Samverkan Trafikförsörjningsprogram

Med stöd i Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket 2§ punkt 12 utgår vi ifrån att Trafikverket ska vara ett stöd i arbetet att utveckla ett effektivt och hållbart transportsystem utifrån ett trafikslagsövergripande synsätt i nära dialog med RKM för att skapa en långsiktig infrastrukturplanering, i det att Trafikverket ska stödja arbetet med att ta fram trafikförsörjningsprogrammen (TFP). Föreliggande rapport fokuserar på Trafikverkets roll i samverkan med de Regionala kollektivtrafikmyndigheterna.   För att närmare studera, utveckla och tydliggöra ramarna för trafikverkets stöd och ansvar för kollektivtrafikfrågor, använder vi i denna rapport en förståelseorienterad metod som bygger på att förstå och tolka den kontext som Trafikverket agerar i. Föreliggande text är en inventering av olika utformningar av kollektivtrafikmyndigheter i landet samt Trafikverkets olika Regionkontor. Fokus är i huvudsak riktad mot hur de är organiserade och hur de arbetar för att hantera olika frågor. Syftet är att med denna samlade kunskap se hur samverkansutmaningar har hanterats i olika lösningar och på så sätt öppna upp för ett ömsesidigt lärande och stärka förutsättningarna för samverkan.   Föreliggande studie visar att samverkan mellan kollektivtrafikmyndigheterna och Trafikverket inte är statisk utan en del i en dynamisk process som baseras på kunskap, personliga relationer och förtroende. Genom att få kunskap om den andra organisationen och skapa sig en förståelse om hur man kan samverka för att uppnå bättre effekter av sina satsningar skapas en grund för samarbete. Det är sedan genom personliga relationer som ett förtroende skapas mellan parterna och som fördjupar samarbetet. Ett samarbete likt den mellan Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheterna som varken är bundet till hierarkiska eller beroendemässiga parametrar kräver förtroende och relationella band mellan parterna för att fungera. Den kunskapsintegration som uppstår mellan organisationerna när man klarar av att länka och integrera människors kunskaper och färdigheter genom sina personliga relationer och organisatoriska processer bidrar till ökad organisatorisk kapacitet för respektive organisation. Samspelet mellan organisationerna bidrar till att respektive organisation på ett bättre sätt kan anpassa sig till föränderliga samhällsbehov och skapa interna strukturer som följer de förändrade behov som finns i samhället.

Through Eurocentric logics : The construction of difference in foreign news discourse on Venezuela

This study aims to explore the construction of difference in foreign news discourse on culturally similar but politically different non-Western subjects. Applying critical discourse analysis (CDA) together with a critique of Eurocentrism, the study examines difference in newspaper constructions of government supporters and oppositional groups in Venezuela. Discursive differences are evident in the strategies used for constructing the two groups with regard to political rationality and violence. Government supporters are associated with social justice, Venezuela’s poor, dogmatic behavior, and the use of political violence. The opposition, in contrast, is constructed as following a Western democratic rationale that stresses anti-authoritarianism. This group is primarily associated with victims of violence. While the opposition is conveyed as being compatible with Eurocentric values and practices, government supporters to great extent deviate from these norms. Such constructions serve to legitimize politico-ideological undercurrents of Eurocentrism, as the defense of liberalism.

Gymnasielärares skrivpraktiker : Skrivande som professionell handling i en digitaliserad skola

The aim of this thesis is to contribute to deeper knowledge about the writing practices of teachers in upper secondary school. Schools are under constant pressure to respond to the needs and expectations of an ever-changing society and political intentions. A major factor in this change which is taking place in schools is digitalization. Another factor is the adoption of new governing principles for schools involving management by goals and results, which brings increased demands for written documentation of teachers' work. In order to describe and problematize this development the thesis is based on a combination of Critical Discourse Analysis and New Literacy (Clark and Ivanič, 1997). The theoretical framework rests upon an understanding of writing as social action and the idea that texts both affect and are affected by the social environment. The empirical study focuses on twelve teachers and their writing practices, analyzed during week-long field visits over three years. The teachers' talk about their writing is used together with analyses of texts and images to investigate parts of teachers' writing which, according to the teachers, are considered complex and problematic. The findings indicate significant differences between the writing practices of the individual teachers, where each teacher has his or her own system of texts fulfilling different purposes. Despite these differences it is still possible to identify recurrent themes in the discursive conditions for teachers' writing: efficiency, reuse, authority, audit, relationships to addressees, and room to maneuver. The study illustrates possible dilemmas for teachers' writing at the intersection of teachers' professional responsibility and demands for accountability.

