Destruction Of Rat-Liver Microsomal Cytochrome-P-450 Invitro By A Monoterpene Ketone, Pulegone A Hepatotoxin

Significant destruction (68%) of liver microsomal cytochrome P-450 and homogeneous cytochrome P-450 purified from PB-treated rats is noticed upon incubation with 10 mM pulegone at 37-degrees-C for 30 min. There is also a concomitant loss of heme. The destructive phenomenon does not require metabolic activation of pulegone. The destruction of purified cytochrome P-450 is time-dependent and saturable. Structure-activity studies suggest that an alpha-isopropylidine ketone unit with a methyl positioned para to the isopropylidine group as in pulegone is necessary for the in vitro destruction of cytochrome P-450. SKF-525A at a concentration of 4-mM obliterates the destruction of cytochrome P-450 by pulegone. Experiments with C-14-pulegone suggest that pulegone or its rearranged product binds covalently to the prosthetic heme of cytochrome P-450.

Estradiol - 17β induces polyaromatic hydrocarbon-inducible cytochrome P-450 in chicken liver

A cDNA clone has been isolated from a chicken liver library prepared against messenger RNA isolated after chronic estradiol-17β treatment. The clone, pP-450 IA - 61, has an insert of 900nt and the sequence shows high homology to CYPIA2 subfamily from four other species. A single injection of estradiol-17β to immature chicken results in a striking induction of mRNA hybridizing to labeled pP-450IA - 61. The probe also hybridizes to mRNA induced by 3 — methylcholanthrene in chicken. These results offer direct proof for the similarity in the mode of action at the transcriptional level of polyaromatic hydrocarbons and estrogenic compounds.

Evidence for the formation of a known toxin, P-cresol, from menthofuran

Menthofuran (II, 4,5,6,7-tetrahydro-3,6-dimethyl benzofuran), the proximate toxin of R-(+)-pulegone (I), was administered orally to rats (200 mg/kg of body weight/day) for three days and the urinary metabolites were investigated. Among the several metabolites formed, two of them viz. 4-Hydroxy-4-methyl-2-cyclohexenone (VII) and p-cresol (VIII) were indentified. In support of the formation of these metabolites, it has been demonstrated that phenobarbital induced rat liver microsomes readily convert 4-methyl-2-cyclohexenone (V) to 4-hydroxy-4-methyl-2-cyclohexenone (VII) and p-cresol (VIII) in the presence of NADPH and O2. Possible mechanism for the formation of these two metabolites (VII, VIII) from menthofuran (II) has been proposed.

Crystal Chemistry of the Noncentrosymmetric Eulytites: A(3)Bi(XO4)(3) (X = V, A = Pb; X = P, A = Ca, Cd, Sr, Pb)

Eulytite compounds, A(3)Bi(XO4)(3) (X = P, A = Ca, Cd, Sr, Pb), belong to the noncentrosymmetric space group l (4) over bar 3d (No. 220) as determined by single-crystal X-ray diffraction studies. The crystals were grown from the melt-cool technique with considerable difficulty as the compounds melt incongruently at their melting temperature, except for the compound Pb3Bi(PO4)(3). The unit cell parameter a is 9.984(5), 9.8611(3), 10.2035(3), and 10.3722(2) angstrom for Ca3Bi(PO4)(3), Cd3Bi(PO4)(3), Sr3Bi(PO4)(3), and Pb3Bi(PO4)(3) respectively, and there are four formula units in the unit cell. The structure of Pb3Bi(VO4)(3), a unique eulytite with vanadium substitution, is compared with all these phosphorus substituted eulytites. The A(2+) and Bi3+ cations occupy the special position (16c) while the O anions occupy the general Wyckoff position (48e) in the crystal structure. Only one O position has been identified for Pb3Bi(PO4)(3) and Pb3Bi(VO4)(3), whereas two O atom sites were identified for Ca3Bi(PO4)(3), Cd3Bi(PO4)(3), and Sr3Bi(PO4)(3). The UV-vis diffuse reflectance spectra indicate large band gaps for all the phosphate eulytites while a lower band gap is observed for the vanadate eulytite. The feasibility of the use of these compounds in optoelectronic devices has been tested by measuring the second-harmonic generation (SHG) values which have been found to be of a magnitude equivalent to the commercially used KDP (KH2PO4).

