender did not affect sleep patterns and subjective somnolence; however, a statistically significant effect of gender was detected for PVT performance. Boys presented faster RT (RT-PVT1: 345.51 ms, F = 6.08, P < 0.05; RT-PVT2: 343.30 ms, F = 6.35, P < 0.05) and fewer lapses (lapses-PVT1: 8.71, F = 4.45, P < 0.05; lapses-PVT2: 7.82, F = 7.06, P < 0.05) compared with girls (RT-PVT1: 402.96; RT-PVT2: 415.70; lapses-PVT1: 16.33; lapses-PVT2: 17.80). These results showed that this effect of gender, already reported in adults and children, is also observed in adolescents. The influence of gender should be taken into account in studies that use Palm PVT to evaluate psychomotor performance in this age range.
Resumo:
Marfan syndrome (MFS) is an autosomal dominant disease of the connective tissue that affects the ocular, skeletal and cardiovascular systems, with a wide clinical variability. Although mutations in the FBN1 gene have been recognized as the cause of the disease, more recently other loci have been associated with MFS, indicating the genetic heterogeneity of this disease. We addressed the issue of genetic heterogeneity in MFS by performing linkage analysis of the FBN1 and TGFBR2 genes in 34 families (345 subjects) who met the clinical diagnostic criteria for the disease according to Ghent. Using a total of six microsatellite markers, we found that linkage with the FBN1 gene was observed or not excluded in 70.6% (24/34) of the families, and in 1 family the MFS phenotype segregated with the TGFBR2 gene. Moreover, in 4 families linkage with the FBN1 and TGFBR2 genes was excluded, and no mutations were identified in the coding region of TGFBR1, indicating the existence of other genes involved in MFS. Our results suggest that the genetic heterogeneity of MFS may be greater that previously reported.
Resumo:
We investigated the contribution of the duration of overdistention (DOD) to rat bladder function and morphology and explored its possible molecular mechanisms. Bladder overdistention was induced in male Sprague-Dawley rats (200-250 g) by an infusion of saline. Forty rats were divided into 5 groups submitted to different DOD, i.e., 1, 2, 4, and 8 h, and control. Bladder function was evaluated by cystometry. Morphological changes were observed by light and transmission electron microscopy. Compared to control (44.567 ± 3.472 cmH2O), the maximum detrusor pressure of groups with 2-, 4- and 8-h DOD decreased significantly (means ± SEM): 32.774 ± 3.726, 31.321 ± 2.847, and 29.238 ± 3.724 cmH2O. With the increase of DOD, inflammatory infiltration and impairment of ultrastructure were more obvious in bladder tissue. Compared to control (1.90 ± 0.77), the apoptotic indexes of groups with 1-, 2-, 4-, and 8-h DOD increased significantly (6.47 ± 2.10, 10.66 ± 1.97, 13.91 ± 2.69, and 18.33 ± 3.28%). Compared to control (0.147 ± 0.031/0.234 ± 0.038 caspase 3/β-actin and Bax/Bcl-2 ratios), both caspase 3/β-actin and Bax/Bcl-2 ratios of 1-, 2-, 4-, and 8-h DOD increased significantly (0.292 ± 0.037/0.508 ± 0.174, 0.723 ± 0.173/1.745 ± 0.471, 1.104 ± 0.245/4.000 ± 1.048, and 1.345 ± 0.409/8.398 ± 3.332). DOD plays an important role in impairment of vesical function and structure. With DOD, pro-apoptotic factors increase and anti-apoptotic factors decrease, possibly contributing to the functional deterioration and morphological changes of the bladder.
