Ruumiinkuvia! : Suomalainen performanssi- ja kehotaide 1980- ja1990-luvulla psykoanalyysin valossa

My PhD-thesis Body Images! Psychoanalytical Analysis of Finnish Performance and Body Art in the 1980s and 1990s considers Finnish performance and body art performed mainly by visual artists. In Part I, I chart the historical construction of performance art and its extension since the beginning of the 21st century. There are several wievs of the historical background of performance art. I introduce three different genealogies of performance art. One is Rose-Lee Goldberg s view. She connects performance art with the European avant-garde already at the beginning of the 20th century from futurists and dadaists to Russian avant-garde and the Bauhaus. I prefer to present performance art as contemporary art, which began to take shape in connection with visual arts in the 1950s and 1960s. The focus on the body is apparent in nearly all performance art. Nevertheless, throug the concept of body art I want to empasize the artist s body as the place of art. Body art (as part of performance art) functions as thematic and interpretive concept, which allows me to focus on performances where the questions of body image, narcissism, desire, language and pleasure are incorporated in particular intensive ways. In Part II, I explore the arrival of performance art in Finnish visual arts in the 1980s. I study the new generation s relation to earlier Finnish happenings (1960s) and performative actions in 1970 s. I briefly introduce performance groups of the 1980s art scene and consider their reception in media. The main focus is on the group Jack Helen Brut, in which I see many similarities to the so- called Theatre of Images. The goal of this part II is to provide historical context for the performance analysis that follows. In Part III, I develop the concept of body image which is my main theoretical term. The concept of body image is used according to Lacanian psychoanalytical theory, especially his considerations of mirror stages. My first mapping of body image, which I call imaginary body image, is based on Lacan s famous mirror stage article (1949). According to my reading, body image is narcistic and aggressive. The important concepts here are ego, imaginary, méconnaisance and alienation. In 1953 Lacan began to develop different version on mirror stage, in which he emphasized the primacy of symbolic dimension. It is not image, but language which constructs the foundations of body image. Central concepts in this chater are Other as language, ego-ideal, demand and desire. In the last chapter I connect the third version of the mirror stage to concepts of gaze, phantasy, real, jouissance and object a. In previous chapters I had considered body image in relation to ego. Now I explore it in relation to subject. In my reading the body image is fragile phenomen, which oscillates between yearning for coherence and phantasies of fragmented images. Part IV of the thesis begins with an introduction to the central concepts and debates in performace studies over the last few decades. Important concepts are presence, performativity and theatricality. The main substance of my thesis, however, is the performance analysis, which focuses on works by three Finnish artists and one Finnish group. The first analysis concerns the performance (1992) of Kimmo Schroderus. I discuss the relationship between narcissism and body art and the changes in demands projected on body images of men in recent decades in a Euro-American context. I also explore this performance in relation to the myth of Narcissus, which I reinterpret through Narcissus s aggression against his own body. The group Homo S is the main subject of the next analysis. I discuss the relationship between feminist art and performance art, especially in the United States in the 1960s and 1970s. Homo S is different from this early performance art because of its anarchism, humor and rejection of all ideals. Homo S characterizes its performance Body Body (1983) as liberating vulgar feminism . Sociality and performance of erotic relations between women are central in Body Body. Pia Lindman s performances are the subjects of my third analysis. I study three of her performances: Olen muoto (1993), 17 and in love (1994) and Arranged views (1995). I interpret these performances as efforts to disperse the imaginary and symbolic structures of the body image. She constructs the peculiar object a and phantasy space of her own. In the last analysis I move from questions of image and gaze to a study of language, sound and jouissance. I discuss at a general level the performance of orality and helplesness (Hilflosigkeit) in body art. The central elements in Pentti Otto Koskinen s performances are the ear, listening and receptive gestures and postions. Perseveraatio (1998) can be understood representing as submission to the super-ego s power, which compels one to enjoy. I examine particularly closely the performance Maissi on hyvää ei missään nimessä maissia (1995), which I interpret as the return of a baby s body image to the liminal site of choice: language or jouissance?

