Ett bokprojekt på en multikulturell förskola : - Vad krävs av ett arbetssätt för att barn, som har svenskasom sitt andra språk, ska lära sig nya ord på svenskagenom barnlitteratur?

Syftet är att undersöka ett arbetssätt för att stödja barn med annat modersmål änsvenska i deras språkutveckling på svenska, med fokus på ordförrådsutveckling.· Att beskriva arbetssättet så som pedagogerna beskriver det.· Hur kan man konkretisera ord och ords betydelse?· Har föräldrar sett någon utveckling i sina barns ordförråd? I så fall vilken?· Vilka för- och nackdelar har arbetssättet och hur kan det utvecklas?Studien är kvalitativ, en fallstudie har gjorts på en förskola där majoriteten av barnenhar svenska som sitt andraspråk. Materialet utgörs av intervjuer med pedagoger, somarbetat med bokprojekt som metod för att stimulera språkutvecklingen av svenskaspråket, och föräldrar vars barn deltagit i projektet.Resultatet visar att projektets styrka är att det stärker gruppgemenskapen ibarngruppen vilket också får positiv effekt på språkutvecklingen. Bokprojektet germöjlighet till stöd i upprepningar, konkret material, skapande, lek och en bredd påolika scaffoldingstrategier som pedagogerna tillämpar. Utifrån ettordinlärningsperspektiv tyder resultatet på att projektet varit mest effektivt för barnsom redan kan tillräcklig svenska för att förstå sammanhanget i boken. Bara två av defyra föräldrarna som intervjuats ger exempel på ord som kan knytas till förskolansbokprojekt. Arbetssättet brister i att pedagogerna valt en enda och för vissa barnmycket svår bok. I studien ges inga exempel på att projektboken läses påmodersmålet. I förhållande till tidigare forskning framstår det som en stor brist.Förslag på utveckling: Fler och enklare böcker, stöd på modersmålet, knytaspråkutvecklande lekar till projektet och utveckla ett tydligt planeringsunderlag förpedagogerna där målen från läroplanen följs upp.

Hälsofrämjande arbete på SSAB i Borlänge : Hälsofrämjande processer i arbetslivet och ledarskapets betydelse för medarbetarens hälsa

Problem: Arbetsmiljön är viktig för människors välbefinnande. Hälsofrämjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hälsa, utan även företagets konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i Borlänge arbetar med hälsa genom att tillämpa ett hälsofrämjande perspektiv och utgå från teorin om Känslan av sammanhang (KASAM). Ledarskapsvärderingar har betydelse för medarbetares hälsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hälsofrämjande arbetet och deras syn på medarbetarundersökningen HälsoSAM som företagshälsovården på SSAB bedriver. Arbetsbelastningen på medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003). Följden blir en större risk för ohälsa och ett sätt att minska sjukfrånvaron är att genomföra hälsofrämjande insatser (Prevent, 2001). Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv förklara vad chefer har för möjligheter att skapa förutsättningar för att främja medarbetarnas hälsa på SSAB i Borlänge. Metod: Den metod som ligger till grund för uppsatsen baseras på ett kvalitativt angreppssätt där semistrukturerade intervjuer samt litteraturstudier genomförts för att samla information. Analys: Ledarens beteende påverkar medarbetarna. Hög arbetsbelastning på SSABs chefer leder till lägre närvaro bland medarbetarna, vilket i sin tur ger sämre förutsättningar för att främja hälsan. HälsoSAM kartlägger medarbetarnas hälsoläge, både välbefinnande och arbetskapacitet. Resultaten är vägledande i det hälsofrämjande arbetet men överbelastning, tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna bidrar till att uppföljningen inte blir systematisk. För ett väl fungerande hälsoarbete krävs systematik. Slutsats: Hälsofrämjande processer i arbetslivet skapas genom balans mellan krav och resurser. På SSAB i Borlänge hindras hälsoarbetet av tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna. Kostnadsbesparingar påverkar hälsoarbetet negativt och systematiken i uppföljningsarbetet blir lidande. Ansvaret för hälsoarbetet läggs på företagshälsovården, men utan stöd från chefer blir inte hälsoarbetet en naturlig del i verksamheten. Det är viktigt att i rådande situation se vad främjande av hälsa kan ge tillbaka till företaget i både ekonomiska och kvalitativa termer. Insikt om detta ökar chefernas incitament att prioritera hälsofrämjande processer och organisera arbetet så att människor har förutsättningar att hantera, kontrollera och klara av sina uppgifter.

