693 resultados para workload
Resumo:
The World Health Organisation suggests that simplification of the medical abortion regime will contribute to an increased acceptability of medical abortion, among women as well as providers. It is expected that a home-based follow-up after a medical abortion will increase the willingness to opt for medical abortion as well as decrease the workload and service costs in the clinic. Trial design The study is a randomised, controlled, non-superiority trial . Methods Women screened to participate in the study are those with unwanted pregnancies and gestational ages equal to or less than nine weeks. Eligible women randomised to the home-based assessment group will use a low-sensitivity pregnancy test and a pictorial instruction sheet at home, while the women in the clinic follow-up group will return to the clinic for routine follow-up carried out by a doctor. The primary objective of the study is to evaluate the effectiveness of home-based assessment using a low-sensitivity pregnancy test and a pictorial instruction sheet 10-14 days after an early medical abortion. Providers or research assistants will not be blinded during outcome assessment. To ensure feasibility of the self-assessment intervention an adaption phase took place at the selected study sites before study initiation. This was to optimise and tailor-make the intervention and the study procedures and resulted in the development of the pictorial instruction sheet for how to use the low-sensitivity pregnancy test and the danger signs after a medical abortion. Discussion In this paper, we will describe the study protocol for a randomised control trial investigating the efficacy of simplified follow-up in terms of home-based assessment, 10-14 days after a medical abortion. Moreover, a description of the adaptation phase is included for a better understanding of the implementation of the intervention in a setting where literacy is low and the road-connections are poor. Trial registration: Clinicaltrials.gov NCT01827995. Registered 04 May 2013
Resumo:
Research question: How has the presence of PT employees affected the role of managers in the Swedish food retail business? Research purpose: The purpose of this paper was to describe the change that accompanies part-time employment from a management perspective, and particularly, describe how the presence of part-time employment has influenced the role of the manager within the Swedish food retail business. Conceptual framework: The main focused in this chapter is directed towards the role of managers. The basis of the conceptual framework consist of the model developed by Mintzberg including the ten managerial roles and Quinn's eight leadership roles and how the presence of PT employments might affect these roles. Methodology: In this paper, the authors adopted a qualitative design and used narrative inquiry as a research strategy in order to gain a deep understanding of the context. Semi- structured interviews have been collected through a self-selection sampling and the total number of participants was ten. Conclusions: Based on the findings of this paper the presence of PT employees have not influenced and changed the role of managers. The changes that have influenced and caused the change of the role of the managers constitutes of the increased workload, the delegations of tasks and responsibilities, changed positions, the change of the organisational structure of the individual store, and the increased workforce.
Resumo:
Problem: Arbetsmiljön är viktig för människors välbefinnande. Hälsofrämjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hälsa, utan även företagets konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i Borlänge arbetar med hälsa genom att tillämpa ett hälsofrämjande perspektiv och utgå från teorin om Känslan av sammanhang (KASAM). Ledarskapsvärderingar har betydelse för medarbetares hälsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hälsofrämjande arbetet och deras syn på medarbetarundersökningen HälsoSAM som företagshälsovården på SSAB bedriver. Arbetsbelastningen på medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003). Följden blir en större risk för ohälsa och ett sätt att minska sjukfrånvaron är att genomföra hälsofrämjande insatser (Prevent, 2001). Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv förklara vad chefer har för möjligheter att skapa förutsättningar för att främja medarbetarnas hälsa på SSAB i Borlänge. Metod: Den metod som ligger till grund för uppsatsen baseras på ett kvalitativt angreppssätt där semistrukturerade intervjuer samt litteraturstudier genomförts för att samla information. Analys: Ledarens beteende påverkar medarbetarna. Hög arbetsbelastning på SSABs chefer leder till lägre närvaro bland medarbetarna, vilket i sin tur ger sämre förutsättningar för att främja hälsan. HälsoSAM kartlägger medarbetarnas hälsoläge, både välbefinnande och arbetskapacitet. Resultaten är vägledande i det hälsofrämjande arbetet men överbelastning, tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna bidrar till att uppföljningen inte blir systematisk. För ett väl fungerande hälsoarbete krävs systematik. Slutsats: Hälsofrämjande processer i arbetslivet skapas genom balans mellan krav och resurser. På SSAB i Borlänge hindras hälsoarbetet av tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna. Kostnadsbesparingar påverkar hälsoarbetet negativt och systematiken i uppföljningsarbetet blir lidande. Ansvaret för hälsoarbetet läggs på företagshälsovården, men utan stöd från chefer blir inte hälsoarbetet en naturlig del i verksamheten. Det är viktigt att i rådande situation se vad främjande av hälsa kan ge tillbaka till företaget i både ekonomiska och kvalitativa termer. Insikt om detta ökar chefernas incitament att prioritera hälsofrämjande processer och organisera arbetet så att människor har förutsättningar att hantera, kontrollera och klara av sina uppgifter.