Konstruktioner och valens : Verbfraser med åt i ett jämförande perspektiv

Det har knappast undgått någon som är språkligt medveten att finlandssvenskan och sverigesvenskan skiljer sig åt till vissa delar. Olikheterna återfinns på olika språkliga nivåer. Mest kända och omskrivna är de lexikologiska skillnaderna, dvs. skillnaderna på ordplanet. Betydligt mindre uppmärksamhet har ägnats syntaktiska skillnader, dvs. skillnader i hur satser och meningar byggs upp. För att öka kunskapen om finlandssvensk syntax initierade Språkvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland projektet Svenskan i Finland – syntaktiska drag i ett jämförande perspektiv, som pågick åren 2004–2006. Min avhandling har kommit till inom ramen för det projektet. Prepositionerna (t.ex. av, i, på, för, till, åt osv.) är så kallade funktionsord som har till uppgift att binda samman de mer betydelsetunga orden till satser och meningar. Den finlandssvenska prepositionsanvändningen skiljer sig i viss mån från den sverigesvenska, och ”åt” är en av de prepositioner som ofta lyfts fram som exempel. Finlandssvenskarna säger t.ex. ”han gav en bok åt Lena” i stället för ”han gav en bok till Lena” eller ”han gav Lena en bok”. De säger ”berätta något åt någon” (i stället för ”för”) och de säger ”ringa åt någon” i stället för ”ringa någon”. Ett huvudsyfte med min undersökning är att ta reda på hur pass stora skillnaderna är om man ser till samtliga belägg på ”åt” i ett material och inte bara till sådana som man fäster sig vid för att man vet att de avviker i finlandssvenskan. Undersökningen är korpusbaserad. Det betyder att jag letat efter alla belägg på kombinationer av verb och prepositionen ”åt” i rätt stora textmassor som finns tillgängliga i elektronisk form. Materialet ligger i Språkbanken i Finland och omfattar huvudsakligen tidningstext och skönlitteratur. Jag har använt mig av en textmassa på sammanlagt ungefär 40 miljoner löpande ord, drygt 23 miljoner finlandssvenska och drygt 19 miljoner sverigesvenska. Det materialet gav ca 20 000 åt-belägg att studera, och det visade sig något oväntat att ”åt” inte alls är vanligare i finlandssvenskan än i sverigesvenskan när det gäller skriftspråk, åtminstone inte i professionella skribenters språk. Om man kompenserar för att den finlandssvenska och den sverigesvenska korpusen inte är helt lika i fråga om genrefördelning och ålder, kommer man fram till i stort sett samma frekvens för ”åt” i båda korpusarna. För den närmare analysen av vilka mönster åt-beläggen uppvisar har jag först och främst utnyttjat konstruktionsgrammatik men också ramsemantik och valensteori. Konstruktionsgrammatiken är ingen enhetlig teori, men tanken om grammatiska konstruktioner är gemensam. Konstruktioner representerar allt från generella syntaktiska mönster till specifika mönster för språkliga enskildheter. Uppfattningen om vad som ska inbegripas i begreppet varierar, men definitionen av ”konstruktion” som ”par (eller konstellationer) av form och betydelse” är gemensam. ”Konstruktion” avser aldrig konkreta belägg i texter eller yttranden utan alltid det abstrakta mönstret bakom dessa. Och varje yttrande är resultatet av att en stor mängd konstruktioner samverkar. I min analys har jag utgått ifrån att beläggen med ”åt” kan återföras på olika konstruktioner eller mönster utifrån vad som är gemensamt för grupper av belägg. Jag har sett på vad åt-frasen i samverkan med verbet har för funktion i beläggen. En åt-fras är syntaktiskt en prepositionsfras och består av en preposition och en rektion. Exempelvis utgör ordparet ”åt skogen” en prepositionsfras där ”skogen” är rektion. Ur mitt material har jag kunnat abstrahera fram fem övergripande mönster där referenten för rektionen har olika så kallade semantiska roller. Åt-frasen kan i kombination med verbet ange mål eller riktmärke, som i t.ex. svänga åt höger, dra åt helvete, ta sig åt hjärtat, luta åt en seger för IFK. Den kan för det andra ange mottagare (t.ex. ge varsin kaka åt hundarna, bygga en bastu åt sina svärföräldrar, skaffa biljetter åt en kompis). För det tredje kan åt-frasen avse en referent som har nytta (eller skada) av en aktion (t.ex. klippa häcken åt grannen, ställa in digitalboxen åt sin moster). Åt-frasen kan slutligen avse den eller det som är föremål antingen för en kommunikationsaktion (vinka åt sin son, skratta åt eländet) eller en attityd eller känsla (glädja sig åt framgången). Utöver dessa huvudmönster finns det ett antal smärre grupper av belägg som bildar egna mönster, men de utgör sammanlagt under 3 % i bägge korpusarna. Inom grupperna kan undermönster urskiljas. I t.ex. mottagargruppen representerar ”ge varsin kaka åt hundarna” överföringskonstruktion, ”bygga en bastu åt sina svärföräldrar” produktionskonstruktion och ”skaffa biljetter åt en kompis” ombesörjningskonstruktion. Alla typer är gemensamma för bägge