Applikationsövervakning : Dess möjliga bidrag till en verksamhet

Applikationsövervakning är en term för att i realtid övervaka applikationer och kunna upptäcka fel innan slutanvändaren märker av ett problem. Med övervakning av applikationer menas inte bara den enskilda programvaran utan allt som rör applikationen i fråga. Trafikverkets önskemål är att leverera en hög kvalité i sina applikationer. I nuläget har utvecklare ingen eller dålig insyn i hur en applikation levererar i en skarp miljö efter att de lämnat över ansvaret till drift. För att kunna hålla en bra kvalité i sina applikationer så vill de undersöka hur applikationsövervakning kan hjälpa till att se behov av ändringar i applikationer innan större problem uppstår. I en fallstudie bestående av intervjuer och dokumentstudier kommer genom användning av situationsbaserad FA/SIMM nuvarande arbetssätt fångas. Samt fånga mål och problem som uttrycks i verksamheten kring utveckling & förvaltning och drift av applikationer. Dessa kommer sedan analyseras för att undersöka på vilket sätt applikationsövervakning skulle hjälpa utvecklare & förvaltare, men även driftspersonal i deras arbete. Resultatet av detta visar att de problem och mål som tas upp dels är organisatoriska i sin natur och arbetssättet DevOps framhålls som en möjlig lösning. Även att applikationsövervakning de facto skulle kunna bidra till en ökad kvalité i applikationerna genom att tillföra en möjlighet att arbeta mer proaktivt.

Systemutveckling för riskbaserad tillsyn : Hur verksamhetsanalys på praktikteoretisk grund kan användas för kravfångst

Denna studie har utförts vid en myndighet som bedriver statlig tillsyn över det svenska järnvägssystemet. När myndigheten beslutade att deras tillsyn skulle vara riskbaserad uppstod behov att se över och eventuellt förändra myndighetens verksamhetsprocesser utifrån ett riskbaserat synsätt. Arbetet med denna licentiatavhandling, som har skett i form av praktikforskning, har sin grund i två förändringsprojekt som var starkt påverkade av den bärande idén om riskbaserad tillsyn. Av denna anledning fanns ett behov att karaktärisera riskbaserad tillsyn. Detta skedde med hjälp av verksamhetsanalys på praktikteoretisk grund vars resultat formulerades i en verksamhetsteori för riskbaserad tillsyn. På ett övergripande plan handlar riskbaserad tillsyn om att integrera riskhantering i myndighetens tillsynsprocesser. Denna licentiatavhandling är skriven inom ämnet informationssystemsutveckling och det problem som undersöks är hur man kan fånga kraven på ett verksamhetsstödjande informationssystem med hjälp av en verksamhetsanalys på praktikteoretisk grund. Tesen för arbetet är att de krav som identifieras i en verksamhetsanalys på praktikteoretisk grund bör kunna användas i det fortsatta kravarbetet. Därför är spårbarhet mellan verksamhetsanalysens dokumentation och den fortsatta kravhanteringen i ett systemutvecklingsprojekt en viktig egenskap. Spårbarheten undersöks genom att två av myndighetens utvecklingsprojekt som var inriktade på att utveckla både verksamheten och nya informationssystem analyseras. Att uppnå spårbarhet är en del av tillvägagångssättet när informationssystem utvecklas. I denna licentiatavhandling beskrivs tillvägagångssättet utifrån tre metodegenskaper: arbetssätt (vilka frågor som ställs), notation (hur kraven dokumenteras) och arbetsformer (vilka tekniker för datainsamling som används). Det är alltså inte bara spårbarhet (som ingår i metodegenskapen notation) som är intressant att studera närmare utan hela tillvägagångssättet i verksamhetsanalysen. Studien har bedrivits i form av praktikforskning och det innebär att tre bidrag har producerats: 1) ett bidrag till den lokala praktiken, dvs. till myndigheten; 2) ett bidrag till den generella praktiken, dvs. till andra verksamheter som bedriver statlig tillsyn men även praktiker som arbetar med verksamhets- respektive systemutveckling inkluderas i den generella praktiken; samt 3) ett bidrag till akademin. Bidraget till den lokala praktiken är genomförandet av utvecklingsprojekten och deras resultat. Bidraget till den generella praktiken inom verksamhetsutveckling är verksamhetsanalysen som resulterar i en verksamhetsteori för riskbaserad tillsyn. Bidraget till praktiker inom systemutveckling är kravanalysen som visar hur en verksamhetsanalys på praktikteoretisk grund kan användas för att fånga krav på ett verksamhetsstödjande informationssystem. Kravanalysen öppnar även för möjligheter att söka efter krav på ett informationssystem utan att verksamhetsanalysen fokuserar informationssystemet. Bidraget till akademin består också av kravanalysen som med hjälp av fyra kravkategorier härleder spårbarhet mellan verksamhetsteorin för riskbaserad tillsyn och kravdokumentation från de studerade projekten. Det andra bidraget till akademin är ett önskvärt tillvägagångssätt för att genomföra en praktikteoretisk verksamhetsanalys för riskbaserad tillsyn.

