499 resultados para nordiska språk (namnforskning)
Resumo:
I seminariet samlades nordiska experter inom fltet fr att diskutera om de aktuella frgorna gllande administrativa sanktioner.
Resumo:
Ttulo del congreso: Multiculturalidad y norma policntrica: aplicaciones en el aula de ELE
Resumo:
SammanfattningHur gr lrare i praktiken som fr sina elever att anvnda engelska som arbetsspråk? Hur uppfattar elever detta? Vilken roll spelar lraren? Dessa frgor ville jag frska f svar p.Mitt syfte var att frska frst hur lrare skapar en lrandesituation dr eleverna anvnder engelska som arbetsspråk. Drfr skte jag upp en lrare som jag hade hrt lyckades med detta. Jag samlade in data genom att intervjua, observera, anteckna, videofilma och spela in p band. Lraren i studien engagerade sig mycket i eleverna och ingav respekt. Undervisningen var lrarstyrd och fljde samma upplgg. Lraren talade konsekvent engelska och tog tillvara mnga tillfllen till informella samtal med eleverna. Han uppmuntrade dem hela tiden att anvnda engelska som arbetsspråk. De ldre eleverna kom verens om ngon pfljd om de inte talade engelska. Eleverna uppskattade styrda samtalsvningar som innehll en informationslucka och deras engagemang var strst nr uppgiften knt an till personliga erfarenheter och tankar. Lroboksarbetet engagerade mindre men fungerade nd eftersom det fljdes upp av ett lxfrhr och en ordlek. Det gr att f eleverna att anvnda engelska som arbetsspråk, vilket eleverna i skolr 9 hvdade, men det r en lng process. Resultatet frn underskningen visar att relationen mellan lraren och eleverna sinsemellan r basen fr allt.
Resumo:
Syftet med uppsatsen r att visa p likheten mellan Dan Browns The Da Vinci Code och sagans struktur, aktrer och handling, samt att pvisa romanens didaktiska mjligheter. Utifrn Vladimir Propps sagoteori och Northrop Fryes arketyper och historiska kategorisering samt ett studium av populrromanens likheter med sagan utifrn Ulla Lundqvists underskning grs en strukturalistisk analys. Vidare har en mindre enktunderskning gjorts fr att skapa en uppfattning om hur en grupp elever p en gymnasieskolan uppfattat romanens didaktiska mjligheter. Resultatet visar att The Da Vinci Code innehller sagans struktur, med endast ngra f avvikelser frn den kronologiska ordningen, samt att romanens aktrer verrensstmmer med Propps teori och Fryes arketyper. Handlingen uppvisar tydliga inslag frn sagan, och verrensstmmer med de sagoelement som Lundqvists underskning visar, s som exempelvis dualism, magi, i verfrd bemrkelse, och ett lyckligt slut. Den didaktiska underskningen visar att eleverna uppfattar att romanen, trots kritiken kring dess fiktion, kan bidra till att ge kunskaper i mnen som historia, religion och språk.
Resumo:
Detta examensarbete utfrdes p ABB Power Technologies i Ludvika med syfte att frenkla tillverkningen av mrkskyltar till mttransformatorer.Tidigare utformades alla skyltar fr hand i Excel utifrn data frn ett berkningsprogram. Det gjorde att det behvdes en mall fr varje variant i varje språk vilket ledde till vldigt mnga mallar. P ABB ville man bde komma ifrn mngden olika mallar och det tidskrvande handarbetet som dessutom kunde resultera i att skyltarna inte fick enhetligt utseende. Genom att gra ett program som automatiskt genererar skyltarna utifrn en standardmall med hjlp av en fil frn berkningsprogrammet sparas mycket tid och arbete. Den som utformar skylten behver d bara lgga till ngra f data sjlv och kan vlja språk direkt i programmet istllet fr att behva skriva allt fr hand.Resultatet av detta examensarbete blev ett program som anvnds av ABB fr att gra skyltar till nstan alla mttransformatorer.
Resumo:
Det vergripande syftet med underskningen Internet och det ppna samhllets drivkrafter r att i frsta hand pvisa, frklara och frst olika samband mellan språklig kommunikation och demokratiska processer. Ett srskilt fokus lggs p studier av internet som kommunikationsmedium. En central frgestllning kretsar ocks kring vad som mjliggr och har mjliggjort vl fungerande demokratiska processer genom historien och i nutid. Den hypotes som lggs fram r att det i grunden r kommunikation mellan mnniskor genom mnskliga språk som mjliggr demokratiska processer.
