802 resultados para Ummah (Islam)
Resumo:
This dissertation explores the Rastafari movement and the Nation of Islam as institutions that provide a group-identity for their adherents. The study seeks to determine the characteristics of the identity that is institutionalized by each movement, and the nature of the institutionalization process. The research was conducted primarily in South Florida where both movements exist. An extensive literature review in conjunction with in-depth field interviews were used as the primary research methodologies. What was of particular interest were the reasons that the members of the movements chose one movement over the other, also the similarities and dissimilarities between the movements in their role as institutions for group-identity formation. The research showed that both movements imbued their members with a sense of pride, high self-esteem and a strong sense of race consciousness. In addition, it showed that there was significant variation in identity orientation within the Rastafari Movement, which contrasted with the Nation of Islam where the identity variations within the movement were negligible. This was due largely to the difference in structure between the movements, the Nation of Islam being a centrally organized movement with one leader while the Rastafari movement is a decentralized polycephalous one. Both movements were found to be millenarian in nature, essentially because of the significant utility of the concept that their members would rise to prominence through God's grace. Additionally, both movements were identified as expressive social movements, since they were determined as being primarily concerned with changing the attitudes of their members rather than effecting structural social change.
Resumo:
[ redacted ]
Resumo:
Peer reviewed
Resumo:
Peer reviewed
Resumo:
Peer reviewed
Resumo:
Supersession is the theory of one idea supplanting the other. In both Christianity and Islam, this idea is commonplace. In Christianity, the message of Jesus creates a New Covenant for both Jews and Gentiles, while in Islam, the revelation of Muhammad restores the original religion that God intended from the beginning. Christianity and Islam both supersede Judaism in very similar ways. In regards to the use of Abraham in particular, each religion inherits him by appealing to Jewish scripture or their oral tradition, using him to prove their truth claims, and claiming that their religion is originally the religion of Abraham.
Resumo:
Denna studie har haft som syfte att undersöka hur mäns och kvinnors roller, sexualitet och ideal inom en muslimsk kontext ser ut. Detta gjordes genom en analys av tre olika böcker, vilka hade tre olika perspektiv och var producerade under tre olika tidsperioder. Böckerna var Den doftande trädgården från år 1966, vilket var det orientalistiska perspektivet, The muslim marriage guide från år 1995, vilket var det neo-traditionella perspektivet samt Sexual Ethics and Islam från år 2006, vilket var det feministiska perspektivet. För att kunna undersöka dessa böcker analyserades dem utifrån verktyg från lingvistisk och visuell textanalys samt kategoriserades och komparerades. Resultatet blev att böckerna både hade likheter och skillnader gällande mäns och kvinnors roller, sexualitet och ideal. Kvinnor framställdes genom feminina egenskaper som omsorgsfull, hemmafru, vacker och sexuell tillgänglighet, medan män framställdes genom maskulina egenskaper som ledare, styrka, ansvarsfull och sexuell skicklighet. Män kunde också oftare ses som önskvärda deltagare och utföra fler handlingar än kvinnor. I vissa delar av materialet förekom även orientalistiska framställningar.
Resumo:
Les progrès réalisés dans les différentes aires culturelles, la globalisation des savoirs, les avancées dans la recherche scientifique et la volonté des chercheurs à partager leurs découvertes ont attribué à la traduction un rôle central dans le processus de la transmission des informations. Cependant, la diversité des domaines de connaissance a contraint les professionnels de la traduction à se spécialiser dans des domaines bien précis: sociologie, sciences, droit, etc. Dans ce mémoire, j'essaie de mettre en évidence les problématiques liées à la traduction de l'essai journalistique. Quels sont les défis que doit relever un traducteur afin de rendre intelligible dans la langue d'arrivée le texte qu'il a préalablement compris dans la langue source? Quels outils doit-il posséder pour contourner les problèmes de traduction qu'il rencontre? Telles sont les questions que je m'efforce de répondre.
