Students’ Perspectives on Extensive Literature : Using Literature to Enhance Communicative Competence and Cultural Understanding in the EFL-Classroom

The aim of this thesis is to investigate the use of literature within the Swedish Upper Secondary EFL-classroom from the students’ perspective. How do the students in the study relate to literature and its use to enhance and enable their communicative competence and cultural understanding? Also, how do their answers compare with their teacher’s and the adult perspectives and findings from previous international research? The empirical data obtained from the study has been analysed from the perspectives of sociocultural and motivational theory, and the findings show that the participating students believe literature to be a good didactic tool to apply in the EFL-classroom, both in order to enhance their communicative competence and their cultural understanding. The students prefer to have a sociocultural approach to their literature-learning, with group-discussions of various sizes. The key for the students in this respect is interesting, relevant and engaging subject-matter, as well as a positive and motivational teacher. The responses given by the students correlate with those given by their teacher as well as previous international research. The students regard literature as a way of gaining new perspectives, as well as experiencing language in use. Where they diverge somewhat from the international research is in regard to literature’s use for enhancing their competence to speak in class, and that some students seem to think that communication and cultural understanding are separable. Future studies within this field might include the conducting of a larger and more in-depth survey regarding the students’ ideas about literature, culture and communication. Why do so many of the student respondents neither agree nor disagree with the statement concerning communication and cultural understanding being inseparable? This can be an important issue to investigate in today’s global climate of cross-cultural and intercultural experiences, especially in view of the political climate of diverse attitudes towards refugees, immigrants and emigration

An Empirical Study on Teachers’ Choice of Extensive Literature in the Swedish Upper Secondary EFL Classroom

The importance of extensive literature reading in the English as a Foreign Language (EFL) context has been given increasing attention in recent research. Literature reading is also a required part of the national syllabi of the (EFL) courses offered to both adolescents and adults at Upper Secondary level in Sweden. This thesis aims to investigate the teachers’ process of making literature choices for extensive reading in upper secondary EFL courses in Sweden. Eight teachers of three different student groups took part in the study, representing adolescent university preparatory programs and vocational programs, as well as programs for adult students. Questionnaires were used and the data was analyzed for patterns revealing three main factors affecting teachers’ literature choice: language proficiency, reading experience and contextual factors. These three factors were fitted into the theoretical framework of psycholinguistic and sociolinguistic reading models, with the addition of a perspective of motivational research. The results of this survey underline the importance of extensive reading, according to teachers, and that motivation for literature choice can be primarily related to factors associated with psycholinguistic reading models. The survey also points to the need for further investigating of teachers’ own experiences of literature reading, searching for deeper motivational factors which influence teaching choices. Another future field of research is the choice of reading activities assigned together with the chosen literature, which probably also influence teachers’ choices in the Swedish EFL classroom.

Representations of culture in EIL : Cultural representation in Swedish EFL textbooks

The English language has become an international language and is globally used as a lingua franca. Therefore, there has been a shift in English-language education toward teaching English as an interna-tional language (EIL). Teaching from the EIL paradigm means that English is seen as an international language used in communication by people from different linguistic and cultural backgrounds. As the approach to English-language education changes from the traditional native-speaker, target country context, so does the role of culture within English-language teaching. The aim of this thesis is to in-vestigate and analyse cultural representations in two Swedish EFL textbooks used in upper-secondary school to see how they correspond with the EIL paradigm. This is done by focusing on the geograph-ical origin of the cultural content as well as looking at what kinds of culture are represented in the textbooks. A content analysis of the textbooks is conducted, using Kachru’s Concentric Circles of English as the model for the analysis of the geographical origin. Horibe’s model of the three different kinds of culture in EIL is the model used for coding the second part of the analysis. The results of the analysis show that culture of target countries and "Culture as social custom" dominate the cultural content of the textbook. Thus, although there are some indications that the EIL paradigm has influ-enced the textbooks, the traditional approach to culture in language teaching still prevails in the ana-lysed textbooks. Because of the relatively small sample included in the thesis, further studies need to be conducted in order to make conclusions regarding the Swedish context as a whole.

L1 Use in the EFL-classroom : A Literature Review on Teachers’ Use of the L1 in the EFL-classroom on Upper Secondary Level

Even though English should mainly be used in the EFL-classroom according to the Swedish national curriculum, some recent scholars have argued that a judicious use of the students’ L1 by the teachers in some particular situations may benefit the learning environment there. From this context, this thesis examines what research says about in what particular situations the L1 is used by teachers in upper secondary EFL-classrooms as well as the teachers’ and the students’ attitudes towards this practice. The method used was a systematic literature review, where seven articles from all across the globe were analyzed, compared and synthesized. The results show that the L1 was mainly used by the teachers when managing discipline, when explaining grammar and when teaching vocabulary. However, the articles did not conclude how the L1 could be used strategically by the teachers. Concerning the teachers’ and students’ attitudes, the majority of these were positive towards L1 use by the teacher in the above mentioned situations. However, the teachers were not aware of how the L1 could be used by them in a judicious and a strategic way. Lastly, it can be concluded that more research is needed on how the L1 can be used more strategically by the teachers as well as on the students’ perspective on this.

