Inte bara toner : En undersökning om musikens möjlighet att påverka datorspelsupplevelsen

Genom att göra en undersökning försöker uppsatsen undersöka huruvida det går att påverka aspekter som upplevd tidsperiod, upplevd miljö samt upplevd känsla för en kort spelsekvens enbart genom att alternera musiken som återföljer denna. Det undersöks också om ålder eller dator- och spelvana kan påverka hur en spelar uppfattar ett datorspel.Testpersonerna inkluderade i studien blev uppdelade i två grupper. Respektive grupp fick sedan spela spelsekvensen med olika musikläggning, och efter det svara på frågor om deras upplevelser.Resultatet utav studien visar att man i viss mån kan påverka ovannämnda aspekter av en spelsekvens genom att enbart alternera musiken. Genom jämförelser med studier utav filmmusik görs ett antagande att dessa aspekter är betydligt lättare att påverka om musiken samspelar med övriga delar utav spelet. Kritiskt för hur väl spelaren uppfattar dessa förändringar är dennes vana utav spel och datorer. Åldern tycks enligt studien inte spela någon roll i hur man uppfattar datorspel.

Det gäller att leva drogfritt sen, när livet drabbar oss : En kvalitativ studie av fyra kvinnor som lämnat ett beroende

I detta arbete har jag intervjuat fyra kvinnor vilka alla har varit beroende av alkohol eller droger. Mitt syfte har varit att fokusera på dessa missbrukskarriärers brytpunkter, det som lett till att kvinnorna lämnat sitt missbruk. Jag har studerat likheter och skillnader gällande vilka faktorer som varit betydelsefulla för dessa kvinnor under deras väg tillbaka till ett drogfritt och nyktert liv.Jag har i arbetet antagit en narrativ ansats, och kvinnorna och deras historier har getts mycket utrymme i min uppsats. Jag har använt mig av tematiska intervjuer då jag samlat in mitt arbetsmaterial. Jag har försökt att i möjligaste mån låta kvinnornas berättelser genomlysa mitt arbete, och jag hoppas jag gett dem rättvisa.De slutsatser jag kom fram till efter att ha bearbetat mitt insamlade material var att det aldrig var endast en enskild händelse som ledde till att de intervjuade kvinnorna beslutade sig för att lämna missbruket bakom sig. Beslutet föranleddes hos alla kvinnor av flera händelser som tillsammans gjorde att de valde att gå en annan väg.

”- hade jag inte en joint på mig då var jag ingen” : En kvalitativ studie ur ett narrativt perspektiv

Jag har valt att göra en kvalitativ studie om droger bland unga vuxna människor i åldrarna 18-25 år. Syftet med studien var att utifrån livsberättelser, undersöka om och i så fall hur droger har påverkat dem samt hur de upplever sin egen tillvaro i samhället. I min studie har jag valt att använda mig av en narrativ metod vilket innebär att jag ur ett livshistorieperspektiv har undersökt hur mina respondenter själva samtalar om sina liv och droger. Studien grundar sig således på tre respondenters livsberättelser.Tillsammans med teorier såsom symbolisk interaktionism och Goldbergs stämplingsteori och tidigare forskning inom området, tolkar och förklarar jag det respondenterna har delat med sig av sina tankar och känslor för mig, för att sprida en förståelse för deras uppväxt, vägen in i och under ett missbruk samt deras väg mot en drogfrihet.De sociala relationerna har kommit att spela en stor roll i respondenternas berättelser. Det sociala nätverket måste fungera för unga vuxna med missbruksproblem, detta gäller inte bara för att komma till beslut utan även under själva processen ut ur deras missbruk. Studiens resultat påvisar att när dessa tre unga vuxna kommer bort från sitt missbruk kommer de också att uppleva en samhörighet med andra människor. De kommer att uppleva en tillvaro som ger en mening med deras liv, genom nya nyktra sociala relationer.