materialen, men andelen belägg som representerar de olika typerna skiljer sig betydligt. I det sverigesvenska materialet står t.ex. det mönster där åt-frasen avser mål eller riktmärke för en mycket större andel av beläggen än i finlandssvenskan. Också andelen belägg där åt-frasen avser någon som har nytta (eller skada) av en aktion är mycket högre i det sverigesvenska materialet. I det finlandssvenska materialet står i gengäld mottagarbeläggen för över 50 % av beläggen medan andelen i det sverigesvenska materialet är bara 30 %. Inom gruppen utgör belägg av produktions- och ombesörjningstyp dessutom en mindre andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska. Dessa står till sin funktion nära den typ som avser den som har nytta av aktionen. De konkreta beläggen på överföring (ge varsin kaka åt hundarna) utgör en större andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska (ca 8 % mot 3 %), men typiskt för båda materialen är hög kollokationsgrad (”kollokation” avser par eller grupper av ord som uppträder oftare tillsammans än de statiskt sett skulle göra vid helt slumpmässig förekomst). Största delen av mottagarbeläggen utgörs av fraser av typen ”ge arbete åt någon, ge eftertryck åt något, ge liv åt något; ägna tid åt något, ägna sitt liv åt något, ägna uppmärksamhet åt något”. De här slutsatserna gäller alltså skriftspråk. I talspråk ser fördelningen annorlunda ut. Typiskt för prepositionen ”åt” är överhuvudtaget hög kollokationsgrad. Det förefaller som om språkanvändarna har tydliga, färdiga mallar för var ”åt” kan komma in. Det enda mönster som verkar helt produktivt, i den meningen att elementen är i stort sett fritt kombinerbara, är kombinationer av verb och åt-fras där åt-frasen avser den som har nytta av något. Att någon utför något för någons räkning verkar överlag kunna uttryckas med prepositionen ”åt”: t.ex. ”tvätta bilen åt pappa, ringa efter en taxi åt kunden”. Till och med belägg av typen ”hon drömde åt honom att bli ordinarie adjunkt” förekommer i någon mån. Konstruktionen är produktiv i båda språkvarieteterna men uppenbart är att konstruktion med mottagare har tolkningsföreträde i vissa fall i finlandssvenskan: ”Filip skrev ett brev åt sin syster” tolkas av sverigesvenskar som att Filip skrev brevet för systerns räkning, medan finlandssvenskar överlag uppenbarligen tolkar det som att Filip skrev till sin syster, att systern var mottagare av brevet. Ungefär 20 % av alla belägg i båda materialen representerar fall där ”åt” utgör partikel. Verb och ”åt” är närmare förbundna med varandra än när ”åt” utgör normal preposition. Exempel på partikelbelägg är ”han kom inte åt strömbrytaren, det gick åt mängder med saft, landet får dra åt svångremmen, de roffade åt sig de bästa platserna”. Också partikelmaterialet ser på ett generellt plan väldigt lika ut i båda språkvarieteterna. Den största skillnaden uppvisar den reflexiva typen ”roffa åt sig”. Medan typen är mycket homogen i det sverigesvenska materialet är variationen större i det finlandsvenska. Dels uppträder fler verb i kombinationen (han köpte åt sig ett par jeans), dels vacklar ordföljden (han nappade åt sig ett paraply ~ han nappade ett paraply åt sig). Att ”åt” används mer i vissa funktioner i finlandsvenskan brukar förklaras med påverkan från finskans allativ (ändelsen -lle: hän antoi kirjan Astalle > hon gav en bok åt Asta). Allt tyder dock på att den finlandssvenska åt-användningen delvis är en relikt. I äldre sverigesvenska källor träffar man på ”åt” i sådana kontexter som numera är typiska för finlandsvenskan. Det finlandssvenska språkområdet ligger ute i periferin i relation till det språkliga centrum som förändringar sprider sig från (för svenskans del främst Stockholmstrakten) och typiskt för perifera områden är att de uppvisar ålderdomliga drag också när inga kontaktfenomen spelar in. Allativen kan naturligtvis ha bidragit till att bevara användningen av ”åt” i finlandssvenskan. Att det är just ”åt” som används” beror antagligen på att prepositionen har flest funktioner gemensamt med allativen rent kognitivt om man jämför med de betydligt mer frekventa prepositionerna ”till” och ”för”. Uppenbart är också att åt-användningen därtill lever sitt eget liv i finlandssvenskan. I vissa varieteter av finlandssvenska kan man t.ex. höra yttranden av typ ”alla fiskarna dog åt dom”. Som språklig enskildhet har det ingen finsk förebild med allativ. Yttrandet är ett exempel på töjning av en svensk konstruktion. Modell finns dels i det mönster där åt avser den som har nytta eller skada av något, dels i relationell användning av ”åt”: han är hantlangare åt Eriksson ~ han är Erikssons hantlangare. Vid språkkontakt är det överlag konstruktioner som har förebild i det låntagande språket som lånas in från det långivande språket, medan konstruktioner som saknar förebild är betydligt mindre benägna att vinna insteg.