Barnmorskors strategier för att främja fysisk aktivitet under graviditeten : En Kvalitativ Intervjustudie

Fysisk aktivitet är viktigt för att främja hälsa och förebygga ohälsa och bör även rekommenderas till kvinnor under graviditeten. Barnmorskan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet då hon ibland är den enda hälso- och sjukvårdspersonal som träffar kvinnan under graviditeten. Det finns rekommendationer för hur mycket den gravida kvinnan bör träna men studier visar att det är få som följer dessa. Barnmorskan upplever det svårt att ge råd och det finns ett behov av att hitta strategier som kan användas i arbetet med att främja fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors strategier för att främja fysisk aktivitet under graviditeten. Studien utfördes enligt kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för insamling av data som sedan analyserades utifrån tematisk analys. I studien framkom ett flertal olika strategier som barnmorskorna använde för att främja fysisk aktivitet under graviditeten; Att ge råd, Att motivera, Att söka stöd i omgivningen, Att individualisera, Att vårda relationen och Att utveckla. Studien visade också att barnmorskorna upplevde arbetet med att främja fysisk aktivitet som viktigt men svårt. Författarna anser att strategierna är användbara, inte bara av barnmorskan utan även av annan personal inom hälso- och sjukvården som arbetar med att främja fysisk aktivitet under graviditeten.

Växa och verka i Dalarna - Om ett projekt för att stärka positionen för individer som stått utanför arbetsmarknaden under en längre tid

Projektet Växa och verka i Dalarna har genomförts under perioden januari 2006 till och med november 2007. Verksamheten har riktat sig till arbetslösa, inskrivna vid arbetsförmedlingen som var eller riskerade att bli långtidsarbetslösa. Aktiviteterna var inriktade på att deltagarna själva aktivt skulle ”undersöka sina möjligheter att skapa sin egen försörjning, att ha flera ben att stå på, /…/” (Projektplanen). Detta krävde att deltagarna i projektet hade en ”stark vilja, god disciplin och en bra dos av entreprenörskap.” (Projektplanen) Projektet lyckades väl i sin måluppfyllelse, sålunda gick 74 procent till arbete, fortsatte studera, eller startade eget företag. Resultatet kan jämföras med att målet var 60 procent, vilket sannolikt också blivit än högre om man inte hade behövt bredda målgruppen som en effekt av att det var svårt att rekrytera tillräckligt med deltagare utifrån de kriterier som hade ställts upp. En del av resultatet kan därför sannolikt förklaras av att det var en särskilt motiverad målgrupp som projektet arbetade med. Projektet Växa och verka i Dalarna har visat på att det finns en grupp arbetslösa, även bland dem som har gått arbetslösa länge, där det är möjligt att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden med gott resultat. Detta kan ske genom att de tränas och tillåts att vara aktiva och ta ett eget ansvar för sin situation, d.v.s. att de ges frihet att agera och inte bara tvingas att söka det ena arbetet efter det andra. Genom regelbundna kontakter mellan deltagare och coacher var det tämligen enkelt att upptäcka om någon deltagare försökte ”gå den lätta vägen”. Projektet visade även att gruppen arbetslösa är heterogen och att det krävs olika typer av åtgärder riktade mot olika grupper, d.v.s. beroende på individernas bakgrund och tidigare erfarenheter. Det visade sig relativt snart, eftersom det blev mer eller mindre omöjligt att rekrytera deltagare som svarade upp mot de kriterier som ställts upp.