Resumo:
Bakgrund: Uppkomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett globalt problem. Den vanligaste smittvägen är via personalens händer. Bra handhygien är väsentligt för att minska VRI. Med bättre följsamhet till handhygien kan uppkomsten av VRI minskas, därför har forskning om följsamhet till handhygien och faktorer som inverkar, stort betydelse. Syfte: Syftet var att sammanställa och beskriva aktuell forskning om sjuksköterskors följsamhet till handhygien och vilka faktorer främjar respektive hindrar följsamheten till handhygien. Metod: En litteraturöversikt som baserades på artiklar publicerade de senaste fem åren, från länder som följer Världshälsoorganisationens (WHO) handhygieniska riktlinjer. Sexton artiklar valdes efter kvalitetsgranskning för analys och beskrivning. Artiklarna bearbetades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien var låg. Följande främjande faktorer identifierades: handhygien efter patientkontakt, materialtillgång, förebilder, utbildning, verbala och visuella påminnelser, positiva individuella attityder, kvinnlig könstillhörighet, yrkesgrupp, specialitet, patientens skydd, arbetskultur och samhällets inställning till handhygien. Följande hindrande faktorer identifierades: hög arbetsbelastning, bristande utbildning, kunskapsbrist, individuella attityder, hudpåverkan, materialtillgång, arbetskultur och samhällets inställning till handhygien, manlig könstillhörighet, yrkesgrupp, specialitet. Slutsats: Enligt resultat rekommenderas: samspelet med kollegor och patienter, stöd av teamarbete ledare, förebilder, materialtillgång, utbildning, påminnelser, intervention med tillgång till information, stöd, resurser och möjligheter för regelbunden kunskapsuppföljning, motivera till handhygien före patientkontakt, involvera patienter.
Resumo:
Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av patientundervisning till patienter med diabetes samt att identifiera aspekter som kan relateras till ett personcentrerat förhållningssätt. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer användes vid datainsamlingen. Vid urvalet användes strategiskt urval. Nio intervjuer utfördes med distriktssköterskor på sex olika vårdcentraler i Mellansverige. Vid analysen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna önskade mer kunskap om invandrares kost- och motionsvanor. Distriktssköterskorna uttryckte att det var roligt och spännande med patientundervisning och att det var viktigt att de var engagerade. Distriktssköterskorna ville arbeta mer i team och de upplevde att de hade för lite tid avsatt för patientundervisning. De ansåg att de arbetade personcentrerat men det var svårare att arbeta personcentrerat vid gruppundervisning än vid enskild undervisning. Slutsats: Distriktssköterskor bör ha god kunskap om kulturella skillnader hos patienter med diabetes. Distriktssköterskorna upplever brist på tid- och resurser och önskar samarbeta mera i team. Det är viktigt med ett personcentrerat förhållningssätt där distriktssköterskorna utgår från den enskilda individen. En distriktssköterska som är engagerad och trivs med sitt arbete kan lättare klara av det ökade trycket och arbetsbelastningen.
Resumo:
Bakgrund: Sjuksköterskor har i sitt dagliga arbete till uppgift att ge och ta emot rapport om patienterna hen vårdar. En god kommunikation krävs för att säkerställa att relevant information förmedlas och inte patientsäkerheten hotas. Syfte: Att beskriva strategier för hur kommunikationen kan förbättras vid överrapportering mellan sjuksköterskor inom den somatiska slutenvården. Metod: Litteraturöversikten är baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna identifierades via sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Tre strategier framkom: personlig överrapportering, användandet av standardiserade formulär och överrapportering vid patientens säng. Strategierna gav en effektivare, säkrare och mer tidssparande överrapportering. Slutsats: En god kommunikation mellan sjuksköterskorna är oerhört viktigt för att bibehålla en trygg och säker vård för patienterna. För att få en förbättrad kommunikation mellan sjuksköterskor vid överrapportering kan olika strategier användas. Då sjuksköterskorna ofta har en hög arbetsbelastning så krävs det att överrapporteringarna är strukturerade för att inte tappa bort viktig information.
