Vad kännetecknar bra matematikundervisning? : En undersökning om uppfattningar blandelever i årskurs 2 och årskurs 5 och deras lärare

I detta arbete presenteras faktorer som uppfattas som kännetecken för bra matematikundervisning. Syftet är att få kunskap om vilka uppfattningar elever och lärare har om vad som kännetecknar bra matematikundervisning på en skola som är i slutskedet av ett matematikprojekt. Syftet är också att få kunskap om det finns skillnader i vad elever i de tidiga skolåren och deras lärare anser kännetecknar bra matematikundervisning. Studien är uppdelad i två delar, dels en enkätundersökningbland elever, en kvantitativ studie med så kallade attitydfrågor, dels intervjuer med lärare utformade som en kvalitativ studie, med öppna frågor. Studien genomfördes med elever i årskurs 2 och årskurs 5 och deras matematiklärare. Data har bearbetats och analyserats och resultatet av attitydfrågorna redovisas med hjälp av stapeldiagram . Resultat av intervjuer presenteras i beskrivande text. I studien deltog 43 elever i åk 2, 48 elever i åk 5, samt två lärare.Tydligast framkommer i resultatet elevernas uppfattning att bra matematikundervisning kännetecknas av att det är tyst i klassrummet. Resultatet tyder på att lärarna uppfattar arbetsro som viktigt, men de anser inte att det måste vara helt tyst och att vissa delar kräver samtal och samarbete. Det finns också faktorer som lärare anser vara kännetecken på bra matematikundervisning, bland annat de tillfällen då läraren får tillfälle att samtala med eleven och denne plötsligt förstår.

Samspelet mellan närliggande och övergripande syften i undervisningen : Lärare och elevers undersökande arbetssätt i naturvetenskap i årskurs 2-3

Undersökningens syfte är att analysera, beskriva och få kunskap om hur ett undersökande arbetssätt i naturvetenskap i årskurs 2-3 kan bidra till elevers lärande samt hur lärares arbetssätt kan bidra till att elevers undersökande arbetssätt knyts till undervisningens övergripande syfte. Studien tar sin utgångspunkt i elevers och lärares arbete med skolutvecklingsprojektet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) inom temat jord. Undersökningen är en kvalitativ studie där metoderna är intervju och observation. Intervjuerna antecknades och spelades in, medan observationerna endast antecknades. Resultatet bygger på samtalen under intervjuer samt det elever och lärare gör och samtalar om på lektionerna. Materialet renskrevs och bearbetades och utvalda delar från ljudupptagningarna transkriberades. Resultatet visar att lärarnas övergripande syfte med undervisningen i undersökningen är att lära eleverna ”Se hela förlopp” och ”Ställa hypoteser och undersöka”. Lärarna använder sig i undervisningen av de närliggande syftena ”Plantera ärtor i rör”, ”Gissa vad de tror kommer att hända i rören”, ”Repetera och dokumentera planteringen av ärtorna i olika jordarter”, ”Sköta om komposten”, ”Att repetera vad de gjort tidigare”, ”Gissa i vilken jordart som det växt bäst” och ”Diskutera och dokumentera resultatet” för att uppnå de övergripande syftena. Undersökningen visar också på samspelet mellan de närliggande och övergripande syftena. Lärarnas sätt att arbeta för att uppnå dessa syften är att ställa öppna frågor, ge exempel, förklara, jämföra, föra diskussionen framåt och repetera. Ett undersökande arbetssätt, där NTA står i fokus, bidrar till elevers lärande och uppfyller väl de övergripande syften lärarna har med undervisningen, men också syftet med undervisningen enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11.

