Evidensbaserad munvård för att förebygga ventilatorassocierad pneumoni hos ventilatorbehandlande patienter : en systematisk litteraturstudie

Utgångspunkten för denna litteraturstudie är att ventilatorassocierad pneumoni (VAP) går att förebygga. Syftet med detta arbete var att kartlägga olika evidensbaserade munvårdsmetoder som används av intensivvårdssjuksköterskor för att förebygga VAP hos ventilatorbehandlade patienter. Syftet var också att belysa vilka faktorer som påverkar intensivvårdssjuksköterskans utförande av evidensbaserad munvård till ventilatorbehandlade patienter. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Till resultatet användes 16 vetenskapliga artiklar. För att kunna bedöma artiklarnas vetenskapliga kvalitet granskades artiklarna utifrån en modifierad granskningsmall. Samtliga artiklar fick höga kvalitetspoäng, vilket innebär hög vetenskaplig relevans. Resultatet av litteraturstudien visar att i flera av de evidensbaserade munvårdsprotokoll som publicerats den senaste tiden finns några återkommande punkter. Dessa punkter är; bedömning av munhålans status, tandborstning med barntandborste, munsköljmedel och att munnen fuktas med ett intervall av två till sex timmar. Flera faktorer påverkar intensivvårdssjuksköterskans utförande av evidensbaserad munvård. Genom att införa ett evidensbaserat munvårdsprotokoll för ventilatorbehandlade intensivvårdspatienter och ge personalen utbildning i munvård kan incidensen av VAP minska. Resultatet visar också att generellt sett är kunskapsnivån låg hos intensivvårdssjuksköterskor gällande förebyggande åtgärder för att förhindra VAP. Om sjuksköterskan anser att hon/han har tid att utföra munvård blir resultatet av högre kvalitet och hon/han upplever också åtgärden som mindre obehaglig. Detta innebär att försök att förbättra omvårdnaden och därmed minska antalet vårdrelaterade infektioner även är en organisatorisk fråga.

Primärpreventiva åtgärder i primärvården för patienter med nedsatt glukostolerans : en systematisk litteraturstudie

Diabetes typ 2 ökar i hela världen, beräkningar har visat att prevalensen troligen kommer att öka till det dubbla år 2030. Att identifiera och behandla patienter som riskerar att utveckla sjukdomen är angeläget då personer med diabetes typ 2 löper ökad risk för att få komplikationer och andra sjukdomstillstånd som leder till stort lidande och förtida död. Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån distriktssköterskans ansvarsområde beskriva primärpreventiva åtgärder och dess effekter för att förebygga diabetes typ 2 hos personer med nedsatt glukostolerans. En litteraturstudie med analys av 14 vetenskapliga artiklar genomfördes och resultatet visade att studier som innehöll både kost och motionsintervention inklusive individuell eller gruppbaserad rådgivning hade goda långtidseffekter på riskfaktorerna för insjuknande av diabetes typ 2. Patienter med nedsatt glukostolerans har behov av stöd för att förändra sina levnadsvanor i strävan mot att förebygga eller skjuta upp insjuknande i diabetes typ 2.

Omvårdnadsåtgärder som stärker egenvården hos patienter med Irritable Bowel Syndrome

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskans omvårdnad kan stödja egenvårdsförmågan hos patienter med IBS. Den viktigaste omvårdnadsåtgärden var att tidigt i samband med diagnostiseringen av IBS, ge information och kunskap om sjukdomen, dess prognos samt behandling, vilket visades förbättra upplevd livskvalitet samt ge symtom-lindring. IBS skolor startade av sjuksköterskor förbättrade patienternas hälsobeteende samt minskade symtomen. Genom introduktion av guidebok innehållande råd om kost, motion, stresshantering samt symtomkontroll upplevde patienterna en minskning av symtom, vilket även ledde till en minskning av antalet besök inom sjukvården. När sjuksköterskan använde olika frågeformulär i kontakten med patienter med IBS kunde patienternas problem identifieras och strategier för egenvården planeras samt individuella handlingsplaner skapas. Sjuksköterskans kunskap och förståelse om patientens egen sjukdomsupplevelse samt copingstrategi ledde till att patienten tog en mer aktiv roll i sjukdomshantering. Patienters behandling borde inriktas på livsstilsförändringar, som till exempel psykosocial arbetsmiljö, kost, fysisk aktivitet, samt stresshantering. Genom att patienten förde dagbok över kostintag och sedan gjorde jämförelser med ökade eller minskade symtom kunde faktorer identifieras i matvanor samt kostintag som inverkade på symtomen. Dorotea Orems omvårdnadsmodell har legat till grund för denna studie där tron på människans egna resurser framhålls.

