Uppfattningar om en organisationsförändring : En fallstudie av en förändrad ledningsorganisation avseende Barn- och ungdomsförvaltningen i Rättviks kommun

Studien syftar till att undersöka effekter av en genomförd förändring av ledningsorganisationen inom Rättviks kommuns Barn- och ungdomsförvaltning. Mot denna bakgrund formuleras följande frågeställningar: - Hur har de önskade effekterna av den genomförda organisationsförändringen fått genomslag med avseende på hur verksamheten styrs och koordineras i praktiken? - Hur uppfattar de involverade aktörerna den nuvarande organisationsformens funktionalitet? - I vad mån har den nya organisationen löst de problem som var orsak till att omorganisationen genomfördes? Studien är en kvalitativ fallstudie. Bolman och Deal (2005) anlägger fyra olika perspektiv på organisationer, nämligen strukturellt, Human Relation (HR), politiskt och symboliskt, d.v.s. ett tvärvetenskapligt angreppssätt, på hur organisationer och deras verksamhet kan beskrivas, tolkas och förstås. Det är också dessa perspektiv som utgör grundstommen i den analys som görs av resultatet av studien. Har då Barn- och ungdomsförvaltningen blivit mera välfungerande och i så fall på vilka sätt? Den nya organisationsstrukturen uppfattas som ändamålsenlig och i huvudsak välfungerande, d.v.s. den skapar många av de förutsättningar som behövs för att det ska vara möjligt att hantera problem, optimera resurser och koordinera verksamheten trots att det i intervjuerna framkommer kritiska synpunkter, samtidigt som enkätsvaren i övervägande grad är positiva. Bilden skulle kunna uppfattas som motsägelsefull, men som vi argumenterar för så behöver det inte vara fallet. De problem som finns beror inte i de flesta fall på brister i den organisatoriska strukturen, utan snarare på andra faktorer, t.ex. att verksamheten har ett komplext innehåll samt på hur aktörerna spelar sina roller. Den huvudsakliga förbättringspotentialen verkar inte finnas i att den organisatoriska strukturen förändras, men ändå kan ändå en del aspekter av den nuvarande organisationsstrukturen diskuteras i fråga om tänkbara alternativa lösningar.

