Mår kvinnliga lärare sämre än manliga?

Stress på jobbet har väckt stor uppmärksamhet de senaste åren. Generellt kan man säga att den psykiska ohälsan ökar. Kvinnor och lärare är överrepresenterade bland de utbrända. Syftet med undersökningen var att genom en enkätstudie ta reda på om det fanns några könsskillnader gällande mäns och kvinnors psykiska ohälsa på två gymnasier i Dalarna. Undersökningen bestod av ett frågeformulär bestående av 18 frågor. Sammanlagt 78 personer valde att delta i studien. Resultatet visade inga signifikanta könsskillnader. Man kan däremot utläsa en tendens till att kvinnorna mår sämre än männen. Då tidigare forskning pekar mot att kvinnor mår sämre än män, kan undersökningens utslag bero på för få deltagare eller på undersökningens låga svarsfrekvens.

Elevers lärande : - En jämförande studie av hur gymnasieelevers lärandeupplevelser överensstämmer med den sociokulturella lärandesynen

Syftet är att, utifrån en kvalitativ fenomenografisk enkätstudie, jämföra hur gymnasieelevers upplevelse av sitt eget lärande överensstämmer med det sociokulturella perspektivets lärandesyn.Resultatet i undersökningen visar på lärandets komplexitet genom att det tydligt framkommer att det inte bara finns ett sätt att lära på utan att lärande som företeelse är såväl komplext, varierat som mycket individuellt. Undersökningen visade å ena sidan att det sociokulturella lärandeperspektivet överensstämmer relativt väl med hur en majoritet av gymnasieungdomarna i studien uppfattar lärande, men å andra sidan framkom även en förståelse av att denna lärandesyn inte passar alla elever. Resultatet gäller för de elever som ingick i undersökningen och är därmed inte generaliserbart på gymnasieelever över lag. Resultatet kan däremot öppna upp för intressanta diskussioner kring elever och deras lärande samt den sociokulturella lärandesynen som sådan.

Att öka läsförmågan : En undersökning kring lärares arbete för att göra elever till bättre läsare

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare som undervisar i år 3 till 9 på en skola, medvetet arbetar med läsning och tränar elevers läsförståelse och läsförmåga. Syftet var även att se hur läsundervisningen på skolan förhåller sig till Frank Smiths och Caroline Libergs teorier om läsning. Undersökningen genomfördes i två delar, dels genom enkätstudie och dels genom läroboksanalys av två läroböcker som används på skolan. Enkäten besvarades av fyra klasslärare och nitton ämneslärare på skolan. Resultaten visade att majoriteten av lärarna har formell utbildning om hur läsförmågan utvecklas, men flertalet anser att deras kompetens inte räcker till för att hjälpa eleverna att bli bättre läsare. Majoriteten använder också undervisningsmetoder där eleverna får öva läsförmågan minst en gång i veckan. De flesta lärarna använder läroböcker regelbundet och av de analyserade böckerna ansågs historieboken inte ha ett särskilt meningsfull innehåll medan svenskboken ansågs ha ett meningsfullt textinnehåll.

Kompetensutveckling för distriktssköterskor med förskrivningsrätt : En kvantitativ studie

Introduktion: Förskrivningsrätten ställer höga krav på distriktssköterskornas kompetensutveckling i och med att kunskaperna om läkemedel, behandlingsmetoder och riktlinjer ständigt uppdateras. Studier om distriktssköterskors kompetensutveckling är sällsynta vilket är en anledning till att denna studie genomfördes. Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning distriktssköterskor med förskrivningsrätt för läkemedel får kompetensutveckling som rör förskrivningsrätten och vilken kompetensutveckling de anser sig vara i behov av. Metod: Studien genomfördes i september 2009 med hjälp av en semistrukturerad postenkät. I studien deltog 43 distriktssköterskor från 9 olika distriktssköterskemottagningar i olika landsting.Resultat: Studien uppdagade att kontinuerlig kompetensutveckling inte är en självklarhet för distriktssköterskorna. Däremot är distriktssköterskorna ansvarstagande när det gäller att hålla sina kunskaper uppdaterade genom egna studier. Inga skillnader kunde påvisas mellan nya och mer erfarna förskrivare när det gäller mängden kompetensutveckling som erbjuds av arbetsgivaren, deras engagemang i egna studier och behovet av kompetensutveckling. Konklution: Behovet av kompetensutveckling är stort hos distriktssköterskorna och de önskar att arbetsgivaren visade större intresse för detta. Distriktssköterskorna önskar mer kompetensutveckling inom alla kompetensområden men främst inom sjukdomslära och behandlingsriktlinjer och rekommendationer. Fler studier inom detta område är nödvändigt för att ytterligare utforska distriktssköterskornas kompetensutveckling men även för att kartlägga faktorer som påverkar distriktssköterskans känsla av kompetens.