Resumo:
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka riskfaktorer som kunde leda till hftfraktur hos ldre samt att beskriva vilka preventiva tgrder sjukskterskan kunde anvnda i omvrdnaden fr att frhindra hftfraktur. Resultatet baserades p 21 vetenskapliga artiklar skrivna p engelskt språk. Exklusionskriterie var artiklar baserade p individer yngre n 50 r. Artiklarna sktes via databaserna Elin och Blackwell Synergy och skulle vara publicerade frn r 1996 till 2006. ven manuell skning genomfrdes utifrn artiklars referenser samt en tidskrift. Skorden som anvndes var hip fracture, risk factor, prevention, cause, nursing samt nursing care. Skorden anvndes i olika kombinationer. Resultatet visade att kvinnligt kn, hg lder, osteoporos, tidigare frakturer, synnedsttning, urininkontinens, lkemedel, nedsatt kognition, rrlighet och faktorer i nrmiljn var riskfaktorer som kunde leda till hftfrakturer hos ldre. Preventivt arbete fr att minska riskerna fr hftfraktur var tgrder som livsstilsfrndringar, riskbedmning fr fallolyckor och riskbedmning av nrmiljn. Trningsprogram fr att frbttra styrka och balans samt kad anvndning av hftskydd var ytterligare preventiva tgrder som sjukskterskan kunde anvnda. Med kunskaper om riskfaktorer och prevention kunde sjukskterskan med enkla hjlpmedel minska frekvensen hftfrakturer.
Resumo:
Att lra sig att tala ett språk innebr s mycket mer n att lra sig ord och grammatik. Det handlar ocks om att lra sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler fr hur man anvnder språket. Forskning kring kn och språk har pvisat hur dessa normer varierar svl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och mn. Syftet med den hr uppsatsen r att belysa och analysera elevers mjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska fr invandrare utifrn ett genusperspektiv. Jag har utifrn klassrumsobservationer och audioinspelningar valt att analysera samtalen i klassrummet med fokus p turtagning, anvndningen av minimal respons och frmgan att lyssna. Resultaten visar att talutrymmet frdelas relativt jmnt mellan knen i klassrummet men att detta r beroende av hur undervisningen utformas. Olika turtagningsmnster anvnds i olika situationer av olika elever och jag menar drfr att det r lrarens ansvar att organisera undervisningen s att alla elever oavsett kn eller kulturell bakgrund ges mjlighet att delta i klassrummets samtal. Ojmlikheten mellan knen i klassrummet upprtthlls dock inte genom mnnens dominans av talutrymmet utan genom att de inte lyssnar p de kvinnliga eleverna. Genom att ignorera de kvinnliga talarna bekrftas kvinnornas underordning och upprtthller och reproducerar drmed ojmlikheterna svl i klassrummet som utanfr. Slutligen ifrgastter jag dock vrdet av att analysera klassrumssamtal enbart utifrn kn. Genom språket bde skapas och uttrycks ett flertal olika identiteter hos en mnniska och jag vill istllet frespråka intersektionella analyser som fokuserar språkets betydelse i samspelet mellan dessa delar av identiteter.
Resumo:
Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor och mn upplevde naturlig familjeplanering (NFP) samt vilken kunskap sjukskterskan hade om NFP och nr hon kunde anvnda sig av den i sin profession. Artiklar valdes ut frn databaserna Elin, Pub Med och Blackwell synergy. De skord som anvndes var NFP, Catholic, Satisfaction, Awareness, Odeblad, Billing, Billings, Nurse, Pregnancy, Birthcontrol, Family, Mucus, Family planning, Natural family planning och Ovulation. Sammanlagt valdes 18 artiklar ut varav 14 anvndes i resultatet. Tv artiklar till resultatet sktes manuellt och bestlldes. Artiklarna kom frn Nigeria, USA, Ungern, Peru, Filippinerna, Sri Lanka, Brasilien, Nya Zeeland, Tyskland, Canada och Iran. Ngra artiklar frn Sverige eller de nordiska lnderna hittades inte under skningen. Resultatet visade att mnga var njda med NFP som metod. Det som var bland det mest positiva var att metoden inte gav ngra bieffekter och att kvinnorna lrde knna sin kropp. Det negativt med metoden var att anvndarna tyckte att det var svrt att avhlla sig frn samlag under den fertila perioden samt att det fanns brister i metodens skerhet. Mnga av dem som anvnde sig av metoden var katoliker. Mnga sjuskterskor var dligt plsta om metoden och skulle inte rekommendera den. Sjukskterskan skulle kunna anvnda sig av metoden d kvinnan ville bli gravid, i fattiga lnder och dr religion stter stopp fr traditionella preventivmedel.
