474 resultados para industriell ekonomi
Resumo:
Data mining, as a heatedly discussed term, has been studied in various fields. Its possibilities in refining the decision-making process, realizing potential patterns and creating valuable knowledge have won attention of scholars and practitioners. However, there are less studies intending to combine data mining and libraries where data generation occurs all the time. Therefore, this thesis plans to fill such a gap. Meanwhile, potential opportunities created by data mining are explored to enhance one of the most important elements of libraries: reference service. In order to thoroughly demonstrate the feasibility and applicability of data mining, literature is reviewed to establish a critical understanding of data mining in libraries and attain the current status of library reference service. The result of the literature review indicates that free online data resources other than data generated on social media are rarely considered to be applied in current library data mining mandates. Therefore, the result of the literature review motivates the presented study to utilize online free resources. Furthermore, the natural match between data mining and libraries is established. The natural match is explained by emphasizing the data richness reality and considering data mining as one kind of knowledge, an easy choice for libraries, and a wise method to overcome reference service challenges. The natural match, especially the aspect that data mining could be helpful for library reference service, lays the main theoretical foundation for the empirical work in this study. Turku Main Library was selected as the case to answer the research question: whether data mining is feasible and applicable for reference service improvement. In this case, the daily visit from 2009 to 2015 in Turku Main Library is considered as the resource for data mining. In addition, corresponding weather conditions are collected from Weather Underground, which is totally free online. Before officially being analyzed, the collected dataset is cleansed and preprocessed in order to ensure the quality of data mining. Multiple regression analysis is employed to mine the final dataset. Hourly visits are the independent variable and weather conditions, Discomfort Index and seven days in a week are dependent variables. In the end, four models in different seasons are established to predict visiting situations in each season. Patterns are realized in different seasons and implications are created based on the discovered patterns. In addition, library-climate points are generated by a clustering method, which simplifies the process for librarians using weather data to forecast library visiting situation. Then the data mining result is interpreted from the perspective of improving reference service. After this data mining work, the result of the case study is presented to librarians so as to collect professional opinions regarding the possibility of employing data mining to improve reference services. In the end, positive opinions are collected, which implies that it is feasible to utilizing data mining as a tool to enhance library reference service.
Resumo:
Syftet med avhandlingen var att undersöka hurdan roll ämnesord har i studerandes naturliga informationssökningsbeteende och om studerandena förstår vad ämnesord och indexering är och har som funktion. Studerandes informationsbeteende undersöktes allmänt för att kunna se vilka egenskaper i informationssökningsbeteendet bidrar till hur ämnesord används. Ämnesord i informationssökning har tidigare undersökts enbart lite. Studerandes informationsbeteende har också blivit allt ytligare och otåligare, medan användning av ämnesord kräver djupare kunskaper. Undersökningen genomfördes kvalitativt. Sex logopedistuderande som skrev på sin pro gradu-avhandling intervjuades. Under intervjuerna visade studerandena informationssökningsuppdrag som baserade sig på deras egna informationsbehov. Det visade sig att studerande använder relativt lite ämnesordssökningar. Om de söker på ämnesord använder de ingen kontrollerad vokabulär, och de väljer sökfunktionen intuitivt när det inte finns andra lämpliga alternativ. De använder ämnesord ändå inte konsekvent. Studerande tycks delvis förstå vad ämnesord är men inte tillräckligt bra för att kunna skickligt använda dem i informationssökning. De har inte kunskap att ifrågasätta eller evaluera indexering. Studerande litar mycket på intuition när de fattar beslut under informationssökning. De evaluerar inte konsekvent sina resultat eller informationssökningar. De söker på så enkla sätt som behövs för att hitta tillräckligt med relevant information. Dessa egenskaper kan förklara varför ämnesord och ämnesordssökningar, som studerande kan uppleva som för krångliga eller främmande, används relativt lite. Studerandes informationssökningsbeteende påverkas av undervisning i informationssökning, användargränssnitt och ämne. Genom att utveckla undervisning och samarbete med ämnet samt användargränssnittsdesign kan deras informationskompetens förbättras. En del av informationskompetensen är att vara medveten om hur information organiseras och vad man själv gör under informationssökning. Undervisning i tekniska kunskaper räcker därför inte, utan informationssökning som en process och tillämpning av kunskaper bör understrykas. Databaser kunde ha inbyggda kontrollerade vokabulärer som föreslår termer, men bättre databaser gör studerande inte automatiskt mer informationskompetenta. Det märktes speciellt att terminologin som används i databaser och i indexering kan vara svår för studerande. Om de inte förstår begrepp kan de också ha problem med att använda olika sökfunktioner. Därför är det viktigt att ta i beaktande vad studerandena är medvetna om och hur denna medvetenhet kan ökas.
