590 resultados para Sina Weibo
Resumo:
Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad som motiverar vissa killar till att tillämpa våld som problemlösning i deras vardag utifrån dessa killars egna förståelse för sina våldshandlingar. För att ge en ökad förståelse för detta har en narrativ intervjumetod använts med livsberättelser som utgångspunkt. För att belysa detta ämne har vi använt oss av maktlöshetsteorin där bemästring av vanmakt ingår. Våra resultat visar på att dessa unga män sökte att genom våldshandlingar bemästra sin vardag genom att skaffa sig position inom gänget och ett rykte om att vara farlig. Att föreställningen om ”respekt” handlade om att ingjuta rädsla hos andra och hur detta tillsammans med bemästring blev en motivator för våldet. Strävan efter kickupplevelser genom våld var också en viktig motivator för våld. Deras sociala nätverk som i huvudsakligen bestod av kamratgänget hade en stor betydelse för anammandet av våldsamma attityder och föreställningar samt för utvecklandet av en överdriven mansroll vilken bidrog till våld. Bruket av alkohol var en del av socialiseringsprocessen i kamratgänget och alkoholintag var vanligt förekommande i samband med våldshandlingar. Problematiska familjeförhållanden bidrog till upplevelse av vanmakt vilken bemästrades med våld. Förslag på vidare forskning är att undersöka vilka mekanismer som ligger bakom till att killar söker bekräftelse och självförverkligande på destruktivasätt.
Resumo:
Vi har valt att göra en kvalitativ studie om utbrändhet bland unga människor i åldrarna 19-25 år i Sverige. Syfte med denna studie är att få en inblick i och ökad förståelse över hur utbrändhet påverkar unga i Sverige. Vi ville belysa orsakerna till varför allt fler unga människor i Sverige drabbas av utmattningssyndrom. Vi utgick från ett hermeneutiskt synsätt och en narrativ metod. Under de senaste tio åren har den psykiska ohälsan och sjukskrivningsantalet i Sverige ökat och då framförallt bland ungdomar. Forskningen talar om ett nytt sjukdomsfenomen, utbrändhet. Det är en stressrelaterad sjukdom som framförallt handlar om en känslomässig utmattning. Varje människa kan uppleva stress men det är endast de som går in i arbetet med höga förväntningar och som arbetar hårt för att uppnå dessa förväntningar som kan bli utbrända. Intervjupersonenerna grundade sin självkänsla och identitet i sina arbetsprestationer. Vi tror att alla intervjupersonerna saknade en grundläggande självkänsla vilket gjorde att de hela tiden sökte bekräftelse utifrån sina prestationer. Om en person blir utbränd eller inte beror såväl på fysiologiska, biologiska som psykologiska faktorer. Risken är större för personer som redan har drabbats av utbrändhet att drabbas igen. Kraven och pressen som unga människor känner idag kan härstamma från både familjen och samhället. Dagens samhälle är uppbyggt på så sätt att vi hela tiden måste göra en massa val. Ingenting är längre som det var förr då allt och alla hade sin plats i samhället. Den ökade individualiseringen kanske inte alltid är positiv. I socialt arbete kan vi hjälpa till med att förebygga utbrändhet bland ungdomar genom att finnas ute i skola och andra miljöer där ungdomar vistas för att hjälpa dem in i vuxenlivet.
Resumo:
SAMMANFATTNING: Syftet med denna uppsats är att få djupare förståelse för hur det för ett barn att växa upp tillsammans med en utvecklingsstörd syster eller bror. Studien undersöker vilka konsekvenserna ett syskonskap blir för ett barn genom att kartlägga och analysera deras förmåga att hantera svåra situationer och hur olika problem kan påverka deras egen utveckling. Studien baseras på fem djupintervjuer med vuxna syskon som berättar om sina upplevelser under sin barndom. De upplevelser hos syskonen som framkom under analysen av det empiriska materialet och som bekräftas av den tidigare forskningen var förekomsten av både positiva och negativa känslor. Behovet av föräldrarnas kärlek och uppmärksamhet, känslan av att bli förstådd av omgivningen framgår tydligt. Saknaden av en normal uppväxt eller saknaden av ”normal” syster/bror utan utvecklingsstörning tyder på att både föräldrar och syskonen behöver samhällets stöd.
