Ökad insikt i den 3D-grafiska arbetsprocessen : Visualisering av interiörmiljöer i stillbilder

Föreliggande studie har haft för avsikt att genom enkäter undersöka likheter och skillnader mellan branschaktiva 3D-grafikers arbetsprocesser. Målet har varit att öka insikten i den 3D-grafiska arbetsprocessen för visualisering av interiörmiljöer. Studien är tänkt att identifiera vilka arbetsmoment som är mest tidskrävande och varför. En ökad insikt i denna process kan leda till förbättrad kommunikation och förståelse mellan kund och byrå. Respondenternas beskrivningar av arbetsprocessen liknade varandra och stämmer till stor del även med beskrivningar i litteraturen. De flesta av respondenterna upplevde modellering som det mest tidskrävande tekniska momentet. God kommunikation med kunden ansåg respondenterna vara viktigt för att undvika onödig korrektur, vilket beskrevs som problematiskt och tidskrävande. Respondenterna hade erfarenhet från referensmaterial av varierande kvalitet, vilket kan påverka ett projekts tidsåtgång.

Applikationsövervakning : Dess möjliga bidrag till en verksamhet

Applikationsövervakning är en term för att i realtid övervaka applikationer och kunna upptäcka fel innan slutanvändaren märker av ett problem. Med övervakning av applikationer menas inte bara den enskilda programvaran utan allt som rör applikationen i fråga. Trafikverkets önskemål är att leverera en hög kvalité i sina applikationer. I nuläget har utvecklare ingen eller dålig insyn i hur en applikation levererar i en skarp miljö efter att de lämnat över ansvaret till drift. För att kunna hålla en bra kvalité i sina applikationer så vill de undersöka hur applikationsövervakning kan hjälpa till att se behov av ändringar i applikationer innan större problem uppstår. I en fallstudie bestående av intervjuer och dokumentstudier kommer genom användning av situationsbaserad FA/SIMM nuvarande arbetssätt fångas. Samt fånga mål och problem som uttrycks i verksamheten kring utveckling & förvaltning och drift av applikationer. Dessa kommer sedan analyseras för att undersöka på vilket sätt applikationsövervakning skulle hjälpa utvecklare & förvaltare, men även driftspersonal i deras arbete. Resultatet av detta visar att de problem och mål som tas upp dels är organisatoriska i sin natur och arbetssättet DevOps framhålls som en möjlig lösning. Även att applikationsövervakning de facto skulle kunna bidra till en ökad kvalité i applikationerna genom att tillföra en möjlighet att arbeta mer proaktivt.

