"Båda är vi fördömda - låt oss gå tillsammans!" : Att läsa Brott och straff i en kristen teologisk kontext

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att läsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, där jag ville undersöka om de två trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgångspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för föreställningar inom Gud-är-död-teologin med betoning på Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för föreställningar inom den rysk-ortodoxa teologin. Vidare formulerade jag frågan: Kan man läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjälp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus på Ruard Ganzevoorts användning av termen. Resultatet är att man faktiskt kan läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. Både Raskolnikov och Sonja har fått något i utbyte av varandra och sålunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare präglades av en övermänniskoteori och föreställningen om att Gud kanske inte finns, har påverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar. Han har börjat tro. Sonja har också genomgått en förändring. Mötet med Raskolnikov har lett till att hon har börjat betrakta verkligheten med ett realistiskt synsätt. Hon har även kommit till insikt om att lidandet är ett ofrånkomligt faktum. Resultatet av den teologiska föreningen leder till en ny sorts teologi, som jag valt att kalla hoppets teologi. En teologi som förenar föreställningar från båda trosinriktningar. 

”Vi kan vistas i samma rum men jag tänker inte prata med dig” : Religionskunskapslärares tolkning av begreppet tolerans samt dess betydelse och funktion i undervisningen

This is a qualitative interview study aiming to examine the concept of tolerance as it is a core value in the curriculum for the Swedish upper secondary school and high school. The concept of tolerance is linked to the subject of religious studies. A total of six teachers were interviewed regarding their understanding and interpretation of the concept, as well as its place in their teaching. The method of analysis was hermeneutic and the statements made by the teachers were further analyzed in the light of normcritical pedagogy and didactical awareness. The results show a diversified understanding of the concept, manifested in a broad scale of attitudes to it, ranging from negative to positive, though all were based on a reflective approach. This affected the teachers' tendency to include, or focus on, the concept of tolerance in their teaching, varying from active inclusion to exclusion. The discussion focuses on the differences and difficulties associated with acts of tolerance versus attitudes of tolerance. The teachers define religious studies as a subject with heavy focus on interpersonal relations. Acts of tolerance are therefore problematic as they are also acts of power between individuals and groups. This shows the didactical importance of discussing the concept of tolerance, mainly in relation to attitudes and acts, between teachers as well as in the classroom.

Fragm. lat. I 10 - Breviarium (Dom. V, VI, XXI-XXIII p.Pent.; Lesungen aus I Sm und Prv)

Trägerband: Inc. qu. 1231; Ms. Praed. 116; Vorbesitzer: Dominikanerkloster Frankfurt am Main

Annaes do Rio de Janeiro, contendo a descoberta e conquista deste paiz, a fundação de cidade com a história civil e ecclesiastica, até a chegada d'el-rei Dom João VI, além de noticias topographicas, zooligicas e botanicas.

Photo-offset. Rio, Secretário de Educação e Cultura.

Memoria constitucional e politica sobre o estado presente de Portugal, e do Brasil : dirigida a elRey o Senhor Dom João VI. e offerecida a sua alteza o principe real do Reino Unido de Portugal Brasil e Algarves, e regente do Brasil, /

Mode of access: Internet.

Dom João VI no Brazil, 1808-1821.

At head of title: Oliveira Lima.

Fragm. lat. I 45 - Epistolarium (Fer.V p.Dom.I Quadr., Fer.VI et Sabb. VI temp. Quadr.)

Trägerband: 'Questiones magistri Johannis Versoris super Metaphisicam... De generacione et corruptione Arestotilis'; Vorbesitzer: Dominikanerkloster Frankfurt am Main

Fragm. lat. VI 71 - Graduale (Fer.V p.Dom.II - Fer.II p.Dom.III in Quadr.)

Trägerband: Inc. qu. 1200 ; Vorbesitzer: Karmeliterkloster Frankfurt am Main

Fragm. lat. VI 81 - Missale (Dom.p.asc., Pent., Dom. in oct.Pent.)

Trägerband: Ms. lat. oct. 24; Ms. lat. oct. 25; Vorbesitzer: Johann Hartmann Beyer

Fragm. lat. VI 90 - Antiphonarium (Dom.IV adv. - Fer.II a.nat.Dni)

Trägerband: Ms. lat. oct. 17; Vorbesitzer: Georg Kellner; Johann Maximilian Zum Jungen

Fragm. lat. VI 72 - Breviarium (Dom. de passione; Decollatio Johannis bapt., Omn. ss.)

Trägerband: Inc. fol. 102 (Ausst. 122); Vorbesitzer: Karmeliterkloster Frankfurt am Main

Fragm. lat. X 15 - Breviarium (Fer. VI et Sabb. p. Dom. III in Quadr.; Dom. IV in Quadr.)

Trägerband: Inc. qu. 1139; Vorbesitzer: Dominikanerkloster Frankfurt am Main

”För att vi ska kunna vårda våra äldre, måste vi själva vara friska” : - Chefer- och medarbetares syn på friskvård- en kvalitativ studie inom en vård och omsorgsförvaltning.

2016-06-02

Vad ska vi göra med den psykosociala arbetsmiljön? : En undersökning av den psykosociala arbetsmiljön och hur vi kan arbeta för att förbättra den.

Denna uppsats baseras på en undersökning inom en global organisation. Syftet med undersökningen är att tydliggöra och beskriva en HR-avdelnings upplevelse av sin egen psykosociala arbetsmiljö. Utgångspunkten är att det finns givna faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Vidare syftar undersökningen till att motivera organisationen att arbeta vidare med detta. Teorin som dessa faktorer utgår från är att den psykosociala arbetsmiljön påverkas av för stor arbetsbelastning, bristande kontroll, brist på erkänsla, gemenskapen på arbetet, rollkonflikter och värderingskonflikter (Åsberg, Grape, Nygren, Rohde, Wahlberg, & Währborg, 2010; Thylefors, 2011). Även kompetens och möjligheten att påverka arbetsplatsen utgör faktorer (Wreder, 2007). Kunskap, kommunikation och ett gott ledarskap är grunden för att ha en fungerande psykosocial arbetsmiljö. Undersökningen grundas i en deduktiv ansats, där deltagarna inledningsvis skattar faktorer genom en kvantitativ enkät, för att några veckor senare diskutera faktorerna i kvalitativa fokusgrupper. Syftet med enkäten var att erhålla en anonym och individuell skattning av upplevelsen, medan syftet med fokusgrupperna var att erhålla en djupare information om upplevelsen och hur arbetstagarna upplever att den psykosociala arbetsmiljön kan förbättras. Resultatet tolkades utifrån teorin och flertalet faktorer hade potential att åtgärdas. För att kunna bedriva ett adekvat arbetsmiljöarbete är det viktigt för samtliga organisationer att identifiera dessa och arbeta med de faktorer som arbetstagarna upplever aktuella. Vidare är det viktigt att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön utifrån ett organisationsperspektiv, än endast det individuella perspektivet.