409 resultados para Joachimstalsches Gymnasium
Resumo:
Dieser Beitrag widmet sich der Erforschung des Grades visueller Aufmerksamkeit, mit dem Lernende Abbildungen auf Geographieschulbuchseiten betrachten. In einer explorativen Stichprobe wurden die Blickbewegungen von 20 Probanden/Probandinnen (Gymnasium 15-17 Jahre, Studierende 20-24 Jahre) mithilfe von Eye Tracking beim Betrachten verschiedener Geographieschulbuchseiten aufgezeichnet. Ein visueller Fokus auf Text und geringe visuelle Aufmerksamkeit für Fotos wurde festgestellt. Anhand der Eye-Tracking-Aufzeichnungen werden mögliche Herausforderungen im Lernprozess mit Abbildungen im Geographieschulbuch erläutert, die aus der Gestaltung der Abbildungen resultieren könnten. Hierfür werden Erkenntnisse aus pädagogischer Psychologie, Visueller Kommunikation und Schulbuchforschung herangezogen. (DIPF/Orig.)
Resumo:
In this issue...Gymnasium, Math Department, Homecoming Bonfire, Conoco, Montana Power Company, Honor Roll, Butte Symphony and Choral Society
Resumo:
Denna samhällskunskapsdidaktiska studies syfte är att undersöka vad samhällskunskapslärare själva upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för transformeringen av samhällskunskap som skolämne till samhällskunskap som undervisning utifrån didaktiska frågor som Vad?, Hur? och Varför?, samt hur detta upplevs förändrats över en tidsperiod om cirka tjugo år eller mer. Studien bygger på hermeneutisk-fenomenologisk livsvärldsansats där fenomenologisk beskrivning och hermeneutisk tolkning är centralt. Empirin utgörs av intervjuer med tio samhällskunskapslärare med lång yrkeserfarenhet från högstadium, gymnasium eller vuxenutbildning. Resultatet tematiseras utifrån inspiration från ramfaktorteoretiska utgångspunkteri fyra dimensioner av påverkansfaktorer, vilka är Den personliga dimensionen, Den didaktiska dimensionen, Den styrande dimensionen och Den samhälleliga dimensionen. Var och en av dessa dimensioner delas upp i ett antal variationer. Dimensionerna är konstruerade utifrån principen om det personligt nära till det samhälleligt distanserade. Utöver dessa dimensioner har en aspekt på dessa lagts till. Det är Den elevnära aspekten vars innehåll utgörs av eleverna som påverkansfaktor för hur undervisningen blir. Lärarna i studien pratar aldrig om eleverna som påverkansfaktor utan att koppla detta till någon av de fyra dimensionerna. Slutsatser som dras i studien är att de tio lärarna alla har mycket olika berättelserom vad de uppfattar som viktigaste påverkansfaktorer. Några lägger mest fokus på sin personliga bakgrund eller personliga intressen. Andra fokuserar mer på didaktiska idéer, på styrdokument eller på organisatoriska ramar. Studien visar också att lärarna alla har en eller ett par dominerande dimensioner som dels syns mest i berättelsen, dels också påverkar hur de pratar om de andra dimensionerna. Lärarnas berättelser visar även att de upplever att undervisningen och vad som påverkar denna påtagligt förändras över tid. Studiens viktigaste bidrag är kanske att den exemplifierar teoretiska perspektiv. Inte minst genom att belysa att vad som påverkar undervisningen i ett ämne är så komplext att den ramfaktorteoretiska byggnadsställningen måste anpassas efter den specifika undersökningen med dess frågeställningar och undersökningsmaterial.
Resumo:
The randomized controlled trial ‘Physical Activity in Pediatric Cancer’ (PAPEC) determined the effects of an in-hospital exercise intervention combining aerobic and muscle strength training on pediatric cancer patients with solid tumors undergoing neoadjuvant chemotherapy. Methods. Participants were allocated to an exercise (n=24, 17 boys; mean±SEM age 10±1y) or control group (n=25, 18 boys; 11±1y). Training included three sessions/week for 19±2 weeks. Participants were assessed at treatment initiation, termination, and two months after end-treatment. The primary endpoint was muscle strength (as assessed by upper and lower-body five-repetition-maximum (5RM) tests). Secondary endpoints included cardiorespiratory fitness, functional capacity during daily life activities, physical activity, body mass and body mass index, and quality of life. Results. Most sessions were performed in the hospital’s gymnasium. Adherence to the program averaged 68±4% and no major adverse events or health issues were noted. A significant interaction (group*time) effect was found for all 5RM tests. Performance significantly increased after training (leg press: 40% (95% CI=15–41 kg); bench press: 24% (95% CI=6–14 kg); lateral row 25% (95%CI=6–15 kg)), whereas an opposite trend was found in controls. Two-month post values tended to be higher than baseline for leg (P=0.017) and bench press (P=0.014). In contrast, no significant interaction effect was found for any of the secondary endpoints. Conclusion. An in-hospital exercise program for pediatric cancer patients with solid tumors undergoing neoadjuvant treatment increases muscle strength despite the aggressiveness of such therapy. Key words: Cancer, exercise, muscle strength, fitness, quality of life.