Nyanländas möte med den svenska skolan : En undersökning ur lärarens perspektiv

Undersökningens syfte är att synliggöra lärares uppfattning och erfarenheter av nyanlända elever i den svenska skolan, både ur ett lärandeperspektiv och ur ett socialt perspektiv. Studien syftar även till att se vilka möjligheter respektive hinder läraren upplever i mötet med dessa elever samt hur läraren bemöter de svårigheter som kan uppstå. Skriftliga intervjuer ligger till grund för resul-tatet och de insamlade svaren analyserades senare enligt en hermeneutisk innehållsanalysmodell. Resultatet visade på att i en mångkulturell skola skapas möjligheter att diskutera värdegrunden i "naturliga miljöer" samt ökas förståelsen och toleransen för andra människor. Nyanlända elever upplevs även som ambitiösa och tacksamma och kontakten med dessa vårdnadshavare skiljer sig inte åt jämförelsevis svenskfödda elevers föräldrar. Det största hindret i verksamheten är onekligen bristande språkkunskaper vilket resulterar i ouppnådda mål, utanförskap, misslyckade gruppe-ringar och orättvisa betyg. Det sistnämnda är en följd av de kunskapsmål som finns i läroplanen vilken informanterna upplever som direkt segregerande för nyanlända elever. En förutsättning för att verksamhetens skall fungera är att det finns tillgång till resurspersonal, stödmaterial vilket in-formanterna ser som framförallt nödvändigt men också som bristfälligt. Dessutom upplevs mo-dersmålsundervisning positivt då denna stärker känslan av gemenskap och tillhörighet vilket inte alltid är självklart i den reguljära klassen. Dock har informanterna ingen eller mycket liten kontakt med modersmålsläraren och andraspråk läraren vilket undersökningen tolkat som ett hinder. Informanterna har även en viktig roll gällande socialiseringen av nyanlända elever. Dock menar lärarna att det inte är helt enkelt att styra så pass stora elever (högstadieelever) men i klassrummet finns förutsättningar för att öka gemenskapen genom övningar och styrda grupperingar. Trots språksvårigheter, frustration och inte alltför fördelaktiga kursplanemål försöker lärarna arbeta utefter de resurser som finns vilka man också ser som ovärderliga och något man önskar mer av. Trots att både förutsättningar och möjligheter upptar stor del av intervjusvaren är dock de hinder som uppstår övervägande störst och bildar helheten i resultatet. Jag ville även veta vilken typ av lärandeteori som är gynnsamt för de nyanlända eleverna. Min tolkning av resultatet är att det be-havioristska lärandeperspektivet är fördelaktigt för dessa elever. Denna lärandeteori bygger på att eleven lär i lätta, observerbara och hanterbara miljöer där små delar av kunskap bildar en helhet. Det sociokulturella lärandeperspektivet bygger allt för mycket på reflektion, diskussion och muntligt agerande vilket informanterna menar inte gynnar denna elevgrupp

Litteraturens roll för läsförståelsen : En kvalitativ intervjustudie om hur lärare involverar elevers intresse och erfarenheter i undervisningen

Bakgrund: Enligt den nuvarande läroplanen och skollagen ska undervisningen i skolan utgå från elevernas bakgrund och tidigare erfarenheter, samt ge en livslång lust att lära. I kursplanen för svenska står att elevernas intresse för att läsa ska stimuleras och att de i årskurs 3 ska ha utvecklat en grundläggande läsförståelse. Syfte: Syftet med denna undersökning är att få en inblick i verksamma lärares arbete med och kring litteratur som utgår från elevers intressen och erfarenheter för att utveckla elevernas läsförståelse. Metod: Metoden för arbetet har en kvalitativ ansats och använder kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Som analysmetod av det insamlade datamaterialet användes fenomenografi. Resultat: Resultatet visar att de intervjuade lärarna inte alltid arbetar med att involvera litteratur som utgår från elevers intressen och erfarenheter för att utveckla elevernas läsförståelse. Det beror dels på svårigheter att finna material som passar varje enskild elev och dels på att de inte satt sig in varje enskild elevs intressen och erfarenheter. Men resultatet visar också på lärare som anser det vara viktigt att vara insatt i elevernas intressen och erfarenheter och som brukar försöka involvera dessa så mycket som möjligt. Slutsats: En undervisning som handlar om sådant som eleverna finner intressant och motiverande gör att eleverna får en större möjlighet att få en egen lust och vilja att fortsätta utvecklingen av läsförmågan och läsförståelsen.