När byn förlorade sin skola : - En fallstudie av avvecklingen av Backa skola

I denna rapport är avvecklingen av en mindre landsbygdsskola belägen i södra delen av Hedemora kommun i fokus. Frågan om avveckling av skolor är i många fall kopplad till en lands- och glesbygdsproblematik. Det viktigaste motivet är vanligen att när elevunderlaget är för litet blir det även för dyrt att driva skolan vidare. I det lilla samhället spelar skolan en viktig roll då den kan kopplas till hur t.ex. barnfamiljer väljer bostadsort, som i sin tur påverkar köpunderlaget i byns mataffär o.s.v. och får därmed även en symbolisk betydelse. I fallet Backa skola kom diskussionen om denna skulle avvecklas eller inte att bli en långdragen process som, med varierande intensitet, pågick under en följd av år. När det började stå klart för föräldrarna att det lutade åt ett beslut om en avveckling väcktes reaktioner och en delvis konfliktfylld process uppstod mellan föräldrar, politiker och förvaltningstjänstemän. Att konfliktfyllda processer uppstår vid avveckling av skolor inte är ovanligt vittnar bl.a. rapporten Skolan mitt i byn (Glesbygdsverket, 2009) om. Syftet är att studera avvecklingen av Backa skola. Följande frågeställningar formuleras: - Vilka uppfattningar kommer till uttryck om varför skolan avvecklades och hur hanterades avvecklingen enligt kommunpolitiker, förvaltnings-tjänstemän, lärare, elever och föräldrar? - Vilka effekter beskrivs att avvecklingen har gett upphov till och hade avvecklingen kunnat genomföras på andra sätt? Resultatet av den här studien bidrar till ökade kunskaper som kan nyttiggöras i andra liknande situationer. Studien är en kvalitativ fallstudie där datainsamlingen genomfördes under våren och försommaren 2010. Kommunens huvudargument för avvecklingen av Backa skola var att ekonomiska besparingar var nödvändiga. Detta vann föga gehör hos berörda föräldrar. En klar majoritet av föräldrarna (70 %) uppgav att det enligt deras uppfattning inte fanns några goda skäl till att skolan skulle avvecklas. Ett av föräldrarnas argument var att det var en landsbygdsskola och att det fanns ett egenvärde i att behålla sådana skolor. Föräldrarna var genomgående också mycket negativa till den information de hade fått inför avvecklingen. Nästan 80 procent uppgav att de ansåg att den information de fick var mycket dålig (63 %) eller dålig (15 %). Framför allt gällde det på vilket sätt som informationen gavs, att innehållet var bristfälligt, eller att ingen lyssnade på deras synpunkter. Kontakten mellan förvaltningstjänstemän och politiker som möter föräldrarna kan ses som att det kollektivt rationella möter det individuellt rationella, d.v.s. vad som är rationellt för kollektivet behöver inte vara detta för den enskilda individen. I praktiken kom striden att stå mellan en grupp mycket aktiva föräldrar och några av de ledande politikerna i utbildningsnämnden. Avvecklingen av en skola är inte bara en fråga för de elever och föräldrar som berörs, den berör också den personal som måste byta arbetsplats, eller i värsta fall riskerar att bli arbetslös. Personalen kunde inte på samma sätt som föräldrarna agera. De fick istället vänta och se vad som skulle komma att ske med deras framtida arbete. Det går att ha olika uppfattningar om hur det sätt som avvecklingen av Backa skola gick till och vad denna resulterade i för eleverna kan tolkas. De involverade aktörerna verkar emellertid vara eniga om att avvecklingsprocessen hade kunnat genomföras på ett bättre sätt, men många är ändå förvånansvärt nöjda med hur det hela till slut utföll för elevernas del, även om inte allt är frid och fröjd. Många av föräldrarna uppgav att de uppfattade att deras barns skolsituation, trots alla farhå-gor, i många fall har blivit lika bra och i en del fall t.o.m. bättre än tidigare. Av föräldrarna uppger 90 procent att deras barn trivs bra eller mycket bra med sina nya lärare. Samtalen med eleverna gav de en likartad bild. Trefjärdedelar av föräldrarna svarar att deras barn trivs bra eller mycket bra med sina kamrater, vilket också i det här fallet överensstämmer väl med den bild som samtalen med eleverna gav. Av föräldrarna uppger 70 procent att deras barn trivs bra eller mycket bra i sin nya skola. Vad som emellertid uppfattas ha blivit sämre är skolvägen där bara drygt 25 procent av föräldrarna framförde att det inte hade någon betydelse alls att skolvägen hade blivit längre. Det verkar ändå i det stora hela som att de berörda eleverna klarat sitt skolbyte bra. En av de erfarenheter som kan dras avseende vad som är viktigt att ta hänsyn till vid avvecklingen av en skola är att det är betydelsefullt att de berörda informeras och inte minst att praktiska frågor så långt som möjligt kan besvaras för att lugna oroliga föräldrar och elever. Överhuvudtaget att argumenten för avvecklingen är klara och tydliga och att de är möjliga att sakligt försvara samt att det finns långsiktiga planer. Även en kommuns geografiska struktur har betydelse för hur skolan kan organiseras. I en, som i det här fallet, kommun med en dominerande centralort, flera mindre samhällen och ett antal byar kan skolans verksamhetslokaler inte bara förläggas till de större befolkningsanhopningarna. Frågan är emellertid när resurserna inte räcker till, vilka det är som ska bli utan skola på det ställe de bor? Detta var egentligen vad frågan om avvecklingen av Backa skola ytterst handlade om, en politisk prioriteringsfråga. Politiska prioriteringsfrågor kan, i ett samhälle med representativ demokrati, i ett sociologiskt perspektiv förstås från vad som sker i ett enskilt fall genom att detta relateras till ett vidare sammanhang. Därmed kan kunskaperna från ett enskilt fall även användas för att bättre förstå andra liknande fall och ge vägledning om vad som kan tänkas vara fruktbara strategier för politikers och förvaltningstjänstemäns agerande.

Vad kan följeforskning bidra med?