OUTLINE Karriärplanering - En utvärderande studie av ett projektom coaching av arbetslösa

Projektet OUTLINE Karriärplanering genomfördes under tiden december 2004 - december 2006. Det övergripande syftet var att ”/…/ få individerna att se vägar, öppna ögon, hitta mening via den egna personligheten, egenskaperna och ta ansvar för sin framtid genom egna beslut.” Verksamheten skulle på en konkret nivå resultera i att:20 % fått ett jobb20 % var i lärande i arbete (praktikplats)40 % skulle ha upptäckt ett utbildningsalternativ20 % skulle ha upptäckt vårdbehov e dyl.En viktig del av projektets verksamhet var även att utveckla en fungerande samverkansform mellan projektet OUTLINE, Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen.Studiens övergripande syfte är att undersöka hur ett arbetsmarknadspolitiskt projekt kan stödja unga och äldre långtvarigt arbetslösas inträde på arbetsmarknaden.Resultatet av ett projekt är inte bara en fråga om att deltagarna kunnat få ett arbete eller inte. För den som inte lyckats på den punkten kan livet ändå ha förändrats på ett positivt sätt. Ett realistiskt resultat kan i stället vara att skapa en beredskap hos deltagarna att förbättra sina möjligheter att kunna konkurrera på arbetsmarknaden. Att verksamheten radikalt skulle öka deltagarnas konkurrensförmåga är ett alltför optimistiskt antagande. Även om coachingen är viktig och verkningsfull är den som regelinte tillräckligt, om än ett betydelsefullt första steg. Verksamheten haft påvisbara effekter som går bortom de rent arbetsmarknadspolitiska, d.v.s. det har på ett direkt och påtagligt sätt påverkat de involverade aktörerna i deras vardagliga liv. De fick ”närvaroplikt” och samtidigt livet ”inrutat” och de måste ”bekänna färg” genom sina kontinuerliga möten med handläggare, coacher och övriga deltagare. För några kan detta vara en vändpunkt i livet, medan det för andra i stället föder nya strategier för att intesugas in i det arbetsmarknadspolitiska ”aktivitetsspelet”.

Fornby yrkesfolkhögskola - Erfarenheter från ett försök att utveckla en yrkesutbildning för invandrare

Projektet Fornby yrkesfolkhögskola är ett försöka att stödja invandrare och flyktingar som har svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, d.v.s. i det här fallet att de uppbar någon form av försörjningsstöd och att de även hade svårigheter med att kunna få ett varaktigt arbete. Det visade sig snart att den nivå som hade lagts fast för deltagarnas språkkunskaper inte var tillräcklig för att flertalet obehindrat skulle kunna följa utbildningen. Många deltagare hade brister i sin utbildningsbakgrund i förhållande till vad som krävs för de flesta yrken på den svenska arbetsmarknaden, liksom att de saknade erfarenheter från denna. Deras arbetslivserfarenheter från sina hemländer var av begränsat värde i det här fallet. Problemet var emellertid inte bara brister i utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenheter och språkkunskaper i svenska, det var också så att en del deltagare hade problem med sin fysiska och/eller mentala hälsa.