Resumo:
The purpose of the study is to investigate social workers experiences of compassion fatigue as well as their thoughts about health and risk factors in the area. The method used is a qualitative interview study in which eight social workers, investigating child welfare matters, were individually interviewed. The study shows that most of the social workers describe their own experiences of burnout but not of secondary traumatic stress. The most important support for not suffer from compassion fatigue is to be supported and the possibility to ventilate with colleagues and managers. However, the social workers consider that the risk of burnout is primarily due to a heavy workload in terms of the number of cases and high staff turnover. Finally, the study indicates that social workers do not have experience of secondary traumatic stress because they are using tools that prevent this. However, the risk of experiencing burnout is high since they have not found strategies for managing workplace stress.
Resumo:
Background: Abortion is restricted in Uganda, and poor access to contraceptive methods result in unwanted pregnancies. This leaves women no other choice than unsafe abortion, thus placing a great burden on the Ugandan health system and making unsafe abortion one of the major contributors to maternal mortality and morbidity in Uganda. The existing sexual and reproductive health policy in Uganda supports the sharing of tasks in post-abortion care. This task sharing is taking place as a pragmatic response to the increased workload. This study aims to explore physicians' and midwives' perception of post-abortion care with regard to professional competences, methods, contraceptive counselling and task shifting/sharing in post-abortion care. Methods: In-depth interviews (n = 27) with health care providers of post-abortion care were conducted in seven health facilities in the Central Region of Uganda. The data were organized using thematic analysis with an inductive approach. Results: Post-abortion care was perceived as necessary, albeit controversial and sometimes difficult to provide. Together with poor conditions post-abortion care provoked frustration especially among midwives. Task sharing was generally taking place and midwives were identified as the main providers, although they would rarely have the proper training in post-abortion care. Additionally, midwives were sometimes forced to provide services outside their defined task area, due to the absence of doctors. Different uterine evacuation skills were recognized although few providers knew of misoprostol as a method for post-abortion care. An overall need for further training in post-abortion care was identified. Conclusions: Task sharing is taking place, but providers lack the relevant skills for the provision of quality care. For post-abortion care to improve, task sharing needs to be scaled up and in-service training for both doctors and midwives needs to be provided. Post-abortion care should further be included in the educational curricula of nurses and midwives. Scaled-up task sharing in post-abortion care, along with misoprostol use for uterine evacuation would provide a systematic approach to improving the quality of care and accessibility of services, with the aim of reducing abortion-related mortality and morbidity in Uganda.
Resumo:
En grafisk designer måste kunna producera oavsett vilka förhållanden som råder. Rapporten behandlar vad korta och långa deadlines har för inverkan på denna förmåga och hur kreativiteten kan främjas vid stressiga situationer. Semistrukturerade djupintervjuer utfördes med åtta Art- och Creative directors i Gävledala-regionen för att undersöka hur de upplevde att vara kreativa under stressiga förhållanden. Resultatet visade att det generellt inte var ett problem för studiens respondenter att vara kreativa på beställning men att de inte heller följde några specifika metoder för att underlätta arbetsflödet. Det visade sig även att det snarare var arbetsbördan och mängden arbetsuppgifter som påverkade stressfaktorn än en specifik tidsram.
Resumo:
The idea for organizing a cooperative market on Waterville Main Street was proposed by Aime Schwartz in the fall of 2008. The Co-op would entail an open market located on Main Street to provide fresh, local produce and crafts to town locals. Through shorter delivery distances and agreements with local farmers, the co-op theoretically will offer consumers lower prices on produce than can be found in conventional grocery stores, as well as an opportunity to support local agriculture. One of the tasks involved with organizing the Co-op is to source all of the produce from among the hundreds of farmers located in Maine. The purpose of this project is to show how Geographic Information System (GIS) tools can be used to help the Co-op and other businesses a) site nearby farms that carry desired produce and products, and b) determine which farms are closest to the business site. Using GIS for this purpose will make it easier and more efficient to source produce suppliers, and reduce the workload on business planners. GIS Network Analyst is a tool that provides network-based spatial analysis, and can be used in conjunction with traditional GIS technologies to determine not only the geometric distance between points, but also distance over existing networks (like roads). We used Network Analyst to find the closest produce suppliers to the Co-op for specific produce items, and compute how far they are over existing roads. This will enable business planners to source potential suppliers by distance before contacting individual farmers, allowing for more efficient use of their time and a faster planning process.