Övervakning och pulsad laddning av bly-syra batterier

Arvika som en följd av samtal kring möjligheten att anpassa deras strömpulsbaserade rekonditioneringssystem, utvecklat för större truckbatterier, till att kunna återvinna förlorad kapacitet även i mindre batterier. Idén grundar sig bland annat i att åldring av batterier ofta är en primär begränsning för funktionen hos fristående solcellssystem. Studien, som till stor del är en sammanställning av vetenskapliga artiklar, syftar till att bidra med bättre grundläggande förståelse för hur pulsad laddning verkar på bly-syra batterier och deras elektrokemi. I synnerhet har grundläggande skillnader mellan större öppna batterier och mindre slutna batterier pekats ut, och ett antal parametrar som bestämmer pulsprocessens verkan identifierarats; frekvens, pulsspänning och laddningsgrad. Förhoppningen är att den mer teoretiska sammanställningen i förlängningen skall kunna bidra till att de företag i regionen som arbetar med denna teknik kan optimera funktionen i sina produkter. För att kunna säkra funktionen hos ett batteri så måste man kunna bedöma batteriets hälsotillstånd, och identifiera degradering på ett relativt tidigt stadium. En andra del av förstudien berör därför möjliga tillvägagångsätt att via mätningar på batteriets två poler kunna bestämma dess hälsotillstånd – och framförallt peka på de begränsningar dessa metoder har. Syftet är att bidra med grunden till en eventuell utveckling av ett enkelt batteriövervakningssystem som skall kunna ge användaren en tydlig och tidig signal om att det är dags för service. Sannolikt krävs det att man mäter en kombination av flertalet parametrar för att kunna åstadkomma detta, och i synnerhet blir förutsättningarna bättre om parametrar kan loggas över tid. Sammanfattningsvis diskuteras i mer övergripande och spekulativa ordalag den utmaning som den brokiga samling mindre batteri i många utvecklingsländer innebär. För att trygga funktionen behöver en organisation för batteriservice med kunniga tekniker byggas upp tillsammans med tekniska produkter för exempelvis övervakning.

Metoder och verktyg för motivation till och integration av arbetsmiljöarbete

Rapporten utgår från forskningsområdet ”Hur kan och bör arbetsmiljö¬arbete bedrivas och integreras i organisationers kärnverksamhet?” vid tema SMARTA, Arbetslivsinstitutet. I ett tidigare arbete har ett antal egenskaper identifierats som viktiga för motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete, sk Moveit-egenskaper. Dessa egenskaper och deras roll i arbetsmiljöarbetet ställs här i relation till perspektivet integrerat arbetsmiljöarbete, där arbetsmiljön ingår i styrsystemet och arbetsmiljöarbete betraktas som en del av styrningen av produktion och verksamhet. Syftet är att utveckla förståelsen för viktiga aspekter i arbetsmiljöarbetet utifrån en målsättning att metoder ska bidra till ett integrerat och kontinuerligt fungerande arbetsmiljöarbete. Den metodansats som rapporten utgår från bygger till stor del på interaktion med företagshälsovårdcentraler, konsulter och ergonomer samt på tidigare forskning. Ett viktigt steg i interaktionen har varit workshops som arrangerats vid tre tillfällen och vid olika platser - Borlänge, Göteborg och Umeå. Rapporten beskriver ett underlag för att bedöma metoders motivationskraft, erfarenheter från workshops med aktörer inom arbetsmiljöområdet, en fristående konsults tillämpning av metoden Visit samt olika former av förutsättningar för arbetsmiljöarbete, såsom företags mognad och hur metoder introduceras på arbetsplatser. Aspekter som identifieras som viktiga för ett integrerat arbetsmiljöarbete är: delegering av ansvar och befogenheter i arbetsmiljöfrågor, bred delaktighet och samverkan mellan anställda och ledning, hanterbara men ändå utmanande krav på arbetsmiljöarbetet, processfokusering och dynamik, samt utrymme för reflektion. Flera av dessa aspekter uppvisar överensstämmelser med egenskaper hos metoder som bidrar till att skapa motivation för arbetsmiljöarbete.

Läsundervisningens organisation i grundskolans tidiga årskurser : En systematisk litteraturstudie om hur lärare i årskurserna F-3 arbetar för att utveckla elevers läsförmåga.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur F-3 lärare organiserar och bedriverden tidiga läsundervisningen samt undersöka vilka faktorer som verkar påverkaundervisningen och dess innehåll. Metoden för arbetet är en systematisk litteraturstudie därtidigare empiriska forskningar har analyserats och presenterats. Litteraturen söktes genomsöktjänster och databaser tillgängliga via Högskolan Dalarnas bibliotek i form av LIBRISoch SUMMON. Resultatet visar att lärare ser avkodning och läsförståelse som viktiga delardå eleverna ska utveckla en god läsförmåga. Hur lärarna organiserar den tidigaläsundervisningen ser dock ut på olika sätt. Några olika läsinlärningsteorier speglas ilärarnas sätt att bedriva undervisningen men den främsta metoden verkar dock vara dentraditionella ljudningsmetoden där eleverna i ett tidigt stadium lär sig ords enskildabeståndsdelar. Något som verkar vara generellt i skolorna är att många lärare anordnartidiga läsförberedande aktiviteter för de yngre eleverna där de får möta skriftspråket ilekfulla former. Lärarens kunskaper inom läsinlärningsområdet visas vara en avgörandefaktor för den tidiga läsundervisningen och barnens utveckling av en god läsförmåga.

