Fysisk aktivitet påverkar elevers skolresultat : Möjligt samband mellan elevers fysiska aktivitet och deras skolresultat

Uppsatsens syfte var att analysera och tolka tidigare forskning om elevers fysiska aktivitet kan bidra till förbättrat skolresultat. Med hjälp av systematisk litteratursökning tolkades tidigare forskningsresultat för att hitta eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och förbättrat skolresultat. 39 av 700 artiklar plockades ut som granskades och djupare analyserades, där 8 artiklar slutligen ansågs vara mest relevant för den här litteraturstudien. Analyserade forskningsartiklar anses visa resultat på att fysisk aktivitet påverkar elevers skolresultat. Resultatet visade att fysisk aktivitet är en faktor som troligen påverkar elevers skolresultat med neutralt eller positivt utfall. Få indikationer visade på negativa associationer mellan fysisk aktivitet och skolresultat. Analyserat och tolkat forskningsresultat visar att fysisk aktivitet kan vara ett viktigt verktyg till att förbättra elevers skolresultat genom förbättrat provresultat och betyg, där mest positiva förbättringar sker inom matematik och engelska.

Sjuksköterskans stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar i utövandet av fysisk aktivitet och dess hälsoeffekter Litteraturstudie

Det har forskats mycket om fysisk aktivitets positiva effekter på människokroppen rent fysiskt. Tidigare har det inte varit en naturlig del av behandlingen inom psykiatrin vilket gjorde författarna nyfikna på hur det kan lyftas fram i vården av personer med psykiska funktionsnedsättningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet för personer med psykiska funktionsnedsättningar och sjuksköterskans stöd genom handledning. Metod: Litteraturstudie. Resultat: Under sammanställningen av resultatet framkom att sjuksköterskor kan ge stöd genom Motiverande samtal (MI) som var av central betydelse. Då patienten själv hörsammas och bygger upp sina mål som ska vara mätbara tillsammans med utbildad vårdpersonal, men även genom stöd i patienternas egen utbildning och kunskap av den fysiska aktivitetens positiva inverkan på psykisk ohälsa. Slutsats: Sjuksköterskans metod att stödja och motivera personer med psykiska funktionsnedsättningar till att utöva fysisk aktivitet visade sig vara flera. Då det var viktigt med personcentrarad metod, var viktigt att de behärskade och kände till olika vägar att kunna motivera personer med psykiska funktionsnedsättningar. Andra betydelsefulla tillvägagångssätt var god vårdrelation, individualiserade träningsprogram, samt stöd och utbildning i de positiva hälsoeffekterna som fysisk aktivitet gav.

Mellanchefers upplevelser av psykosocial arbetsmiljö inom distributions- och logistikverksamhet – en pendling mellan hög aktivitet och låg stress?

Forskarnas genuina intresse för den psykosociala arbetsmiljön med koppling mellanchefer gav upphov till att dyka djupare inom området och belysa centrala delar i form av krav, kontroll och socialt stöd. Framåtskridandet går mot en ökad medvetenhet kring den psykosociala arbetsmiljön, då ohälsan i arbetslivet ökar och Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö är i fokus. I linje med en ökad medvetenhet som sker kring den psykosociala arbetsmiljön vill vi rikta ett särskilt fokus till mellanchefer som bör ha en förmåga att hantera krav både uppifrån och ned. Studien har främst utgått från Robert Karaseks och Töres Theorells Krav – kontroll – stödmodellen. Syftet är att undersöka mellanchefers upplevelse med fokus på den psykosociala arbetsmiljön i ett privat företag inom distributions- och logistikverksamhet. Metoden har bestått av en kvalitativ metod i form av en fallstudie där semistrukturerade intervjuer ligger som grund med åtta respondenter ifrån distributionscentret. Resultatet uppvisar att mellancheferna har en hög grad av inflytande, upplevelsen av arbetskrav varierar men i koppling till befattningen är kraven rimliga. Det sociala stödet upplevs som bra på arbetsplatsen och anses av funktionscheferna som en viktig och central del i arbetet. Slutsatser som har uppnåtts är att funktionscheferna har rimliga krav och upplever en bra nivå av kontroll i arbetet, men att ha en alltför hög kontroll i arbetet kan leda till negativ stress. En balans i pendlingen mellan aktiva arbeten och lågstressarbeten anses vara en fördel för att bevara en god psykosocial arbetsmiljö. Detta för att motverka de negativa effekterna som kan uppstå av att befinna sig inom varje komponent för länge. I studien har det påvisats att företaget anses ha en god psykosocial arbetsmiljö och därmed kan ses som ett gott exempel i arbetslivet.