Sjuksköterskans syn på sin yrkesroll i den kommunala äldreomsorgen. : en empirisk studie med kvantitativ ansats

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans syn på sin yrkesroll i den kommunala äldreomsorgen. Metod: studien är en empirisk studie med kvantitativ ansats och utförd i form av en enkätstudie, speciellt utformad för denna studie. Populationen bestod av 24 sjuksköterskor i en liten kommun i mellersta Sverige. Av dessa valde 22 sjuksköterskor, 92 %, att besvara enkäten. Resultat: Flertalet av sjuksköterskorna hade arbetat många år inom kommunen och var nöjda med sitt arbete och sin arbetstid. Tillsammans hade sjuksköterskorna ett mycket brett kunnande inom omvårdnadsområdet, men kunskaper och erfarenheter togs inte tillvara till fullo. Det fanns ändå en önskan om fortsatt kompetensutveckling. Sjuksköterskans ansvar var mycket stort. Arbetsbördan var stor och ensamarbete förekom. Samarbetet med teamet kring patienten var gott och vården av de gamla upplevdes god. Stöd fann sjuksköterskan hos ledningen och hos kollegorna. Det patientnära arbetet hade fått ge vika för mer konsultativt arbete och dokumentation. Konklusion: Sjuksköterskans kompetens och erfarenhet borde tas tillvara på ett bättre sätt. Den patientnära omvårdnaden har fått ge vika för dokumentation och vårdande på distans. Sjuksköterskan behöver komma närmare patienten som hon har det medicinska ansvaret över och finns där för.

Mobbing : Personlighet, kön och andra faktorers påverkan på människan

Mobbing är ett socialt problem. Därför skapades denna studie för att se om samband råder mellan mobbad, mobbare och personlighetsegenskaper. Dessutom gjordes en könsfördelning för att se om det råder några signifikanta skillnader i händelse, kön och personlighet. För att få svar på dessa syften ställdes frågorna: Hur ser mobbingen ut och vilka drabbas? Har kön och personlighetsegenskaper någon betydelse för om man blir mobbad eller utsätter andra för mobbing? Till hjälp användes en kvantitativ undersökningsmetod. En enkätstudie, där tre klasser i årskurs nio deltog. Det resultat som framkom var att tjejer i allt större utsträckning mobbar och mobbas och använder sig av mer grövre metoder än tidigare. Dessutom visar studien att det finns en signifikant skillnad i personlighet karakteristiska neurotisk och de som utsätts för mobbning.AbstractBullying is a social problem. Therefore this study was created to see if there was a connection between being bullied, bullies, and personality characteristics. In addition a balance to see if there was any significant difference in the event, gender and personality. To answer these objectives the questions were: What is bullying and who is affected? Do gender and personality characteristics have an impact on whether one is being bullied or subjecting others to bullying? A quantitative questionnaire survey was used in three classes for students in ninth grade. The results showed that girls were more widely both bullies and bullied. And apply the increasingly violent methods. In addition, the study shows that there is a significant difference in personality characteristic neuroticism and those that are subjected to bullying.

En enkätundersökning om lärares syn på hur de arbetar med mål i grundskolan : A survey of teacher´s views on how they work with the goal in elementary school

Detta är en uppsats om lärares syn på målstyrningen vid två skolor samt hur de uppfattar att eleverna uppnår de uppsatta målen. Undersökningen utfördes som en kvalitativ enkätstudie. Resultatet visar att många lärare uppfattar att målen är otydliga vilket resulterar i att de tolkas olika. Angående hur man mäter att eleverna uppnår målen blev resultatet att det finns en mängd olika metoder att tillgå som till exempel loggbok och observation. En tydlig skillnad fanns i svaren bland dem som hade lång arbetslivserfarenhet gentemot den som hade minst arbetslivserfarenhet. Skillnaderna kan bland annat bottna i osäkerhet på sin yrkesroll samt bristande kunskaper i och med kort arbetslivserfarenhet.