Att arbeta med begreppsförståelse i naturvetenskapsundervisning : En studie om hur lärare i årskurs 2-4 arbetar med naturvetenskapliga begrepp

Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare anger att de arbetar med att skapa begreppsbildning inom NO-ämnena för elever i årskurs 2-4, hur man arbetar för att eleverna ska anamma och förstå begrepp som bearbetas i undervisningen. Studien har genomförts med 8 pedagoger, varav 2 arbetar i årskurs 2, 2 som arbetar i årskurs 3, 3 lärare som arbetar i årskurs 4 och en lärare som arbetar i årskurs 1-3. Tanken med studien var att som blivande lärare i NO-ämnena få ta del av lärares goda exempel på hur begreppsförståelse skapas. Resultatet visar att samtliga lärare har många goda exempel på metoder för att arbeta med begreppsbildning men att alla metoder inte används av alla lärare. Samtliga lärare belyser vikten av kommunikation i begreppsbildningen och att det är något som måste ske kontinuerligt i undervisningen.

Fyra lärare om könsskillnader och framgång i skolan : Varför ges flickor i högre grad än pojkar ett högre kursbetygjämfört med nationellt provbetyg i engelska 5 och engelska 6?

Flickor har under de senaste decennierna presterat bättre än pojkar i den svenska skolan. Attflickornas studieresultat har förbättrats skall naturligtvis ses som en framgång; samtidigt måstelikvärdigheten och jämställdheten i skolan värnas och pojkarnas sämre resultat tas på allvar. Härhar de nationella proven i skolan betydelse eftersom huvudsyftet med dessa är att just stödja enlikvärdig bedömning och betygssättning i den svenska skolan. Dock konstaterar Skolverket attflickor i högre utsträckning än pojkar får ett högre kursbetyg jämfört med det betyg de fick på detnationella provet i samma kurs. För ämnet engelska i gymnasiet så gäller även samma negativaförhållande för pojkarna när det gäller avvikelse som ger ett lägre kursbetyg än provbetyg, det villsäga pojkar får i högre utsträckning än flickor ett lägre kursbetyg jämfört med provbetyget församma kurs.Syftet med uppsatsen är att svara på frågeställningarna (1) Vilka orsaker anger mina respondentertill att det slutliga kursbetyget kan avvika från provbetyget? samt (2) Hur beskriverrespondenterna att dessa avvikelser är kopplade till elevernas kön?För att besvara ovan frågor har en mindre kvalitativ studie genomförts där fyra engelskalärare pågymnasiet har intervjuats. I bakgrunden redogörs för hur flickors och pojkars studieprestationsett ut historiskt, hur bedömningen av ämnet engelska sker samt skillnader i betygssättningmellan nationellt prov och kurs gällande engelska 5 och engelska 6. Det teoretiska perspektivetgrundar sig på tidigare forskning kring könsskillnader relaterat till studieprestation med fokus påflickors och pojkars beteenden samt attityder. Teorin är uppdelat i områdena ansträngning,motivation, förväntningar, självförtroende och stress.Resultatet visar att de intervjuade lärarna upplever att skillnaderna i flickors och pojkarsstudieprestationer är i linje med vad forskning gällande det teoretiska perspektivet visat. Dessakönsskillnader, kopplat till att nationellt prov och kurs mäter olika förmågor och även betygssättsefter olika riktlinjer, är tillsammans möjliga påverkansfaktorer till att flickor i högre utsträckningän pojkar får ett högre kursbetyg jämfört med det betyg de skrev på det nationella provet.

Lärare samtalar om sin läs- och skrivundervisning : Fokusgruppssamtal som arena för kritisk självprövning?

Studien Lärare samtalar om sin läs- och skrivundervisning. – Fokusgruppssamtal som arena för kritisk självprövning? har tagit avstamp i en kartläggning av svenskämnets läs- och skrivutveckling som genomfördes i en mellansvensk kommun, vårterminen 2011. Syftet med studien är att belysa och kritiskt granska hur lärare talar om sin undervisning när det gäller arbetet med elevers läs- och skrivutveckling med särskilt fokus på elever som kan vara i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling. För att lärare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes fokusgruppssamtal för insamlande av empirin. Studien är av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats som utgångspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv. Det lärarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling, och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrån följande kategorier: 1. Förebyggande arbete 2. Lärarkompetensens betydelse i arbetet med elevers läs- och skrivutveckling 3. Läs- och skrivundervisning och uppföljning av elevers läs- och skrivutveckling 4. Kompensera i undervisningen Resultatet av studien visar att lärarna i fokusgruppssamtalen till största delen samtalade om vad som var viktigt i arbetet med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling. Lärarna lyckades i mycket liten utsträckning verbalisera hur en undervisning, som tar hänsyn till allt det som lärarna i samtalen uttryckte som viktiga aspekter i läs- och skrivundervisningen verkligen gestaltade sig i vardagsarbetet med eleverna. När det gäller arbetet med att utveckla elevers läsförståelse och att kompensera i läs- och skrivundervisningen för att alla elever ska få det stöd de behöver för att utvecklas så långt som möjligt i sin läs- och skrivutveckling gavs några få konkreta exempel från lärares undervisning på hur läsundervisningen kunde gestaltas i praktiken. Det överraskade mig att inte fler lärare verbaliserade och gav exempel från sin undervisning på hur de konkret arbetar i sin vardag med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling, med särskilt fokus på elever som kan vara i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling. 3