Studies on the biosynthesis of cytochrome P-450 in rat liver—A probe with phenobarbital

Cytochrome P-450 has been purified from phenobarbital-treated rat livers to a specific content of 17 nmol/mg protein. The major species purified has a molecular weight of 48,000. Using the purified antibody for the cytochrome P-450 preparation it has been shown that the major product synthesized in vivo and in the homologous cell-free system in vitro is the 48,000 molecular weight species. Poly(A)-containing RNA isolated from phenobarbital-treated animals codes for the synthesis of the 48,000 molecular weight species in the wheat germ and reticulocyte lysate cell-free systems. It is concluded that cytochrome P-450 synthesis does not involve processing of a polyprotein precursor, although certain minor modifications including glycosylation of the primary translation product are not ruled out. Phenobarbital treatment of the animal results in a significant increase in the cytochrome P-450 messenger activity as measured in the wheat germ cell-free system.

Idén om en karriär - ett kulturellt manuskript för skapandet av det postmoderna självet:

Bakgrunden till denna undersökning utgörs av arbetslivets förändring och dess konsekvenser för konstrueringen av självidentiteten; hur avväger unga konsulter i början av sin karriär mellan olika diskurser för att skapa en förhandlad självidentitet som styrs av idén om en karriär och såvida är hållbar även i ett långtidsperspektiv? Undersökningen tar avstamp i de sociologiska diskussionerna om informationssamhällets framväxt och dess inverkan på arbetets karaktär. Undersökningen utgår från begreppet kunskapsarbete (Alvesson 2001; Blom, Melin & Pyöriä 2001) eftersom konsultyrket kan anses representera denna typ av arbete. Ett genomgående tema är flexibiliteten och det höga tempot som å ena sidan möjliggör självförverkligande men å andra sidan försvårar skapandet av en sammanhängande självidentitet (Sennett 2002). Denna problematik är viktigt att ta i beaktande då förlängandet av arbetskarriärerna och ökandet av arbetslivets attraktivitet blivit centrala mål för den finska samhällspolitiken (Julkunen & Pärnänen 2005) samtidigt som ett generationsskifte håller på att ske på den finländska arbetsmarknaden. Undersökningen utgår från idén om karriären som ett manuskript som ger upphov för identitetsförhandlingar och sammanbinder livets olika domäner till ett personligt liv inte bara i nuläget utan även i ett långtidsperspektiv. Enligt Alvesson & Willmot (2002) framkallas identitetsförhandlingar genom både samhälleliga och organisationsspecifika identitetsreglerande praktiker. Jag utgår från antagandet att självidentiteten fungerar som den sammanbindande knytpunkten mellan karriären och det övriga livet, vilket gör det intressant att koncentrera sig på de identitetsförhandlingar som informanterna utsätts för i förhållande till sitt arbete och idén om en karriär. Begreppet personligt liv ger utrymme för individuell aktivitet och personliga betydelser men behåller ändå föreställningen om individen som inbäddad och sammanbunden i och med det sociala och kulturella (Smart 2007). I bakgrunden finns teorierna om den nya form som makten antagit i organisationer (Foucault; Rose 1999; Grey 1994, Casey 1995) och förvandlat individen till en ett självstyrande subjekt som arbetar som en entreprenör (Rose 1999). Jag poängterar den subjektiva aspekten av karriären som någonting som individen