Unga vuxnas upplevelse av sjuksköterskans bemötande av psykisk ohälsa vid kontakt med hälso- och sjukvården - en litteraturöversikt

Bakgrund: Unga vuxna som sökte vård sökte oftast inte för den psykiska ohälsan utan istället för något somatiskt. Det är viktigt att få de yngre vuxna att söka sig till vården när behov uppstår och underlätta till en god förbindelse mellan sjukvården och de unga vuxna. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva unga vuxnas upplevelser av sjuksköterskans bemötande av psykisk ohälsa vid kontakt med hälso- och sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultat: För de unga vuxna var det inte lätt att komma in i vården på rätt vårdnivå om personen inte kom i kontakt med en sjuksköterska som hade ett holistiskt synsätt. Vården för de unga med psykisk ohälsa bör vara tillgänglig och informationen om tillgängligheten behöver ständigt upprepas. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap och erfarenhet av unga psykiska människor för att kunna hjälpa dem med den psykiska ohälsan när de söker vård. Relationen mellan patienten och sjuksköterskan är av stor vikt för den fortsatta kontakten med vården för den unge vuxna. Det är viktigt att de känner tillit och förtroende.

Användare och utvecklare : om anveckling med kalkylprogram

I avhandlingen behandlas förutsättningar och effekter av kalkylprogramanveckling (KPA). KPA utförs av anvecklare, som fungerar både som användare och utvecklare. Anvecklare har djup verksamhetskunskap och viss verktygskunskap. Systemet, som anvecklaren utvecklar med kalkylprogram, kallas kalkylsystem. Den grundläggande forskningsfrågan i avhandlingen är: "Vilka nya möjligheter får användare att utföra arbetsuppgifter då de själva kan bygga informationssystem?" Avhandlingens syfte är att formulera en begreppsmodell över vilka förutsättningar och effekter, som gäller för kalkylprogramanveckling. Avhandlingens strategi kan sägas vara kvalitativ, hermeneutisk, abduktiv och empirinära. Fyra empiriska studier har genomförts. Empiri har i stor utsträckning styrt studier av relaterad teori. Den praktikgeneriska modellen har använts som referensmodell i avhandlingen, vilket har lett till ett synsätt, som innebär att när anvecklaren anvecklar, agerar han i minst två praktiker, utvecklarpraktiken och huvudpraktiken. Varje praktik har sin uppsättning av förutsättningar, t ex kunskap, normer och verktyg. Den integrerade karaktären på anveckling, gör interaktivitet i utvecklingsarbetet möjlig, vilket i sin tur innebär att anvecklaren snabbt kan växla mellan utveckling och användning. Ökad verktygskunskap kan innebära att anvecklaren ökar sin verksamhetskunskap. Då anvecklarens verksamhetskunskap ökar, ökar möjligheterna att analysera och ifrågasätta verksamheten. Anveckling innebär också att hänsyn kan tas till svårformaliserbara mål och normer, samt att formalisering av tyst kunskap möjliggörs. Anveckling i en miljö med lokala nätverk förenklar möjligheterna att distribuera kalkylsystem för granskning och verifiering. Kalkylsystemets transparens underlättar analys och diskussion. I avhandlingen diskuteras anveckling som ett sätt att hantera kontinuerlig omvärldsförändring på ett sätt som kan innebära omprövning av normer i verksamheten. Då anveckling betraktas som en form av systemutveckling, skiljer sig anveckling starkt från traditionell systemutveckling i och med att anveckling kännetecknas av integration, medan traditionell systemutveckling kännetecknas av specialisering. 