Lärares syn på laborativt material i matematikundervisningen : en intervjustudie med sju lärare i årskurs 1-3

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare ser på och använder laborativt material i matematikundervisningen. För att svara på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer gjorts med sju lärare som undervisar i årskurs 1-3. Observationer har också gjorts för att se vilka laborativa material som finns och hur de används av lärare och elever. Analys av intervjuerna visar att lärarna i första hand nämner plockmaterial i intervjuerna. Andra material som är vanligt förekommande enligt både intervjuer och observationer är vardagens material (pengar) och skolans laborativa material (centicuber). Lärare berättar att det laborativa materialet används i så gott som alla områden i matematik. Enligt observationer och intervjuer förekommer laborativt material främst i området taluppfattning och tals användning. Av resultatet framkommer också lärares syn på de laborativa materialens betydelse för elevers lärande, både möjligheter och vilka hinder som kan uppstå i arbetet med laborativa material lyfts fram. Lärare menar att det laborativa materialet används för att tydliggöra och för att hjälpa och stödja eleverna i deras matematikutveckling. Hinder som kan uppstå är att eleverna inte förstår innebörden med det laborativa materialet och istället leker med det eller fastnar i det. Virtuellt material som exempelvis surfplattor och datorer används inte så mycket i matematikundervisningen. Enligt de intervjuade lärarna kan surfplattor bli ett hinder för elevernas lärande eftersom elever gärna undersöker andra applikationer än de som rör matematik. Resultatet visar också hur lärarna ser på det laborativa materialet kopplat till förmågorna i Lgr 11, vissa tror att de kan uppnås lättare medan andra menar att man som lärare har en plan för hur förmågorna ska uppnås och då spelar det ingen roll om man använder laborativt material i undervisningen eller inte. 

Är skolan en garderob? : Heteroprivilegier i läraryrket, heteronormens internalisering hos unga lärare och etiska paradoxer i värdegrundsarbetet

Den empiriska grunden till detta examensarbete är kvalitativa djupintervjuer av semistrukturerad karaktär med två unga manliga homosexuella gymnasielärare. Det som undersöks är deras syn på heteronormen och hur den påverkar deras yrkesutövning och möjlighet att realisera skolans värdegrundsuppdrag när det kommer till talet om sexualitet. Intervjuerna analyseras med hjälp av hermeneutiska och fenomenologiska ad hoc-metoder och diskuteras gentemot queerteoretiska antaganden om det heterosexuellas kulturella dominans och tystnadens centrala funktion för att upprätthålla det heteronormativa förtrycket. Resultatet är ett flertal paradoxer där de intervjuade lärarna säger sig vilja motarbeta heteronormen men där de, medvetet eller inte, själva tycks ha internaliserat heteronormen och upprätthåller den genom att välja tystnaden. I arbetet diskuteras vilka implikationer detta kan ha för läraryrket, värdegrundsarbetet och utbildningskvaliteten

Språkutvecklande arbetssätt : En intervjustudie av lärare i natur- ochsamhällsvetenskapliga ämnen i år 7-9

