Den vårdande och helande bilden: möten med bildkonst i vårdandets värld

Denna vårdvetenskapliga avhandling syftar till att avtäcka och belysa en vårdande och helande dimension vid existentiellt lidande patienters möten med bildkonst inom vårdkontext. Kunskapssökandet sker i två studier. Den första (studie I) är en ikonografi sk tolkning av konstnären Matthias Grünewalds (ca 1460–1528) senmedeltida altarskåpsmålningar. I studien uttolkas lidandets uttryck och narrativa budskap samt symboliska gestaltningar av vårdande och helande i valda delar av detta s.k. Isenheimaltares bildprogram. Tolkningen utgår från rekonstruktionen av altarskåpets ursprungskontext, det medeltida Isenheimklostret, där svårt sjuka och döende patienter vårdades. I studie två (II) fortsätter sökandet i den moderna hospicevårdens kontext med hjälp av en kvalitativ intervjustudie som utforskar patienters meningsskapande vid möten med självvald bildkonst (oljemålningar och akvareller av fi nländska konstnärer som donerats till det sjukhus där intervjustudien gjordes). Forskningsansatsen är inspirerad av Hans-Georg Gadamers (1901–2002) hermeneutik. Vidare används några nyare tolkningsteoretiska ansatser inom bildkonstens område. Forskningens tolkningsresultat visar att bildkonsten har potentialer såväl på ett miljöestetiskt plan som på en djupare individuell symbolnivå. Som designkomponent i vårdmiljöns rumsliga gestaltning bygger bildkonsten in estetiska, etiska och andliga kvaliteter utifrån tidsmässiga och kulturella koder. I den medeltida klostervårdens kontext sammanföll bildkonstens dekorativa betydelse med andliga och helande syften. När det gäller självvalda konstverk i den moderna vårdkontexten bidrar de till det enskilda patientrummets atmosfär på ett unikt sätt utifrån patientens personlighet och behov. På en fördjupad mötesnivå, i samspel med bildens symboliska funktion, sker en inlevelsemässig förfl yttning in i bildens värld. Betraktarens inlevelse aktiveras till en transcenderande rörelse som går bortom det faktiska rummets och den reella tidens gränser. Vid resor i konstens bildvärld spelas minnesvärda händelser upp från det förgångna, men även framtiden kommer betraktaren till mötes. I en existentiell livssituation söker människan i konstverkets bildinnehåll efter symbolisk mening som kan ge svar på lidandets frågor. Bilderna iscensätter då helande motbilder som utgör korrektiv i symboliska former när olika existentiella förluster hotar. När livet förbleknats av sjukdom besvarar bildvärlden den lidandes blick med lysande violer som blommar upp, ger livskraft och bekräftar personens värdighet mitt i det förvissnande människolivet. När ångest och otrygghet nalkas inbjuds betraktaren till besök i landskap som utvidgar sjukhusrummets väggar mot hemgårdens trygghet. Där livet hotas av förgänglighet tar bildvärlden människan med sig till naturens eviga återfödelse. Upplevelsen av att vara delaktig i ett större och heligt sammanhang öppnar vägen ut ur lidandets avskurenhet. I medeltidens vårdkontext erbjöd den sakrala bilden en kollektiv och helande Symbolon som genom sin representationskraft synliggjorde det osynliga. Vid bildmöten i den moderna hospicevårdens kontext var det naturteman som gläntade på dörren till ”det hemliga rummet i djupet av hjärtat”. Forskningen antyder att även om meningsskapandet i ett bildmöte är avhängigt tidsepok, betraktarens förförståelse och kulturella kontext samt typen av bilder kan bildsymboliken, generellt förstådd som den saknade formen eller det saknade livssammanhanget, framvisa en helande och hoppingivande ordning i lidandets kaos.

A practical approach to goal modelling for time-constrained projects

Goal modelling is a well known rigorous method for analysing problem rationale and developing requirements. Under the pressures typical of time-constrained projects its benefits are not accessible. This is because of the effort and time needed to create the graph and because reading the results can be difficult owing to the effects of crosscutting concerns. Here we introduce an adaptation of KAOS to meet the needs of rapid turn around and clarity. The main aim is to help the stakeholders gain an insight into the larger issues that might be overlooked if they make a premature start into implementation. The method emphasises the use of obstacles, accepts under-refined goals and has new methods for managing crosscutting concerns and strategic decision making. It is expected to be of value to agile as well as traditional processes.

Mammors upplevelse av att drabbas av HELLP syndrom och samtidigt mista sitt väntade barn : En kvalitativ fallstudie

Bakgrund: Det finns begränsad kunskap om hur mammor upplever att drabbas av HELLP syndrom och samtidigt mista sitt väntade barn. Ytterligare kunskap kan bidra till ökad förståelse och leda till bättre vård. Syfte: Att beskriva mammors upplevelser av att drabbas av HELLP syndrom och samtidigt mista sitt väntade barn. Metod: En kvalitativ fallstudie med djupintervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien påvisade det kaos och den overklighetskänsla mammorna upplevde då insjuknandet och händelserna skedde i snabb takt. Det fanns ingen tid för reflektion, tillståndet var livshotande och en katastrofkänsla uppstod. Temat overkligt kaos formades. De svårt sjuka mammorna klarade inte att delta vid första omvårdnaden av sitt döda barn men kunde under vårdtiden vara tillsammans med barnet vid flera tillfällen vilket gav känslor av både glädje och sorg. Mammorna upplevde restsymtom av HELLP syndrom ett halvår efter händelsen. Slutsatser: Det snabba insjuknandet och händelseförloppet resulterade i ett overkligt kaos för mammorna. Det är viktigt att vårdpersonalen är tydliga i sin kommunikation och hela tiden närvarande hos mamman. Barnmorskan har en central roll i att hjälpa mammorna att möta och vara nära sitt döda barn så mycket som möjligt.