Resumo:
In this thesis, a machine learning approach was used to develop a predictive model for residual methanol concentration in industrial formalin produced at the Akzo Nobel factory in Kristinehamn, Sweden. The MATLABTM computational environment supplemented with the Statistics and Machine LearningTM toolbox from the MathWorks were used to test various machine learning algorithms on the formalin production data from Akzo Nobel. As a result, the Gaussian Process Regression algorithm was found to provide the best results and was used to create the predictive model. The model was compiled to a stand-alone application with a graphical user interface using the MATLAB CompilerTM.
Resumo:
I takt med att konkurrensen blir allt hårdare om att rekrytera studenter till grundutbildningar på svenska universitet och högskolor har intresset att ta reda på vad studenter och gymnasister tycker och tänker om högre utbildning ökat. Vid Karlstads universitet har vi sedan många år kartlagt vad våra nuvarande studenter tycker om sin utbildning. När det gäller gruppen framtida studenter i form av gymnasister har vi tidigare inte på motsvarande sätt systematiskt sätt undersökt hur de ser på högre utbildning. Som ett första steg i ett sådant arbete har vi under läsåret 2006/2007 genomfört tre enkätundersökningar där gymnasisters inställning till högre studier analyserats. Två grupper av studenter har under hösten 2006 skrivit sina examensarbeten med detta tema och baserat på dessa studier har vi under våren 2007 samlat in en större enkät i samband med att alla gymnasister i regionen bjudits in till information om högre utbildning på universitetet i Karlstad.
Resumo:
Klimatkrisen är vår tids största utmaning sett till dess roll för fortsatt överlevnad på den här planeten. Det är en politisk fråga som sträcker sig från att vara en internationell angelägenhet ända ner till individnivå. Men det är också en ideologisk fråga. På grund av detta går det inte att tillräckligt understryka den roll media och klimatjournalistiken har i förmedlingen av dessa frågor. Klimatjournalistiken har genom tiderna varierat i medial uppmärksamhet och ersätts främst av ekonomiska nyheter och rapportering kring internationella konflikter. Den senaste toppen för miljönyheter var kring FN:s klimatkonferens i Köpenhamn 2009, i samband med den globala finanskrisen. Köpenhamns misslyckande av ett enat avtal ledde fram till klimatmötet i Paris 2015, samma höst som flyktingkrisen var högt upp på medias dagordning. Denna uppsats avser att kritiskt analysera de klimatjournalistiska diskurserna tiden innan de båda konferenserna med målet att dokumentera utvecklingen över tid. Uppsatsen fokuserar på den diskursiva gestaltningen av aktörer, ansvar och underliggande strukturer och värderingar. För det första fann analysen att både COP15 och COP21 innehöll starkt närvarande finansiella aspekter i sina politiska resonemang. Detta utmanar forskning som tidigare har behandlat klimat och ekonomi som vitt skilda ämnen och argumenterar för ett nytt förhållningssätt. För det andra fann analysen att gestaltningen av klimatkrisen varierade mellan de båda konferenserna. I diskursen 2009 sågs den som ett hot medan diskursen 2015 såg klimatkrisen som just en kris. Båda fallen ansåg att klimatkrisen var ett problem för andra aktörer än Sverige, för “dem”.