Guest Editorial: Emerging Scholars' Section

This issue of the QUT Law Review features an Emerging Scholars’ section containing contributions from early career researchers and doctoral students. This section was conceived by the previous General Editor of the journal, Prof Dan Hunter, as a forum to showcase high-quality legal scholarship from emerging scholars. We are grateful to Prof Hunter for his work on this initiative.

Guest Editorial: Emerging Scholars' Section

This issue of the QUT Law Review also features an Emerging Scholars’ section containing contributions from early career researchers and doctoral students. This section was conceived by the previous General Editor of the journal, Prof Dan Hunter, as a forum to showcase high-quality legal scholarship from emerging scholars. We are grateful to Prof Hunter for his work on this initiative.

Normative values for corneal nerve morphology assessed using corneal confocal microscopy: A multinational normative data set

OBJECTIVE Corneal confocal microscopy is a novel diagnostic technique for the detection of nerve damage and repair in a range of peripheral neuropathies, in particular diabetic neuropathy. Normative reference values are required to enable clinical translation and wider use of this technique. We have therefore undertaken a multicenter collaboration to provide worldwide age-adjusted normative values of corneal nerve fiber parameters. RESEARCH DESIGN AND METHODS A total of 1,965 corneal nerve images from 343 healthy volunteers were pooled from six clinical academic centers. All subjects underwent examination with the Heidelberg Retina Tomograph corneal confocal microscope. Images of the central corneal subbasal nerve plexus were acquired by each center using a standard protocol and analyzed by three trained examiners using manual tracing and semiautomated software (CCMetrics). Age trends were established using simple linear regression, and normative corneal nerve fiber density (CNFD), corneal nerve fiber branch density (CNBD), corneal nerve fiber length (CNFL), and corneal nerve fiber tortuosity (CNFT) reference values were calculated using quantile regression analysis. RESULTS There was a significant linear age-dependent decrease in CNFD (-0.164 no./mm(2) per year for men, P < 0.01, and -0.161 no./mm(2) per year for women, P < 0.01). There was no change with age in CNBD (0.192 no./mm(2) per year for men, P = 0.26, and -0.050 no./mm(2) per year for women, P = 0.78). CNFL decreased in men (-0.045 mm/mm(2) per year, P = 0.07) and women (-0.060 mm/mm(2) per year, P = 0.02). CNFT increased with age in men (0.044 per year, P < 0.01) and women (0.046 per year, P < 0.01). Height, weight, and BMI did not influence the 5th percentile normative values for any corneal nerve parameter. CONCLUSIONS This study provides robust worldwide normative reference values for corneal nerve parameters to be used in research and clinical practice in the study of diabetic and other peripheral neuropathies.