själv konstruerar (Hughes 1997; Barley 1989) och uppfattar i likhet med Julkunen (2003) och Acker (1990; 2006) ålder och kön som sociala kategorier i organisationsstrukturen. Syftet med denna studie är att undersöka hur unga personer utför identitetsförhandlingar i förhållande till arbetet och idén om en karriär i nuläget, samt sammanbinder karriären, framtiden och livet över lag med sin självidentitet i ett karriärperspektiv. Jag har valt unga konsulter som forskningsobjekt, eftersom endast en liten del av den sociologiska arbetslivsforskningen intresserat sig för just unga. Konsultbranschen är ett intressant forskningsobjekt av samma orsak – denna bransch har behandlats i mycket liten skala i finländsk forskning. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med unga, högutbildade män och kvinnor i konsultbranschen. Som analysmetod har jag använt mig av tema-analys inspirerad av diskursanalys. Genom att undersöka individers identitetsförhandlingar i ett karriärperspektiv hoppas jag kunna bidra med nya synpunkter och infallsvinklar samt bättre förståelse för det postindustriella arbetslivet som karakteriseras av kunskapsintensifiering och snabba förändringar i organisationer. Studien visar att idén om en karriär fungerar som ett medel för designandet av det postmoderna självet på samma sätt som till exempel konsumtionen av vissa varumärken. Enligt studien har den flexibla kapitalismen olika inverkan på män och kvinnors idéer om en karriär och betjänar den manliga karriären betydligt bättre än den kvinnliga, åtminstone så länge traditionella könskonstruktioner dominerar. För männen är det naturligt att totalt utesluta faderskapet från karriärkonstruktionen, vilket får dem att kapitulera inför organisationens krav. För kvinnorna är det lika naturligt att justera idén om den framtida karriären enligt möjliga barn i framtiden. Möjligheten att bejaka moderskapets krav verkar beskydda den kvinnliga självidentiteten från att totalt ge efter för organisationens försök att kontrollera subjektiviteten. De unga informanterna konstruerar sitt arbete i mycket annorlunda termer än vad som traditionellt förknippas med arbete; konsultarbetets projektbaserade karaktär konstrueras som äventyrligt, roligt, intressant och omväxlande. Eftersom avsaknad av långsiktighet och rutiner förknippas med den tid i livet då man är ung, underlättades sammanförandet av konsultarbetet med självidentiteten. Samtidigt visar studien hur svårt individen, som fungerar likt en entreprenör i förhållande till sin arbetsgivare, har att skilja mellan arbete och övrigt liv samtidigt som diskursen om balans mellan arbete och fritid dominerar i samhället. Detta ger upphov till en konstruktion av självet som en lycklig och autonom individ som är nöjd över sitt val av start på karriären och tycker om att jobba, medan de långa arbetsdagarna och kraven på ständig effektivitet och prestationer konstrueras som något naturligt. Slutligen efterlyser studien en omdefiniering av begreppet kunskapsarbete. Arbetssociologin i sin helhet har utgått från tanken om arbete som något ofrivilligt eller som tvång, medan informanterna i denna undersökning tvärtom konstruerar sitt arbete i termer som traditionellt förknippas med fritid och frivillighet . Man kan fråga sig ifall kunskapsarbetet håller på att slita sig loss från den traditionella uppfattningen om arbete och skapa en allt skarpare kontrast till det arbete som utförs i traditionell bemärkelse?

