Inte bara toner : En undersökning om musikens möjlighet att påverka datorspelsupplevelsen

Genom att göra en undersökning försöker uppsatsen undersöka huruvida det går att påverka aspekter som upplevd tidsperiod, upplevd miljö samt upplevd känsla för en kort spelsekvens enbart genom att alternera musiken som återföljer denna. Det undersöks också om ålder eller dator- och spelvana kan påverka hur en spelar uppfattar ett datorspel.Testpersonerna inkluderade i studien blev uppdelade i två grupper. Respektive grupp fick sedan spela spelsekvensen med olika musikläggning, och efter det svara på frågor om deras upplevelser.Resultatet utav studien visar att man i viss mån kan påverka ovannämnda aspekter av en spelsekvens genom att enbart alternera musiken. Genom jämförelser med studier utav filmmusik görs ett antagande att dessa aspekter är betydligt lättare att påverka om musiken samspelar med övriga delar utav spelet. Kritiskt för hur väl spelaren uppfattar dessa förändringar är dennes vana utav spel och datorer. Åldern tycks enligt studien inte spela någon roll i hur man uppfattar datorspel.

Konstmusik i stereo : Hur väl återger olika stereotekniker den verkliga upplevelsen i konsertlokalen?

Examensarbetet undersöker vilken stereoteknik som uppfattas ge den mest verklighetstrogna återgivningen av konstmusik samt om valet av stereoteknik påverkas av ljudteknisk eller konstmusikalisk bakgrund. Undersökningen gjordes i form av ett lyssningstest där deltagare i tre grupper fick, efter att ha lyssnat till en konstmusikalisk ensemble live i en konsertlokal, lyssna till tio olika inspelningar av samma stycke vars enda skillnad var vilken stereoteknik som använts vid inspelningen. Deltagarna ombads att gradera hur väl inspelningarna speglade verkligheten samt rangordna dem efter vilka de ansåg låta bäst oavsett hur trogna verkligheten de var.Studiens resultat visar på att konstmusikalisk och ljudteknisk bakgrund påverkar valet av vilken stereoteknik man föredrar och vilken man tycker låter mest likt den verkliga upplevelsen av musiken live. Av resultatet kan man också utläsa att personer inte konsekvent anser att de inspelningar som låter mest verklighetstroget är den man anser låter bäst.

Acoustic Design in Urban Development : analysis of urban soundscapes and acoustic ecology research in New York City

The world is urbanizing rapidly with more than half of the global population now living in cities. Improving urban environments for the well-being of the increasing number of urban citizens is becoming one of the most important challenges of the 21st century. Even though it is common that city planners have visions of a ’good urban milieu’, those visions are concerning visual aesthetics or practical matters. The qualitative perspective of sound, such as sonic diversity and acoustic ecology are neglected aspects in architectural design. Urban planners and politicians are therefore largely unaware of the importance of sounds for the intrinsic quality of a place. Whenever environmental acoustics is on the agenda, the topic is noise abatement or noise legislation – a quantitative attenuation of sounds. Some architects may involve acoustical aspects in their work but sound design or acoustic design has yet to develop to a distinct discipline and be incorporated in urban planning.My aim was to investigate to what extent the urban soundscape is likely to improve if modern architectural techniques merge with principles of acoustics. This is an important, yet unexplored, research area. My study explores and analyses the acoustical aspects in urban development and includes interviews with practitioners in the field of urban acoustics, situated in New York City. My conclusion is that to achieve a better understanding of the human living conditions in mega-cities, there is a need to include sonic components into the holistic sense of urban development.

Don't call me a Kaffir : Genreanalys och klassificering av kwaito

Genom en strukturerad genreanalys, enkätundersökning samt intervju med en DJ aktiv inom kwaito så tacklar denna uppsats uppgiften att klassificera kwaito som genre. Genom analysen så erhålls de strukturella särdrag som kan ses inom genren och detta testas mot enkätundersökningen som behandlar den allmänna uppfattningen om genren. Enkätundersökningen är i sig uppdelad i två segment vars indelning baseras på kulturella skillnader och den här uppsatsen vill belysa de båda antropologiska perspektiven etic och emic i form av en Sydafrikansk- och en icke-Sydafrikansk undersökningsgrupp. Syftet med undersökningen i den här uppsatsen är att öka förståelsen för kwaito som genre och på så vis öka förståelsen för klassificeringen av genrer. Men även huruvida detta återspeglas i enkätundersökningen. Särdragen presenteras i analysen och har anknytning till nutida forskningen. Det visar sig att perspektiven etic och emic har relevans på grund av de kulturellt bundna skillnaderna av uppfattning om genren. Den Sydafrikanska undersökningsgruppen ser tydligare kopplingar till de sociala och ideologiska aspekterna, och även house-musiken, av genren än vad den icke-Sydafrikanska.