Upplevelser av stöd och information från vården och närstående hos patienter med prostatacancer : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter med prostatacancer upplever stöd och information från vården och närstående. Resultaten i studien grundades på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningar gjordes via Högskolan Dalarnas sökmotor Elin@dalarna och databaserna Blackwell synergy, Cinahl, Weiley och PubMed. Via granskningsmallar kvalitetsgranskades artiklarna, utgivna 1999-2009. Artiklarna var på engelska och etiskt godkända. Det uppsatsförfattarna funnit efter sina litteraturstudier var att vården gällande stöd och information såg väldigt olika ut inom vården. Det beror naturligtvis på patientens behov av hjälp och dennes fas i sjukdomen. Patienterna sökte stöd och information hos familj och bekanta som hade erfarenhet av prostatacancer. Deltagarna upplevde dessa som bra källor till stöd och information. Resultatet visade även på att det fanns stödgrupper och att deltagare upplevde dessa som positivt, men att flera deltagare inte visste att dessa stödgrupper existerade.

Patienters upplevelser samt sjuksköterskans roll i undervisningen till patienter med Diabetes mellitus typ 2

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter upplevde patient-undervisningen samt hur sjuksköterskans roll såg ut i patientundervisningen. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna ELIN samt Cinahl. Artiklar publicerade mellan 1999-2009 och som var tillgängliga i fulltext inkluderades i resultatdelen som omfattade 14 kvalitativa studier samt en litteraturstudie. Resultat: I resultatet framgick att patienterna upplevde att gruppundervisning var ett bra alternativ till enskild undervisning då de kunde ta del av andras erfarenheter och på det sättet få mer kunskap om sjukdomen. Dessutom upplevde de att det var givande att träffa personer med samma sjukdom. I studien framgick att enskild undervisning var önskvärt från både patienter och sjuksköterskor då det kunde upplevas lättare att ta upp de frågor de hade där. Sjuksköterskan kunde vara ett stort stöd för patienten. Förutom att förmedla sina kunskaper och undervisa patienten var lyssna, uppmuntra och stötta något som sjuksköterskorna ansåg vara viktigt i mötet med patienten. Något som togs upp av patienter och sjuksköterskorna var att de ansåg att det vore bra om patienterna under besöken träffade samma personer då det skulle underlätta uppföljningarna.

Fysisk aktivitet för patienter med Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom : en systematisk litteraturstudie

Syfte: Att beskriva hur olika former av fysisk aktivitet kunde påverka patienter med sjukdomen KOL och vilka faktorer som inverkade på dessa patienters möjligheter att vara fysiskt aktiva, samt att beskriva hur sjuksköterskan genom patientutbildning kunde hjälpa patienter till ökad fysisk aktivitet. Metod: Studien har genomförts i form av en systematisk litteraturstudie. Till resultatet har använts 16 kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet visade att träning både i grupp och individuellt förbättrade livskvalitet, fysisk förmåga och andnöd. Träning motverkade också kakexi och minskade risken för depression. Både konditionsträning och styrketräning var värdefulla träningsformer. Efter en intensivare träningsperiod var det viktigt att bibehålla resultatet, detta kunde ske genom fortsatt träning på hemorten efter rehabilitering och genom att träna regelbundet men inte lika ofta. Faktorer som kunde påverka träning positivt var tillgång till syrgas, även för patienter med saturation över 88 procent, samt ett adekvat näringsintag som var viktigt för att orka träna. Det var värdefullt för sjuksköterskan att notera graden av fysisk aktivitet i omvårdnadsplanen för varje patient, eftersom detta gav information om hur patienten mådde. Det var också viktigt att lyssna till patientens tankar, eftersom fysisk aktivitet hade olika betydelse för olika individer. Genom undervisning kunde sjuksköterskan hjälpa patienten att bli mer fysiskt aktiv. Dels genom att förklara hur den nedåtgående aktivitetsspiralen påverkar, men också genom att stärka patientens självtillit, för att våga vara fysiskt aktiv. En kombination av träning, undervisning och andningsteknik tycktes vara särskilt värdefullt för personer med diagnosen KOL