Resumo:
Companies operating in the wood processing industry need to increase their productivity by implementing automation technologies in their production systems. An increasing global competition and rising raw material prizes challenge their competitiveness. Yet, too extensive automation brings risks such as a deterioration in situation awareness and operator deskilling. The concept of Levels of Automation is generally seen as means to achieve a balanced task allocation between the operators’ skills and competences and the need for automation technology relieving the humans from repetitive or hazardous work activities. The aim of this thesis was to examine to what extent existing methods for assessing Levels of Automation in production processes are applicable in the wood processing industry when focusing on an improved competitiveness of production systems. This was done by answering the following research questions (RQ): RQ1: What method is most appropriate to be applied with measuring Levels of Automation in the wood processing industry? RQ2: How can the measurement of Levels of Automation contribute to an improved competitiveness of the wood processing industry’s production processes? Literature reviews were used to identify the main characteristics of the wood processing industry affecting its automation potential and appropriate assessment methods for Levels of Automation in order to answer RQ1. When selecting the most suitable method, factors like the relevance to the target industry, application complexity or operational level the method is penetrating were important. The DYNAMO++ method, which covers both a rather quantitative technical-physical and a more qualitative social-cognitive dimension, was seen as most appropriate when taking into account these factors. To answer RQ 2, a case study was undertaken at a major Swedish manufacturer of interior wood products to point out paths how the measurement of Levels of Automation contributes to an improved competitiveness of the wood processing industry. The focus was on the task level on shop floor and concrete improvement suggestions were elaborated after applying the measurement method for Levels of Automation. Main aspects considered for generalization were enhancements regarding ergonomics in process design and cognitive support tools for shop-floor personnel through task standardization. Furthermore, difficulties regarding the automation of grading and sorting processes due to the heterogeneous material properties of wood argue for a suitable arrangement of human intervention options in terms of work task allocation. The application of a modified version of DYNAMO++ reveals its pros and cons during a case study which covers a high operator involvement in the improvement process and the distinct predisposition of DYNAMO++ to be applied in an assembly system.
Resumo:
Tidigare forskning visar att äldreomsorgspersonal kämpar med två typer av logiker: en ekonomisk logik och en omsorgslogik. Även om båda logikerna behövs för att skapa god omsorg så utmanar de varandra. Dessa utmaningar kommer till uttryck i omsorgspraktiken där personalen ställs in för val och måste göra prioriteringar. Denna avhandling syftar till att förstå hur äldreomsorgspersonal beskriver att de arbetar för att finna balans mellan logikerna och hur de rättfärdigar sina prioriteringar i omsorgen om de äldre personerna. Frågeställningen för avhandlingen är att ta reda på hur personal och enhetschef vid ett kommunalt äldreboende förstår och hanterar interaktionen mellan de två logiker som styr omsorgsarbetet för att främja de äldre personernas välbefinnande. Syftet innehåller tre delsyften: 1) att analysera personalens erfarenheter av och meningsskapande kring de äldre personernas välbefinnande och deras reflektioner kring det omsorgsarbete de utför, 2) att belysa och problematiserade logiker som styr omsorgsarbetet samt 3) att analysera hur personalen rättfärdigar sina prioriteringar i rådande kontext och hur deras förklarbarhet påverkar deras professionella identiteter. Målet är att bidra med socialvetenskaplig kunskap om de överväganden personal gör när de ställs inför att göra prioriteringar i äldreomsorgens praktik. Material samlades in genom 12 individuella intervjuer med personal vid ett kommunalt äldreboende, en intervju med personalens enhetschef och en uppföljande gruppintervju med tre personer ur personalgruppen. Materialet analyserades med tre analysmetoder: fenomenologisk analys, reflexiv analys och positioneringsanalys. Resultatet visar att personalen definierar de äldre personernas välbefinnande som ett behov av att känna sig existentiellt berörd. Denna känsla av existentiell beröring delas in i tre delar: känsla av valfrihet, känsla av njutning och känsla av närhet till någon eller något. Arbetet för att uppnå detta välbefinnande beskrivs innebära ett balanserande av tre tvetydigheter: att vilja värna om de äldre personernas valfrihet och samtidigt hantera institutionella begränsningar, de äldre personernas behov av aktivering å ena sidan och att de inte behöver aktiveras å andra sidan samt att förstå de äldre personernas behov av rutiner samtidigt som det är svårt att veta vilka behov de har. Tvetydigheterna kontextualiserades och de två logikerna som styr omsorgsarbetet analyserades. Analysen visar att enhetschefen skapar en hybrid av den ekonomiska logiken och omsorgslogiken; ekonomi är omsorg och vice versa. Denna hybrid möter motstånd från personalen som skiljer på de båda logikerna genom att tala om ”vård och det där andra”. Personalen upplever att den ekonomiska logiken begränsar deras möjligheter att utföra omsorg i linje med omsorgslogiken. Motsättningar mellan de båda logikerna leder till prioriteringar som rättfärdigas av personalen i syfte att behålla de professionella