Ljudet av Galenskap : En analys av musikens narrativa funktion i film

Syftet med detta examensarbete har varit att få en större kunskap om den musikaliska gestaltningen av karaktärer i film, samt att få en utökad kunskap om filmmusik generellt. Uppsatsen inleds med en kort skildring av filmmusikens historia samt en redogörelse för den tidigare forskning som berör ämnet. Därefter har en funktionell analysmetod, baserad i en kategorisering av filmmusikens olika berättarfunktioner, presenterats. Analysen är grundad i två frågeställningar och dess syfte har varit att ta reda på musikens narrativa funktion i film och de eventuella mönster som kunnat urskiljas i det musikaliska berättandet. Fyra olika scener ur fyra filmer har analyserats, alla med den gemensamma nämnaren att de gestaltar ett eller flera mord.Vidare har analysen sammanfattats. De musikala mönster som har lyfts fram för vidare diskussion är: Den ljudande intensiteten, Återkommande musikala element och Den musikala dynamikens utlösningspunkter.I diskussionen fastslås att de mönster som kunnat urskiljas härrör till den övergripande förståelsen av musikens funktion i film. Samt att grunden i det ljudliga berättandet ligger i dess förhållande till bildspråket och den aktuella filmens handling.

Att hitta hem igen : En studie i affektionens betydelse i berättelser, med utgångspunkt i det filmiska tv-spelet The Last of Us

Uppsatsens syfte är att studera hur det filmiska tv-spelet The Last of Us (Naughty Dog, 2013) har designats för att framkalla emotionella responser med hjälp av en normalitetsmodell. Det går ut på att objektivt identifiera intensiva ögonblick som avbryter/förändrar ett normalitetsläge. Detta leder till fokus på tre huvudpunkter för att förstå helhetsdesignen: produktion av emotion i filmsekvenser, produktion av emotion i spelsekvenser och deras samspel. Spelsekvenser visar sig framkalla emotion när fiendekonfrontationer avbryter spelarens trygga utforskande och skapar spänning genom att utsätta spelare för risker under intensiva sammandrabbningar. Filmsekvenser i sin tur använder realistiskt animerade scener för att uppmärksamma ansiktens betydelse under emotionella scener, samt för att etablera protagonistens normalitetssträvanden och den emotionella risk den medför. Avslutningsvis utgör samspel mellan film- och spelsekvenser en balanserad tonöverföring mellan varandra genom att både överraska spelaren i övergångar och genom att förhålla spelarens beteende med protagonistens splittrade normalitetssträvanden.

Musiken ler, bilden skriker : En analys av ”anempathetic music” i film

Denna kandidatuppsats avhandlar tre stycken analyser av tre stycken filmscener från filmerna A Clockwork Orange, Reservoir Dogs och Watchmen, tre stycken exempel på scener där så kallad anempathetic music används. Denna form av musik kan beskrivas som att den distanserar sig från vad som händer i den rörliga bilden genom att förmedla den motsatta känslan, till exempel om musiken är glad och lättsam medan en våldtäkt sker i bild. Denna uppsats analyserar i dessa tre analysexempel vad sådan filmmusik kan bidra med för berättarfunktioner och meningspotential i filmexemplens narrativ. Resultaten från analysen visade på att musiken i de tre valda analysexemplen bidrar till ökad reflektion hos publiken och hur detta möjliggör för att anempathetic music kan ses som empathetic mot publiken och deras tolkning av filmscenernas narrativ.

BARN TILL ALKOHOLMISSBRUKARE: STRATEGIER FÖRATT UNDVIKA SKAM OCH STIGMATISERING : En studie av självbiografier

Alkoholmissbruk påverkar inte bara missbrukaren själv utan även dennes anhöriga.Alkoholmissbruk är därför att betrakta som en familjesjukdom. Syftet med studien var attundersöka om barn till alkoholmissbrukare upplever känslor av skam och om de uppleverstigmatisering. Vidare ville vi se om barnen, i så fall, gör någonting för att undvika detta. Vårstudie baseras på en kvalitativ metod där vi, utifrån en narrativ analys av sju självbiografier,försökt belysa författarens känslor, tankar och upplevelser under uppväxten. Med hjälp avdessa självbiografier skapas en djup inblick i författarnas uppväxt, upplevelser och känslor.Resultatet av vår studie består av två huvudkategorier; Skam och hemligheter/döljande.Resultatet av vår studie visar att barn till alkoholmissbrukare upplever skam ochstigmatisering. Den skam och stigmatisering som alkoholmissbruket innebär för hela familjenleder till att alkoholmissbrukarens barn använder sig av olika strategier för att omgivningeninte ska uppmärksamma familjens situation. Denna studie fokuserar på att belysa situationenför barn som växer upp i familjer med missbruksproblematik och vi har därför valt att inte gåin på hur eventuella åtgärder för att förändra detta kan se ut.