Resumo:
Syftet med denna uppsats var att studera hur föreningen KRIS kan bidra till sina medlemmars återanpassning till samhället. Föreningen KRIS har som ambition att stötta människor som vill bryta upp med missbruk och kriminalitet och återanpassa dem tillbaka in i samhället. Studien utgick från fyra intervjuer där medlemmarna delade med sig av sina erfarenheter av föreningen KRIS. Jag använde mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt förhållningssätt för att förstå medlemmarnas upplevelser av KRIS. Genom denna metod fick jag inblick i vilken betydelse KRIS har för medlemmarnas återanpassning till samhället. För att tolka och dra slutsatser från intervjutexterna utfördes en innehållsanalys. Resultatet av intervjuerna visade att KRIS kan bidra till att återanpassa sina medlemmar till samhället. Medlemmarna får genom KRIS möjlighet att gradvis anpassa sig till ett drogfritt och hederligt liv där socialt stöd och formandet av nya livsstrategier är viktiga inslag i föreningslivet. Det framkom även att medlemmarna har ett antal hinder att övervinna innan målet med full delaktighet i samhället är uppnått. Låg utbildningsnivå och tidigare fängelsestraff är några faktorer som innebär social exkludering och svårigheter att finna arbete.
Resumo:
På en Folkhögskola finns en motivationsutbildning som vänder sig till tjejer som av olika orsaker har varit borta från studier och arbetsmarknad under lång tid. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida motivationsutbildningen påverkade några elevers livskvalitet vad gäller upplevelsen av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och ett psykiskt välbefinnande. En kvalitativ metod användes. Jag har gjort en tolkande och reflexiv undersökning i form av en gruppintervju med nuvarande studiegrupp. Det genomfördes också fem telefonintervjuer med elever som avslutat utbildningen. Min tolkning av helheten av såväl telefonintervjuerna som gruppintervjun, var att utbildningen har haft en påverkan på både nuvarande och tidigare elevers upplevelse av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och förbättrat deras psykiska välbefinnande och att dessa personers livskvalitet har påverkats av utbildningen.
Resumo:
Increasing demand for marketing accountability requires an efficient allocation of marketing expenditures. Managers who know the elasticity of their marketing instruments can allocate their budgets optimally. Meta-analyses offer a basis for deriving benchmark elasticities for advertising. Although they provide a variety of valuable insights, a major shortcoming of prior meta-analyses is that they report only generalized results as the disaggregated raw data are not made available. This problem is highly relevant because coding of empirical studies, at least to a certain extent, involves subjective judgment. For this reason, meta-studies would be more valuable if researchers and practitioners had access to disaggregated data allowing them to conduct further analyses of individual, e.g., product-level-specific, interests. We are the first to address this gap by providing (1) an advertising elasticity database (AED) and (2) empirical generalizations about advertising elasticities and their determinants. Our findings indicate that the average current-period advertising elasticity is 0.09, which is substantially smaller than the value 0f 0.12 that was recently reported by Sethuraman, Tellis, and Briesch (2011). Furthermore, our meta-analysis reveals a wide range of significant determinants of advertising elasticity. For example, we find that advertising elasticities are higher (i) for hedonic and experience goods than for other goods; (ii) for new than for established goods; (iii) when advertising is measured in gross rating points (GRP) instead of absolute terms; and (iv) when the lagged dependent or lagged advertising variable is omitted.
Resumo:
The meteorological circumstances that led to the Blizzard of March 1888 that hit New York are analysed in Version 2 of the “Twentieth Century Reanalysis” (20CR). The potential of this data set for studying historical extreme events has not yet been fully explored. A detailed analysis of 20CR data alongside other data sources (including historical instrumental data and weather maps) for historical extremes such as the March 1888 blizzard may give insights into the limitations of 20CR. We find that 20CR reproduces the circulation pattern as well as the temperature development very well. Regarding the absolute values of variables such as snow fall or minimum and maximum surface pressure, there is anunderestimation of the observed extremes, which may be due to the low spatial resolution of 20CR and the fact that only the ensemble mean is considered. Despite this drawback, the dataset allows us to gain new information due to its complete spatial and temporal coverage.