Professional and Non-Professional Written Travel Texts – Do They Have Common Features? : A Comparative Investigation on Travel Texts on Trysil, Norway

This study aims to investigate possible distinctions between professional and non-professional written travel texts all treating the same destination: the Norwegian ski resort Trysil. The study will investigate to what extent the different texts correlate with the genre of travel texts, as the travel texts are treated as personal narratives, and how they conform to a given structure for narratives and with guidelines for professional writers. Furthermore, the investigation aims to explore to what extent there are similarities and differences between the texts regarding the given structure. The texts will first be analysed and organized separately by macrorules and a news schema that are constructed specifically for these sorts of texts, in order to reveal their discourse structure, and then compared to each other. As the discourse structure of the different texts is revealed, it is seen that there are certain differences between the two different text types. Finally, seen that the text types differ in their structure, this study will show that despite the fact that journalists write stories, and that non-professional written stories are narratives, they do not share the same structure, and are constructed in different ways.

Märchen im DaF-Unterricht : Die didaktische Umsetzung von Märchen in der Praxis

Die vorliegende Magisterarbeit ist die direkte Fortsetzung der Studie Die didaktische Umsetzung von Märchen – eine Literaturstudie. Hierbei handelt es sich in beiden Fällen an im Rahmen des Ämneslärarprogrammes an Högskolan Dalarna verfasste Examensarbeiten. Diese hier präsentierte Studie untersucht inwieweit die innerhalb der Forschung gepriesenen Märchentexte tatsächlich von Lehrkräften an den schwedischen Schulen und im Bereich des DaFUnterrichtes didaktisch umgesetzt werden. Mit Hilfe einer Unterrichtseinheit mit dem Thema „Märchen“ auf dem Gymnasium sowie einer unter Lehrkräften durchgeführten Umfrage betreffend deren Verwendung von Märchen im DaF-Unterricht konnte konstatiert werden, dass die im Literaturkanon stiefmütterlich behandelten Märchen mit Hilfe der meisten der befragten Pädagogen einen Weg in die Klassenzimmer gefunden haben. Die am Unterricht teilgenommenen Lernenden konnten gleichzeitig bestätigen, dass eine solche didaktische Umsetzung nicht nur Freude bereiten, sondern ebenfalls die Lernbereitschaft steigern und damit auch das Wissen erweitern kann.

The use of the pronouns we, us, and our in political speeches : A comparative study of the inaugural addresses of Bush and Obama

Pronouns carry considerable importance in language. The speaker’s identity and connection to the audience emerges through the consistent use of certain pronouns (De Fina, 1995). This research is about the use of we, us, and our in political discourse. Specifically, their use will be examined in the inaugural addresses of George W. Bush in 2005 and Barack Obama in 2009. The aim of this research is to examine the frequencies and the co-occurrences of these pronouns and then compare their use in these two speeches. More specifically, how do the pronouns examined affect the message and enhance hearer credibility. This is done by applying (a) a quantitative corpus linguistics analysis and (b) qualitative analysis of the context of use. The results show that there is a difference in frequency of pronoun use; however, the usage of pronouns is rather similar in the two speeches

L’image comme outil didactique dans l’enseignement du français dans des collèges et des lycées en Suède

Le travail actuel a été rédigé dans le but d’éclaircir en quoi consiste le rôle de l’image comme outil didactique aux cours de français aux collèges et aux lycées suédois. Nous avons abordé notre thème sous des perspectives différentes : d’un côté, nous avons analysé les images dans deux livres, puisque les manuels font souvent partie de chaque leçon de français ; de l’autre côté, nous avons fait un questionnaire que nous avons distribué aux professeurs à travers les médias sociaux et par email. Nous avons également étudié les données récoltées aux cours des entretiens avec trois professeurs de français au lycée suédois, pour savoir comment les professeurs intègrent des images dans la pratique. Selon les résultats de notre étude, il nous a été possible d’affirmer que l’image est un outil qui n’est pas omniprésent, mais qui est parfois utilisé afin de rendre les leçons plus variées. La photographie est le type d’image le plus répandu dans la pratique des professeurs et dans les manuels ; le format numérique est le plus fréquent en tenant en compte de la révolution technologique et de l’habitude des jeunes à travailler avec les ordinateurs. Cependant, l’image n’est pas un outil indépendant. Elle est très souvent complétée par d’autres outils didactiques et sert principalement à accompagner la lecture, à développer l’expression orale et le vocabulaire et aussi à illustrer des phénomènes culturels. En conclusion, il ressort de notre mémoire, qu’il est important que le professeur accompagne le travail avec des images avec des instructions et des commentaires, afin de rendre l’apprentissage plus efficace.