“Jag vet faktiskt inte varför ingen vill anställa någon som mig” : En studie om arbetslösas upplevda delaktighet i aktivitet.

Syftet med studien var att beskriva hur arbetslösa personer i tjänsten Stöd och matchning upplever delaktighet i aktivitet. Författaren använde kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes genom intervjuer med bedömningsinstrumentet OCAIRS-S som grund. Fem deltagare rekryterades med bekvämlighetsurval på en mindre ort i Sverige. Författaren spelade in intervjuerna för att sedan transkribera och bearbeta dem genom en kvalitativ innehållsanalys med stöd av komponenter i ICF. Resultatet visade bland annat att deltagarna hade lätt att ge upp och saknade rutiner i sitt vardagsliv. Alla upplevde även att de klarar sig bra på sin inkomst och hade möjlighet att utföra alla aktiviteter de ville och behövde göra. De spenderade mycket tid ensamma och hade några få nära relationer. De flesta trivdes i arbetslösheten och alla såg positivt på framtiden. Ingen av dem letade aktivt efter möjligheter till arbete och de var inte heller initiativtagande. Slutsatserna som gjordes var att deltagarna saknar proaktivitet och motivation till att skaffa arbete. De skulle ha nytta av arbetsterapi för aktivitetsträning och/eller anpassning av aktiviteten ”att söka arbete”. Vidare forskning med större underlag behövs för en djupare förståelse.

Skolsköterskans metoder för främjandet av goda matvanor och fysisk aktivitet hos ungdomar – en systematisk litteraturöversikt

Introduktion: Redan under uppväxten etablerar barn och ungdomar beteendemönster som kan komma att påverka dem livet ut. Därför är det av största vikt att tidigt stötta och motivera till en hållbar hälsosam livsstil. I Skollagen (2010:800) anges det att alla elever från förskoleklass till gymnasiet har rätt till elevhälsa. För att stötta ungdomar till en hållbar livsstilsförändring gäller det att skolsköterskan arbetar evidensbaserat utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga metoder som skolsköterskor använder i sitt arbete med livsstilsförändring avseende matvanor och fysisk aktivitet hos ungdomar mellan 13-18 år, samt hur dessa metoder fungerar. Metod: Metoden som användes var systematisk litteraturgenomgång. Efter urval och kvalitetsgranskning kvarstod åtta artiklar, tre kvantitativa och fem kvalitativa, som utgjorde grunden för resultatet. Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier; Metoder för livsstilsförändring samt hur de fungerar, Faktorer som kan främja arbetet med livsstilsförändringar samt Faktorer som kan motverka arbetet med livsstilsförändringar. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar på att skolsköterskan har möjlighet att utifrån olika metoder kunna påverka ungdomarna på olika nivåer, såsom individ eller grupp, till livsstilsförändring. Det finns också många faktorer som främjar respektive motverkar det hälsofrämjande arbetet vilket i sin tur även påverkar möjligheten till livsstilsförändring.

Fysisk aktivitet och teknologins påverkan på barn : - en fallstudie av två lågstadieklasser

Fysisk inaktivitet och stillasittande är stora hälsorisker då samhället idag blir allt mer beroende av teknologin både under fritid, inom arbetslivet och i skolan. Vårt syfte med denna studie är att undersöka om teknologin på något sätt påverkar barnens fysiska aktivitet negativt. Detta är en kvalitativ fallstudie med intervjuer och observationer som genomförts i två lågstadieklasser på två olika skolor med olika regler gällande användandet av teknologi. Ena skolan använder sig av surfplattor från och med förskoleklass medan den andra skolan inte börjar med teknologi, i form av datorer, förrän i sjundeklass. Undersökningens resultat visar att barnens fysiska aktivitet i skolmiljö inte påverkas nämnvärt av att skolorna har regler angående användandet av tekniska resurser. Utifrån våra observationer kan vi också se att det behövs mer fokus och riktlinjer på hur man kan förminska förslitningsskador från barnens dåliga hållning vid användandet av surfplatta i framtiden. Intervjuerna visar också att lärare tycker att mer ansvar bör läggas på föräldrarna än på skolorna för att få barnen mer aktiva och intresserade av en fortsatt aktiv livsstil.

Vascular Endothelial Growth Factor Increases During Blood-brain Barrier-enhanced Permeability Caused By Phoneutria Nigriventer Spider Venom.