Syftet var att undersöka vilket språkligt ansvar lärare i natur- ochsamhällsvetenskapliga ämnen tar i undervisningen, och i vilken utsträckning,samt vilka språkutvecklande arbetssätt som de använder sig av. Informanterna,sju till antalet, som deltog i den kvalitativa intervjubaserade undersökningen ärverksamma behöriga lärare i natur- respektive samhällsvetenskap i år 7-9 vid ensvensk skola.Resultaten som framkom visar att lärarna i undersökningen anser att de arbetarspråkutvecklande i stor omfattning men samtidigt att de inte räcker till förelevernas behov. De arbetssätt som lärarna använder sig av har de själva arbetatfram men de uppger att de saknar fortbildning i arbetssätt som enligt forskningantas gynna elevernas lärande. Språkutvecklande arbetsätt som lärarna användersig av är: praktisk tillämpning och vardaglig anknytning till ämnet,ämnesordlistor, begrepp och resonemang förklaras, hjälpmeningar för att fåigång och stötta skrivandet, hjälp med att formulera skriftligt och genom attutgå från vardagsspråk och utveckla till skolspråk.

Vilka faktorer påverkar användningen av den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisningen enligt lärare? : En intervjustudie med sex lärare i årskurs 1-5

Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares erfarenheter av och uppfattningar om att använda den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisning samt hur den påverkar elevers lärande i matematik. Studien visar att skrivtavlan används huvudsakligen som ett demonstrationsverktyg för läraren vid exempelvis genomgångar och repetition. Den tillhörande dokumentkameran används flitigt. Skrivtavlan används också för att visa film och TV-program och ibland för att söka på internet. Eleverna interagerar med skrivtavlan när de till exempel löser uppgifter i matematik. Detta sker både enskilt och i par. Interaktion mellan elev och skrivtavlan sker även då surfplattor kopplas upp mot skrivtavlan. Det är vanligt att eleverna redovisar arbeten med hjälp av skrivtavlan. De faktorer som skapar möjligheter till användning är skrivtavlans unika egenskaper och ”Det får igång eleverna”. Skrivtavlans unika egenskaper innebär till exempel funktionen som gör det enkelt att spara och plocka fram sparade dokument samt enkelheten i att snabbt byta aktivitet. Citatet ”Det får igång eleverna” avser skrivtavlans påverkan på elevers delaktighet och fokus, faktorer som upplevs öka när skrivtavlan involveras i undervisningen. De faktorer som upplevs som hinder är lärarens kunskap om verktyget och tekniska problem. Tiden är ett hinder för lärarnas egen kunskapsinhämtning men kan också verka som möjlighet då tid kan skapas för enskilda elever när skrivtavlan används i ett stationssystem i undervisningen.

Emotioner och värdegrundsarbete : Om lärare, fostran och elever i en mångkulturell skola

This thesis explores aspects of teachers’ obligation to implement and discuss what are referred to in the Swedish national school curricula as “fundamental values” (“värdegrunden” in Swedish). The aim is to describe and analyze dilemmas in interpretations of and teachers’ work with these fundamental values. Four questions are related to this aim. The first addresses difficulties discussed in conversations between seven upper secondary teachers, during nine meetings over the course of one year. In these conversations the teachers reflected upon how to interpret the fundamental values in relation to their daily practice. The second question focuses on the considerable diversity of Swedish schools and examines the work of the teachers through a perspective of intersectionality. The third question concerns how Martha Nussbaum’s theory of emotions as judgments of value could be used for an understanding of the identified dilemmas. The fourth question focuses on ways in which the participating teachers’ discussions may contribute to a wider discussion about possible aims and circumstances of teachers’ work with the fundamental values. Chapter 2 introduces the theoretical framework of the study, Martha Nussbaum’s (2001) ethical thinking on emotions as judgments of value. She argues that emotions have four common cognitive components. They have (1) external objects, and are directed towards these objects. They are (2) intentional, reflecting a person’s particular point of view, his or her special way of beholding the object, and (3) consist of judgments, i.e. views of how things in the world are. According to Nussbaum’s Aristotelian ethics, emotions also (4) mirror the individual’s vision of what a good human life is like, and the vulnerability of it. The concept of eudaimonia, a fulfilled or flourishing life, is central. Chapter 3 focuses on ideas of ethnicity, and on the specific obligation mentioned in the curriculum of counteracting xenophobia and intolerance in a multicultural society. Chapter 4 discusses various aspects of the teachers’ thoughts on religiosity within Swedish society (often depicted as one of most secular in the world) and within the educational system that is non-denominational. Chapter 5 draws attention to different ways in which the teachers view and teach pupils about sexual orientation. Chapter 6 presents conclusions on potential advantages of and challenges involved in Nussbaum’s Aristotelian theory of emotions, when applied to teachers’ views of and practical work with the fundamental values described in the curriculum. One advantage is that emotions may be intellectually scrutinized and morally assessed, on grounds that are known beforehand and discussed in a democratic process. The non-productive division between emotions, on the one hand, and intellectual and moral capabilities, on the other, is transcended by Nussbaum’s theory. An important challenge is to reflect upon when to discuss the cognitive content of pupils’ emotions, and when it is appropriate to state what is right or wrong, and try to influence pupils accordingly. Keywords: Emotions, vulnerability, values education, religious education, teaching, Martha Nussbaum, ethnicity, religion, sexual orientation.