NGL-projekt vid Högskolan Dalarna : 1. Anneli Fjordevik intervjuas av Charlotte Lindgren

NGL-projekt vid Högskolan Dalarna inom språkavdelningen som handlar om informella internetbaserade lärmiljöer.

NGL-projekt vid Högskolan Dalarna : 2. Olga Mattsson intervjuas av Charlotte Lindgren

NGL-projekt vid Högskolan Dalarna inom språkavdelningen som handlar om webbaserade digitala prov.

NGL-projekt vid Högskolan Dalarna : 3. Rieko Saito intervjuas av Charlotte Lindgren

NGL-projekt vid Högskolan Dalarna inom språkavdelningen som handlar om pedagogiska metoder i nätbaserad språkundervisning.

Äldre invandrares från före detta Jugoslaviens förväntningar i mötet med sjuksköterskor i Sverige : -En kvalitativ intervjustudie

Dagens samhälle blir allt mer mångkulturellt. Det ställer högre krav på både omvårdnaden och sjuksköterskan. Sjuksköterskans eventuella brist på kompetens om kulturskillnader kan skapa kulturkrockar, missförstånd och felaktig omvårdnad. Syftet med studien var att undersöka vilka förväntningar äldre invandrare från förre detta Jugoslavien har i möten med sjuksköterskan i Sverige samt hur sjuksköterskans kompetens kan skiljas från undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Metod: Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och baseras på sex intervjuer med äldre invandrare som ursprungligen kom från fd. Jugoslavien. Personlig kontakt togs med informanterna om deltagande i undersökningen genom serbiska/bosniska/kroatiska/makedoniska. Författaren informerade om studien och att de som ville delta kontaktade författaren. Insamlat material analyserades systematiskt med innehållsanalys. Resultat: Det som framkom att de äldre invandrarna förväntade sig i mötet med sjuksköterskan presenteras i följande fem kategorier; Att få bekräftelse för uttalade behov; Empatisk kontakt; Kommunikation och dialog i mötet; Respekt för sina värderingar och syn på hälsa och Trygghet. Slutsatsen: omvårdnad av äldre patienter med en annan kulturell bakgrund kräver båda kulturell kompetens och professionellt förhållningssätt. Sjuksköterskan behöver kunna identifiera patientens vårdbehov och i detta fallet även övergå de språkliga barriärer och nå patienten och förstå deras behov.

Att vara kommunikativt låst : Professionellas berättande om (vanskliga) vårdrelationer

The aim of the article is to shed light on the social dynamic that characterizes communicative breakdowns. As a first stage, this has been explored through individual and group interviews with 34 healthcare professionals about situations where they claim there has been a communication breakdown. Based on the professionals’ testimonies, the research question was: how do professionals illustrate their experiences of communicative breakdowns? In terms of theory, the study draws upon an integrated approach to language and social interaction dynamics – for example how actors mediate positions and roles, but also present, negotiate and determine the course of action in patient cases. Findings show: (1) different degrees of severity in communicative breakdowns, and (2) that the professionals have developed and use both explicit and implicit strategies to handle ”delicate relationships” in this kind of interactions.

Knowledge and writing in school mathematics : a communicational approach

This thesis is about young students’ writing in school mathematics and the ways in which this writing is designed, interpreted and understood. Students’ communication can act as a source from which teachers can make inferences regarding students’ mathematical knowledge and understanding. In mathematics education previous research indicates that teachers assume that the process of interpreting and judging students’ writing is unproblematic. The relationship between what students’ write, and what they know or understand, is theoretical as well as empirical. In an era of increased focus on assessment and measurement in education it is necessary for teachers to know more about the relationship between communication and achievement. To add to this knowledge, the thesis has adopted a broad approach, and the thesis consists of four studies. The aim of these studies is to reach a deep understanding of writing in school mathematics. Such an understanding is dependent on examining different aspects of writing. The four studies together examine how the concept of communication is described in authoritative texts, how students’ writing is viewed by teachers and how students make use of different communicational resources in their writing. The results of the four studies indicate that students’ writing is more complex than is acknowledged by teachers and authoritative texts in mathematics education. Results point to a sophistication in students’ approach to the merging of the two functions of writing, writing for oneself and writing for others. Results also suggest that students attend, to various extents, to questions regarding how, what and for whom they are writing in school mathematics. The relationship between writing and achievement is dependent on students’ ability to have their writing reflect their knowledge and on teachers’ thorough knowledge of the different features of writing and their awareness of its complexity. From a communicational perspective the ability to communicate [in writing] in mathematics can and should be distinguished from other mathematical abilities. By acknowledging that mathematical communication integrates mathematical language and natural language, teachers have an opportunity to turn writing in mathematics into an object of learning. This offers teachers the potential to add to their assessment literacy and offers students the potential to develop their communicational ability in order to write in a way that better reflects their mathematical knowledge.