Inkluderande exkludering? : En studie om arbetet i förberedelseklass

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare beskriver och uppfattar sitt arbete i två olika förberedelseklasser, en med en hög andel flerspråkiga elever och en med få flerspråkiga elever. I studien jämförs och analyseras lärarnas beskrivningar av arbetssätt, förberedelseklassens organisation och elevernas skolframgång. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts där fyra lärare har intervjuats. Resultaten som framkom visar att arbetssätten i de båda förberedelseklasserna är snarlika. Samtliga lärare betonar vikten av att utforma arbetet utifrån varje individ och utgå ifrån elevens tidigare kunskaper. I resultatet visade sig den stora skillnaden mellan skolorna vara tillgången på modersmålslärarna och studiehandledarna. Vidare är föreberedelseklasserna organiserade på olika sätt och gruppuppdelningarna ser även olika ut. Resultatet uppvisar att utslussningen från förberedelseklasserna i båda fallen sker efter ungefär ett och ett halvt år. Informanterna berättar om vikten av kartläggning och samarbete med ämnes- och klasslärare. När det gäller elevernas skolframgång visar det sig i denna undersökning att samtliga lärare menar att det är ytterst individuellt hur eleverna klarar sig efter sin tid i förberedelseklassen. Informanterna pekar på att det är olika faktorerar som påverkar elevernas skolframgångar. Vidare pekar resultatet på att i början av sin tid i förberedelseklassen interagerar eleverna främst med varandra, men att eleverna tids nog integreras och blir slutligen en del av den ordinarie klassen. Slutligen visar resultatet att faddersystem är att föredra, men att det oftast är andraspråkselever som blir faddrar till de nyanlända.

Språkets betydelse i naturvetenskaplig undervisning : En systematisk litteraturstudie om arbetsmetoder och betydelsen av att arbeta med det naturvetenskapliga språket

Denna litteraturstudie undersöker hur lärare, enligt tidigare forskning, skulle kunna arbeta med naturvetenskapligt språk samt vilken betydelse ett arbetssätt som lyfter språket kan ha för elevers lärande av naturvetenskap. Detta är en systematisk litteraturstudie där relevant forskning har sökts via databaser och en tidsskrift för att noggrant dokumenteras. NorDiNa är den tidskrift som har bidragit med mest material till denna systematiska litteraturstudie, men även databasen ERIC och Högskolan Dalarnas databas Summon har genomsöks och bidragit med forskningsrapporter. Resultatet visar att det finns flera metoder som kan användas för att stödja elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp. Läraren har en viktig roll i den naturvtenskapliga utbildningen och behöver vara ansvarstagande och förberedd inför de utmaningar som kan dyka upp, detta för att kunna bemöta och hjälpa elever på bästa sätt. Eleverna behöver stöttning i mötet med det naturvtenskapliga språket och hjälp för att lära sig och förstå det. Språket har visats i studien vara en viktig komponent för att förstå naturvetenskapen både i och utanför skolan. Sammanfattningsvis så behöver lärare arbeta med det naturvetenskapliga språket utifrån varierande arbetsmetoder som väcker intresse för elevernas fortsatta utveckling inom det naturvetenskapliga språket och ämnet.

English as a Second Language and Children’s literature : An empirical study on Swedish elementary school teachers’ methods and attitudes towards the use of children’s literature in the English classroom

Previous research has shown multiple benefits and challenges with the incorporation of children’s literature in the English as a Second language (ESL) classroom. In addition, the use of children’s literature in the lower elementary English classroom is recommended by the Swedish National Agency for Education. Consequently, the current study explores how teachers in Swedish elementary school teach ESL through children’s literature. This empirical study involves English teachers from seven schools in a small municipality in Sweden. The data has been collected through an Internet survey. The study also connects the results to previous international research, comparing Swedish and international research. The results suggest that even though there are many benefits of using children’s literature in the ESL classroom, the respondents seldom use these authentic texts, due to limited time and a narrow supply of literature, among other factors. However, despite these challenges, all of the teachers claim to use children’s literature by reading aloud in the classroom. Based on the results, further research exploring pupils’ thoughts in contrast to teachers would be beneficial. In addition, the majority of the participants expressed that they wanted more information on how to use children’s literature. Therefore, additional research relating to beneficial methods of teaching English through children’s literature, especially in Sweden, is recommended.