Följeforskning uppfattas från en del håll att kunna ge nya möjligheter att bidra till att utveckla både teorier om utvecklingsprojekt, såväl som att bidra till en förbättrad praktik. Samtidigt hörs kritiska röster som framhåller följeforskningens kontrollerande funktion och risker för att det begränsar ett innovativt tänkande. Syftet med detta paper är att redovisa erfarenheter från fyra följeforskningsprojekt som används som exempel för att fokusera följande frågeställningar: Hur kan följeforskare: a) skapa och spela sina roller i relation till de förväntningar som finns? b) ge återkoppling för att öka projektens chanser att kunna nå uppsatta mål? c) bidra till en kunskapsutveckling om förändringsprocesser?

De anställdas outnyttjade kreativitet : En fallstudie på Ica DE Borlänge

Syftet med examensarbetet var att med utgångspunkt i ett konkret exempel, beskriva hur företag kan organisera verksamheten för att ta till vara på de anställdas outnyttjade kreativitet. Materialet i examensarbetet kan mycket väl tillämpas och användas i andra organisationer än den studerade organisationen Ica DE Borlänge. Dock bör beaktande tas till den specifika kontexten som föreligger vid implementeringen av materialet. Med stöd av den teoretiska referensramen visar resultaten av analysen ett behov av en ny organisationsstruktur med tydliga roller och nya belöningssystem. Den studerade organisationen är en lärande organisation där ett medarbetarengagemang söker främjas. Genom en ny organisationsstruktur med tydliga roller ökar detta medarbetarengagemanget och fler genomförda förbättringar genomförs snabbare, vilket bidrar till att de anställdas outnyttjade kreativitet tillvaratas på ett framgångsrikt sätt. De nya belöningssystemen flyttar fokus till medarbetarengagemanget och förbättringsarbetet, vilket främjar ett genomsyrande Lean-tänkande i organisationen. Belöningssystemen skapar även jämnare produktionsflöden som höjer arbetssäkerheten, ökar produktionskvalitén, minimerar stress samt skapar goda förutsättningar för att beräkna personalbemanningen. Kvalitativa metoder har använts för datainsamlingen. Dessa utfördes genom en förstudie och en fallstudie. Fallstudien bestod utav bakgrundsintervjuer, en intervjustudie samt en observation. Det empiriska materialet visar att organisationen arbetar med ett omfattande förbättringsarbete i alla organisatoriska nivåer. Både chefer och medarbetare har viljan och ambitionen att få till ett framgångsrikt förbättringsarbete, men trots flera års arbete med Lean efterfrågas ändå mer tid, bättre organisationsstruktur samt en sambandskoordinatör med specialistkompetens som driver förbättringsarbetet framåt. Empirin ger en viss indikation på att förbättringsverksamheten har anpassats och organiserats till den befintliga organisationsstrukturen. Förbättringsarbetet torde bli mer framgångsrikt om verksamheten anpassas och organiseras utefter de anställdas outnyttjade kreativitet istället. I summering av slutsatsen åskådliggörs två centrala variabler som kan bidra till långsiktiga framgångar i arbetet med att tillvarata de anställdas outnyttjade kreativitet. En ny organisationsstruktur med tydliga roller som fokuserar på förbättringsarbetet samt nya belöningssystem för inlämnade förbättringsförslag, skulle vara av stor betydelse för ett långsiktigt medarbetarengagemang i en framgångsrik organisation.

Framtiden för CD-skivan som musikformat : En undersökning av CD-formatets roll på musikmarknaden