Resumo:
: Colleges and universities of all types are pursuing increasingly ambitious goals for online education for a range of reasons—enhancing learning, increasing access, growing enrollment, managing costs. However, concerns about workload, support resources, autonomy, and course quality leave many faculty skeptical of online instruction, and most institutions expanding online offerings are struggling to get sufficient numbers of faculty both willing and prepared to teach online. This study presents best practices in managing the strategic and operational challenges associated with increasing the number of fully online and hybrid courses
Resumo:
This brief examines compensation policies for department chairs and program directors at public institutions, with a particular focus on the factors that determine compensation. The report includes an analysis of department chairs and program director responsibilities, monetary compensation, and non-monetary compensation.
Resumo:
As institutions expand their distance education programs, administrators must formalize faculty workload expectations for the instruction of online and hybrid courses. This brief reviews faculty workload policies for both face-to-face and distance education courses at six mid-sized master’s institutions. Corresponding workload policies for service and research requirements are also examined. Enrollment capacities for online courses, as well as compensation for the instruction of online courses, are also discussed.
Resumo:
Esta tese aborda o trabalho de cirurgiões de um hospital de Porto Alegre, RS, durante procedimentos eletivos de pequeno, médio e grande porte, visando o estudo das possíveis relações entre as demandas física e mental e a idade e a experiência do cirurgião. Inicialmente, foi feito um mapeamento de constrangimentos ergonômicos relacionados ao trabalho cirúrgico e, num segundo momento: i) o nível de demanda física imposta aos cirurgiões eletivos por meio de uma técnica de avaliação de posturas (REBA – Rapid Entire Body Assessment) (HIGNETT & McATAMNEY, 2000), da Freqüência Cardíaca (FC), da Pressão Arterial (PA) (sistólica e diastólica) e do nível de hormonal (Noradrenalina) e; ii) o nível de demanda mental envolvida no trabalho por meio do nível hormonal (cortisol, Adenocorticotrófico – ACTH e Adrenalina e, também, por meio da FC e PA). De maneira geral, ficou evidente que, independentemente do tipo de cirurgia, há a presença de carga física de pouca intensidade e de carga mental de média intensidade entre os cirurgiões. Os resultados apontaram, também, que os cirurgiões mais jovens (menos experientes) apresentam mais esforço mental do que físico, principalmente nas cirurgias de grande porte, e os mais experientes têm mais esforço físico nas cirurgias de pequeno porte e menos esforço mental, em comparação aos mais jovens (menos experientes), nas cirurgias de grande porte.
Resumo:
Diversos modelos e teorias econômicas neoclássicas se baseiam nos princípios de racionalidade dos indivíduos. No entanto, muitos estudos vêm mostrando como tais princípios podem ser falhos em diversos contextos. Esta pesquisa buscou contribuir com tal literatura através do desenvolvimento de um experimento realizado com alunos de graduação no qual foram testadas aplicações dos vieses de racionalidade conhecidos como Efeito Chamariz e Efeito Âncora. Foram analisados 142 questionários que aparentemente visavam traçar o perfil dos estudantes através de perguntas sobre suas preferências quanto a oportunidades de emprego considerando múltiplos aspectos (remuneração, estabilidade, carga horária e chances de crescimento profissional). Ao longo das questões, no entanto, foram inseridas âncoras e chamarizes. Como resultados, observamos que, ao procurar um emprego, a maioria dos estudantes valoriza principalmente as chances de crescimento profissional e a remuneração oferecida pelo trabalho, ao passo que a carga horária é o atributo de menor peso em suas decisões. Embora o restante de suas respostas fosse bastante coerente com o perfil traçado, os vieses de racionalidade se mostraram influentes. Os chamarizes usados levaram a alterações nas respostas de 7 a 8%, enquanto que o uso de âncoras se mostraram capazes de influenciar o valor mínimo pelo qual os respondentes aceitariam prestar um serviço, violando os princípios de racionalidade.