Musiklyssnande i förändring : C-uppsats om hur lyssnarvanorna förändrats sedan 1970-talet

Jag har jämfört hur unga människor lyssnade på inspelad musik på 1970-talet med hur unga lyssnar idag. Jag har gjort en enkätundersökning där två grupper, en som är ung idag och en som var ung på 1970-talet, fått svara på frågor om sitt musiklyssnande. Enkäten har jag kompletterat med fyra intervjuer. Den stora skillnaden när det gäller förutsättningarna för lyssnandet, är övergången från analog till digital teknik. Idag lyssnar vi mer vid datorn eller i portabla medier som mp3-spelare eller mobiltelefoner. På 1970-talet var man mer bunden till stationära anläggningar som stereoanläggningen eller radion. Teknikskiftet har också påverkat hur man lyssnar. Förr lyssnade man oftare tillsammans. Idag har det fysiska lyssnandet individualiserats. Den sociala interaktionen har i hög grad flyttat ut i cyberrymden: Man byter spotifylistor, man tipsar om klipp på youtube, man delar med sig av sin egenproducerade musik på myspace osv. Lars Lilliestam använder begreppet musikantropologi för att beskriva studiet av musik som en social aktivitet. Möjligheten att välja ur ett enormt utbud och sätta ihop sina egna spellistor har gett lyssnaren större kontroll över sitt lyssnande. De portabla medierna innebär också en möjlighet till effektivt tidsutnyttjande; man tar med sig musiken samtidigt som man gör något annat. Marie Strand Skånland har undersökt hur mp3-spelare används i vardagen och kommit fram till att musik används som en resurs. Lyssnande på personligt utvald musik, i form av spellistor, kan ge en känsla av kontroll över sig själv, omgivningen och över andra. Man stänger in sig i sin egen ljudbubbla.Lyssnarna anser att ljudkvaliteten har stor betydelse för musikupplevelsen. Men åsikterna går isär, både om vad som är bra ljudkvalitet och om vad som är en bra musikupplevelse.

Filmljudets funktioner i krigsfilm : En audio-visuell analys av Apocalypse Now och Saving Private Ryan

I denna uppsats har filmljudet i krigsfilmerna Apocalypse Now och Saving Private Ryan undersökts. Detta har gjorts för att försöka bidra med ökad förståelse för filmljudets användningsområde och funktioner, främst för filmerna i fråga, men även för krigsfilm rent generellt. Filmljud i denna kontext omfattar allt det ljud som finns i film, men utesluter dock all ickediegetisk musik. Båda filmerna har undersökts genom en audio-visuell analys. En sådan analys görs genom att detaljgranska båda filmernas ljud- och bildinnehåll var för sig, för att slutligen undersöka samma filmsekvens som helhet då ljudet och bilden satts ihop igen. Den audio-visuella analysmetod som nyttjats i uppsatsen är Michel Chions metod, Masking. De 30 minuter film som analyserades placerades sedan i olika filmljudzoner, där respektive filmljudzons ljudinnehåll bland annat visade vilka främsta huvudfunktioner somfilmljudet hade i dessa filmer. Dessa funktioner är till för att bibehålla åskådarens fokus och intresse, att skapa närhet till rollkaraktärerna, samt att tillföra en hög känsla av realism och närvaro. Intentionerna med filmljudet verkade vara att flytta åskådaren in i filmens verklighet, att låta åskådaren bli ett med filmen. Att återspegla denna känsla av realism, närvaro, fokus samt intresse, visade sig också vara de intentioner som funnits redan i de båda filmernas förproduktionsstadier. Detta bevisar att de lyckats åstadkomma det de eftersträvat. Men om filmljudet använts på samma sätt eller innehar samma funktioner i krigsfilm rent genrellt går inte att säga.I have for this bachelor’s thesis examined the movie sound of the classic warfare movies Apocalypse Now and Saving Private Ryan. This is an attempt to contribute to a more profound comprehension of the appliance and importance of movie sound. In this context movie sound implies all kinds of sounds within the movies, accept from non-diegetic music. These two movies have been examined by an audio-visual analysis. It's done by auditing the sound and picture content separately, and then combined to audit the same sequence as a whole. Michel Chion, which is the founder of this analysis, calls this method Masking. The sound in this 30 minute sequence was then divided into different zones, where every zone represented a certain main function. These functions are provided to create a stronger connection to the characters, sustain the viewers interest and bring a sense of realism and presence. It seems though the intention with the movies sound is to bring the viewers to the scene in hand, and let it become their reality. To mirror this sense of realism, presence, focus and interest, proves to be the intention from an early stage of the production. This bachelor’s thesis demonstrates a success in their endeavours. Although it can’t confirm whether the movie sound have been utilized in the same manner or if they posess the same functions to warefare movies in general.