Sedan början på 2000-talet har försäljningssiffrorna för CD-skivan inom musikindustrin varit på nedgång och minskat årligen, samtidigt som de nya digitala formaten har etablerats på den globala marknaden. Men trots många spekulationer, där CD-skivan sedan år tillbaka har stämplats som ett döende musikmedium, tyder försäljningsstatistiken på att CD:n och andra fysiska format fortfarande har en plats på den moderna globala musikmarknaden. I denna undersökning sammanställs försäljningssiffror från världens största musikmarknader, samt Sverige, för att få en tydligare överblick över hur försäljningsfördelningen egentligen ser ut mellan de olika musikformaten. Genom sekundäranalys, kombinerat med Boltanski och Thénevots teori om de olika typer av världar som existerar i vardagen, och deras respektive värdeordningar, analyseras den insamlade datan för att få en ökad förståelse för varför försäljningsfördelningen ser ut som den gör idag, och hur utvecklingen har sett ut under föregående år. Resultatet visar att den globala försäljningsfördelningen under 2014 var jämnt fördelad mellan digitala och fysiska format, med en andel på cirka 46% vardera av den totala globala musikmarknaden. Detta visar att fysiska format, trots en årlig minskning, år 2014 hade en roll på musikmarknaden som, ur försäljningsaspekt, var likvärdig digitala format, och CD-skivan (och även vinylen) kan därför inte ännu anses vara död.

Vinylens två världar : Unga människors relation till vinylen i den digitala eran

Vinylen har lyckats överleva trots att både CD:n och det digitala formatet gett oss nya och lättare sätt att lyssna på musiken. Vinylen tilltalar personer i yngre åldrar som inte växte upp med vinylen som det vardagliga formatet. Det tydligaste resultat som kommit att visa sig i undersökning för denna uppsats är att vinyler fortfarande upplevs tilltalande av intervjupersonerna, även om det digitala formatet fortfarande används dagligen. Intervjupersonerna tilltalas av olika aspekter av vinylen som gör det värt att gå och köpa en skiva, även om vi lever i en tid där vi näst intill har obegränsad tillgång till musik digitalt. Vinylen lockar personer på olika sätt när det kommer till användningen av skivorna och på samma sätt när det kommer till det materiella och det estetiska. Detta är dock inte tillräckligt för att personerna ska ändra sina lyssningsvanor och byta format från det digitala till analogt. För det är fortfarande det digitala formatet som används mest av intervjupersonerna.

Teknikundervisning i relation till elevers vardagliga erfarenheter : En kvalitativ intervjustudie med lärare och elever

Studien har genomförts i syfte att undersöka vilket utrymme elevers vardagliga erfarenheter av teknik får i teknikundervisningen i årskurserna F-6. För att uppnå syftet undersöktes vilka moment och arbetsformer eleverna möter i undervisningen, hur elevers erfarenheter behandlas och knyts till undervisningen samt vilka erfarenheter som teknikundervisningen förser eleverna med som de kan använda även utanför skolan. Studien är kvalitativ och genomfördes genom intervju och fokussamtal med lärare och elever. Resultatet visar att eleverna får möta en undervisning med mycket konstruerande arbete, där eleverna konstruerar själva även när de utgår från instruktioner. Få av de intervjuade lärarna beaktar elevers tidigare erfarenheter som en viktig parameter vid planeringen av undervisning, men alla intervjuade lärare genomför diskussioner med elever kring tidigare eller nytillägnade erfarenheter under olika delar av arbetsområdet. Vilka erfarenheter som diskuteras varierar mellan de intervjuade lärarna. Samtliga intervjuade lärare förespråkar grupparbete, men några betonar även vikten av enskilt arbete för att eleven på egen hand ska få visa sina kunskaper. Vid vissa tillfällen och hos några intervjuade lärare utgår undervisningen från miljörelaterade problem som kräver att eleverna tänker till en extra gång. Alla intervjuade lärare beskriver en undervisning där eleverna får nya erfarenheter som de kan använda i sitt vardagliga liv.

Vuxna elevers syn på digital läs och skrivinlärning respektive distansstudier i ett andraspråksperspektiv : Den hjälper mig om jag inte känner orden