Forskningscirklar och skolutveckling - ett lärarperspektiv

Den genomförda undersökningen är en kvalitativ fallstudie, vars syfte är att belysa forskningscirkeln som företeelse i skolan. I det här sammanhanget fokuseras följande frågeställningar:a) Hur uppfattar lärare sitt deltagande i forskningscirklar i fråga om:- förväntningar på detta sätt att arbeta och på forskningscirkeln som arbetsform- hur deras yrkeskunskaper påverkas - det sker någon påverkan på de kolleger som inte deltar- skolans verksamhet generellt sett påverkasb) Kan forskningscirklar ses som ett uttryck för en bakomliggande kunskapssynResultatet tyder på att forskningscirkelformen är ett av de flesta deltagare uppskattat och stimulerande sätt att arbeta på. Skälen till detta är bl a att arbetsformen ger stort utrymme för deltagarna att själva bestämma innehållet, inte minst för att det kan anknytas till vardagens arbete. Samtidigt är tidsperioden, som regel två terminer, som en forskningscirkel vanligen pågår för kort för att deltagarna skall hinna bli förtrogna med att kunna tillägna sig ett vetenskapligt förhållningssätt. Det finns dock flera exempel på att arbetet i en forskningscirkel leder till att deltagarna reflekterar över sin egen roll i undervisningen och att detta leder fram till att ett konkret pedagogiskt utvecklingsarbete genomförs, vis-serligen med skiftande resultat.Då de ekonomiska och tidsmässiga resurserna för lärare är be-gränsade tenderar forskningscirkeln att bli ett forum för mer eller mindre entusiastiska lärare. Ett problem tycks vara att det bara är de som är direkt involverade i forskningscirkelarbetet och de pedagogiska projekt som deltagarna bedriver som direkt kommer att påverkas. Sammantaget gör det att forskningscirkel-formen förefaller vara och kanske också så förblir en företeelse för de “intresserade“. Det skall villigt erkännas att studiens em-piriska material inte tillåter att dra några mera långtgående slut-satser om vad som sker utanför forskningscirkelns ram. Ett kon-staterande är emellertid att forskningscirkeln i ett kort tidsper-spektiv har få skönjbara effekter på verksamheten i övrigt. Trots detta framstår forskningscirkeln som att ha en inbyggd potential för att kunna utöva påverkan även på deltagarnas kollegor som på skolans verksamhet i en generell mening.