Populärmusik i TV-reklam : En kvalitativ undersökning av musiken som betydelsebärande teckensystem

This paper examines a popular music song (Heartbeats by Jose Gonzalez) as a sign system in television advertising. The study was conducted through qualitative questionnaires in connection to an audio-visual method of analysis called Masking. The method facilitates the analysis of isolated parts in the audio-visual spectrum by masking/hiding parts of the audio-visual totality.The survey had seven respondents where a hermeneutic epistemological approach was used. For the analysis Cooper's theory of brand identity (Practical and Symbolic Attitudes to Buying Brands) was used together with an interaction model for music in audio-visual advertising called "Modes of music-image interaction”. The results showed that the music was associated with values as genuine, honest, responsibility, purity, independence and innovation. The music's symbolic values helped to position the brand in a lifestyle context. The music also helped to express the target group’s identity and attitudes by being innovative and independent. It also enhanced the perception of the visual colour rendition in the film. In general the television advertisement perceived more positive and entertaining when the music was present. In other words the music's social and cultural position contributed to raise the film's credibility. A deeper social and cultural value was created in the movie through resonance between symbolic values of the music and symbolic values of the film.

Visuell Perception : En studie av visuella faktorer kring ett musikaliskt framträdande

The essay investigates the visual element as seen by the audience and artist to be of greatest importance to a musicalperformance. The study was conducted in the form of a field work which included doing interviews with artists, surveys of the audience and interpretive observations of live performance. The fieldwork was conducted in three different environments in which I found myself on the spot and performed the various stages included in the field work. It was done to create a surface that could be used in an essay, and through that use this material to compare and analyze my results and in the end be able to answer my questions. I started from eight different factors which all could beexperienced visually on stage. The factors were light / colors, costumes, props, effects, stage presence, attitude / image, nervousness and dance / body language. Those factors would then be examined in the various musical performances and to be answered by the audience and performers which of those factors they considered to be of great importance or small importance when it comes to visual perception in a musical context. The result was a clear statement where two factors were considered to be most crucial for a musical performance, and a clear statement in which two factors were considered by the majority to be less important. The results demonstrate a common understanding what the artist and the audience thinks is important. A result that can act as a template for what an artist should think about regarding the visual elements before an performance. My theory is my assumption that the visual elements of musical performances can play an important or decisive role, an assumption that was strengthened by my empirical experiences at a concert visit. I wanted in this essay explore and give a clear picture of what it is that artists and audiences consider to be visually crucial for a musical context

Ljudkvalitet och livemusik : Sambandet mellan ljudkvalitet och upplevelsekvalitet

Syftet med denna uppsats är att ge en inblick i förhållandet mellan ljudkvalitet och den musikaliska upplevelsens kvalitet, dvs om ljudets kvalitet kan påverka en konsertbesökares helhetsupplevelse. I studien görs en enkätundersökning, där enkätdeltagaren får svara på ett antal frågor, exempelvis hur viktig ljudkvaliteten egentligen är, vilken aspekt av ljudet som bör vara tillfredsställande och vilka instrument som bör höras tydligt etc. Enkäten innehöll även två kvalitativa frågor där deltagaren får utveckla sina tankar i skriftlig form. 32 människor deltog i enkätundersökningen som ägde rum i Falun.Resultaten som forskningen gett pekar på att ljudkvaliteten är viktig för den musikaliska helhetsupplevelsen tillsammans med andra aspekter såsom bandets musikaliska prestation, scennärvaro samt scenljus etc. Majoriteten av enkätdeltagarna anser att sången är den viktigaste aspekten i musiken att höra klart och tydligt samt att det finns flera ljudaspekter (t.ex. rundgång, obalans mellan frekvenser och stark volym) som kan försämra den musikaliska upplevelsen.