Syftet med studien är att åskådliggöra hur nio sfi-deltagare på en vuxenutbildning i Mellansverige upplever sin skriftspråksutveckling i samband med nya digitala hjälpmedel, i detta fall med iPad och appar eller distansutbildning med lärplattformen Fronter. De huvudsakliga frågorna gäller hur informanterna upplever de digitala hjälpmedlen i samband med skriftspråksinlärning samt hur de upplever att de utvecklar sin litteracitet genom dessa. Undersökningen görs med kvalitativa intervjuer där frågorna har hög standardisering men låg strukturering. Intervjuerna genomfördes via fysiska träffar eller via telefon för de informanter som inte kan närvara och som studerar på distans. Resultatet från studien diskuteras och jämförs med tidigare studier och forskning. Det som framkommer i studien är att fyra av sex av de informanter som använt iPad tycker att de utvecklate sin litteracitet och sin skriftspråksutveckling på ett bra sätt och de har upptäckt strategier som påskyndar utvecklingen, t.ex. det repetitionsmoment som använts. Två informanter är dock inte lika imponerade utan ser helst att de får arbeta med datorer som de är mer vana att använda. De material de arbetar med i iPad är appar som iBook, Alfavux, Moji Clock, U-talk, Talking Cards, Safari samt iTranslate. Inom distansutbildningen arbetas det via lärplattformen Fronter med blandade uppgifter som täcker de områden som krävs för skriftspråksutveckling inom sfi, såsom att lyssna, tala, läsa och skriva. Tre informanter deltar från början men det blir två kvar som utvärderar sitt arbete, med bra resultat. Båda är mycket nöjda med tillgängligheten, de vet vad som ska göras och de kan bestämma själva när och hur mycket tid de ville lägga på arbetet. De kan också bestämma vilken del av utbildningen de kan och vill fokusera mest på. Samlitliga informanter tycker att de fått bra hjälp och stöd av de lärare och den projektutvecklare som är delaktiga i utbildningen.

Why is there nothing rather than something? An essay in the comparative metaphysics of nonbeing

The paper is an essay in the comparative metaphysics of nothingness that begins by pondering why Leibniz thought of the opposite question as the preeminent one. In Eastern philosophical thought, like the numeral ‘zero’ (śānya) that Indian mathematicians first discovered, nothingness as non-being looms large and serves as the first quiver on the imponderables they seem to have encountered (e.g. ‘In the beginning was neither non-being nor being’ RgVeda X.129). The concept of non-being and its permutations of nothing, negation, nullity, receive more sophisticated treatment in the works of grammarians, ritual hermeneuticians, logicians, and their dialectical adversaries, variously across Jaina and Buddhist schools, in respect of the function of negation /the negative copula, nãn, fraying into ontologies of non-existence and extinction; not least also the suggestive tropes that tend to arrest rather than affirm the inexorable being-there of something. After some passing references to interests in non-being and nothingness in contemporary (Western) thinking, the paper dwells at some length on Heidegger’s extensive treatment of nothingness in his 1927 inaugural lecture ‘Was ist Metaphysik?’, published later as What is Metaphysics? The essay however distances itself from any pretensions toward a doctrine of Nihilism.

”Ge det en chans i alla fall” - Växelvis boende ur ett barnperspektiv

Samhället har utvecklats från kärnfamiljer till mer heterogent sammansatta familjer som en påverkan av de samhällsförändringar som skett under senare år. Då föräldrar likställs i vårdnadsfrågor har ett växelvis boende blivit allt mer vanligt förekommande. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur barn till separerade föräldrar ser på ett växelvis boende. Studien har genomförts med hjälp av fem kvalitativa intervjuer. Centrala aspekter av problemområdet har sedan sammanställts i temaområden. Dessa har tolkats genom systemteori, Aaron Antonovskys salutogena perspektiv, KASAM samt ur ett socialt nätverksperspektiv. Problemområdet har även jämförts med tidigare forskning för att finna likheter respektive olikheter samt nya frågeställningar. Resultatet har visat att ett växelvis boende befrämjar kontakten mellan barn och föräldrar. Förutsättningarna för ett växelvis boende har enligt ungdomarna varit, närhet mellan föräldrarna, ett gott samarbete dem emellan, samt ett eget rum. Ett växelvis boende kan vara en god medelväg för barn, i jämförelse med att förlora vardagskontakten med den ene föräldern.