När byn förlorade sin skola : - En fallstudie av avvecklingen av Backa skola

I denna rapport är avvecklingen av en mindre landsbygdsskola belägen i södra delen av Hedemora kommun i fokus. Frågan om avveckling av skolor är i många fall kopplad till en lands- och glesbygdsproblematik. Det viktigaste motivet är vanligen att när elevunderlaget är för litet blir det även för dyrt att driva skolan vidare. I det lilla samhället spelar skolan en viktig roll då den kan kopplas till hur t.ex. barnfamiljer väljer bostadsort, som i sin tur påverkar köpunderlaget i byns mataffär o.s.v. och får därmed även en symbolisk betydelse. I fallet Backa skola kom diskussionen om denna skulle avvecklas eller inte att bli en långdragen process som, med varierande intensitet, pågick under en följd av år. När det började stå klart för föräldrarna att det lutade åt ett beslut om en avveckling väcktes reaktioner och en delvis konfliktfylld process uppstod mellan föräldrar, politiker och förvaltningstjänstemän. Att konfliktfyllda processer uppstår vid avveckling av skolor inte är ovanligt vittnar bl.a. rapporten Skolan mitt i byn (Glesbygdsverket, 2009) om. Syftet är att studera avvecklingen av Backa skola. Följande frågeställningar formuleras: - Vilka uppfattningar kommer till uttryck om varför skolan avvecklades och hur hanterades avvecklingen enligt kommunpolitiker, förvaltnings-tjänstemän, lärare, elever och föräldrar? - Vilka effekter beskrivs att avvecklingen har gett upphov till och hade avvecklingen kunnat genomföras på andra sätt? Resultatet av den här studien bidrar till ökade kunskaper som kan nyttiggöras i andra liknande situationer. Studien är en kvalitativ fallstudie där datainsamlingen genomfördes under våren och försommaren 2010. Kommunens huvudargument för avvecklingen av Backa skola var att ekonomiska besparingar var nödvändiga. Detta vann föga gehör hos berörda föräldrar. En klar majoritet av föräldrarna (70 %) uppgav att det enligt deras uppfattning inte fanns några goda skäl till att skolan skulle avvecklas. Ett av föräldrarnas argument var att det var en landsbygdsskola och att det fanns ett egenvärde i att behålla sådana skolor. Föräldrarna var genomgående också mycket negativa till den information de hade fått inför avvecklingen. Nästan 80 procent uppgav att de ansåg att den information de fick var mycket dålig (63 %) eller dålig (15 %). Framför allt gällde det på vilket sätt som informationen gavs, att innehållet var bristfälligt, eller att ingen lyssnade på deras synpunkter. Kontakten mellan förvaltningstjänstemän och politiker som möter föräldrarna kan ses som att det kollektivt rationella möter det individuellt rationella, d.v.s. vad som är rationellt för kollektivet behöver inte vara detta för den enskilda individen. I praktiken kom striden att stå mellan en grupp mycket aktiva föräldrar och några av de ledande politikerna i utbildningsnämnden. Avvecklingen av en skola är inte bara en fråga för de elever och föräldrar som berörs, den berör också den personal som måste byta arbetsplats, eller i värsta fall riskerar att bli arbetslös. Personalen kunde inte på samma sätt som föräldrarna agera. De fick istället vänta och se vad som skulle komma att ske med deras framtida arbete. Det går att ha olika uppfattningar om hur det sätt som avvecklingen av Backa skola gick till och vad denna resulterade i för eleverna kan tolkas. De involverade aktörerna verkar emellertid vara eniga om att avvecklingsprocessen hade kunnat genomföras på ett bättre sätt, men många är ändå förvånansvärt nöjda med hur det hela till slut utföll för elevernas del, även om inte allt är frid och fröjd. Många av föräldrarna uppgav att de uppfattade att deras barns skolsituation, trots alla farhå-gor, i många fall har blivit lika bra och i en del fall t.o.m. bättre än tidigare. Av föräldrarna uppger 90 procent att deras barn trivs bra eller mycket bra med sina nya lärare. Samtalen med eleverna gav de en likartad bild. Trefjärdedelar av föräldrarna svarar att deras barn trivs bra eller mycket bra med sina kamrater, vilket också i det här fallet överensstämmer väl med den bild som samtalen med eleverna gav. Av föräldrarna uppger 70 procent att deras barn trivs bra eller mycket bra i sin nya skola. Vad som emellertid uppfattas ha blivit sämre är skolvägen där bara drygt 25 procent av föräldrarna framförde att det inte hade någon betydelse alls att skolvägen hade blivit längre. Det verkar ändå i det stora hela som att de berörda eleverna klarat sitt skolbyte bra. En av de erfarenheter som kan dras avseende vad som är viktigt att ta hänsyn till vid avvecklingen av en skola är att det är betydelsefullt att de berörda informeras och inte minst att praktiska frågor så långt som möjligt kan besvaras för att lugna oroliga föräldrar och elever. Överhuvudtaget att argumenten för avvecklingen är klara och tydliga och att de är möjliga att sakligt försvara samt att det finns långsiktiga planer. Även en kommuns geografiska struktur har betydelse för hur skolan kan organiseras. I en, som i det här fallet, kommun med en dominerande centralort, flera mindre samhällen och ett antal byar kan skolans verksamhetslokaler inte bara förläggas till de större befolkningsanhopningarna. Frågan är emellertid när resurserna inte räcker till, vilka det är som ska bli utan skola på det ställe de bor? Detta var egentligen vad frågan om avvecklingen av Backa skola ytterst handlade om, en politisk prioriteringsfråga. Politiska prioriteringsfrågor kan, i ett samhälle med representativ demokrati, i ett sociologiskt perspektiv förstås från vad som sker i ett enskilt fall genom att detta relateras till ett vidare sammanhang. Därmed kan kunskaperna från ett enskilt fall även användas för att bättre förstå andra liknande fall och ge vägledning om vad som kan tänkas vara fruktbara strategier för politikers och förvaltningstjänstemäns agerande.