Resumo:
Denna litteraturstudies syfte var att beskriva familjens och det sjuka barnets upplevelse av palliativ vrd. Studien syftade dessutom till att beskriva vad familjen ansg var mest betydelsefullt i mtet med sjukskterskan i den palliativa vrden. Infr uppsatsskrivandet har vetenskapliga artiklar i fljande databaser skts: Blackwell synergy, Ebsco Host Elin@dalarna, Pubmed. Skorden anvndes i olika kombinationer. De vetenskapliga artiklarna har granskats med hjlp av granskningsmallar. Inklusionskriterierna fr studien var att endast anvnda vetenskapliga artiklar i fulltext skrivna p engelska eller ett nordiskt språk samt vara av medel eller hg kvalitet. Artiklarna skulle vara publicerade mellan ren 1998-2008 samt best av primrkllor. Resultatet som framkom ur studien visade att familjen uppskattade d en relation kunde byggas upp mellan sjukskterska och familj. Bde det yngre och det ldre barnet uppskattade relationen med sjukskterskan d det fick dem att knna sig speciella. En frdel var om det sjuka barnet hade en och samma vrdgivare under sjukdomstiden eftersom detta lttare bidrog till goda relationer samt att det skapade en trygghet fr familjen och barnet. Mjligheter att aktivt delta i det sjuka barnets vrd nskade mnga frldrar d de ansg att detta skapade trygghet och en knsla av kontroll. En central del i vrden var kontinuitet och tillgnglighet samt kommunikation och information.
Resumo:
Syftet med denna studie var att beskriva vilken upplevelse sjukskterskor hade av att ge omvrdnad till patienter med annat etniskt ursprung, samt att beskriva hur denna patientgrupp upplevde omvrdnaden. Studien genomfrdes som en systematisk litteraturstudie dr 16 artiklar inkluderades. Fr sjukskterskor upplevdes kommunikationsproblem som stressande och frustrerande. Vidare upplevde sjukskterskor att information mste frenklas och komprimeras nr det finns en språkbarrir fr att patienten skulle frst. Patienter sin sida upplevde att det var svrt att frmedla sina behov nr de inte talade samma språk som sjukskterskan. De vanligaste kommunikationsstrategierna som anvndes var tolk eller anhriga som versatte. Bde sjukskterskor och patienter upplevde tolk som ett bra hjlpmedel nr verbal kommunikation inte var mjlig p grund av att olika språk talades. Att vrda patienter med annat etniskt ursprung upplevdes av sjukskterskor som svrt och krvande. Sjukskterskor upplevde att de saknade utbildning fr att mta en mngkulturell patientgrupp och ven patienter nskade att sjukskterskorna skulle vara bttre utbildade d de trodde att det skulle skapa en strre frstelse fr andra.
Resumo:
Detta arbete har syftet att underska hur pedagoger arbetar och ser p barns språkutveckling inom frskolan. Vr utgngspunkt var den didaktiska frgan Hur? Underskningsmaterialet bestr bland annat av litteratur om tidigare forskning inom mnet och en genomfrd underskning gjord av Cecilia Rsth och Nina Keuneke. Vi kommer ven att berra Lpf98 samt de olika lokala arbetsplanerna fr varje frskola. Underskningsmetoden som vi kommer att anvnda oss av i detta arbete r intervjuer. Vi var intresserade av pedagogernas tankar drfr valde vi att gra vra intervjuer informell och kvalitativ. I underskningen deltog fem pedagoger, frn fyra olika frskolor, en montessorifrskola, en I Ur och Skur, och tv kommunala frskolor utan ngon specifik inriktning. Resultatet av denna underskning visar att språk r stort, genom intervjuerna har det framkommit att alla informanter medvetet arbetar med att stimulera barns språkutveckling, pedagogerna som deltagit i vr underskning har ett varierat arbetsstt och anvnder sig av olika material fr att arbeta språkutvecklande. I vr studie har vi uppmrksammat frskolornas miljer ur ett språkutvecklingsperspektiv Vi anser att den milj som barnen vistas i troligtvis har stor betydelse fr deras språkliga utveckling. Vidare visar resultatet att alla pedagoger som deltog i underskningen har olika sikter om huruvida barn ges olika frutsttningar fr språkutveckling i frskolan. Vi kan genom denna underskning konstatera att arbetsstten skiljer sig t mellan de olika frskolorna och som vi ser det ges barnen olika frutsttningar fr språkutveckling beroende p de olika frskolornas arbetsstt och inriktningar.