Jämförelsestudie avseende stomsystem : Ramverk eller fackverk/balk/pelar-system

Projektet omfattade en jämförelsestudie avseende stomsystem. Studien undersökte ramverk och fackverk/balk/pelar-system och genomfördes självständigt med stöttning av Ramböll AB´s kontor i Falun. Syftet var främst att undersöka vilka skillnader det finns mellan tvåledsramar och fackverk/balk/pelar-system för lätta hallbyggnader och försöka få klarhet i varför fackverk/balk/pelar-system är det dominerande systemet i Sverige eftersom övriga Europa har tagit en annan utveckling och domineras av tvåledsramar. Studien undersöker skillnaderna mellan systemen i en hallbyggnad med förutbestämda mått i stål.Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att få en bredare bakgrund av systemen och en bättre förståelse om förutsättningarna för varje system. Efter litteraturstudien kunde sedan ett typhus och beräkningsunderlag för jämförelsestudien tas fram. Även en enkätstudie gjordes med syftet att skapa en tydlig bild av vilket stomsystem konstruktörer i Sverige oftast väljer och varför. Resultatet av studien visade att tvåledsramar ger en ökad kostnad jämfört med fackverk/balk/pelar-system i materialåtgång och framställning samt att beräkningarna blir mer komplicerade. Skulle fortsatta studier göras med dessa system i byggnader med andra mått skulle det kanske gå att få fram speciella mått på byggnader där kostnaden för tvåledsramar blir densamma som för fackverk/balk/pelar-system och därför är ett likvärdigt alternativ som stomsystem.En viktig slutsats från projektet är att tvåledsramar används mycket mer sällan än fackverk/balk/pelar-system som stomsystem i lätta hallbyggnader i Sverige på grund av att kostnaderna blir mycket högre med tvåledsramar och att det är ett mer komplicerat system i beräkningsarbetet. De viktigaste slutsatserna från jämförelsestudien går att sammafatta som följande: Tvåledsramar är dyrare att använda. Tvåledsramar är ett mer komplicerat system beräkningsmässigt. Traditionen av att använda tvåledsramar finns inte och därför används inte systemet.

Förväntningar på kompetens hos specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård

Syfte: Denna studie undersöker uppfattningar och förväntningar på den specialistutbildadesjuksköterskan från övriga professioner inom det psykiatriska teamet.Metod: Strukturerad kvalitativ och kvantitativ enkätstudie utförd på två öppna psykiatriskakliniker. Data analyserades med en deskriptiv ansats.Resultat: Resultatet visade att knappt 50 procent av respondenterna uppger sig veta vad somskiljer i formell kompetens mellan en specialistutbildad och en grundutbildad sjuksköterska.Ändå uppger samtliga respondenter att det är viktigt att det finns specialistutbildadesjuksköterskor på arbetsplatsen. Nästa alla förväntar sig att den specialistutbildadesjuksköterskan har högre kompetens än den grundutbildade. Den ökade kompetens somförväntades gällde psykiatriska sjukdomar/diagnoser samt läkemedel. Inga skillnader iarbetsuppgifter rapporterades mellan den specialist- och den grundutbildade sjuksköterskan.En osäkerhet kring specialistsjuksköterskans roll och kompetens finns både utifrån och frånsjuksköterskan själv.Slutsats: För att särskilja arbetsuppgifter mellan grundutbildade och specialistutbildadesjuksköterskor bör kännedomen om skillnaderna klargöras menar författarna. För omverksamheten inte känner till kompetensen, uppskattas den inte och därmed används intekompetensen i det kliniska arbetet.Vidare behöver ett förtydligande göras av vilken kompetens som behövs i det kliniska arbetet.

Vårdpersonalens kunskapsläge i hjärtlungräddning samt följsamhet till det svenska hjärtlungräddningsregistret på ett länssjukhus i Mellansverige : En kvantitativ tvärsnittsstudie

Syfte: Att kartlägga vårdpersonalens kunskapsläge samt utbildningsfrekvens i hjärtlungräddning på ett länssjukhus i Mellansverige, samt beskriva följsamheten till att registrera behandlade hjärtstopp till det svenska hjärt-lungräddningsregistret. Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats bestående av 177 respondenter samt även som en retrospektiv observationsstudie. Huvudresultat: Enskilda personer svarade rätt på alla kunskapsfrågorna men som grupp fanns det brister i kunskapen i hjärtlungräddning. Då man jämförde vårdpersonalens kunskap påvisades att i fyra av sju kunskapsfrågor fanns en signifikant skillnad i kunskap mellan den vårdpersonal som har mer regelbunden utbildning, än den som har mindre. De som hade mer regelbunden utbildning hade flera rätt. En signifikant skillnad påvisades även beroende på när man hade haft sin senaste HLR-utbildning, där de som haft sin utbildning nyligen hade flera rätt. Följsamheten hos vårdpersonalen till att registrera patienter som behandlats för hjärtstopp på sjukhus till det svenska hjärt-lungräddningsregistret, kan sammanfattas med att det brister i rapporteringen. Konklusion: Det är viktigt att skapa förutsättningar för frekventa utbildningar till vårdpersonal för att öka kunskap och beredskap i hjärt- och lungräddning, vilket även kan ses som ett kvalitetssäkringsarbete. Ett förbättringsarbete är nödvändigt för att förbättra följsamheten till registreringen.