identiteterna. Den teoretiska analysen bygger på teorier om institutionella logiker, förklarbarhet ochprofessionell identitet. Analyserna visar vikten av att väcka dialog mellan enhetschefer och personal där de diskuterar innebörder av olika värdeord som används på politisk nivå. Sådana diskussioner skulle kunna bidra till mindre motstånd och en högre överensstämmelse mellan verksamhetsmål och praktik. Avhandlingen visar även vikten av att förstå logiker som vertikala istället för horisontellt uppdelade. Alltså, att styrande verksamhetslogiker existerar uppifrån och ned i verksamheter (från politisk nivå till chefsnivå och till praktisk nivå) och att de inte kan delas in i exempelvis en professionslogik och en styrningslogik. Den senare synen kan bidra till potentiella missförstånd eftersom det gör att konflikter kan tolkas existera mellan personal och chef, medan de egentligen existerar mellan olika motstridiga värderingssystem. Slutsatsen är att de båda logikerna behövs för att stödja äldre personers välbefinnande. Ibland är logikerna samspelta och ibland är de i konflikt med varandra. När logikerna ställs mot varandra är det av vikt att komma ihåg att den ekonomiska logiken är lika förhandlingsbar som omsorgslogiken. De två logikerna existerar i samspel och om deras motstridigheter inte belyses finns risk att omsorgspraktiken inte stödjer de äldre personernas välbefinnande.
Resumo:
Short time-to-market is a key success factor in the todays’ dynamic business environment and many companies are trying to improve their product development processes. A challenge is to develop products according to the time plan and at the same time keeping the cost low and the quality high. This study focuses on the project management within the product development process in an automotive industry. The background of this study started as a request from the research and development department at the automotive company, which led to the following questions; 1) what are the most crucial factors for project success? 2) How can these factors contribute to a more successful outcome? 3) How can project management decrease product development lead time by sharing knowledge? The research approach is a case study and the data collection consist of interviews and questioners at two companies connected to project management in product development projects. Spider charts are created from the collected data containing eleven dimensions to show similarities and differences between the project managers working within the research and development department as well as between the two companies. The main conclusions are that there is a need to allow a certain level of flexibility when managing projects, in order to more easily handle late changes. Being involved in a project from the concept phase could facilitate the product development activities later on, due to a deeper understanding regarding previous decisions. Further, knowledge sharing methods, such as databases, has to be designed to be suitable for a specific organization and user friendly which enables the users to more easily search for specific types of knowledge. Lastly, a low level on the detailed focus is shown to be another success factor, however, in some cases there is still a need of this detailed focus to solve specific problems but the details may never become a higher focus than the holistic view.
Resumo:
The competiveness within the global market has forced large manufacturing companies to reorganize their global operations. To act proficiently abroad is therefore no longer a choice but an important prerequisite. In global production networks, there are different plant roles that serve different purposes. One of the important roles within these networks is the core plant role. There are limited amount of the researches done regarding the core plant role. There is also a lack of consistency regarding the definition of the core plant role. It is also evident that there is a knowledge gap regarding the managerial aspects of this plant role both in the academia and in the industry. Managing a core plant requires certain capabilities. It is important to target this knowledge gap since global manufacturing is becoming a common norm for large enterprises and the importance of the core plant role is getting more evident. There is also a lack of understanding towards the challenges that a core plant must deal with both within the organization and globally towards the other plants within the manufacturing network. To address this knowledge gap further, two research questions were created ―What key capabilities are required in order to manage the core plant role?” (RQ1) and ―What are the main challenges in managing the core plant role?” (RQ2). Case study was chosen as the research method for this study since it is the most appropriate method when investigating a phenomenon in its own context. Interviews were the main research technique used to collect data. 18 semi-structured interviews were conducted in eight different cases. A literature review was conducted and was the foundation for the interview guide used in the interviews and for the data analysis. The results show that various capabilities are important for the management of the core plant role. Proximity to R&D and knowledge were the most emphasized factors. For the main challenges in terms of managing a core plant, the communication, cooperation and coordination where the most challenging aspects. Based upon finding, two frameworks have been proposed a concluding generalization and contribution of this research study. The study provides a generalization based upon data that has been collected from companies from different industries. These findings are a contribution towards both the large enterprises operating globally and the academia.