Den Munktellska salongen i Falun : En studie i salongens pedagogik under 1800-talet

Projektet syftar till att belysa den Munktellska salongen i Falun som en landsortsvariant av det tidiga 1800-talets svenska salongskultur i relation till internationella, främst tyska förebilder. Det mer specifika syftet är att fördjupa förståelsen av salongskulturens pedagogiska arv och dess förankring i tidens bildningsdiskussion och hur det i sin tur har påverkat senare utbildningssträvanden och skoluppbyggnad (Wilhelmy1989). Kan salongen ses som en möjlig utgångspunkt för att utforska pedagogiken under tidigare historiska epoker? Kan man tala om salongens pedagogik? och ägde salongskulturen pedagogiska kvaliteter som gick förlorade under det formella utbildningssystemets uppbyggnad? Det är frågor jag ställer mig inom ramen för detta forskningsprojekt. Ett centralt begrepp är immanent pedagogik, dvs. individens inneboende möjligheter till självförverkligande i en given social kontext (Ödman 1995). Projektet utgår tysk bildningsteori med relevans för det romantiska nyhumanistiska bildningsidealet. I förhållande till det tyska bildningsarvet uppmärksammas även den svenska bildningstraditionen från 1800-talets början (Burman & Sundgren 2010). Särskilt intresse riktas mot Uppsala universitet där spänningen mellan klassiskt arv och bildningsnytta ställs på sin spets under samma tidsperiod som salongerna blomstrar (Gustavsson 1996; Lindqvist 1976). Tidigare forskning vilar främst på internationell och Nordisk forskning där Petra Wilhelmy och Anne Scott Sørensen har en central position. Genom Eva Öhrström skapas också ett viktigt vetenskapligt underlag för den specifikt musikaliska salongen och dess betingelser. Den Munktellska salongen är placerad i en historiskt intressant miljö. Falun rankades under stormaktstiden som rikets andra stad och bidrog till uppbyggnaden av Sveriges statskick (Hildebrand 1946). Väsentligt för studien är att Stora Kopparberget utgör ett paradigm i Svensk industrihistoria vars mentalitet anses ha haft betydelse för pedagogikens inriktning i Sverige (Ödman 1995:485). Den pedagogiska debatten under 1800-talets första decennier får stora konsekvenser för utbildningsreformationen i Sverige och placerar Falusalongen i en intressant position för epokens pedagogiska förändringsarbete. Brukspatronen Johan Henrik Munktell (1804-1861) visar sig dessutom stå i förbindelse med ett unikt musikhistorisk arv som etablerades under hans bildningsresor på kontinenten under 1820-talet. Av särskilt intresse är Henrik Munktells besök i den Mendelssohnska salongen. Mendelssohns i Berlin var en av Europas viktigaste salonger och en förebild för den musikaliska salongen i Europa (Öhrström 1998, 2007). Projektet består av tre delstudier där den första upptar Johan Henrik Munktells bildningsresor under det tidiga 1800-talet. Projektets andra del undersöker hur salongen i Grycksbo formades och de förbindelser mellan Norden och Europa som salongerna skapade. Projektets tredje del riktas mot salongens didaktiska funktioner och den utbildning som döttrarna Emma och Helena Munktell fick via salongen. Genom att satsa på sina yrkeskarriärer bröt Emma och Helena Munktell mot samtidens konventioner och ideal. De avvek samtidigt mot den kanon och de genuskoder som historiskt format salongsmusicerandet. Med inspiration av begreppet immanent pedagogik prövar jag det lärande som sker i salongen i termer av ljusets och dunklets pedagogik. Begreppsparet kan knytas till bildningsdiskursen och det narrativa minnet av Berlins judiska salonger. Metoden baseras på Paul Ricoeurs hermeneutik och bygger på att de narrativa momenten kvalificeras genom tre tolkningsnivåer som tillsammans avser att ge det historiska materialet en nybeskrivning eller redéscription (Liljas 2007; Ricoeur 1984). Genom Falusalongerna kan den nordiska salongsforskningen breddas. I kopplingen till Falu gruvas internationellt kända historia finns upplysningar om salongen som i den tidigare salongsforskningen inte varit kända. Genom projektet redogörs för betingelser som bidrar till att förändra det utbildningshistoriska landskapet. Den musikaliska salongen kan med sin privat organiserade struktur ses som en möjlig utgångspunkt för att utforska pedagogiken under tidigare historiska epoker. Salongerna kan förväntas berika det utbildningshistoriska perspektivet och bidra till en djupare förståelse även av dagens skola och högre utbildning.