Resumo:
Foi estudada a composição química e o teor de fenilalanina em 13 tipos de flocos de cereais produzidos no país e disponíveis no comércio de São Paulo. Todos os produtos contêm elevado teor de carboidratos totais, superior a 77%, fornecendo no mínimo 345 kcal/100g. Os seus teores protéicos (Nx5,7) são variáveis e se situam entre 3,8 e 7,3%. Os teores de fenilalanina variam entre 224 e 451 mg/100g de produto, sendo os valores mais baixos encontrados nos cereais com o menor teor protéico, que correspondem aos flocos de milho com maior concentração de açúcar. Através da análise de aminoácidos, foram encontrados em média 5,96g de fenilalanina/100g de aminoácidos recuperados. As diferenças em torno desta média não foram estatisticamente significativas e mostraram-se independentes do cereal que deu origem aos produtos. Houve correlação linear entre o teor de nitrogênio (micro-Kjeldahl) e a concentração de fenilalanina nas amostras (coef. correl. 0,9887) o que permite estimar o teor de fenilalanina unicamente a partir da análise de nitrogênio, adotando o teor de 5,96g de fenilalanina/100g aminoácidos. Os cálculos resultaram nos teores de fenilalanina dos 13 produtos, que não diferiram estatisticamente dos obtidos pela análise de aminoácidos.
Resumo:
O presente trabalho avaliou a produtividade volumétrica em etanol durante a fermentação de mostos com elevadas concentrações de extrato original, para a produção de cerveja pelo processo contínuo, utilizando as leveduras imobilizadas em bagaço de malte. Os mostos com diferentes concentrações de extrato original (14,3 ºP, 15,2 ºP e 19,6 ºP) foram preparados a partir de um mosto de 22 ºP elaborado com malte e adjunto de alta maltose em uma relação adjunto: malte de 1:2,8. As fermentações foram conduzidas em um reator de coluna de bolhas, a 15 ºC, empregando uma taxa de diluição de 0,04 h-1 e um fluxo constante de gases de 250 mL/min (200 mL/min de CO2 e 50 mL/min de ar). De acordo com os resultados, a produtividade volumétrica em etanol aumentou quando a concentração de extrato original do mosto foi aumentada, sendo o valor máximo (2,09 g.L-1.h-1) obtido para o mosto de 19,6 ºP. Esse valor representa um aumento de 345% quando comparado com a produtividade (0,47 g.L-1.h-1) da fermentação descontínua de um mosto de 20 ºP. Conclui-se, então, que o processo contínuo de fermentação de mostos com elevadas concentrações de extrato para a produção de cerveja permite obter expressivos ganhos na produtividade em etanol quando comparado ao processo descontínuo.
Resumo:
Pohjavesien suojelun ja kiviaineshuollon yhteensovittamista (POSKI-projekti) selvitettiin Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakunnissa vuosina 1998 - 2004. Tavoitteena oli turvata geologisen luonnon ympäristöarvot, hyvälaatuinen pohjavesi yhdykuntien vesihuoltoon sekä laadukkaiden kiviainesten saanti yhdyskuntarakentamiseen. Selvitysalueella on 520 pohjavesialuetta, joista vedenhankintakäytössä on 345 kappaletta. Niiden arvioitu antoisuus on noin 248 000 m3/d. Käyttämättömiä vedenhankintaan soveltuvia pohjavesivaroja selvitysalueella on 99 pohjavesialueella noin 33 000 m3/d. Normaaliolosuhteissa pohjavesivarat riittävät tyydyttämään alueen tarpeen. Selvitysalueen pohjavesialueet kuuluvat kuitenkin riskialtteimpiin Suomessa. Poikkeusolosuhteiden tai mahdollisten vedenottamoiden likaantumistapausten varalta korvaavat pohjavesivarat ovat pienet ja vaikeasti hyödynnettävät. Selvitysalueen pohjavesipinnan yläpuoliset hiekka-ja soravarat ovat yhteensä noin 1 770 milj.k-m3. Näistä suurin osa sijaitsee alueilla, jotka eivät selvitystyön perusteella sovellu maa-ainesten ottoon. Maa-ainesten ottoon soveltuvilla ja osittain soveltuvilla alueilla arvioidaan olevan hiekka-ja soravaroja noin 64 milj.k-m3:ksi. Nämä ovat laadultaan valtaosaltaan hiekkaa. Soraa ja karkeampaa ainesta tästä on alle 15 milj. k-m3, mikä nykyisillä harjukiviainesten käyttömäärillä vastaa vajaan neljän vuoden tarvetta. Käytännössä selvitysalueen hiekka- ja soravarat eivät ole enää pitkään aikaan riittäneet tyydyttämään tarvetta, vaan sorajalosteita on tuotu Etelä-Hämeestä. Selvitysalueen tutkitut kalliokiviainesvarat maanpinnan 0-tasoon laskettuna ovat noin 2 520 milj.k-m3. Tästä määrästä maa-ainesten ottoon soveltuvilla alueilla on reilut 420 milj.k-m3 ja 10 m maanpinnan 0-tason alapuolelle laskettuna reilut 700 milj.k-m3. Tulosten perusteella näyttää siltä, että merkittävä osa alueen kiviaineshuollosta voidaan vielä järjestää kalliokiviaineksiin perustuen, mikäli kiviaineshuolto huomioidaan aikaisempaa tarkemmin maankäytön suunnittelussa.