Litteraturens roll för läsförståelsen : En kvalitativ intervjustudie om hur lärare involverar elevers intresse och erfarenheter i undervisningen

Bakgrund: Enligt den nuvarande läroplanen och skollagen ska undervisningen i skolan utgå från elevernas bakgrund och tidigare erfarenheter, samt ge en livslång lust att lära. I kursplanen för svenska står att elevernas intresse för att läsa ska stimuleras och att de i årskurs 3 ska ha utvecklat en grundläggande läsförståelse. Syfte: Syftet med denna undersökning är att få en inblick i verksamma lärares arbete med och kring litteratur som utgår från elevers intressen och erfarenheter för att utveckla elevernas läsförståelse. Metod: Metoden för arbetet har en kvalitativ ansats och använder kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Som analysmetod av det insamlade datamaterialet användes fenomenografi. Resultat: Resultatet visar att de intervjuade lärarna inte alltid arbetar med att involvera litteratur som utgår från elevers intressen och erfarenheter för att utveckla elevernas läsförståelse. Det beror dels på svårigheter att finna material som passar varje enskild elev och dels på att de inte satt sig in varje enskild elevs intressen och erfarenheter. Men resultatet visar också på lärare som anser det vara viktigt att vara insatt i elevernas intressen och erfarenheter och som brukar försöka involvera dessa så mycket som möjligt. Slutsats: En undervisning som handlar om sådant som eleverna finner intressant och motiverande gör att eleverna får en större möjlighet att få en egen lust och vilja att fortsätta utvecklingen av läsförmågan och läsförståelsen.

Läsundervisningens organisation i grundskolans tidiga årskurser : En systematisk litteraturstudie om hur lärare i årskurserna F-3 arbetar för att utveckla elevers läsförmåga.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur F-3 lärare organiserar och bedriverden tidiga läsundervisningen samt undersöka vilka faktorer som verkar påverkaundervisningen och dess innehåll. Metoden för arbetet är en systematisk litteraturstudie därtidigare empiriska forskningar har analyserats och presenterats. Litteraturen söktes genomsöktjänster och databaser tillgängliga via Högskolan Dalarnas bibliotek i form av LIBRISoch SUMMON. Resultatet visar att lärare ser avkodning och läsförståelse som viktiga delardå eleverna ska utveckla en god läsförmåga. Hur lärarna organiserar den tidigaläsundervisningen ser dock ut på olika sätt. Några olika läsinlärningsteorier speglas ilärarnas sätt att bedriva undervisningen men den främsta metoden verkar dock vara dentraditionella ljudningsmetoden där eleverna i ett tidigt stadium lär sig ords enskildabeståndsdelar. Något som verkar vara generellt i skolorna är att många lärare anordnartidiga läsförberedande aktiviteter för de yngre eleverna där de får möta skriftspråket ilekfulla former. Lärarens kunskaper inom läsinlärningsområdet visas vara en avgörandefaktor för den tidiga läsundervisningen och barnens utveckling av en god läsförmåga.