Läsinlärningsmetoder och kompensatoriska hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter : Intervjustudie med lärare i årskurs F-3

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder som intervjuade pedagoger tycker underlättar undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. I studien undersöks dessutom vilka kompensatoriska hjälpmedel som pedagogerna tycker kan underlätta undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter i de lägre årskurserna f-3. Undersökningen genomförs med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma på tre olika skolor. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av olika metoder för att ta hänsyn till elevernas behov, främst sådana som passar eleven och även sådant som pedagogen känner sig säker med. De läsinlärningsmetoder som redovisas i bakgrunden och resultatet är bland annat Wittingmetoden, En läsande klass, LTG, helhetsmetoden, Läsa-högt metoden och Bornholmsmetoden. I resultatet framkommer det att pedagogerna oftast väljer metoder efter elevens behov och utveckling. I resultatet visas det att de flesta pedagoger använder sig av liknande kompensatoriska hjälpmedel, och det är oftast det som finns på datorerna som exempelvis Stava Rex, Claro read och Skolstil. Pedagogerna säger att de vill ha mer nivåanpassat när det gäller läromedel.

Fysikundervisning inom årskurserna 1-6 : Hur klasslärare respektive lärare på science center ser på fysikundervisning

Studiens syfte är att skapa kunskap om hur några lärare vid science center respektive klasslärare bedriver fysikundervisning för elever i årskurs 1-6. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och grundar sig på intervjuer. Följande tre frågor har ställts och besvarats: 1) Vilket innehåll från kursplanen i fysik genomförs utanför klassrummet enligt lärare vid science center respektive klasslärare? Båda lärarkategorierna bedriver undervisning i Kraft och rörelse, Fysiken i naturen, Fysiken i vardagslivet, samt Fysiken och världsbilden. 2) Vilka arbetssätt uppger lärare vid science center respektive klasslärare att de använder sig av vid fysikundervisning? Båda lärarkategorierna uppger ett undersökande arbetssätt, fältstudier och observationer samt kommunikativt arbetssätt. 3) Vilka likheter och skillnader finns mellan den undervisning i fysik som beskrivs av lärarna vid science center jämfört med den undervisning som beskrivs av klasslärarna? Den största likheten är att båda lärarkategorierna utgår från ett undersökande arbetssätt. Den mest framträdande skillnaden är att lärare vid science center inte använder sig av dokumentation. En slutsats är att båda lärarkategorierna bedriver fysikundervisning utanför klassrummet med ett varierat centralt innehåll. Klasslärarna väljer i hög grad själva arbetssätt men att dessa varierar beroende på vilka resurser som finns samt vilken erfarenhet läraren har. Science center kan erbjuda andra aktiviteter eftersom det där finns andra resurser än på skolorna och i skolornas närmaste omgivning.

Stuprör, hängrännor och rännkrokar : Utvärdering av projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk 2013–2014