Mother-Infant Antibodies to Pneumococcal Polysaccharides and Proteins : Transfer and Persistence of Maternal Antibodies and Development of Vaccine-Induced and Naturally Acquired Antibodies in Infants

Symptomless nasopharyngeal carriage of Streptococcus pneumoniae (pneumococcus) is very common in young children. Occasionally the carriage proceeds into mild mucosal diseases, such as sinusitis or acute otitis media, or into serious life-threatening diseases, such as pneumonia, sepsis or meningitis. Each year, up to one million children less than five years of age worldwide die of invasive pneumococcal diseases (IPD). Especially in the low-income countries IPD is a leading health problem in infants; 75% of all IPD cases occur before one year of age. This stresses the need of increased protection against pneumococcus in infancy. Anti-pneumococcal antibodies form an important component in the defence against pneumococcal infection. Maternal immunisation and early infant immunisation are two possible ways by which potentially protective antibody concentrations against pneumococci could be achieved in early infancy. The aim of this thesis is to increase the knowledge of antibody mediated protection against pneumococcal disease in infants and young children. We investigated the transfer of maternal anti-pneumococcal antibodies from Filipino mothers to their infants, the persistence of the transferred antibodies in the infants, the immunogenicity of the 23-valent pneumococcal polysaccharide vaccine (PPV) in infants and the response of the children to a second dose of PPV at three years of age. We also investigated the development of antibodies to pneumococcal protein antigens in relation to culture-confirmed pneumococcal carriage in infants. Serum samples were collected from the mothers, the umbilical cords and from the infants at young age as well as at three years of age. The samples were used to determine the antibody concentrations to pneumococcal serotypes 1, 5, 6B, 14, 18C and 19F, as well as to the pneumococcal proteins PspA, PsaA, Ply, PspC, PhtD, PhtDC and LytC by the enzyme immunoassay. The findings of the present study confirm previously obtained results and add to the global knowledge of responses to PPV in young children. Immunising pregnant women with PPV provides the infants with increased concentrations of pneumococcal polysaccharide antibodies. Of the six serotypes examined, serotypes 1 and 5 were immunogenic already in infants. At three years of age, the children responded well to the second dose of PPV suggesting that maternal and early infant immunisations might not induce hyporesponsiveness to polysaccharide antigens after subsequent immunisations. The anti-protein antibody findings provide useful information for the development of pneumococcal protein vaccines. All six proteins studied were immunogenic in infancy and the development of anti-protein antibodies started early in life in relation to pneumococcal carriage.

Nucleophilic attacks of 1,2-diaminoethane on MeCN ligands: synthesis, x-ray structure, and spectral and electrochemical properties of [Ru(.mu.-O)(.mu.-O2CAr)2[NH2CH2CH2NHC(Me)NH]2(PPh3)2](ClO4)2(Ar = C6H4-p-X; X = H, Me, OMe, Cl)

The diruthenium(III) complex [Ru2O(O2CAr)2(MeCN)4(PPh3)2](ClO4)2 (1), on reaction with 1,2-diaminoethane (en) in MeOH at 25-degrees-C, undergoes nucleophilic attacks at the carbon of two facial MeCN ligands to form [(Ru2O)-O-III(O2CAr)2-{NH2CH2CH2NHC(Me)NH}2(PPh3)2](ClO4)2 (2) (Ar = C6H4-p-X, X = H, Me, OMe, Cl) containing two seven-membered amino-amidine chelating ligands. The molecular structure of 2 with Ar = C6H4-p-OMe was determined by X-ray crystallography. Crystal data are as follows: triclinic, P1BAR, a = 13.942 (5) angstrom, b = 14.528 (2) angstrom, c = 21.758 (6) angstrom, alpha = 109.50 (2)-degrees, beta = 92.52 (3)-degrees, gamma = 112.61 (2)-degrees, V = 3759 (2) angstrom 3, and Z = 2. The complex has an {Ru2(mu-O)(mu-O2CAr2)2(2+)} core. The Ru-Ru and average Ru-O(oxo) distances and the Ru-O-Ru angle are 3.280 (2) angstrom, 1.887 [8] angstrom, and 120.7 (4)-degrees, respectively. The amino group of the chelating ligand is trans to the mu-oxo ligand. The nucleophilic attacks take place on the MeCN ligands cis to the mu-oxo ligand. The visible spectra of 2 in CHCl3 display an absorption band at 565 nm. The H-1 NMR spectra of 2 in CDCl3 are indicative of the formation of an amino-amidine ligand. Complex 2 exhibits metal-centered quasireversible one-electron oxidation and reduction processes in the potential ranges +0.9 to +1.0 V and -0.3 to -0.5 V (vs SCE), respectively, involving the Ru(III)2/Ru(III)Ru(IV) and Ru(III)2/Ru(II)Ru(III) redox couples in CH2Cl2 containing 0.1 M TBAP. The mechanistic aspects of the nucleophilic reaction are discussed.