Resumo:
BACKGROUND -The value of standard two-dimensional transthoracic echocardiographic (TTE) parameters for risk stratification in patients with arrhythmogenic right ventricular cardiomyopathy/dysplasia (ARVC/D) is controversial. METHODS AND RESULTS -We investigated the impact of right ventricular fractional area change (FAC) and tricuspid annulus plane systolic excursion (TAPSE) for prediction of major adverse cardiovascular events (MACE) defined as the occurrence of cardiac death, heart transplantation, survived sudden cardiac death, ventricular fibrillation, sustained ventricular tachycardia or arrhythmogenic syncope. Among 70 patients who fulfilled the 2010 ARVC/D Task Force Criteria and underwent baseline TTE, 37 (53%) patients experienced a MACE during a median follow-up period of 5.3 (IQR 1.8-9.8) years. Average values for FAC, TAPSE, and TAPSE indexed to body surface area (BSA) decreased over time (p=0.03 for FAC, p=0.03 for TAPSE and p=0.01 for TAPSE/BSA, each vs. baseline). In contrast, median right ventricular end-diastolic area (RVEDA) increased (p=0.001 vs. baseline). Based on the results of Kaplan-Meier estimates, the time between baseline TTE and experiencing MACE was significantly shorter for patients with FAC <23% (p<0.001), TAPSE <17mm (p=0.02) or right atrial (RA) short axis/BSA ≥25mm/m(2) (p=0.04) at baseline. A reduced FAC constituted the strongest predictor of MACE (hazard ratio 1.08 per 1% decrease; 95% confidence interval 1.04-1.12; p<0.001) on bivariable analysis. CONCLUSIONS -This long-term observational study indicates that TAPSE and dilation of right-sided cardiac chambers are associated with an increased risk for MACE in ARVC/D patients with advanced disease and a high risk for adverse events. However, FAC is the strongest echocardiographic predictor of adverse outcome in these patients. Our data advocate a role for TTE in risk stratification in patients with ARVC/D, although our results may not be generalizable to lower risk ARVC/D cohorts.
Resumo:
The role of the electrophysiologic (EP) study for risk stratification in patients with arrhythmogenic right ventricular cardiomyopathy is controversial. We investigated the role of inducible sustained monomorphic ventricular tachycardia (SMVT) for the prediction of an adverse outcome (AO), defined as the occurrence of cardiac death, heart transplantation, sudden cardiac death, ventricular fibrillation, ventricular tachycardia with hemodynamic compromise or syncope. Of 62 patients who fulfilled the 2010 Arrhythmogenic Right Ventricular Cardiomyopathy Task Force criteria and underwent an EP study, 30 (48%) experienced an adverse outcome during a median follow-up of 9.8 years. SMVT was inducible in 34 patients (55%), 22 (65%) of whom had an adverse outcome. In contrast, in 28 patients without inducible SMVT, 8 (29%) had an adverse outcome. Kaplan-Meier analysis showed an event-free survival benefit for patients without inducible SMVT (log-rank p = 0.008) with a cumulative survival free of an adverse outcome of 72% (95% confidence interval [CI] 56% to 92%) in the group without inducible SMVT compared to 26% (95% CI 14% to 50%) in the other group after 10 years. The inducibility of SMVT during the EP study (hazard ratio [HR] 2.99, 95% CI 1.23 to 7.27), nonadherence (HR 2.74, 95% CI 1.3 to 5.77), and heart failure New York Heart Association functional class II and III (HR 2.25, 95% CI 1.04 to 4.87) were associated with an adverse outcome on univariate Cox regression analysis. The inducibility of SMVT (HR 2.52, 95% CI 1.03 to 6.16, p = 0.043) and nonadherence (HR 2.34, 95% CI 1.1 to 4.99, p = 0.028) remained as significant predictors on multivariate analysis. This long-term observational data suggest that SMVT inducibility during EP study might predict an adverse outcome in patients with arrhythmogenic right ventricular cardiomyopathy, advocating a role for EP study in risk stratification.