Representation and interpretation : textbooks, teachers, and historical culture

This article presents a study of how contemporary Swedish lower secondary school textbooks present the emergence of the Cold War and how 10 active lower secondary school history teachers interpreted a quotation that was ambiguous in relation to the general narrative in the studied Swedish textbooks, seeking to analyse textbooks both from the perspectives of content and reception. Applying a theoretical framework of uses of history, the study finds that the narratives presented in the studied textbooks are what could be called traditional in the sense that they do not acknowledge perspective and representation in history. While the interviewed teachers generally acknowledged that textbook narratives are representations of history and contingent on perspective, few teachers extended this to include how their own views affect their interpretations, suggesting an intermediary appreciation of the contextual contingency of historical narratives.

Unga män berättar om våld

Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad som motiverar vissa killar till att tillämpa våld som problemlösning i deras vardag utifrån dessa killars egna förståelse för sina våldshandlingar. För att ge en ökad förståelse för detta har en narrativ intervjumetod använts med livsberättelser som utgångspunkt. För att belysa detta ämne har vi använt oss av maktlöshetsteorin där bemästring av vanmakt ingår. Våra resultat visar på att dessa unga män sökte att genom våldshandlingar bemästra sin vardag genom att skaffa sig position inom gänget och ett rykte om att vara farlig. Att föreställningen om ”respekt” handlade om att ingjuta rädsla hos andra och hur detta tillsammans med bemästring blev en motivator för våldet. Strävan efter kickupplevelser genom våld var också en viktig motivator för våld. Deras sociala nätverk som i huvudsakligen bestod av kamratgänget hade en stor betydelse för anammandet av våldsamma attityder och föreställningar samt för utvecklandet av en överdriven mansroll vilken bidrog till våld. Bruket av alkohol var en del av socialiseringsprocessen i kamratgänget och alkoholintag var vanligt förekommande i samband med våldshandlingar. Problematiska familjeförhållanden bidrog till upplevelse av vanmakt vilken bemästrades med våld. Förslag på vidare forskning är att undersöka vilka mekanismer som ligger bakom till att killar söker bekräftelse och självförverkligande på destruktivasätt.

UNG OCH UTBRÄND- sex unga personers berättelser om hur det är att vara ung och utbränd

Vi har valt att göra en kvalitativ studie om utbrändhet bland unga människor i åldrarna 19-25 år i Sverige. Syfte med denna studie är att få en inblick i och ökad förståelse över hur utbrändhet påverkar unga i Sverige. Vi ville belysa orsakerna till varför allt fler unga människor i Sverige drabbas av utmattningssyndrom. Vi utgick från ett hermeneutiskt synsätt och en narrativ metod. Under de senaste tio åren har den psykiska ohälsan och sjukskrivningsantalet i Sverige ökat och då framförallt bland ungdomar. Forskningen talar om ett nytt sjukdomsfenomen, utbrändhet. Det är en stressrelaterad sjukdom som framförallt handlar om en känslomässig utmattning. Varje människa kan uppleva stress men det är endast de som går in i arbetet med höga förväntningar och som arbetar hårt för att uppnå dessa förväntningar som kan bli utbrända. Intervjupersonenerna grundade sin självkänsla och identitet i sina arbetsprestationer. Vi tror att alla intervjupersonerna saknade en grundläggande självkänsla vilket gjorde att de hela tiden sökte bekräftelse utifrån sina prestationer. Om en person blir utbränd eller inte beror såväl på fysiologiska, biologiska som psykologiska faktorer. Risken är större för personer som redan har drabbats av utbrändhet att drabbas igen. Kraven och pressen som unga människor känner idag kan härstamma från både familjen och samhället. Dagens samhälle är uppbyggt på så sätt att vi hela tiden måste göra en massa val. Ingenting är längre som det var förr då allt och alla hade sin plats i samhället. Den ökade individualiseringen kanske inte alltid är positiv. I socialt arbete kan vi hjälpa till med att förebygga utbrändhet bland ungdomar genom att finnas ute i skola och andra miljöer där ungdomar vistas för att hjälpa dem in i vuxenlivet.