"När jag är på ett visst humör speglas det av mitt val av musik" : en uppsats om människors känslomässiga reaktioner på musik

Syftet med den här uppsatsen är att göra en studie av hur människor reagerar känslomässigt på olika typer av musik, vilka musikaliska preferenser de har i olika humör- och känslotillstånd, samt hur människor själva uppfattar sina känslomässiga reaktioner på musik. Jag har använt mig av ett frågeformulär som ligger till grund för den här uppsatsen. Undersökningen gick ut på att se hur respondenterna själva uppfattar sina musikaliska preferenser vid olika känslotillstånd genom att använda adjektiv för att beskriva dem. De fick även lyssna till ett antal lyssningsexempel med olika typer av musik och med hjälp av adjektiv beskriva vilka känslor musiken väcker hos dem. I sin komplexitet tycks människor ändå fungera relativt lika när det gäller vissa saker. Exempelvis känslomässiga reaktioner på musik. Respondenterna som deltog resonerade förvånansvärt lika. Naturligtvis fanns det några få svar som skiljde sig åt markant, men på det stora hela var de överens. Man vill höra musik som man uppfattar stämmer överens med de känslor man har, som hjälper till att bibehålla och/eller förstärka dessa känslor, även de mer negativa. Även vid lyssningsexemplen som de fick lyssna till var respondenterna på det hela taget relativt överens om vilka känslor som framkallades. Det verkar som om vi tänker och reagerar mer lika än vi tror.

Ickelinjär ljuddesign : Realtids-processering av ljud i dataspel

Dataspel är en interaktiv och icke-linjär mediaform, men hur appliceras detta på dess ljudläggning?Denna uppsats behandlar tekniken bakom en interaktiv ljuddesign i moderna dataspel. För att besvara hur denna används genomförs en studie av de vanligaste sätten att processa ljud i realtid, samt en analys av hur detta appliceras i två moderna dataspel.Studien visar på att realtids-processering av ljud i dataspel vanligen används för att simulera verklighetens ljudfenomen, ge spelaren interaktiv information och respons samt spara utrymme, motverka en repetitiv ljudbild och underlätta arbetet för ljuddesignern.

Ljudet av Galenskap : En analys av musikens narrativa funktion i film

Syftet med detta examensarbete har varit att få en större kunskap om den musikaliska gestaltningen av karaktärer i film, samt att få en utökad kunskap om filmmusik generellt. Uppsatsen inleds med en kort skildring av filmmusikens historia samt en redogörelse för den tidigare forskning som berör ämnet. Därefter har en funktionell analysmetod, baserad i en kategorisering av filmmusikens olika berättarfunktioner, presenterats. Analysen är grundad i två frågeställningar och dess syfte har varit att ta reda på musikens narrativa funktion i film och de eventuella mönster som kunnat urskiljas i det musikaliska berättandet. Fyra olika scener ur fyra filmer har analyserats, alla med den gemensamma nämnaren att de gestaltar ett eller flera mord.Vidare har analysen sammanfattats. De musikala mönster som har lyfts fram för vidare diskussion är: Den ljudande intensiteten, Återkommande musikala element och Den musikala dynamikens utlösningspunkter.I diskussionen fastslås att de mönster som kunnat urskiljas härrör till den övergripande förståelsen av musikens funktion i film. Samt att grunden i det ljudliga berättandet ligger i dess förhållande till bildspråket och den aktuella filmens handling.

Död eller levande? : Vad anser branschfolk i skivbolagen om bolagens positionoch roll i Sverige?