Skoterturismen och utvecklingen i Funäsdalsfjällen : En uppföljning av projektet "Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen"

Projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen” pågick under 1999-2001 och har både nationellt och internationellt omskrivits som ett lyckosamt och banbrytande projekt med målsättning att utveckla skoterturism i den svenska fjällvärlden utan att konflikter och störningar uppstår som kan försämra förutsättningarna för andra turismgrenar i området. Syftet med denna rapport är att redovisa resultaten från en uppföljningsstudie av projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdals¬fjällen”. Projektets olika delmål har följts upp dels via en enkätstudie riktad till ett urval av skoter- och turskidåkare som besökt Funäsdalsfjällen, dels via ett antal djupintervjuer med företrädare för de olika lokala intressegrupperna. Dessutom har skoterturismens effekter på den lokala ekonomin specialstuderas inom ramen för ett examensarbete. Vi bedömer att projektet har varit lyckat och uppfyllt de målsättningar som satts upp för projektets verksamhet på kort sikt. En viktig förklaring till detta har varit projektets utgångspunkt i konsensusbeslut. Från intervjustudien blir det tydligt att de olika grupperna av aktörer och intressenter har olika syn på hur utvecklingen i Funäsdalsfjällen ska se ut på lång sikt. Vissa vill exempelvis fortsätta att utveckla skoterturismen medan andra anser att gränsen för skoteråkningens påverkan i området är nådd. För fortsatt hållbar utveckling i området är det sannolikt mycket viktigt att alla intressegrupper fortsätter att delta i arbetet med att utveckla Funäsdalfjällen.

Barn i missbrukarfamiljer – Överlevnadsstrategier

Barn till missbrukare sägs ha olika överlevnadsstrategier för att klara sin svåra situation. Det är viktigt att den roll som barnet utvecklat för att överleva inte permanentas och att barnet får hjälp att hitta andra vägar att lösa sin svåra situation på. Att ha förståelse och kunskap om hur det är att vara barn i en familj där någon av föräldrarna sitter fast i ett alkoholmissbruk är en nödvändig förutsättning för att arbeta professionellt med barn till alkoholister. Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av barnens beteendemönster och de faktorer som kan påverka dessa i missbruksfamiljer. Denna studie är en kvantitativ enkätstudie där den huvudsakliga undersökningspopulationen bestått av föräldrar till barn som har missbruksproblem i sin närhet. Det finns gruppverksamheter för barn och ungdomar som har missbrukande föräldrar och genom kontakter med ett flertal av dessa verksamheter har enkäterna nått fram till undersökningspersonerna. De har frivilligt tagit emot enkäter och anonymt svarat på frågor om sina barn. De gruppansvariga samlade in de ifyllda enkäterna och återsände dem till Mittuniversitetet. Enkäterna sammanställdes sedan med tidigare forskning kring överlevnadsstrategier och roller som grund. Skalor konstruerades för att mäta beteendemönster. Med hjälp av dessa gjordes en uppdelning i grupperna hjälten, rebellen, tapetblomman, clownen och kelgrisen, efter hur barnen motsvarar de klassiskt beskrivna rollerna. Försök gjordes att förklara barnens beteenden utifrån familjens och barnets situation. Variansanalysen som gjordes visade att de beskrivna rollerna inte förklarades av några av de undersökta variablerna, alltså inte heller av missbruket eller andra stressfaktorer såsom negativt familjeklimat eller externa konflikter. Analysen ger alltså dåligt stöd för att rollerna till påtaglig del kan förklaras utifrån familjeproblemen.

Kvinnligt och manligt på sociala medier : En kvantitativ studie om medieanvändning och negativa känslor

In the present study the use and experience of using social media was examined in men and women in order to evaluate a possible relationship to gender. Particular emphasis was placed upon negative emotions. A questionnaire was constructed and submitted via Facebook by an online survey. There were 61 women and 50 men who completed the questionnaire. It was found that women and men used social media similarly with regard to frequency and the kind of social media they approached. Both genders used social media on a daily basis and both had profiles on the most popular social network sites as Facebook, Instagram, YouTube and Snapchat. The main purpose for using social media was to maintain already established friend relationships and to take part of other peoples content. A majority of the women but not the men used blogs, whereas a majority of the men but not the women used Twitter more frequently. The study also indicated a sex difference concerning the contents they took part of in the social media. More women took part of content that was related to a female stereotypic image whereas more men took part of content that was related to a male stereotypic image. There was no gender difference concerning contents such as fashion, entertainment, humour, news or politics. In the women there was a significant relationship between the use of social media and negative emotions. However, in the men, such a relationship was not found. The results indicate that more women tend to experience negative emotions when active on social media. More women experienced life as meaningless and boring, as well as stress after consuming contents in social media. They also did compare their life with others on social media leaving them with negative feelings. Such relationships could not be found in the men. In conclusion the present study indicated that for many aspects the use of social media is similar in women and men. However there seems to be a difference with regard to the experience of negative emotions in relation to the use of social media in women but not in men.