Resumo:
Arbetet är en litteraturstudie som undersöker hur forskare beskriver kvinnliga gestalter från religiösa urkunder och vilka normer dessa förmedlar. Syftet är att undersöka vilka normer som förmedlas och vilka gestaltningar som lyfts fram, samt att koppla dessa till läroplanens mål kring kön, identitet, sexualitet, socioekonomisk bakgrund, etnicitet, känsla av tillhörighet och mening med religionsvetenskapen. Examensarbetet är en innehållsanalys med kodning som metod för att komma närmare forskarnas tolkningar av kvinnans roll och förutsättningar inom judendomen, kristendomen och islam. Till examensarbetet står tre forskare i fokus som företräder tolkningar av urkunderna från respek-tive religion. Judendomen representeras av Carol Meyers (2013), Rediscovering Eve, ancient israelite women in context. Kristendomen av Elisabeth Schüssler Fiorenza (1999), In memory of her. A feminist theological reconstruction of christian origin, samt islam av Asma Barlas (2002), Believing Women in Islam. Unreading Patriarchal Interpretations of the Qur´an. Litteraturanalysen än indelad utifrån ämnesplansmålen där varje bok analyseras utifrån flera undergrupper för att sedan diskuteras. Fokus i analysen är på forskarnas tolkningar av ur-kunderna, inte av forskarnas utläggning av andra författare, arkeologer eller andra källor. I diskussionen jämförs resultatet från de olika kategorierna och kopplingarna med ämnesplanen med frågeställningarna för att få en bild av kvinnliga gestalter från religiösa urkunder samt vilka normer de förmedlar.
Resumo:
La obra histórica del erudito y enciclopedista de la edad de oro de la literatura árabe copta, de la cual el Dr. Samuel Moawad (Munster) está preparando una edición, representa en realidad una colección de tres tratados divididos artificialmente en 51 capítulos secuenciales. El núcleo cronológico es precedido por un largo tratado con 47 capítulos sobre cálculos astronómicos y eclesiásticos así como épocas históricas y calendarios de diferentes naciones. La parte histórica propia (ch. 48-50), de los cuales el llamado Chronicon orientale representa una deficiente revisión anónima, trata sucesivamente de historia universal, dinastías islámicas y patriarcas coptos. Un sumario histórico, así como dogmático, de los primeros siete/ocho concilios de la Iglesia cristiana (cap. 51) termina la compilación entera. El conocido historiador al-Makin Ibn al-.Amid hace un gran uso de la labor de su contemporáneo y, al parecer a través de él, los grandes historiadores musulmanes: Ibn Khaldun, Maqrizi o Qalqashandi hacen mención continua de Ibn al-Rahib. Más tarde en el siglo XVI, el K. al-Tawarikh fue traducido en etiópico y tuvo un gran impacto en la literatura histórica y computacional de los etíopes.
Resumo:
A chamada «Primavera Árabe» surgiu como uma enorme surpresa para a maioria dos observadores e académicos e, apesar dos seus resultados finais ainda serem desconhecidos, o «mundo árabe» não voltará a ser o mesmo. Estas revoltas populares árabes não foram previstas, mas eram realmente imprevisíveis? Seja qual for a resposta, as mudanças que ocorreram na Tunísia, Egito, Líbia, para não falar no Bahrein, Marrocos ou na Síria, mostram claramente que os regimes autoritários não eram - como as democracias ocidentais que os apoiaram fizeram crer - a melhor e única alternativa ao islamismo. Além disso estas revoltas enfatizaram as profundas mudanças sociais que resultaram no surgimento de novos atores, principalmente mulheres e jovens que estiveram na linha da frente. Embora o islamismo tenha dizimado a ideia de uma exceção democrática árabe, a regulação democrática do pluralismo cultural parece ser um dos desafios mais cruciais ao futuro do «mundo árabe».