Aufzüge

Die architekturgeschichtliche Arbeit endet nicht mit dem bauzeitlichen Nar­rativ, jede spätere Modernisierung wird mit der Zeit ebenfalls geschichtlich. Am Beispiel einer profanen Bauaufgabe – der nachträglich installierten Aufzugsanlagen in den Wohnbauten des Roten Wien – wird gezeigt, wie diese nicht dazugehörigen, stets irritierenden Supplemente wesentlich zum his­torischem Verständnis sowohl der Architektur als auch der Wohnbaupolitik beitragen. Die Aufzüge, die über keinen historischen Platz und über keine originäre Form verfügen, erweisen sich in der retrospektiven Betrachtung als widerspenstiges, sperriges Supplement. Der Stil und die Konstruktion der Aufzugsschächte veränderten sich im Laufe der Zeit mehrfach. Standardisierte Profilbauglasanbauten wurden um 1980 zu massiven, dekorierten Schächten. Um 1990 gestalteten Architekten eine Reihe von Liften als fein abgestimmte Interpretationen des Historischen. Und aktuelle Ganzglasanlagen eignen sich neue Bereiche an: die Bürgersteige.

Globale Akteure an den Randzonen von Souveränität und Legitimität

Der moderne Nationalstaat mit seinen Grenzlinien, welche die räumliche Reichweite des souveränen Gewaltmonopols fixierten und gleichsam einen Kulturraum mit homogenen sozialen und rechtlichen Normen abschlossen, war lange eine zentrale Orientierungsgröße für die Geschichtsschreibung. Die wirtschaftlichen, politischen und kulturellen Globalisierungsprozesse der letzten zwei Jahrzehnte haben jedoch das nationale Narrativ mit seinen eindeutigen Demarkationslinien in Frage gestellt. Stattdessen sind Randzonen und Zwischenräume in den Mittelpunkt des Interesses gerückt. Dieser Paradigmenwechsel in Methodik und Perspektive hat auch realhistorisch seine volle Berechtigung, denn solche Zwischenräume sind keine neuartigen Phänomene der Postmoderne mit ihren globalen Transfers und multikulturellen Gesellschaften. Sie hatten sich beispielsweise stets auch während des Epochen übergreifenden Prozesses der europäischen Expansion aufgetan, insbesondere an den fluiden imperialen Randzonen. Nach eurozentrischen Maßstäben handelte es sich dabei um rechtlich nicht regulierte und territorial undefinierte Räume. Aber selbst in der Hochphase des Imperialismus sowie auch in den postkolonialen Gesellschaften konnte das nationalstaatliche Modell nur partiell etabliert werden und konkurrierte stets mit „tribalen“ oder quasi-feudalen Formen sozio-politischer Organisation. Außerdem wurde selbst in den westlichen Nationalstaaten das staatliche Gewaltmonopol sowie die soziale, rechtliche und politische Ordnung bei innerstaatlichen Konflikten wie Revolutionen und Bürgerkriegen sowie internationalen Kriegen immer wieder in Frage gestellt oder sogar ausgehebelt. In solch gewaltbasierten Umfeldern des Ausnahmezustandes und der Insurrektion sowie in solch deregulierten Räumen, weitgehend frei von Hierarchien, bürokratischer Kontrolle und rechtlichen Einschränkungen, agierten stets auch besondere Akteurstypen. Sie hatten einerseits das Privileg einer geringen Kontrolle unterworfen zu sein oder völlig losgelöst davon zu handeln, waren aber andererseits überwiegend auf sich gestellt und konnten nur sehr beschränkt den Schutz des fernen Souveräns im Hintergrund beanspruchen oder hatten sich diesen durch ihre Verhaltensweise sogar zum Gegner gemacht. Diese Akteure an den Randzonen von Souveränität und Legitimität können grob in verschiedene Typen eingeteilt werden: Zu nennen sind die Avantgardisten der Expansion wie Entdecker und Eroberer, die klassischen „Men on the Spot“ an der Peripherie von Imperien wie Militärs und Administratoren, private Gewaltunternehmer und Söldner, Insurgenten und Revolutionäre, sowie Spione und Nachrichtenhändler. Anhand verschiedener Fallstudien soll diese Figur des Akteurs an den Randzonen in globaler Perspektive beleuchtet werden. Es stellt sich die Frage nach seiner Motivation für Sondermissionen, seiner ideellen Beweggründe und politischen Überzeugung sowie seiner Beziehung zum Auftraggeber oder Souverän im fernen Hintergrund. Insbesondere ist untersuchen, ob deren Interessen trotz beschränkter Kontrolle und Rückendeckung loyal verfolgt wurden oder ob für unsere Protagonisten vor allem materielle Interessen ausschlaggebend waren, womöglich sogar einfach das Streben nach einem Betätigungsfeld mit möglichst großer Handlungsfreiheit? Während entgrenzte Verhaltensweisen in der Regel auf rechtlich nur schwach regulierte Umfeldern zurückgeführt werden, ist auch zu untersuchen, ob sich gewisse Persönlichkeiten nicht gezielt Räume am Rande oder jenseits nationalstaatlicher Rechtsnormen als Agitationsfeld suchten oder ob sie sich sogar zur Verwirklichung ihrer persönlichen Bedürfnisse solche Räume durch Subversion staatlicher Ordnung gezielt schafften. Indem die Protagonisten mit den kulturellen, politischen und rechtlichen Ordnungen ihres Betätigungsfeldes in Beziehung gesetzt werden, kann auch eine Brücke von einer rein personenbezogenen Biographik zur Strukturgeschichte geschlagen werden. Die Grenzgänger wie auch die Zwischenräume, in denen sie agierten, sind wohl auch weniger als Randerscheinungen des Ausnahmezustandes zu verstehen, sondern vielmehr als die unmittelbar mit der sich intensivierenden Verrechtlichung und Homogenisierung der westeuropäischen Nationalstaaten einhergehende andere Seite dieses Prozesses: Einerseits brauchten Regierungen zuweilen für besondere Aufgaben Akteure, die nicht an die eigenen Rechtsnormen gebunden waren, andererseits gab es stets Persönlichkeiten, die sich in der engen Rechtswirklichkeit und sozialen Ordnung des Nationalstaates nicht zurechtfanden. Darüber hinaus sind diese Grenzgänger auch als Brückenköpfe politischer wie ökonomischer Machterweiterung sowie als Schlüsselfiguren von Interaktions-, Kooperations-, Vernetzungs- und Transformationsprozessen zu verstehen – nur in Extremfällen waren sie radikale Grenzüberschreiter sowie Träger der bloßen Zerstörung und Zersetzung. Da sie in einem kulturell fremden oder zerrütteten, krisengebeutelten Umfeld agierten, gilt ein besonderes Augenmerk ihrer Rolle als Makler von Interessen, Vermittler sowie Informationsbeschaffer. Schließlich soll auch die Außenwahrnehmung dieser Randfiguren in Betracht gezogen werden. Ihre Position am Rande der Gesellschaft und der Legalität löste in der Regel eine große Faszination beim „Normalbürger“ aus, die sich entweder in Bewunderung oder Abscheu wenden konnte. Teilweise veranlassten sie einen regelrechten Medienrummel, der den Staat wiederum in Zugzwang bringen konnte, oft mit beachtlichen Folgen.