Tillgång och eftertanke : Om tillgänglighetens påverkan på upplevelsen av musik

I denna rapport har tillgänglighetens påverkan på upplevelsen vid musiklyssning undersökts. Inspiration har till största del hämtats från tidigare forskning inom musikpsykologi. Insamling av empiri gjordes genom ett lyssningstest där två olika grupper fick höra ett och samma stycke musik på två olika vis. Ena gruppen fick musiken uppspelad från en dator och blev informerade om att musiken de skulle höra fanns tillgänglig, gratis, på internet. Den andra gruppen fick höra samma musik men uppspelad från kassett. De fick veta att musiken inte fanns tillgänglig på internet och att de bara skulle få höra musiken en gång, sen aldrig mer. Efter de hört musiken fyllde samtliga informanter i en enkät för att beskriva sin upplevelse. Den sammanställda datan visar på att upplevelsen såg något annorlunda ut mellan grupperna.

Palliativ omvårdnad i hemmet - de anhörigas upplevelse av delaktighet : En litteraturstudie

Bakgrund: Tack vare en mer avancerad hemsjukvård har den palliativa vården utvecklats, vilket gör det möjligt för fler människor att dö i det egna hemmet. Palliativ vård handlar inte endast om patienten, utan involverar även de anhöriga. Det övergripande målet för palliativ vård är att patienten och den anhörige upplever god livskvalitet till livets slut. De anhörigas närvaro är betydelsefull, inte endast för patienten utan även för vårdarna. De anhöriga befinner sig i en mycket påfrestande situation och det är viktigt att vårdare har kunskap om vad de anhöriga upplever och hur man kan stötta de anhöriga i deras situation. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av delaktighet i samband med palliativ omvårdnad i hemmet. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Resultat: 2 kategorier framkom ur studien. Delaktighet ger anhöriga upplevelsen av att få vardagen att fungera och Anhörigas delaktighet bidrar till personcentrerad vård. Det blev en drastisk förändring i livet för de anhöriga. Det var inte bara hemmet som förändras i och med all teknisk utrustning och hjälpmedel som patienten behövde. De anhörigas livsförändringar gjorde att det sociala livet fick lida. Tankar kring existentiella frågor dök upp när man levde så nära inpå döden och det var viktigt för de anhöriga att vårdarna kunde se och lyssna även på deras behov. En god kommunikation var viktigt för att de anhöriga skulle våga prata om sina egna behov, tankar och åsikter. Slutsats: Det viktigaste för de anhöriga var att kommunikationen, stödet och informationen fungerade mellan alla parter. Fungerade dessa delar så byggdes en god relation mellan parterna och man fick en god tillit till vården. Samarbetet blev bättre och de anhöriga kände sig som en i teamet.

A relação de uma empresa franqueadora com suas franqueadas - o caso de O Boticário : um estudo comparativo nas lojas de Curitiba e São José dos Pinhais

Este trabalho procurou analisar o relacionamento da empresa O Boticário, como franqueadora, com suas franqueadas de Curitiba e São José dos Pinhais. O objetivo principal foi verificar se o apoio e orientação fornecidos pelo franqueador são suficientes e determinantes do bom desempenho financeiro ou não das franqueadas. Para levar a cabo o objetivo de analisar o relacionamento franqueadorfranqueados, foram feitos questionários com os gerentes das lojas de Curitiba e São José dos Pinhais. Os municípios foram escolhidos como foco da pesquisa por causa da localização do pesquisador, além de serem os locais de nascimento da empresa O Boticário e das primeiras lojas franqueadas. Além disso, também foram feitas entrevistas com os gerentes financeiro e de franchising de O Boticário. A entrevista de conteúdo mais específico para o objetivo do trabalho está transcrita no corpo desta dissertação. O objetivo, tanto com a aplicação e tabulação dos questionários, como com as entrevistas com os executivos da empresa franqueadora, foi comparar a visão do franqueador e dos franqueados a respeito do relacionamento entre ambos e dos resultados no negócio propriamente dito. Observou-se que, na visão das franqueadas, quanto melhores forem as orientações e o respaldo estrutural fornecidos pelo franqueador, melhores serão os resultados financeiros das franqueadas. No entanto, concluiu-se que, de acordo com as respostas fornecidas pelos próprios gerentes das lojas franqueadas, o franqueador O Boticário não faz d istinção no tratamento das diferentes franqueadas. Um ponto que mereceu destaque na análise dos questionários foi a localização geográfica das lojas franqueadas. A pesquisa apontou que a localização das lojas é estrategicamente importante no delinear de seu sucesso. Ou seja, novos franqueados devem estar atentos à escolha do endereço mais adequado para a abertura de novas lojas. Esse, inclusive, é um tema que merece atenção em futuras pesquisas. Pode-se, por exemplo, elaborar um modelo matemático que contemple a análise de variáveis que determinem os locais mais adequados para a abertura de novas lojas franqueadas. Também verificou-se, na pesquisa, que a empresa O Boticário está em constante aperfeiçoamento das estratégias administrativas, buscando melhores resultados, inclusive no relacionamento com as franqueadas. Para o ano 2002, por exemplo, a empresa estuda a implantação de um Balanced Scorecard (BSC). A idéia é que os gerentes sejam capacitados para traduzirem as declarações de estratégia e missão da empresa em metas e indicadores específicos. Em outras palavras, todas as ações de O Boticário deverão ter como meta o cumprimento de um grande objetivo geral, contemplado até mesmo na definição da missão da empresa.