Sammanfattning Socialstyrelsen har initierat ett utvecklingsarbete i fem kommuner i syfte att samordna stödet till barn under 18 år och föräldrar i familjer där föräldrar har problem med riskbruk/missbruk. Arbetet skulle särskilt stärka helhetssynen och samverkan mellan enheter i kommunen som har ansvar för barn, ungdom och familj respektive missbruk och beroende. Med helhetssyn avses här att se barns och vuxnas individuella behov, men även som familj, när det gäller socialtjänstens arbete med att upptäcka missbruk bland föräldrar, utreda, ge insatser och följa upp. Utvärderingen, som om avser tiden november 2012 till september 2014., avser såväl själva utvecklingsarbetet (processen) som dess resultat. Det kan med utvärderingstermer benämnas programteoriutvärdering och som genererat tre övergripande frågeställningar: Har kommunerna genomfört vad de föresatt sig göra? Har de uppnått de mål som de satt upp? Vilka förhållanden hindrar alternativt befrämjar ett familjeperspektiv i socialtjänstens arbete med barn och vuxna? För analys och tolkning av resultaten har implementeringsteori och teorier kring organisation och samverkan använts. Två år är en kort tid för att ett utvecklingsarbete av den här omfattningen ska ge några synbara avtryck i verksamheterna och framförallt innebära något för brukarna/ klienterna. I två kommuner har arbetet fått ett sådant genomslag att även klienterna kunnat tillfrågas om upplevelsen av samordningen samt om och hur arbetet inneburit någon förändring för dem. I en kommun har arbetet inte gett några större avtryck vare sig i organisationen eller för klienterna. I två kommuner har det inneburit viss utveckling av samarbete och samordning på professions- och verksamhetsnivå. Alla fem kommuner har fullföljt projektet och har en ambition att fortsätta utvecklingsarbetet. Målsättningen att pröva de samordnande insatserna i större skala har omsatts i en av de deltagande kommunerna. Det kan konstateras att de i teorin beskrivna hindren även förekommer i detta projekt. Det gäller exempelvis brister i kommuniceringen, hur samordnandet och uppföljningen med familjen faktiskt ska gå till, hög personalomsättning, hög arbetsbelastning och brister i ledningsstöd. Att enheterna är lokaliserade på olika ställen eller organiserade i olika förvaltningar är andra hinder. Framgångsfaktorer har varit fungerande arbetsledarskap och förankring på flera nivåer. Ledare som tar aktiv del och lyssnar och lär. Att det finns mottagningsfunktioner på bägge enheterna inom respektive kommun banar vägen för samverkan när det gäller upptäckt och utredning. Att testa en samordningsmodell i några pilotärenden förefaller vara ett bra sätt att förbereda sig innan implementering sker i större skala. Att utbyta erfarenheter med andra kommuner har visat sig verkningsfullt. Det finns flera exempel på hur kommunerna av lärt varandra och även använt varandra i utvecklingsarbetet. Optimistiska, erfarna och uthålliga projektmedarbetare med tydliga mandat som leder implementeringen är en framgångsfaktor, liksom att utgå från faktiska behov av förändringar i organisationen. Tre förhållanden som identifierats som hindrande eller försvårande av ett samordnat arbetssätt kan sammankopplats med lagstiftning och organisationsformer. Utredning och insats går inte alltid i fas med varandra tidsmässigt på vuxenheten och enheten för barn och unga. Enligt socialtjänstlagen ska en barnutredning vara slutförd inom fyra månader och en förhandbedömning ska vara gjord inom 14 dagar (SOL 11:2). Sådana tidsgränser formuleras inte för vuxenärenden. Barnutredningen kan avslutas utan insats med hänvisning till att det finns en fungerande förälder och vuxenutredningen likaså, därför att den vuxne inte är motiverad att göra något åt sitt missbruk. Själva arbetets organiserande gör att det finns flera ärenden i en familj som inte synkroniseras. Slutligen diskuteras resultatet utifrån den vedertagna metaforen stuprör. De flesta kommuner i Sverige har en specialiserad organisation. I en sådan organisation flyter barnärendena i ett stuprör och vuxenärenden i ett annat. Utöver detta införs här metaforerna hängrännor och rännkrokar. Hängrännor behövs för att möjliggöra ett helhetsperspektiv på familjen, i hängrännorna blandas ärendena. Rännkrokar slutligen ses som strukturerna i organisationen som underlättar de blandade ärendeflödena. De samordningsmodeller som kommunerna prövat kan liknas vid försök att montera upp hängrännor. 