Celebrating the Union of Utrecht – from its 25th to its 125th Anniversary

Die Feier von Jubiläen dient Institutionen zur Selbstvergewisserung, Traditionsbildung und Identitätsstiftung. Bei einem Jubiläum werden Vergangenheit, Gegenwart und Zukunft miteinander verbunden: Geschichte wird im Sinne der Kontinuität und als Garant zukünftiger Stabilität verstanden; die Vergangenheit wird reklamiert und vergegenwärtigt als gemeinsame Tradition und gemeinsames Narrativ für die jetzt Lebenden; der Anspruch auf Fortdauer und Zukunftsfähigkeit wird geltend gemacht. Der Beitrag skizziert, wie die Utrechter Union den 25., den 50., den 100. und den 125. Jahrestag ihrer Gründung jeweils vor dem Hintergrund spezifischer politischer und kirchlicher Zeitfragen beging. Die bisherigen Jubiläen waren von einer historischen Rückbesinnung geprägt – am wenigsten gilt dies für die 125-Jahrfeier im Jahr 2014. Die Diskussion über die Grenzen und Möglichkeiten einer als lebendig verstandenen Tradition war am stärksten bei der 100-Jahrfeier 1989, was damals zugleich auch die Frage der Zukunft der Utrechter Union ins Spiel brachte. Im Vergleich dazu war die 125-Jahr-Feier ein Event, das zwar den Anwesenden als Einzelnen viele Anregungen für verantwortungsvolles Handeln im Bereich aktueller politischer und ethischer Fragen mit auf den Weg gab und die Begegnung mit lebenden Identifikationsfiguren ermöglichte, aber im Hinblick auf die Deutung und Aneignung der Geschichte wenig Anknüpfungspunkte bot. Bei künftigen Jubiläen und Kongressen sollte eine Verknüpfung von individueller und gemeinschaftlich-synodaler Ebene gesucht und so der strategische Aspekt einer kollektiv verantworteten und zukunftsorientierten Deutung altkatholischer Identität wieder stärker in den Vordergrund gerückt werden.

