308 resultados para Ambiguities
Resumo:
Teóricos del campo de la lingüística aplicada sostienen que para estudiantes de segunda lengua, la adquisición de la competencia cultural mejora por el uso de obras literarias. Aquí se propone que al integrar en la clase autores olvidados o marginados se ponen de relieve las ambigüedades, diferencias y contrastes presentes en la cultura predominante. Se ilustra cómo, en dos cuentos cortos de Carmen de Burgos, se plantea el problema de la mujer con todo lo complejo del tema, asunto casi pasado por alto por los autores incluidos en la Generación del '98.Applied linguistics theorists maintain that the acquisition of cultural competence by second-Ianguage students is enhanced through the use of literary works. The proposition of the present article is that by incorporating neglected or marginal authors i n the classroom, the ambiguities, differences and contrasts present in the predominant culture are highlighted. Through the study of two short stories by Carmen de Burgos, the woman question, a subject largely ignored by the Generation of 1898 writers, is set out in all of its complexity.
Resumo:
El objetivo de este artículo es analizar la imagen del despertar como 'despertar de la juventud' en La Bella Durmiente (1911), el primer texto teórico de Benjamin y mostrar que esta figura no está exenta de una profunda ambigüedad y de contradicciones propias de su 'metafísica de la juventud'. La juventud, como el sujeto capaz de llevar a cabo transformaciones sociales radicales debe ser, como la Bella Durmiente, despertada por otro. Esta paradójica pasividad marcaría el destino del Jugendbewegung.
Resumo:
El objetivo de este artículo es analizar la imagen del despertar como 'despertar de la juventud' en La Bella Durmiente (1911), el primer texto teórico de Benjamin y mostrar que esta figura no está exenta de una profunda ambigüedad y de contradicciones propias de su 'metafísica de la juventud'. La juventud, como el sujeto capaz de llevar a cabo transformaciones sociales radicales debe ser, como la Bella Durmiente, despertada por otro. Esta paradójica pasividad marcaría el destino del Jugendbewegung.
Resumo:
El objetivo de este artículo es analizar la imagen del despertar como 'despertar de la juventud' en La Bella Durmiente (1911), el primer texto teórico de Benjamin y mostrar que esta figura no está exenta de una profunda ambigüedad y de contradicciones propias de su 'metafísica de la juventud'. La juventud, como el sujeto capaz de llevar a cabo transformaciones sociales radicales debe ser, como la Bella Durmiente, despertada por otro. Esta paradójica pasividad marcaría el destino del Jugendbewegung.
Resumo:
Tidigare forskning visar att äldreomsorgspersonal kämpar med två typer av logiker: en ekonomisk logik och en omsorgslogik. Även om båda logikerna behövs för att skapa god omsorg så utmanar de varandra. Dessa utmaningar kommer till uttryck i omsorgspraktiken där personalen ställs in för val och måste göra prioriteringar. Denna avhandling syftar till att förstå hur äldreomsorgspersonal beskriver att de arbetar för att finna balans mellan logikerna och hur de rättfärdigar sina prioriteringar i omsorgen om de äldre personerna. Frågeställningen för avhandlingen är att ta reda på hur personal och enhetschef vid ett kommunalt äldreboende förstår och hanterar interaktionen mellan de två logiker som styr omsorgsarbetet för att främja de äldre personernas välbefinnande. Syftet innehåller tre delsyften: 1) att analysera personalens erfarenheter av och meningsskapande kring de äldre personernas välbefinnande och deras reflektioner kring det omsorgsarbete de utför, 2) att belysa och problematiserade logiker som styr omsorgsarbetet samt 3) att analysera hur personalen rättfärdigar sina prioriteringar i rådande kontext och hur deras förklarbarhet påverkar deras professionella identiteter. Målet är att bidra med socialvetenskaplig kunskap om de överväganden personal gör när de ställs inför att göra prioriteringar i äldreomsorgens praktik. Material samlades in genom 12 individuella intervjuer med personal vid ett kommunalt äldreboende, en intervju med personalens enhetschef och en uppföljande gruppintervju med tre personer ur personalgruppen. Materialet analyserades med tre analysmetoder: fenomenologisk analys, reflexiv analys och positioneringsanalys. Resultatet visar att personalen definierar de äldre personernas välbefinnande som ett behov av att känna sig existentiellt berörd. Denna känsla av existentiell beröring delas in i tre delar: känsla av valfrihet, känsla av njutning och känsla av närhet till någon eller något. Arbetet för att uppnå detta välbefinnande beskrivs innebära ett balanserande av tre tvetydigheter: att vilja värna om de äldre personernas valfrihet och samtidigt hantera institutionella begränsningar, de äldre personernas behov av aktivering å ena sidan och att de inte behöver aktiveras å andra sidan samt att förstå de äldre personernas behov av rutiner samtidigt som det är svårt att veta vilka behov de har. Tvetydigheterna kontextualiserades och de två logikerna som styr omsorgsarbetet analyserades. Analysen visar att enhetschefen skapar en hybrid av den ekonomiska logiken och omsorgslogiken; ekonomi är omsorg och vice versa. Denna hybrid möter motstånd från personalen som skiljer på de båda logikerna genom att tala om ”vård och det där andra”. Personalen upplever att den ekonomiska logiken begränsar deras möjligheter att utföra omsorg i linje med omsorgslogiken. Motsättningar mellan de båda logikerna leder till prioriteringar som rättfärdigas av personalen i syfte att behålla de professionella identiteterna. Den teoretiska analysen bygger på teorier om institutionella logiker, förklarbarhet ochprofessionell