Problemlösning och kommunikation : En undersökande studie kring hur lärare använder kommunikation för att utveckla elevers kunskaper i problemlösning

I denna studie undersöks det hur lärare använder kommunikation för att utveckla elevers matematiska förmågor i problemlösning samt om det finns något samband mellan kommunikation och problemlösning. Detta undersöktes genom observationer och intervjuer av fem grundskollärare i årskurserna 1-4. Resultatet visar att lärare anser att kommunikationen är nödvändig för att elever ska ges möjligheten att utveckla förståelse för matematisk problemlösning. Specifikt genom att alla elever behöver ges tid för sig själv, att reflektera kring problemets innehåll för att sedan kunna föra ett matematiskt resonemang tillsammans med andra. Detta sätt är något som alla lärare använder i arbetet med problemlösning. Att reflektera själv innan argumentation i grupp tas vid är viktigt för att ge eleverna möjlighet att förstå problemet och för att själva komma fram till en rimlig lösning med hjälp av en eller flera lämpliga strategier. Men även för att utveckla sina matematiska förmågor i problemlösning. Resultatet visar också att kommunikation kan ske på olika sätt med hjälp av abstrakta och konkreta verktyg vilket även forskning hävdar. Studiens slutsats visar att lärare och forskning anser att kommunikation är nödvändig för elevers utveckling i matematisk problemlösning och att elever bör ges möjligheten att argumentera, reflektera, resonera och analysera kring valda strategier på olika sätt för att utvecklas till effektiva problemlösare.

Om lärarskapets moraliska dimension : ett perspektiv och en studie av lärarstuderandes nätbaserade seminariesamtal

In this dissertation, an educational perspective called the moral dimension of teaching is developed. The work includes a theoretically informed discussion from a pragmatist point of view in which the concept of pedagogical rhythm is introduced. The concept captures the need for teachers to regularly shift their intentions and occasionally act in contradictory ways as a consequence of the moral which emerges from interaction in pedagogical situations. Using this perspective, criteria are developed for the characteristics of discussions of the work of teachers, which are desirable in order for students in pre-service teacher education to have opportunities to develop their teachership. Secondly, the educational perspective as it is conceptualised serves as a theoretical framework for a study of discussions taking place in net-based seminars among students in teacher education. The study consists of 14 recorded seminars in which discussions of the work of teachers are analysed in terms of content and direction for reflection. The result of the analysis is a construction of four different focal points for processes of making judgements: existential, performative, critical and professional. Mainly the performative, and to some extent the critical, focal points appear to be supported by the net-based environment, although potential for the professional focal point is found when available tools in net-based settings are used in deliberate ways. Finally, based on these four focal points, possible future predispositions among student teachers are deliberated. Student teachers’ future opportunities to develop a moral and epistemological authority are discussed, as well as teachers’ general opportunities to exercise professional responsibility. The conclusion emphasises that a perspective such as the one developed in the dissertation is important, as it creates an understanding for the need to educate student teachers to exercise a form of responsibility that goes beyond being accountable to society.

Lärares sätt att grundlägga för elevers läsförståelse : En kvalitativ intervjustudie av verksamma lärare

Enligt PISAs kunskapsmätningar sjunker svenska elevers kunskaper varje år. Ett kunskapsområde som sjunker är läsförståelsen. I denna undersökning har sammanlagt sex lärare i förskoleklass och skolans tidigare år intervjuats. Syftet är att undersöka hur lärarna arbetar i sin undervisning för att lägga grunden för utveckling av läsförståelsen, vilka faktorer de anser påverkar läsförståelsen och hur lärarna individualiserar undervisningen för elever med ett annat modersmål än svenska. I bakgrunden finns forskningsresultat inom samma område för att kunna jämföra informanternas svar med vad forskningen säger. Forskningen nämner bland annat ordförråd, ordavkodning och den fonologiska medvetenheten som faktorer som påverkar utvecklingen av läsförståelsen. Resultatet visar att lärarna arbetar mycket med ord- och begreppsförståelsen hos eleverna. De samtalar och diskuterar till största delen under lektionerna och en del arbetar mycket med den fonologiska medvetenheten. Inom området med undervisningen för elever med ett annat modermål än svenska anses det finns utvecklingsmöjligheter i de svar som informanterna gav.