Resumo:
ResumoIntrodução:Há controvérsias quanto à qualidade de vida (QV) de pacientes renais crônicos tratados com diferentes métodos dialíticos.Objetivo:Comparar a QV de pacientes renais crônicos em diálise peritoneal (DP) e hemodiálise (HD).Métodos:Estudo transversal nos três centros de diálise de Pelotas/RS. Pacientes em DP foram entrevistados após consulta mensal de rotina e os em HD, entre 1ª-2ª horas da sessão dialítica, com questionário estruturado. QV foi avaliada com Short-Form Health Survey (SF-36). Médias dos oito domínios do SF-36 foram comparadas entre os grupos.Resultados:Dos 345 pacientes elegíveis (63 em DP e 282 em HD), foram entrevistados 317 (8% de perdas/recusas). Cerca da metade nos dois grupos estava em diálise há no máximo 3 anos. Havia maioria de mulheres em DP e de homens em HD. Pacientes em DP relataram menos "dor" do que os em HD (escores médios 76,5 e 64,3, respectivamente; p = 0,0040). Não houve diferença nos demais domínios do SF-36.Discussão:A utilização de HD em Pelotas é um pouco menor que a detectada pelo Censo Brasileiro de Diálise (2011), sendo o uso de DP semelhante ao de alguns países europeus. Melhor escore no domínio "dor" entre pacientes em DP é consistente com o observado em outros estudos, embora haja também relatos de nenhuma diferença entre as modalidades e de vantagens da DP em outros domínios que não foram detectados no atual estudo.Conclusão:É semelhante a QV dos pacientes em DP ou HD, exceto no domínio dor, que foi menos intensa entre os pacientes em DP.
Resumo:
Kustområdet vid Åbo, Reso, Nådendal och Raumo är ett område med nationellt betydande översvämningsrisk. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland har utarbetat denna plan för hantering av översvämningsrisker under vägledning av översvämningsarbetsgruppen för kustområdet vid Åbo, Reso, Nådendal och Raumo. I planen presenteras de för området föreslagna målen och åtgärderna för hantering av översvämningsriskerna, en beskrivning av myndigheternas åtgärder vid översvämning samt en planens miljörapport. Sammanfattat är åtgärderna följande: Minska översvämningsrisker - Beakta översvämningar vid planläggning och beslut om bygglov och miljötillstånd, regionala anvisningar för planläggning och byggande - Höja eller skydda gator, varna för översvämningsvatten med skyltar vid vägrenarna - Avlägsna från det översvämmade området eller skydda anordningar för el- och värmedistribution samt för vattenförsörjning och datakommunikation Beredskapsåtgärder - Kontrollera och uppdatera säkerhetsplaner för anläggningar som hanterar ämnen som är skadliga för miljön - Utveckla ett prognossystem för havsvattenståndet - Sammanställa ett paket med information om översvämningar och utdela det till invånare, fastighetsägare och arbetsplatser i översvämningsområdet Översvämningsskydd - Objektsvisa skyddskonstruktioner, tillfälliga och permanenta Verksamhet vid översvämningsrisk och översvämningar - Skydd av värdefulla kulturarvsobjekt genom tillfälliga konstruktioner - Utveckling av en översvämningsvarningstjänst för medborgare och företag Information om vägavsnitt som är ur bruk och som används
Resumo:
1897/06/27 (Numéro 345).
Resumo:
1885/02/19 (Numéro 345).
Resumo:
Ancien possesseur : Argenson, Antoine-René de Voyer (1722-1787 ; marquis de Paulmy d')
Resumo:
1943/04 (N1).