Vägen till musiklandet: Musikundervisning för nybörjarelever med Inger Söderman

Syftet med den här avhandlingen är att synliggöra hur man som klasslärare ska introducera ämnet musik för nybörjarelever och hur man kan bygga upp undervisningen under förskolan och det första skolåret. Avhandlingen grundar sig på en förförståelse för hur musikundervisningen byggs upp och jag vill förstå och lära mig hur Inger Söderman har undervisat och hur hon tänker kring musikundervisning för nybörjarelever. Som forskningsansats används hermeneutik och forskningen är kvalitativ. Respondent för avhandlingen är musiklärare Inger Söderman. Undersökningens datainsamlingsmetod är tre semistrukturerade intervjuer som spelades in. Materialet analyserades med narrativ analys och formades till en livsberättelse. Livsberättelsen analyserades sedan med hjälp av meningskategorisering för att få fram ett resultat. Genom analysen framkom tre huvudområden: musikundervisningen i åk 1, musikläraren och musikalitet. Resultatet delas in i de tre huvudområdena: musikundervisningen i åk 1, musikläraren och musikalitet. Det första området behandlar didaktiska medel och redskap för undervisningen, det andra musiklärarens egenskaper och förhållningssätt och det tredje musikalitet som fenomen och hur det kan övas i skolan. Resultatet visar sammanfattningsvis att musiklärare noggrant ska planera undervisningen samtidigt som man inte får tappa bort glädjen i musiken. Eleverna är det centrala, men de behöver en pedagogisk handledare som leder dem rätt. Didaktiska redskap i undervisningen kan vara metodsånger som övar elevernas gehör eller rörelsesånger som övar motorik och rytm. Musikläraren gör en resa i musiklandet tillsammans med eleverna där rytm, sång och rörelse är viktiga komponenter. Olika former av musikalitet finns hos alla elever, och differentiering är därför essentiellt.

Ett existentiellt limbotillstånd : Livsberättelser från en utvisningsdömd och frihetsberövad asylsökande

I min uppsats har jag genom en öppen och ostrukturerad intervju ämnat beskriva en persons erfarenheter och livsberättelser som utvisningsdömd och frihetsberövad asylsökande. Även fast hela personens liv omfattas i intervjun, har ett särskilt fokus legat på teman som berör personens bakgrund, hans resa från hemlandet, tiden i förvar samt hans nuvarande livssituation. I författandet av uppsatsen har jag använt mig av en narrativ metod med en livsberättelseansats, där de teoretiska och begreppsliga utgångpunkterna har varit: Anthony Giddens teorier kring modernitet och självidentitet. Erving Goffmans teorier kring stigma, social identitet och totala institutioner. Guy Standings och Isabell Loreys prekariatteorier. Uppsatsens resultat visar bland annat på att förvarstiden är psykiskt påfrestande vilket i informantens fall tydligast manifesterar sig genom en ständigt närvarande tristess. En tristess framkallad av identiskt utformade dagar innehållandes oföränderliga fysiska miljöer. Vad gäller tillvaron som asylsökande så präglas den första tiden av lättnad som sedan successivt övergår i känslor av frustration och väntan. En väntan och frustration som bottnar i ett liv av innehållslöshet, stagnation och nervositet. Resultatet visar även på att informanten upplever en viss misstro gentemot myndigheterna då han i kontakten med dessa ibland upplevt sig bli orättvist beskylld som kriminell eller som en lögnaktig snyltgäst. Under den period informantenen levde som illegal invandrare i Sverige upplevde han att han höll på att tappa kontrollen över sitt liv. Detta då för att han varken hade rättsliga möjligheter att stanna kvar i Sverige, samtidigt som resan tillbaka till hemlandet skulle innebära en potentiellt livshotande situation. Tillvaron som illegal invandrare innebar en känsla av att livet stannat upp och lagts på is, vilket kan liknas med en typ av existentiellt limbotillstånd. Förutom den bristande tillgången till fri rörlighet och resurser förspilldes även värdefull levnadstid som informanten upplever sig ha kunnat förvalta på ett mer konstruktivt sätt.