Resumo:
Purpose We hypothesized that reduced arousability (Richmond Agitation Sedation Scale, RASS, scores −2 to −3) for any reason during delirium assessment increases the apparent prevalence of delirium in intensive care patients. To test this hypothesis, we assessed delirium using the Confusion Assessment Method for the Intensive Care Unit (CAM-ICU) and Intensive Care Delirium Screening Checklist (ICDSC) in intensive care patients during sedation stops, and related the findings to the level of sedation, as assessed with RASS score. Methods We assessed delirium in 80 patients with ICU stay longer than 48 h using CAM-ICU and ICDSC during daily sedation stops. Sedation was assessed using RASS. The effect of including patients with a RASS of −2 and −3 during sedation stop (“light to moderate sedation”, eye contact less than 10 s or not at all, respectively) on prevalence of delirium was analyzed. Results A total of 467 patient days were assessed. The proportion of CAM-ICU-positive evaluations decreased from 53 to 31 % (p < 0.001) if assessments from patients at RASS −2/−3 (22 % of all assessments) were excluded. Similarly, the number of positive ICDSC results decreased from 51 to 29 % (p < 0.001). Conclusions Sedation per se can result in positive items of both CAM-ICU and ICDSC, and therefore in a diagnosis of delirium. Consequently, apparent prevalence of delirium is dependent on how a depressed level of consciousness after sedation stop is interpreted (delirium vs persisting sedation). We suggest that any reports on delirium using these assessment tools should be stratified for a sedation score during the assessment.
Resumo:
The aim of the present study was to investigate the effects of the androgenic endocrine disruptor 17β-trenbolone on the sexual development of zebrafish (Danio rerio) with special emphasis on the question of whether adverse outcomes of developmental exposure are reversible or persistent. An exposure scenario including a recovery phase was chosen to assess the potential reversibility of androgenic effects. Zebrafish were exposed to environmentally relevant concentrations of 17β-trenbolone (1 ng/L-30 ng/L) from fertilization until completion of gonad sexual differentiation (60 d posthatch). Thereafter, exposure was either followed by 40 d of recovery in clean water or continued until 100 d posthatch, the age when zebrafish start being able to reproduce. Fish exposed for 100 d to 10 ng/L or 30 ng/L 17β-trenbolone were masculinized at different biological effect levels, as evidenced from a concentration-dependent shift of the sex ratio toward males as well as a significantly increased maturity of testes. Gonad morphological masculinization occurred in parallel with decreased vitellogenin concentrations in both sexes. Changes of brain aromatase (cyp19b) mRNA expression showed no consistent trend with respect to either exposure duration or concentration. Gonad morphological masculinization as well as the decrease of vitellogenin persisted after depuration over 40 d in clean water. This lack of recovery suggests that androgenic effects on sexual development of zebrafish are irreversible.
Resumo:
The aim of the present study was to investigate the persistence of the feminizing effects of discontinued 17α-ethinylestradiol (EE2) exposure on zebrafish (Danio rerio). An exposure scenario covering the sensitive phase of sexual differentiation, as well as final gonad maturation was chosen to examine the estrogenic effects on sexual development of zebrafish. Two exposure scenarios were compared: continuous exposure to environmentally relevant concentrations (0.1-10 ng/L EE2) up to 100 days post-hatch (dph) and developmental exposure up to 60 dph, followed by 40 days of depuration in clean water. The persistence of effects was investigated at different biological organization levels from mRNA to population-relevant endpoints to cover a broad range of important parameters. EE2 had a strong feminizing and inhibiting effect on the sexual development of zebrafish. Brain aromatase (cyp19b) mRNA expression showed no clear response, but vitellogenin levels were significantly elevated, gonad maturation and body growth were inhibited in both genders, and sex ratios were skewed towards females and undifferentiated individuals. To a large extent, all of these effects were reversed after 40 days of recovery, leading to the conclusion that exposure to the estrogen EE2 results in very strong, but reversible underdevelopment and feminization of zebrafish. The present study is the first to show this reversibility at different levels of organization, which gives better insight into the mechanistic basis of estrogenic effects in zebrafish.