Organometallic derivatives of diphosphazanes. 2. Seven-coordinated Group 6 metal tricarbonyl complexes of diphosphazane ligands. X-ray crystal structure of [WI2(CO)3{P(OPh)2}2NPh]

The reactions of the complexes [MI2(CO)3-(NCMe)2] (M = Mo, W) with the diphosphazane ligands RN{P(OPh)2}2 (R = Me, Ph) in CH2Cl2 at room temperature afford new seven-coordinated complexes of the type [MI2(CO)3{P(OPh)2}2NR]. The molybdenum complexes are sensitive to air oxidation even in the solid state, whereas the tungsten complexes are more stable in the solid state and in solution. The structure of the tungsten complex [WI2(CO)3{P(OPh)2}2NPh] has been determined by single-crystal X-ray diffraction. It crystallizes in the orthorhombic system with the space group Pna 2(1), a = 19.372 (2) angstrom, b = 11.511 (1) angstrom, c = 15.581 (1) angstrom, and Z = 4. Full-matrix least-squares refinement with 3548 reflections (I > 2.5-sigma-(I)) led to final R and R(w) values of 0.036 and 0.034, respectively. The complex adopts a slightly distorted pentagonal-bypyramidal geometry rarely observed for such a type of complexes; two phosphorus atoms of the diphosphazane ligand, two iodine atoms, and a carbonyl group occupy the equatorial plane, and the other two carbonyl groups, the apical positions.

Den medeltida svenska hustrun och lagen : En studie i förmyndarskap, begränsningar och möjligheter 1350-1442

Denna studie behandlar kvinnans juridiska handlingsutrymme under Magnus Erikssons lagar 1350-1442. Det har länge antagits att den gifta kvinnan under medeltiden var omyndig, eftersom hon enligt lagen skulle ha en målsman (på fornsvenska malsman). Senare tids forskning har dock börjat påpeka att kvinnan inte var omyndig i dagens bemärkelse, men inte desto djupare utvecklat frågan om hennes rättigheter. Genom att jämföra lagtexterna med praxis har jag undersökt hur lagutrymmet som stadgade att en make skulle vara sin hustrus malsman påverkade kvinnans rättigheter. Under den undersökta tidsperioden tycks malsmanskapet inte i någon större utsträckning ha juridiskt begränsat kvinnan, men praxis visar att tradition och praktikaliteter bjöd att maken i allmänhet representerade sin hustru i juridiska göromål. Studien visar att representation inte nödvändigtvis indikerade myndighet, och att det faktum att hustrun representerades av sin make inte medförde omyndighet. Männens konstanta kontakt med den juridiska världen och kvinnornas synnerligen begränsade dito kom ändå på sikt att minska hennes juridiska medvetenhet, och därmed hennes möjlighet att påverka. Den viktigaste slutsatsen är likväl denna begränsning inte var lagstadgad. I studien tar jag också ställning till olika genusteoretiska förklaringsmodeller, nämligen enkönsmodellen och teorin om skilda sfärer. Enligt enkönsmodellen, som utvecklades av Laqueur i början av 1990-talet, sågs inte kvinnan och mannen som två olika kön, utan som olika grader av en man. Kvinnan skulle enligt det vara en mindre utvecklad variant av mannen. Resultaten i studien tyder dock snarare på att kvinnor och män sågs som två olika kön, men att de verkade inom olika sfärer. Den avgörande faktorn var förmågan att föda barn, där de som födde barn tillhörde en privat sfär, med hemmet i centrum, och de som inte födde barn tillhörde en offentlig sfär, där juridik, politik och ekonomi ingick. Därför argumenterar jag för att män förväntades sköta de juridiska göromålen även för sin hustru, eftersom det tillhörde hans sfär. Hustrun hade dock möjligheten, både enligt lagen och enligt praxis, att själv sköta exempelvis försäljningar och upprätta testamenten, och begränsades snarare av sitt kön än av genusstrukturer. Studien lyfter också fram problematiken med det diversifierade svenska medeltida samhället, och ifrågasätter traditionen med en indelning i endast två genus, en manlighet och en kvinnlighet. Resultaten tyder på att det var stora lokala skillnader beträffande en hustrus begränsningar och möjligheter, och att lagarna mer fungerade som riktlinjer än som faktiska regler. På grund av källmaterialets beskaffenhet går det inte att avgöra på vilket sätt social status spelade in, även om det är rimligt att anta att det fanns betydande skillnader mellan rikets övre och lägre skikt. Däremot finns det inget som indikerar att hustruns malsman skulle ha varit liktydig med det nutida målsman någonstans i riket, eller i någon samhällsgrupp.