Konsten att mtas : En kvalitativ studie om samverkan mellan skola och hem i samband med tgrdsprogram
Resumo:
Syftet med det hr examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med tgrdsprogram. Uppsatsen bestr av tre delstudier. Inledningsvis undersktes frutsttningar fr samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn p frldrasamverkan. Drefter genomfrdes en dokumentanalys av 114 tgrdsprogram med syfte att underska var i tgrdsprogrammen frldrarna syns och p vilket stt. Avslutningsvis intervjuades fyra frldrar om deras upplevelser av mtet med skolan i samband med tgrdsprogram. Resultatet visar att rektorer anser att samverkan med frldrar r av stor vikt. I dokumentanalysen framkom det att frldrar frekommer i texten p olika stllen, mest under tgrdsprogrammets formuleringar om tgrder. Skolan lgger frldrarna en stor del av tgrderna, vilket kan sgas vara i strid med Skolverkets allmnna rd fr arbete med tgrdsprogram och rektorers intentioner. Dessa tgrder r av tv slag: allmnna tgrder och mnesrelaterade tgrder. I dokumentens text framgr det inte tydligt huruvida frldrar upplever sig ha inflytande eller inte. Dremot visade resultatet att skolan ofta anvnder sig av passiva och otydliga formuleringar, i uppsatsen kallat fr indirekt kommunikation. Mer sllan frekom exempel p tydliga och raka formuleringar, hr kallat direkt kommunikation. Intervjustudien visade att flera av frldrarna till stor del upplever sig ha inflytande i samverkan med skolan. Det finns ven en frnjsamhet med skolans insatser och samarbetet. Frldrarnas upplevelse av inflytande problematiserades utifrn aktuell forskning huruvida inflytandet r reellt (verkligt) eller endast en upplevelse. Slutsatsen blev att den indirekta kommunikation skolan kan anvnda sig av fr att f med sig hemmet p en i frvg beslutad linje kan ge en upplevelse av inflytande som inte behver vara ett reellt sdant. Skolan anvnder sig ven av direkt kommunikation i en ppen dialog som ger frldrar utkade mjligheter till inflytande vid samverkan vid tgrdsprogram. Det framkom ocks att skolan inte alltid r medveten om de tillfllen dr språket och skolans terminologi anvnds som maktmedel fr kontroll i samverkan. Det visar p ett behov av en kad medvetenhet och frdjupad kunskap om språk och makt i skolan. Om skolan drigenom kan utka frldrars mjligheter och inflytande visar den hr studiens resultat att det leder till en bttre och mer framgngsrik samverkan fr alla inblandade, inte minst fr eleven i behov av srskilt std.
Resumo:
Vrdrelaterade infektioner [VRI] skapar ondigt lidande fr patienter, frlnger vrdtider och kostar samhllet enorma summor varje r. Det r drfr viktigt att ka personalens kunskaper och fljsamhet till gllande freskrifter angende basala hygienrutiner. Syftet med denna studie var att belysa vrdpersonalens fljsamhet, synliggra mindre uppmrksammade smittkllor och redogra fr de tgrder med vilka man kan minska spridningen av VRI. Artiklar samt litteratur till denna systematiska litteraturstudie sktes frmst via skmotorn ELIN, tillgnglig vid Hgskolan Dalarnas bibliotek samt Mora Lasaretts bibliotek och Orsa- och Moras kommunbibliotek. Artiklar som inkluderades var publicerade 2000-2009, tillgngliga i fulltext, ej avgiftsbelagda eller skrivna p andra språk n engelska och svenska. Resultatet visar att fljsamheten hos vrdpersonalen var lg och att infrandet av tgrdsprogram i de flesta fall endast gav temporr frbttring av fljsamheten och att vrdpersonalen efter kort tid tergick till ett felaktigt beteende. Nr personalens bristande kunskap ledde till felaktigt anvndande av skyddsutrustning ssom handskar och plastfrklden kunde detta vara en klla till spridning av VRI. Vrdpersonalens arbetsklder visade sig bra p flertalet potenta mikroorganismer som kan orsaka VRI. ven patientnra- och medicinsk utrustning visade sig bra p smittfrande mikroorganismer. Slutsatserna av litteraturstudien visar att punktprevalensmtningar r en preventiv tgrd som p sikt kan minska spridningen av dessa VRI. Fr att ven p lng sikt frbttra vrdpersonalens fljsamhet behvs kontinuerlig uppfljning av tgrdsprogram och studier.
Resumo:
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjukskterskor bemter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Frfattarna anvnde sig utav skmotorn Elin och databasen Cinahl. Anvnda skord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet anvndes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan r 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar. Artiklarnas kvalitet vrderades med hjlp av granskningsmallar. Resultatet visade att dligt bemtande och kommunikation frekom frn sjukskterskor till patienter med demenssjukdom. Sjukskterskor tilltalade patienter med demenssjukdom p ett infantilt språk och andra ignorerade dem. Metoder och rd kring hur sjukskterskor kan bemta och kommunicera med patienter med demenssjukdom fanns. Bland annat framkom att nr sjukskterskor anvnde sig utav personcentrerad vrd kade bde positiv verbal och icke-verbal kommunikation hos patienterna med demenssjukdom. Kommunikationen kade ven nr sjukskterskorna anvnde sig utav metoden Snozelen, lika s genom att anvnda sig utav en 12- sidig minnesbok som std vid samtal. Std och hjlp frn sjukskterskan, frmjar kommunikationen fr patienter med demenssjukdom.