Does humor work in advertising of pharmaceutical products?

This thesis aims to evaluate whether humorous television commercials (TVCs) work for non-prescription drugs, known as “over-the-counter” (OTC). The construct humor in advertising is controversial since it involves complex and broad typology, and depends on the audience characteristics. Several studies within different product categories indicated that some consumer goods are better suited for humorous TVCs, while others, such as OTC drugs, may not take advantage from it. Paradoxically, drug announcers spend billions of dollars worldwide in humorous OTC ads. An experiment with real consumers was designed as between-and-within-subjects, to test three hypotheses. Sixty women were exposed to pairs of humorous and non-humorous TVCs, for each of the three drug categories (analgesics, vitamins, and laxatives). We used fictional brand names and real ads, and measured four dependant variables: attitude toward the advertising (AAD), attitude toward the brand (ABR), purchase intention (PI), and brand choice (BC), after subjects being exposed to manipulations of two independent variables: humorous vs. non-humorous TV commercials, for the drug categories. Conditional logit model confirmed that humor does not help to persuade respondents, whose choices, attitudes, and purchase intention were less favorable with humorous TVCs, in comparison to non-humorous executions. Future research is presented regarding marketing for pharmaceutical products.

Análise de resultados intermediários das políticas de bônus em escolas públicas estaduais brasileiras

Programas de bônus para servidores de escolas públicas, visando estimular a melhoria da aprendizagem dos alunos, foram adotados por diferentes estados brasileiros entre 2008 e 2011. A presente pesquisa teve como objetivo avaliar o impacto desses programas em três dimensões: 1. práticas pedagógicas dos professores; 2. absenteísmo e rotatividade dos professores ou visão do diretor ou professor sobre a assiduidade e rotatividade do professor; 3. interlocução com familiares para garantir a frequência dos alunos. A coleta de dados foi feita a partir dos questionários da Prova Brasil, respondidos por diretores, professores e alunos das escolas do grupo de tratamento e do grupo controle. Foram considerados na análise: a variação no ano de implementação dos programas (dose), seus diferentes desenhos (tipo) e a série/ano dos alunos (série) que responderam a Prova Brasil. A abordagem metodológica adotada para a análise proposta foi a de pareamento pelo escore de propensão, seguido do cálculo de diferenças em diferenças, entre os Estados que implementaram a política e os que não adotaram. Os resultados variam de acordo com a série e dose, havendo impacto positivo para algumas categorias de análise na dimensão 1, relacionado à frequência com que professores corrigem o dever de casa. Na dimensão 2, os resultados apontam para uma redução de preocupação dos diretores com a rotatividade dos professores e aumento da percepção de que o absenteísmo dos docentes é um problema na realidade escolar pública brasileira. Quanto à dimensão 3, os dados revelam, de modo geral, ausência de impacto. Permanece a dúvida sobre a eficiência e a eficácia do estímulo financeiro para produzir mudanças no comportamento dos professores e diretores que possam promover resultados intermediários na melhoria da aprendizagem dos alunos.