Role of Native Fish in Integrated Aquatic Weed and Water Quality Management within the Burdekin Irrigation Area

This report summarises work conducted by the QDPI, in partnership with the South Burdekin Water Board (SBWB) and the Burdekin Shire Council (BSC) between 2001 and 2003. The broad aim of the research was to assess the potential of native fish as biocontrol agents for noxious weeds, as part of an integrated program for managing water quality in the Burdekin Irrigation Area. A series of trials were conducted at, or using water derived from, the Sandy Creek Diversion near Groper Creek (lower Burdekin delta). Trials demonstrated that aquatic weeds play a positive role in trapping transient nutrients, until such time that weed growth becomes self-shading and weed dieback occurs, which releases stored nutrients and adversely affects water quality. Transient nutrient levels (av. TN<0.5mg/L; av. TP<0.1mg/L) found in the irrigation channel during the course of this research were substantially lower than expected, especially considering the intensive agriculture and sewage effluent discharge upstream from the study site. This confirms the need to consider the control of weeds rather than complete weed extermination when formulating management plans. However, even when low nutrient levels are available, there is competitive exploitation of habitat variables in the irrigation area leading to succession and eventual domination by certain weed species. During these trials, we have seen filamentous algae, phytoplankton, hyacinth and curled pondweed each hold competitive advantage at certain points. However without intervention, floating weeds, especially hyacinth, ultimately predominate in the Burdekin delta due to their fast propagation rate and their ability to out-shade submerged plants. We have highlighted the complexity of interactions in these highly disturbed ecosystems in that even if the more prevalent noxious weeds are contained, other weed species will exploit the vacant niche. This complexity places stringent requirements on the type of native fish that can be used as biocontrol agents. Of the seven fish species identified with herbivorous trophic niches, most target plankton or algae and do not have the physical capacity to directly eat the larger macrophytes of the delta. We do find however that following mechanical weed harvesting, inoculative releases of fish can slow the rate of hyacinth recolonisation. This occurs by mechanisms in addition to direct weed consumption, such as disturbing growth surfaces by grazing on attached biofilms. Predation by birds and water rats presents another impediment to the efficacy of large-scale releases of fish. However, alternative uses of fish in water quality management in the Burdekin irrigation area are discussed.

Dorothea (Dola) Guttmann Gould speaking at American Express stockholders meeting Portraits Women

This photograph was included in the meeting's published report

Modeling and analysis of energy quantization effects on single electron inverter performance

In this paper, for the first time, the effects of energy quantization on single electron transistor (SET) inverter performance are analyzed through analytical modeling and Monte Carlo simulations. It is shown that energy quantization mainly changes the Coulomb blockade region and drain current of SET devices and thus affects the noise margin, power dissipation, and the propagation delay of SET inverter. A new analytical model for the noise margin of SET inverter is proposed which includes the energy quantization effects. Using the noise margin as a metric, the robustness of SET inverter is studied against the effects of energy quantization. A compact expression is developed for a novel parameter quantization threshold which is introduced for the first time in this paper. Quantization threshold explicitly defines the maximum energy quantization that an SET inverter logic circuit can withstand before its noise margin falls below a specified tolerance level. It is found that SET inverter designed with CT:CG=1/3 (where CT and CG are tunnel junction and gate capacitances, respectively) offers maximum robustness against energy quantization.

Impact of Energy Quantization on the Performance of Current-Biased SET Circuits

The current-biased single electron transistor (SET) (CBS) is an integral part of almost all hybrid CMOS SET circuits. In this paper, for the first time, the effects of energy quantization on the performance of CBS-based circuits are studied through analytical modeling and Monte Carlo simulations. It is demonstrated that energy quantization has no impact on the gain of the CBS characteristics, although it changes the output voltage levels and oscillation periodicity. The effects of energy quantization are further studied for two circuits: negative differential resistance (NDR) and neuron cell, which use the CBS. A new model for the conductance of NDR characteristics is also formulated that includes the energy quantization term.

Ernest W. Michel Papers, 1698, 1938-1996 (bulk 1946-1987)

This collection contains the papers of Ernest W. Michel, Holocaust Survivor Journalist and public speaker,including clippings of newspaper articles written by and about Michel, correspondence between Michel and many important Jewish and political figures and autograph files, which Michel collected. Many of these files concern Michel’s Holocaust experiences, speaking engagements, the World Gathering of Jewish Holocaust Survivors, and Michel’s work with the United Jewish Appeal.

Staubkorn im Sandsturm.

Fate of the Jewish physician Karl Goldberg, novel written in 1944. Novel is only partially autobiographical.

Los Angeles Olympics Commemorative Medal

Obverse: Stylized figure of a sportsman in motion. Reverse: Official emblem of the Israeli Olympic team.

Los Angeles Olympics Commemorative Medal

Obverse: Stylized figure of a sportsman in motion. Reverse: The official emblem of the Israeli Olympic team.