identitet. Analyserna visar vikten av att väcka dialog mellan enhetschefer och personal där de diskuterar innebörder av olika värdeord som används på politisk nivå. Sådana diskussioner skulle kunna bidra till mindre motstånd och en högre överensstämmelse mellan verksamhetsmål och praktik. Avhandlingen visar även vikten av att förstå logiker som vertikala istället för horisontellt uppdelade. Alltså, att styrande verksamhetslogiker existerar uppifrån och ned i verksamheter (från politisk nivå till chefsnivå och till praktisk nivå) och att de inte kan delas in i exempelvis en professionslogik och en styrningslogik. Den senare synen kan bidra till potentiella missförstånd eftersom det gör att konflikter kan tolkas existera mellan personal och chef, medan de egentligen existerar mellan olika motstridiga värderingssystem. Slutsatsen är att de båda logikerna behövs för att stödja äldre personers välbefinnande. Ibland är logikerna samspelta och ibland är de i konflikt med varandra. När logikerna ställs mot varandra är det av vikt att komma ihåg att den ekonomiska logiken är lika förhandlingsbar som omsorgslogiken. De två logikerna existerar i samspel och om deras motstridigheter inte belyses finns risk att omsorgspraktiken inte stödjer de äldre personernas välbefinnande.
Resumo:
European National football came together in the summer of 2012 for the 14th occasion. This book sets out to examine the enduring social tensions between supporters and authorities, as well as those between local, national and European identities, which formed the backdrop to the 14th staging of the European National football tournament, Euro2012. The context of the tournament was somewhat unique from those staged in previous years, being jointly hosted for the first time by two post-Communist nations still in the process of social and economic transition. In this respect, the decision to stage Euro 2012 in Poland and Ukraine bore its own material and symbolic legacies shaping the tournament: the unsettling of neo-liberal imaginings and emergent ‘East-West’ fears about poor infrastructure, inefficiencies and corruption jostled with moral panics about racism and fears surrounding the potentially unfulfilled consumerist expectations of west European supporters. The book seeks to explore the ideologies and practices invoked by competing national sentiments and examine the social tensions, ambiguities and social capital generating potentials surrounding national, ethnic, European identity, with respect to national football teams, supporters and supporter movements.
Resumo:
En este trabajo de investigación cualitativa exploro las formas en que la desigualdad social se proyecta en las intimidades del servicio doméstico. Me intereso por analizar las experiencias y trayectorias de vida de tres mujeres que trabajan como empleadas domésticas en Bogotá, en torno a las tensiones que implican las diferencias sociales entre patronos y empleadas. Por un lado, propongo considerar las experiencias de los procesos de violencias en las trayectorias de estas mujeres como aspectos que marcan de forma contundente la distancia social entre ellas y sus empleadores. Por otra parte, abordo discusiones analíticas en torno a las definiciones de intimidad para comprender las contradicciones, ambigüedades y ejercicios de poder que configuran diferentes situaciones de intimidad en estas relaciones de servicio doméstico. El argumento central de este texto sostiene que en el servicio doméstico se dan múltiples configuraciones de intimidad que están entretejidas por las diferentes formas en que se marcan las diferencias sociales entre las empleadas y los empleadores. Las relaciones de servicio doméstico difieren entre sí en función de las formas de acceder y transferir informaciones privadas entre las empleadas y los patrones, así como según los modos en que se establecen vínculos de confianza y afecto entre ellos. De igual manera, expongo cómo operan las intimidades ilícitas “compartidas” e “individuales” en el marco de la “intimidad pública” de los hogares para los que trabajan las empleadas domésticas.
Resumo:
Despite the large applicability of the field capacity (FC) concept in hydrology and engineering, it presents various ambiguities and inconsistencies due to a lack of methodological procedure standardization. Experimental field and laboratory protocols taken from the literature were used in this study to determine the value of FC for different depths in 29 soil profiles, totaling 209 soil samples. The volumetric water content (θ) values were also determined at three suction values (6 kPa, 10 kPa, 33 kPa), along with bulk density (BD), texture (T) and organic matter content (OM). The protocols were devised based on the water processes involved in the FC concept aiming at minimizing hydraulic inconsistencies and procedural difficulty while maintaining the practical meaning of the concept. A high correlation between FC and θ(6 kPa) allowed the development of a pedotransfer function (Equation 3) quadratic for θ(6 kPa), resulting in an accurate and nearly bias-free calculation of FC for the four database geographic areas, with a global root mean squared residue (RMSR) of 0.026 m3·m-3. At the individual soil profile scale, the maximum RMSR was only 0.040 m3·m-3. The BD, T and OM data were generally of a low predicting quality regarding FC when not accompanied by the moisture variables. As all the FC values were obtained by the same experimental protocol and as the predicting quality of Equation 3 was clearly better than that of the classical method, which considers FC equal to θ(6), θ(10) or θ(33), we recommend using Equation 3 rather than the classical method, as well as the protocol presented here, to determine in-situ FC.