1000 resultados para Systemvetenskap, informationssystem och informatik med samhällsvetenskaplig inriktning


Relevância:

40.00% 40.00%

Publicador:

Resumo:

Stockholm : Kongl. landtmäteri contoiret 1789, E. Åkerlund

Relevância:

40.00% 40.00%

Publicador:

Resumo:

Stockholm : G. Biurman 1747

Relevância:

40.00% 40.00%

Publicador:

Resumo:

Referat av artikeln: Korpela, I., Tuomola, T., Tokola, T. & Dahlin, B. 2008. Appraisal of seedling stand vegetation with airborne imagery and discrete-return LiDAR - an exploratory analysis. Silva Fennica 42 (5) : 753-772.

Relevância:

40.00% 40.00%

Publicador:

Resumo:

Von Wrightin taitelijaveljeksistä Wilhelm v. Wright (1810-1887) muutti Ruotsiin 18-vuotiaana avustaakseen vanhempaa veljeään Magnusta SKANDINAVIENS FÅGLAR -teoksen (ks. kohde 258) valmistamisessa. Wilhelm jäi pysyvästi Ruotsiin ja ryhtyi työskentelemään Kuninkaallisen tiedeakatemian piirtäjänä. Vuonna 1836 alkoi ilmestyä laaja kalakuvasto SKANDINAVIENS FISKAR, johon hän oli laatinut kuvat ja eläintieteilijät C. U. Ekström, B. F. Fries ja C. J. Sundevall kirjoittaneet tekstit. Tästä teoksesta tuli v. Wrightin kuvitustöistä merkittävin ja korkeatasoisin. Myöhemmin v. Wright toimi Bohuslänin kalastuksentarkastajan virassa, mutta halvaantui loppuelämäkseen yli kolmenkymmenen vuoden ajaksi.

Relevância:

40.00% 40.00%

Publicador:

Resumo:

I avhandlingen undersöks den ryska maktutövningen under stora ofredens civilförvaltningsskede (1717-1721). Var ockupanterna villiga att axla rollen som "god överhet" eller pågick förtrycket oförminskat som under den föregående militära styrelseperioden? Hierarkins och förvaltningens uppbyggnad liksom interaktionen inom den politiska kulturen undersöks. Tjänstemännens förutsättningar att sköta sina uppdrag och deras uppträdande granskas. Slutligen görs en jämförelse med andra ockupationer för att fastställa hur allmängiltiga förhållandena var i Finland under den ryska civilförvaltningsperioden 1717-1721.

Relevância:

40.00% 40.00%

Publicador:

Resumo:

Denna vårdvetenskapliga avhandling syftar till att avtäcka och belysa en vårdande och helande dimension vid existentiellt lidande patienters möten med bildkonst inom vårdkontext. Kunskapssökandet sker i två studier. Den första (studie I) är en ikonografi sk tolkning av konstnären Matthias Grünewalds (ca 1460–1528) senmedeltida altarskåpsmålningar. I studien uttolkas lidandets uttryck och narrativa budskap samt symboliska gestaltningar av vårdande och helande i valda delar av detta s.k. Isenheimaltares bildprogram. Tolkningen utgår från rekonstruktionen av altarskåpets ursprungskontext, det medeltida Isenheimklostret, där svårt sjuka och döende patienter vårdades. I studie två (II) fortsätter sökandet i den moderna hospicevårdens kontext med hjälp av en kvalitativ intervjustudie som utforskar patienters meningsskapande vid möten med självvald bildkonst (oljemålningar och akvareller av fi nländska konstnärer som donerats till det sjukhus där intervjustudien gjordes). Forskningsansatsen är inspirerad av Hans-Georg Gadamers (1901–2002) hermeneutik. Vidare används några nyare tolkningsteoretiska ansatser inom bildkonstens område. Forskningens tolkningsresultat visar att bildkonsten har potentialer såväl på ett miljöestetiskt plan som på en djupare individuell symbolnivå. Som designkomponent i vårdmiljöns rumsliga gestaltning bygger bildkonsten in estetiska, etiska och andliga kvaliteter utifrån tidsmässiga och kulturella koder. I den medeltida klostervårdens kontext sammanföll bildkonstens dekorativa betydelse med andliga och helande syften. När det gäller självvalda konstverk i den moderna vårdkontexten bidrar de till det enskilda patientrummets atmosfär på ett unikt sätt utifrån patientens personlighet och behov. På en fördjupad mötesnivå, i samspel med bildens symboliska funktion, sker en inlevelsemässig förfl yttning in i bildens värld. Betraktarens inlevelse aktiveras till en transcenderande rörelse som går bortom det faktiska rummets och den reella tidens gränser. Vid resor i konstens bildvärld spelas minnesvärda händelser upp från det förgångna, men även framtiden kommer betraktaren till mötes. I en existentiell livssituation söker människan i konstverkets bildinnehåll efter symbolisk mening som kan ge svar på lidandets frågor. Bilderna iscensätter då helande motbilder som utgör korrektiv i symboliska former när olika existentiella förluster hotar. När livet förbleknats av sjukdom besvarar bildvärlden den lidandes blick med lysande violer som blommar upp, ger livskraft och bekräftar personens värdighet mitt i det förvissnande människolivet. När ångest och otrygghet nalkas inbjuds betraktaren till besök i landskap som utvidgar sjukhusrummets väggar mot hemgårdens trygghet. Där livet hotas av förgänglighet tar bildvärlden människan med sig till naturens eviga återfödelse. Upplevelsen av att vara delaktig i ett större och heligt sammanhang öppnar vägen ut ur lidandets avskurenhet. I medeltidens vårdkontext erbjöd den sakrala bilden en kollektiv och helande Symbolon som genom sin representationskraft synliggjorde det osynliga. Vid bildmöten i den moderna hospicevårdens kontext var det naturteman som gläntade på dörren till ”det hemliga rummet i djupet av hjärtat”. Forskningen antyder att även om meningsskapandet i ett bildmöte är avhängigt tidsepok, betraktarens förförståelse och kulturella kontext samt typen av bilder kan bildsymboliken, generellt förstådd som den saknade formen eller det saknade livssammanhanget, framvisa en helande och hoppingivande ordning i lidandets kaos.

Relevância:

40.00% 40.00%

Publicador:

Resumo:

Dedicated to: Hans Maj:t Konungen.

Relevância:

40.00% 40.00%

Publicador:

Resumo:

Digital reproduction, The National Library of Finland, Centre for Preservation and Digitisation, Mikkeli