Phoneutria nigriventer spider accidental envenomation provokes neurotoxic manifestations, which when critical, results in epileptic-like episodes. In rats, P. nigriventer venom (PNV) causes blood-brain barrier breakdown (BBBb). The PNV-induced excitotoxicity results from disturbances on Na(+), K(+) and Ca(2+) channels and glutamate handling. The vascular endothelial growth factor (VEGF), beyond its angiogenic effect, also, interferes on synaptic physiology by affecting the same ion channels and protects neurons from excitotoxicity. However, it is unknown whether VEGF expression is altered following PNV envenomation. We found that adult and neonates rats injected with PNV showed immediate neurotoxic manifestations which paralleled with endothelial occludin, β-catenin, and laminin downregulation indicative of BBBb. In neonate rats, VEGF, VEGF mRNA, and Flt-1 receptors, glutamate decarboxylase, and calbindin-D28k increased in Purkinje neurons, while, in adult rats, the BBBb paralleled with VEGF mRNA, Flk-1, and calbindin-D28k increases and Flt-1 decreases. Statistically, the variable age had a role in such differences, which might be due to age-related unequal maturation of blood-brain barrier (BBB) and thus differential cross-signaling among components of the glial neurovascular unit. The concurrent increases in the VEGF/Flt-1/Flk-1 system in the cerebellar neuron cells and the BBBb following PNV exposure might imply a cytokine modulation of neuronal excitability consequent to homeostatic perturbations induced by ion channels-acting PNV neuropeptides. Whether such modulation represents neuroprotection needs further investigation.

Cytokine expanded myeloid precursors function as regulatory antigen presenting cells and induce tolerance through IL-10 producing regulatory T cells

The initiation of graft vs. host disease (GVHD) after stem cell transplantation is dependent on direct antigen presentation by host antigen presenting cells (APC) while the effect of indirect antigen presentation by donor APC is unknown. We have studied the role of indirect antigen presentation in allogenic responses by adding populations of cytokine-expanded donor APC to haematopoietic grafts that would otherwise induce lethal GVHD. Progenipoietin-1 (a synthetic G-CSF/Flt-3 L molecule) and G-CSF expanded myeloid DC, plasmacytoid DC and a novel granulocyte-monocyte precursor population (GM) that differentiate into class IIpos, CD80/CD86pos, CD40neg APC during GVHD. Whereas addition of plasmacytoid and myeloid donor DC augmented GVHD, GM cells induced transplant tolerance via MHC class II restricted generation of IL-10-secreting regulatory T cells. Thus a population of cytokine expanded granulocyte-monocyte precursors function as regulatory antigen presenting cells, suggesting that G-CSF derivatives may have application in disorders characterised by a loss of self-tolerance.

Fms-like tyrosine kinase 3 ligand administration overcomes a genetically determined dendritic cell deficiency in NOD mice and protects against diabetes development

A dendritic cell (DC) imbalance with a marked deficiency in CD4(-)8(+) DC occurs in non-obese diabetic (NOD) mice, a model of human autoimmune diabetes mellitus. Using a NOD congenic mouse strain, we find that this CD4(-)8(+) DC deficiency is associated with a gene segment on chromosome 4, which also encompasses non-MHC diabetes susceptibility loci. Treatment of NOD mice with fms-like tyrosine kinase 3 ligand (FL) enhances the level of CD4(-)8(+) DC, temporarily reversing the DC subtype imbalance. At the same time, fms-like tryosine kinase 3 ligand treatment blocks early stages of the diabetogenic process and with appropriately timed administration can completely prevent diabetes development. This points to a possible clinical use of FL to prevent autoimmune disease.

Inhibition of angiotensin II receptor 1 limits tumor-associated angiogenesis and attenuates growth of murine melanoma

Purpose We evaluated the involvement of angiotensin II (AngII)-dependent pathways in melanoma growth, through the pharmacological blockage of AT1 receptor by the antihypertensive drug losartan (LOS). Results We showed immunolabeling for both AngII and the AT1 receptor within the human melanoma microenvironment. Like human melanomas, we showed that murine melanomas also express the AT1 receptor. Growth of murine melanoma, both locally and at distant sites, was limited in mice treated with LOS. The reduction in tumor growth was accompanied by a twofold decrease in tumorassociated microvessel density and by a decrease in CD31 mRNA levels. While no differences were found in the VEGF expression levels in tumors from treated animals, reduction in the expression of the VEGFR1 (Flt-1) at the mRNA and protein levels was observed. We also showed downregulation of mRNA levels of both Flt-4 and its ligand, VEGF-C. Conclusions Together, these results show that blockage of AT1 receptor signaling may be a promising anti-tumor strategy, interfering with angiogenesis by decreasing the expression of angiogenic factor receptors.