Varför väljer du bild? : En kvalitativ studie över elevers syn på bildämnet i årskurs 9 och årskurs 1 på gymnasiet

Den här studien syftar till att ta reda på vad elever i årskurs 9 och årskurs 1 på gymnasiet anser om bildämnet. Intresset för de olika åldrarna kommer av att eleverna i årskurs 9 läser bild som ett obligatoriskt ämne medan eleverna i årskurs 1 har gjort ett aktivt val för att läsa bild, och studien önskar att belysa eventuella skillnader i elevernas uppfattningar om bildämnet på grund av detta. Studiens utgångspunkt tar avstamp i det sociokulturella perspektivets syn på lärande, estetiska ämnens betydelse för identitetsskapande, skolans uppdrag genom läroplanernas övergripande syften och mål och elevers egna åsikter om ämnet. Genom dessa perspektiv presenteras bildämnets bakgrund i samhället och tidigare forskning inom området, vilket sedan ställs mot elevernas egna utsagor om bildämnets betydelse. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där eleverna har intervjuats i mindre grupper och har diskuterat och reflekterat över bildämnets betydelse. Resultatet visar att eleverna menar att bildämnet har störst betydelse som en kreativ paus bland annan undervisning, men att bildämnet också har en viss betydelse för annat lärande, personligt uttryck och som grundläggande kunskaper i framtiden.

Análisis de las sanciones internacionales en el marco del tratado de no proliferación nuclear. Estudio de caso: energía atómica en Irán (2006-2015)

El presente trabajo de Grado tiene como propósito examinar la incidencia de las sancionesinternacionales en el marco del régimen de no proliferación nuclear en el caso de Irán durante el periodo 2006-2015, teniendo en cuenta factores históricos de años anteriores. Se analiza y explica cómo las sanciones internacionales pueden ser una medida persuasiva por violar ciertos artículos del Tratado de no Proliferación Nuclear. Finalmente identifica y analiza los tipos de sanciones económicas, financieras y comerciales que los Estados y el Consejo de Seguridad de las Naciones Unidas le han impuesto a Irán, así como la manera en que estas han incidido en la esfera política iraní y mundial.

Papel de la comunidad internacional en la resocialización de niños soldados desvinculados del ejército de resistencia del señor en Uganda (2002-2013)

El objetivo de esta investigación diagnóstica es evaluar las acciones de la Comunidad Internacional en materia de resocialización de niños soldados desvinculados del Ejército de Resistencia del Señor (ERS) en Uganda durante el periodo de 2002 a 2013. Para ello, se hace un análisis de las causas de la existencia de niños soldados, donde se tiene en cuenta la evolución del concepto de la infancia y las particularidades que éste representa en el contexto africano. Así mismo, son analizados los alcances y limitaciones del modelo de asistencia humanitaria para la protección de la niñez enfatizando en los procesos de resocialización brindados a los niños desvinculados del ERS. Esto con el fin de evidenciar las limitaciones de la actuación de la Comunidad Internacional, y brindar una serie de recomendaciones para la implementación de programas de resocialización enfocados en la infancia.

El discurso del codesarrollo y la ideología poscolonial: La perpetuación de la migración desde África del Sahel hacia Francia

La cercanía geográfica y los vínculos históricos existentes entre Francia y África mantienen hasta la actualidad unas relaciones enmarcadas en un escenario de cooperación entre ambos. Sin embargo, el creciente número de migrantes de 1999 a 2013 desde las antiguas excolonias francesas, Malí y Senegal, llevó a Francia a impulsar una serie de herramientas para el codesarrollo, es decir, un conjunto de estrategias para que el migrante fuera un vector de desarrollo no solo para Francia sino para sus países de orígen. En ese sentido, este artículo pretende evaluar el codesarrollo como una herramienta discursiva de la política exterior francesa –a través del método de análisis del discurso de Teun van Dijk– en la cual ha prevalecido el poscolonialismo como una ideología que refleja una relación poder-conocimiento.