I denna uppsats läggs fokus på skivbranschen och vad folk inom branschen anser omdess funktion och roll.Syftet med uppsatsen är att återge skivbolagens egna tankar och åsikter och jämföradessa med årsredovisningar från branschorganisationer, rapporter, litteratur,vetenskapliga artiklar samt den allmänna uppfattningen hämtad från blogg- ochforuminlägg och tidningsartiklar.Uppsatsen bygger till största delen av intervjuer med totalt sex personer som ärverksamma i branschen från den allra högsta nivån av multinationella bolag till deabsolut minsta.Den bild som framkommer i uppsatsen visar på att den vanligt förekommandeuppfattningen om att skivbolagen idag spelat ut sin roll är felaktig. Skivbolagen hjälperartister med bl.a. marknadsföring, utvecklingen av musik, all administrering samt att dehar de resurser som krävs för att nå ut till den breda massan. Det är dock beroende påvar i karriären man befinner sig och vad artisten själv vill uppnå. För vissa kan detsåledes vara onödigt. Uppsatsen visar även att skivbolagens roll förändrats drastiskt pågrund av bl.a. utbredningen av ny digital teknik. Det är också möjligt att på grund avdessa nya förutsättningar kan rollen förändras ytterligare i framtiden.Skivbolagen arbetar numera på en betydligt bredare front än tidigare. Verksamhetencentreras inte runt den fysiska försäljningen utan förlags- och licensieringsverksamheterär mycket aktuella. Samarbetet mellan små och stora skivbolag påvisas tydligt, en formav samarbete där båda parterna i många fall är beroende av varandra. De mindrebolagen förefaller även vara mer benägna att ta risker i samband med kontraktering avnya akter.

Ljudets funktioner i filmen 9 : En audiovisuell analys

I denna uppsats har en audiovisuell analys gjorts på de inledande minuterna till filmen 9 med ett stort fokus på ljudet. Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa en ökad förståelse för ljudets funktioner i filmen samt se på hur ljudet påverkade filmupplevelsen. Förhoppningen med detta var också att bidra till en bättre förståelse av filmljud och ljuddesign i helhet och vad det bidrar till berättarfunktionen i film. I uppsatsen granskades först ljud och bild för sig och slogs sedan ihop till sin helhet och analyserades utifrån en teoribildning av franska författaren Michel Chion.Ljudets viktigaste funktioner i filmen 9 var att ge en trovärdighet och äkthet, att beskriva föremål och speciellt huvudkaraktärens fysiska attribut samt att ge en respons på det som sker i bild. Vidare fyller ljudet funktioner som att beskriva rum och miljö som ger åskådaren en tydlig känsla för omgivningen filmen. Filmljudet hjälper även till att leda åskådarens uppmärksamhet och beskriva föremål eller personers innebörd. Den kanske absolut viktigaste funktion som ljudet har är att ge åskådaren en djupare förståelse för handlingen.

Filmljudets funktioner i dramafilm : En audio-visuell analys av filmen The King's Speech

Johansson, Fredrik (2012). Filmljudets funktioner i dramafilm – En audio-visuell analys av filmen The King´s Speech. Examensuppsats inom Ljudproduktion, Högskolan Dalarna, Akademin för språk och medier, Falun. I denna uppsats undersöktes filmljudet i dramafilmen The King´s Speech. Detta för att ta reda på vilka funktioner filmljudet fyller i de valda sekvenserna ur nämnda film, samt hur ljudet är placerat i filmens flerkanalsmix. Filmen granskades med hjälp av en audio-visuell analys. Denna metod går ut på att ljudet och bilden undersöks separat, för att sedan åter kombineras och analyseras som helhet. Den audio-visuella analysmetod som använts kommer från ljudteoretikern Michel Chion, och kallas Masking. Resultatet av den audio-visuella analysen pekade mot att ljudets huvudsakliga funktioner var att skapa en realistisk skildring av karaktärer och omgivningar, skapa en känsla av närvaro, samt att skapa och bibehålla olika perspektiv i den narrativa världen. Den stora majoriteten av ljud visade sig vara placerade i centerkanalen, medan främst ickediegetisk musik och ambiensljud var placerade i front- och surroundkanalerna. Detta kanalanvändande tycktes gynna de funna funktionerna, främst genom att bidra till känslan av närvaro och realism, genom att omsluta filmpubliken med ambienta ljud.