Skolmobbningens konsekvenser i vuxenlivet - Blickar, ord, slag, och utfrysning. Allt sätter sina spår, ett ärr för livet

Uppsatsen är en kvalitativ studie som studerar hur vuxna påverkats av att ha blivit mobbade som barn. Studien byggde på åtta halvstrukturerade intervjuer där vi sökte individernas tidigare upplevelser. Personer med denna bakgrund och som är över 20 år har nåtts genom annonsering och via mail. Materialet är avgränsat till att gälla forskning om familjestruktur och identitetsbildning. I vårt resultat har vi redovisat våra intervjupersoners egna erfarenheter av sina upplevelser och analyserat dessa i relation till litteraturer, artiklar och avhandlingar. I arbetet använder vi bl.a. Olweus definition av mobbning samt Colorosos begrepp murfamiljen och geléfamiljen. Resultatet av intervjuerna visar att mobbning i barndomen har påverkat deras vuxna liv. Samtliga känner att de har idag svårt att lita på folk och skapa nya kontakter. Studien visar också att samtliga har haft problem med självkänsla och identitetsbildning i form av att de har känt sig ensamma, utfrysta, kränkta och utanför. Detta har bland annat skapat en känsla av att inte räcka till och inte duga som man är. En annan slutsats som studien visar är att familjeförhållanden och uppfattning av ens egen identitet är två viktiga faktorer när det gäller mobbning. Studien visar att brister på åtgärder från skolan och socialvård förekommer. Konkret behandling och stöd av lärare, kontakt med kurator och bättre hemförhållanden hade på ett tidigt stadium kunnat förbättra deras situation.

Att öppna ögonen : En kvalitativ studie om hur fyra personer som lever i en internationell parrelation har utvecklat sin kulturella förståelse

Dagens globala värld har öppnat upp möjligheter som gjort det lättare för människor från olika delar av världen att träffas. En av anledningarna till att människor invandrar till Sverige är kärlek. Dagens allt mer globaliserade värld gör att demografin i Sverige ändras med en ökning av den etniska och kulturella mångfalden. Detta ställer krav på våra myndigheter om att socialarbetare ska ha kulturell förståelse. Men hur utvecklar man denna kulturella förståelse? Denna studie riktar fokus till svenskfödda som lever i en internationell parrelation för att undersöka hur de genom mötet med sin partner och sin omvärld har utvecklat sin kulturella förståelse. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra svenskfödda män och kvinnor som lever i en internationell parrelation med partners från Asien. Resultatet visar hur de tankeprocesser som intervjupersonerna gått igenom för att utveckla sin kulturella förståelse har sett ut. Intervjupersonerna har olika erfarenheter av möten, av diskriminering och av fördomar, vilket har gjort att de i olika grad har utvecklat sin kulturella förståelse. En grundläggande faktor till hur de hade utvecklat sin kulturella förståelse var intresset för andra kulturer och att resa. Sammantaget skapar resultatet en bild av hur intervjupersonerna har utvecklat sin kulturella förståelse genom hur deras tankeprocesser sett ut före och efter de nya erfarenheterna.

Kännbara förändringar : En kvalitativ studie om sex ungdomars upplevelser och tankar kring att erhålla MST

Studiens syfte är att studera hur ungdomar som genomgått Multisystemisk Terapi, MST, upplever denna behandling. Författarna avser således ge en bild av och få en djupare förståelse av deras tankar kring denna behandlingsform. MST är en öppenvårdsbehandling som vänder sig till antisociala ungdomar och deras familjer. Det har visat sig att institutionsplacering av ungdomar många gånger inte leder till önskvärda resultat. Metoden, som grundar sig på systemteori och socialekologiska teorier, utvecklades som ett alternativ till dessa ofta kostsamma placeringar. MST bygger även på kunskaper om vad som orsakar antisocialt beteende hos ungdomar. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex ungdomar som själva genomgått och avslutat MST-behandling. Dessa intervjuer sammanställdes och analyserades utifrån följande teman: Inställning till insatsen, Upplevelse av insatsen och Upplevt resultat. Resultatet visade att ungdomarna upplevde MST på olika sätt, det vill säga både positivt och negativt. Det som förenade ungdomarna var att samtliga tyckte att det var mer eller mindre jobbigt att erhålla MST. Analysen visade bland annat att en fungerande kommunikation under behandlingen, mellan så många delar av nätverket som möjligt, är viktigt för ett lyckat behandlingsresultat och att en fungerande MST-insats minskar riskfaktorerna kring den unge. Slutligen diskuterades de funna resultaten, MST som metod samt vikten av att oberoende forskare genomför, både kvantitativa och kvalitativa, utvärderingar av nya behandlingsmetoder.