Omvårdnad vid andningsproblematik och sväljproblematik hos ALS patienter

Amyotrofisk Lateral Skleros, ALS, är en neurologisk sjukdom vilken leder till att samtliga kroppens muskler förtvinas och dör. Då sjukdomen saknar bot blir all behandling symptomatisk och individuellt anpassad för varje enskild persons behov. I denna systematiska litteraturstudie har det sökts efter olika sätt att stötta denna patientgrupp då syftet att belysa hur vi som personal kan hjälpa och stötta personer med ALS relaterad dysfagi och andningsproblem till en så bra tillvaro som möjligt skulle belysas.Författarna har funnit att omvårdnaden sällan sätts i fokus. Det är istället de lösningar som tar bort symtomet som fått fokus i flertalet av de artiklar som granskats. Att hjälpa dessa personer till trygga och oberoende människor som kan fortsätta att leva istället för som många av artiklarna visade då det gjordes insatser som ledde till att personerna blev mer bundna till sina anhöriga och sina vårdare.

Sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt : En systematisk litteraturstudie

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder och vilken form av undervisning som sjuksköterskor kan använda sig av för att bevara eller förbättra livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Arbetet genomfördes som en systematisk litteratur studie och analyserades med hjälp av kvalitetsgranskning av litteraturen. Vid artiklarnas kvalitetsgranskning framkom omvårdnadsåtgärder för patienter med hjärtsvikt, som sedan evidensgraderades. Av resultatet framgick att sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos patienter med hjärtsvikt som befanns vila på starkt vetenskapligt underlag var att undervisa patienter med hjärtsvikt, att uppmana till fysisk aktivitet och att främja socialt stöd. Resultatet i föreliggande studie visade att träning gav effekt och att fysisk aktivitet var av betydelse när det gällde att bibehålla och förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten. Socialt stöd befanns vara en grundläggande faktor för den hälsorelaterade livskvaliteten, och bör anpassas efter den enskilde patientens behov och önskemål. Slutsatsen var att en av sjuksköterskans mest betydelsefulla omvårdnadsåtgärder var att stödja och undervisa patienter med hjärtsvikt och att hjälpa henne sätta upp individanpassade mål. Resultatet diskuterades utifrån Callista Roys omvårdnads teoretiska modell: Roy Adaptation Model (RAM).

Sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem : - En litteraturstudie

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att dessa patienter var oförutsägbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev även en rädsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, då vissa sjuksköterskor ville hjälpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att det ingick i deras yrkesroll att vårda patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Det fanns en ovilja hos sjuksköterskor att vårda denna patientgrupp och sjuksköterskorna ansåg att patienterna enbart skulle vårdas av specialister. Slutsatsen som kunde dras av resultatet var att flera sjuksköterskor hade fördomsfulla attityder och bristande respekt gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskorna kände även rädsla och hade viss ovilja att vårda patienterna. Vissa sjuksköterskor hade positiva attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem och ville vårda dem. Sjuksköterskor som arbetade på missbruksavdelningar hade mer empatiska attityder gentemot patienterna. Utbildning inom alkohol och narkotika kunde förbättra sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.

Tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist bland patienter med kronisk parodontit- en kvantitativ studie

Syftet med studien var att beskriva och jämföra tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist vid studiens start samt 3 månader efter icke kirurgisk parodontalbehandling hos patienter med kronisk parodontit samt att beskriva hur olika bakgrundsfaktorer påverkar tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist. Ett ytterligare syfte var att studera sambandet mellan attityder till tandhygienist och tandvårdsrädsla. Studien var en jämförande studie med kvantitativ ansats och en del i en större experimentell studie med två aktiva interventioner för att påverka munhygienbeteende. Studien innefattade 109 studiedeltagare, 57 kvinnor och 52 män i åldrarna 25-65 år som var remitterade till specialistklinik för parodontologi. Frågeformuläret som användes gällande tandvårdsrädsla var Dental Anxiety Scale (DAS) med 4 påståenden avseende upplevelser för att besöka tandhygienist. För att fastställa attityder till tandhygienist användes Dental Hygiene Belief Survey (DHBS) som innehöll 8 påståenden rörande kommunikation. Resultatet visade att studiedeltagarna 3 månader efter behandling hade en lägre grad av tandvårdsrädsla samt en mer positiv attityd till tandhygienist jämfört med vid studiens start. Ingen skillnad mellan interventionerna kunde ses med avseende på tandvårdsrädsla samt attityder till tandhygienist. Samband mellan ålder, kön och tandvårdsrädsla kunde endast ses vid studiens start. Konklusionen visar att icke-kirurgisk parodontalbehandling utförd av tandhygienist minskar graden av tandvårdrädsla och att attityder till tandhygienist förbättras efter denna behandling.

Förändringsstadier, för- och nackdelar samt självtillit till approximal rengöring, hos patienter med kronisk parodontit - en kvantitativ studie

För att förhindra eller kontrollera parodontit är det viktigt med en god och effektiv egenvård och då är speciellt approximal rengöring viktigt. En modell som beskriver olika förändringsstadier för hälsobeteenden är den transteoretiska modellen. Syftet med studien var att testa ett instrument för att fastställa olika förändringsstadier för approximal rengöring och att studera hur värdering av fördelar och nackdelar till att använda approximalt hjälpmedel samt självtillit är associerade med olika förändringsstadier. Etthundratretton individer (60 kvinnor och 53 män) med diagnosen moderat till grav parodontit som remitterats till specialistkliniken för parodontologi utgjorde urvalet. Studien var en beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats. Individerna fyllde i en enkät i hemmet innehållande frågor om frekvens för approximal rengöring, fördelar och nackdelar med att rengöra tänderna approximalt och självtillit till daglig rengöring av tänderna approximalt så väl som bakgrunds variabler. Flest individer befann sig i förberedelse/beredd stadiet och vidmakthållande stadiet vid studiens start. Självtilliten till att utföra daglig approximal rengöring var högre i vidmakthållande stadiet jämfört med intresserad/osäker samt förberedelse/beredd stadierna. Inga skillnader noterades mellan de olika förändringsstadierna och för- och nackdelar med daglig approximal rengöring. Konklusion: Individer i vidmakthållande stadiet har större självtillit till att utföra daglig approximal rengöring jämfört med individer i intresserad/osäker stadiet eller förberedelse/beredd stadiet.

Måltidssvårigheter hos patienter med demens : en litteraturstudie

Syfte med denna studie var att identifiera måltidssvårigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvårdnadsåtgärder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades på Högskolan Dalarna biblioteket med hjälp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som användes var dement*, nursing, eating, problem*, mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades på modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008). Resultatet visade att de vanligaste faktorerna som påverkade måltider hos patienter med demens var sväljsvårigheter, förlusten av kognitiv förmåga som ledde till att patienter hade emotionella och psykomotoriska svårigheter samt ett rad somatiska besvär. Hjälpen av personalen eller närstående hade den största betydelse för att patienter fick tillräckligt med näring och vätskor. Verbal uppmuntran att äta, beröm, ögonkontakt, leende, skapandet av trivsam och lugn miljö hade en positiv effekt. Det finns behov av speciella utbildningsprogram inom malnutritionsfrågor, näringsstatus och hantering av måltidsvårigheter hos patienter med demens. Slutsatser: Omvårdnadspersonalen behöver öka kompetensen att förstå problemen med måltidssvårigheter och att anpassa omvårdnadsåtgärderna efter patientens individuella behov. Även den fysiska och psykosociala måltidsmiljön har betydelse för matintaget.