IL-17 mediates articular hypernociception in antigen-induced arthritis in mice

IL-17 is an important cytokine in the physiopathology of rheumatoid arthritis (RA). However, its participation in the genesis of nociception during RA remains undetermined. In this study, we evaluated the role of IL-17 in the genesis of articular nociception in a model of antigen (mBSA)-induced arthritis. We found that mBSA challenge in the femur-tibial joint of immunized mice induced a dose-and time-dependent mechanical hypernociception. The local IL-17 concentration within the mBSA-injected joints increased significantly over time. Moreover, co-treatment of mBSA challenged mice with an antibody against IL-17 inhibited hypernociception and neutrophil recruitment. In agreement, intraarticular injection of IL-17 induced hypernociception and neutrophil migration, which were reduced by the pre-treatment with fucoidin, a leukocyte adhesion inhibitor. The hypernociceptive effect of IL-17 was also reduced in TNFR1(-/-) mice and by pre-treatment with infliximab (anti-TNF antibody), a CXCR1/2 antagonist or by an IL-1 receptor antagonist. Consistent with these findings, we found that IL-17 injection into joints increased the production of TNF-alpha, IL-1 beta and CXCL1/KC. Treatment with doxycycline (non-specific MMPs inhibitor), bosentan (ET(A)/ET(B) antagonist), indomethacin (COX inhibitor) or guanethidine (sympathetic blocker) inhibited IL-17-induced hypernociception. IL-17 injection also increased PGE(2) production, MMP-9 activity and COX-2, MMP-9 and PPET-1 mRNA expression in synovial membrane. These results suggest that IL-17 is a novel pro-nociceptive cytokine in mBSA-induced arthritis, whose effect depends on both neutrophil migration and various pro-inflammatory mediators, as TNF-alpha, IL-1 beta, CXCR1/2 chemokines ligands, MMPs, endothelins, prostaglandins and sympathetic amines. Therefore, it is reasonable to propose IL-17 targeting therapies to control this important RA symptom. (C) 2009 International Association for the Study of Pain. Published by Elsevier B. V. All rights reserved.

A genomewide survey of developmentally relevant genes in Ciona intestinalis - V. Genes for receptor tyrosine kinase pathway and Notch signaling pathway

In the present survey, we identified most of the genes involved in the receptor tyrosine kinase (RTK), mitogen activated protein kinase (MAPK) and Notch signaling pathways in the draft genome sequence of Ciona intestinalis, a basal chordate. Compared to vertebrates, most of the genes found in the Ciona genome had fewer paralogues, although several genes including ephrin, Eph and fringe appeared to have multiplied or duplicated independently in the ascidian genome. In contrast, some genes including kit/flt, PDGF and Trk receptor tyrosine kinases were not found in the present survey, suggesting that these genes are innovations in the vertebrate lineage or lost in the ascidian lineage. The gene set identified in the present analysis provides an insight into genes for the RTK, MAPK and Notch signaling pathways in the ancient chordate genome and thereby how chordates evolved these signaling pathway.

Idades e crescimento da cioba, Ocyururs chrysurus, da Costa Central do Brasil

A idade e o crescimento da cioba da costa central do Brasil foram estudados a partir de leituras de otólitos obtidos em amostragens mensais de desembarques comerciais, realizados nas cidades de Vitória e Vila Velha, entre os anos de 1998 e 1999. Através da análise do incremento marginal, foi verificada a formação anual de uma zona translúcida a partir do final do outono e durante o inverno. Foram observadas ciobas de 2 a 19 anos. Os comprimentos furcais (CF) médios retrocalculados variaram de 108 mm para idade 1 a 524 mm para idade 19. A equação de Von Bertalanffy ajustada aos CF médios retrocalculados foi CFt = 567,1 (1 - e -0.130 (t + 0.773)). A relação comprimento peso foi P = 2,68x10-5CF2.914, onde P = peso total em gramas. O crescimento é lento, com os incrementos anuais em peso aumentando gradativamente até atingir o máximo de 164 g entre as idades 7 e 8 anos. Os resultados deste trabalho indicam que a cioba tem longa expectativa de vida e baixas taxas de crescimento somático, características das espécies mais sensíveis à exploração pesqueira.