"Även om jag bor här i 100 år så blir det inte samma" : En kvalitativ studie av fem ensamkommande ungdomar och deras personliga identitetsutveckling i mottagarlandet.

SAMMANFATTNING: Människor tvingas fly ifrån sina hemländer på grund av våld för att söka säkerhet någon annanstans. Att människor lämnar ett land eller tvingas fly har skett under alla tider. Människor flyr från förföljelse, fattigdom, svält eller krig. Uppskattningsvis finns 19,2 miljoner människor på flykt runt om i världen och nära hälften av dessa är barn. Av de barn som befinner sig på flykt är de ensamkommande ungdomarna en viktig grupp att urskilja. Då de ensamkommande asylsökande ungdomarna är i behov av särskilt skydd. Under 2003 var de flesta ensamkommande ungdomar i Sverige från Somalia, Irak, Serbien och Montenegro. Vårt syfte är att få ökad förståelse för ensamkommande ungdomars upplevelser av hur deras identitet formats i hemlandet och senare i mottagarlandet i samspel med människor i sin omgivning. Samt vilken betydelse asylprocessen och tidigare trauman har haft för ungdomarnas personliga identitetsutveckling. De faktorer som berörts som viktiga för ungdomens personliga identitetsutveckling är förluster, boende, ovisshet, familjeåterförening och nätverk samt språket.Vi har valt att göra en explorativ studie som innefattar kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem ensamkommande ungdomar. Resultatet i form av empiri och analys har utförts utifrån tidigare forskning och från Cullbergs kristeori samt relevanta begrepp som etnicitet och identitet utifrån symbolisk interaktionism. Studien har visat att samtliga ungdomar upplevt att den ovisshet de levt i under asylprocessen samt tidigare trauman har påverkat dem mycket både psykiskt och fysiskt. De ungdomar vi har intervjuat upplever alla att de idag har en ny personlighet efter att ha fått uppehållstillstånd. Den nya identiteten har enligt ungdomarna påverkats bland annat av föräldrarnas uppfostran och de nya människor de möter i mottagarlandet samt av de nya miljöerna ungdomarna befinner sig i.

”Jag har blivit en lugn kille..” : Upplevelser av Aggression Replacement Training

Ungdomars aggression kan få negativa konsekvenser både för dem själva och för omgivningen genom olika former av destruktivt och störande beteende. Det behöver inte vara våld och hot utan även mobbing, snatteri och skolk. Hur ska vi inom socialt arbete på bästa sätt bemöta utagerande, aggressiva ungdomar? Aggression Replacement Training (ART) är en evidensbaserad metod inspirerad av Kognitiv Beteendeterapi (KBT), vilken används i arbete med ungdomar som påvisar ett utagerande beteende. ART består av tre komponenter; interpersonell färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralisk färdighetsträning. Sammantaget innefattar dessa tanke, känsla och handling vilket är kärnan inom KBT. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar som genomgått ART har upplevt metoden samt att få ett vidare perspektiv på upplevelser av ART- programmet genom intervjuer med ungdomarnas ART- instruktörer. Tillvägagångssättet bestod av en genomgång av tidigare forskning samt relevanta teorier gällande ART. Vidare tillämpades halvstrukturerade intervjuer vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys och meningstolkning. Resultatet visade på positiva upplevelser hos både ungdomar och deras ART- instruktörer. Praktiska övningar såsom hemuppgifter och rollspel var något som visade sig vara bra. ART- instruktörerna upplevde metoden som enkel och lättförståelig. Ungdomarna hade förändrats i sitt sätt att hantera ilska, bland annat genom att de tagit till sig lämpliga tekniker i samband med ilskekontrollträningen samt lärt sig nya sociala färdigheter genom den interpersonella färdighetsträningen. De tycktes även ha utvecklat ett mer moget och moraliskt tankesätt. Programmet verkade ha inneburit en vändpunkt för intervjupersonerna i och med att det hade skett en märkbar förändring i deras beteende efter att ha genomgått ART. Nyckelbegreppen visade sig vara lugn och kommunikation.