Zerfallspionenspektroskopie leichter Hyperkerne in der Elektroproduktion

Am Mainzer Mikrotron können Lambda-Hyperkerne in (e,e'K^+)-Reaktionen erzeugt werden. Durch den Nachweis des erzeugten Kaons im KAOS-Spektrometer lassen sich Reaktionen markieren, bei denen ein Hyperon erzeugt wurde. Die Spektroskopie geladener Pionen, die aus schwachen Zweikörperzerfällen leichter Hyperkerne stammen, erlaubt es die Bindungsenergie des Hyperons im Kern mit hoher Präzision zu bestimmen. Neben der direkten Produktion von Hyperkernen ist auch die Erzeugung durch die Fragmentierung eines hoch angeregten Kontinuumszustands möglich. Dadurch können unterschiedliche Hyperkerne in einem Experiment untersucht werden. Für die Spektroskopie der Zerfallspionen stehen hochauflösende Magnetspektrometer zur Verfügung. Um die Grundzustandsmasse der Hyperkerne aus dem Pionimpuls zu berechnen, ist es erforderlich, dass das Hyperfragment vor dem Zerfall im Target abgebremst wird. Basierend auf dem bekannten Wirkungsquerschnitt der elementaren Kaon-Photoproduktion wurde eine Berechnung der zu erwartenden Ereignisrate vorgenommen. Es wurde eine Monte-Carlo-Simulation entwickelt, die den Fragmentierungsprozess und das Abbremsen der Hyperfragmente im Target beinhaltet. Diese nutzt ein statistisches Aufbruchsmodell zur Beschreibung der Fragmentierung. Dieser Ansatz ermöglicht für Wasserstoff-4-Lambda-Hyperkerne eine Vorhersage der zu erwartenden Zählrate an Zerfallspionen. In einem Pilotexperiment im Jahr 2011 wurde erstmalig an MAMI der Nachweis von Hadronen mit dem KAOS-Spektrometer unter einem Streuwinkel von 0° demonstriert, und koinzident dazu Pionen nachgewiesen. Es zeigte sich, dass bedingt durch die hohen Untergrundraten von Positronen in KAOS eine eindeutige Identifizierung von Hyperkernen in dieser Konfiguration nicht möglich war. Basierend auf diesen Erkenntnissen wurde das KAOS-Spektrometer so modifiziert, dass es als dedizierter Kaonenmarkierer fungierte. Zu diesem Zweck wurde ein Absorber aus Blei im Spektrometer montiert, in dem Positronen durch Schauerbildung abgestoppt werden. Die Auswirkung eines solchen Absorbers wurde in einem Strahltest untersucht. Eine Simulation basierend auf Geant4 wurde entwickelt mittels derer der Aufbau von Absorber und Detektoren optimiert wurde, und die Vorhersagen über die Auswirkung auf die Datenqualität ermöglichte. Zusätzlich wurden mit der Simulation individuelle Rückrechnungsmatrizen für Kaonen, Pionen und Protonen erzeugt, die die Wechselwirkung der Teilchen mit der Bleiwand beinhalteten, und somit eine Korrektur der Auswirkungen ermöglichen. Mit dem verbesserten Aufbau wurde 2012 eine Produktionsstrahlzeit durchgeführt, wobei erfolgreich Kaonen unter 0° Streuwinkel koninzident mit Pionen aus schwachen Zerfällen detektiert werden konnten. Dabei konnte im Impulsspektrum der Zerfallspionen eine Überhöhung mit einer Signifikanz, die einem p-Wert von 2,5 x 10^-4 entspricht, festgestellt werden. Diese Ereignisse können aufgrund ihres Impulses, den Zerfällen von Wasserstoff-4-Lambda-Hyperkernen zugeordnet werden, wobei die Anzahl detektierter Pionen konsistent mit der berechneten Ausbeute ist.

Pian lei liu shu tong.

Mode of access: Internet.

Mödrar.

Hennes lära.--Kläderna.--Drömriket.--Tyngdens ande.--Barnahjärat.--Ur kaos.--Spökbarnen.--Lady Tiffany och verkligheten.--Bara en människa.

Kvinnors erfarenheter av att leva med gynekologisk cancer : - En litteratur studie

Introduktion: Gynekologisk cancer är ett samlingsbegrepp för de cancerformer som drabbar kvinnans reproduktionsorgan. De olika cancerformerna har olika symtom och härkomst och därför kan behandlingen skiljas. Behandlingarna kan ge en rad olika biverkningar och konsekvenser vilket ger individuella erfarenheter. Syftet: Litteraturstudiens syfte var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med gynekologisk cancer. Metod: Litteraturstudie grundad på Polit och Becks (2012) niostegsmodell med induktiv ansats. Databaser som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarna genomgick en kritisk granskning. Tio kvalitativa artiklar gick igenom kvalitetsgranskningen och svarade mot studiens syfte. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudteman: leva med förändringar, inre kamp mot känslomässigt kaos och personlig utveckling. Resultatet visar att kvinnors erfarenheter baserades på de förändringar som de tvingades genomgå. Det innebar att kvinnorna behövde anpassa sig vilket var en större utmaning än de kunde föreställa sig. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade att kvinnor hade både negativa och positiva erfarenheter av gynekologisk cancer. De huvudsakliga erfarenheterna som kvinnorna upplevt var leva med förändringar, kämpa mot ett känslomässigt kaos och personlig utveckling.