CHEFERS UPPLEVELSER AV ARBETSTIDSFÖRKORTNINGEN : - kvalitativ studie om chefers upplevelser av arbetstidsförkortning och dess eventuella effekter på arbetsplatsen?

2016-06-08

Den psykosociala arbetsmiljön för första linjens chefer : - En kvalitativ studie av ett kommunalt bolag

2016-06-02

Sociologisk Forskning 2016:2

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

”För att vi ska kunna vårda våra äldre, måste vi själva vara friska” : - Chefer- och medarbetares syn på friskvård- en kvalitativ studie inom en vård och omsorgsförvaltning.

2016-06-02

Cheferna på ett multinationellt företags syn på hälsofrämjande ledarskap på arbetsplatsen : - En kvalitativ enkätstudie

2016-06-21

Diagnosens betydelse : En kvalitativ studie om hur anställda på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan upplever diagnosens betydelse i mötet med funktionshindrade

2016-06-02

Sean Banan och Frost-Elsa sjunger sig in i förskolan : En kvalitativ studie om hur förskollärare resonerar kring populärmusikens betydelse för barn gällande lärande och identitetsskapande.

Vårt syfte är att få syn på hur förskollärare resonerar kring populärmusikens betydelse för barn gällande lärande och identitetsskapande. Vi har valt att utgå ifrån förskollärares perspektiv på fenomenet. Som metod valde vi att göra en kvalitativ studie där vi intervjuade förskollärare från olika slumpmässigt utvalda förskolor. Det insamlade materialet har vi analyserat med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar på att förskollärarna anser att populärmusiken har en stor betydelse för barnet som lärande och identitetsskapande. Den spelar enligt förskollärarna en betydelsefull roll i skapandet av sociala möten i förskolan. Även populärmusikens möjligheter som pedagogiskt redskap lyftes fram i intervjuerna. Slutligen diskuterades populärmusiken som ett verktyg i arbetet med normer och värderingar i förskolan.

Sjuksköterskans uppfattning om omvårdnadsinsatser som främjar livskvalitet vid bipolär sjukdom : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Flera studier har visat att personer med bipolär sjukdom har en sämre livskvalitet jämfört med övriga befolkningen. Som sjuksköterska inom psykiatrisk vård är det viktigt att ha kunskap om sjukdomen för att ge bästa möjliga behandling med mål att stabilisera symtom, förebygga återfall och främja livskvalitet. Syfte: Att utifrån sjuksköterskans uppfattning beskriva vilka omvårdnadsinsatser som främjar livskvalitet vid bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ innehållsanalys som baserades på åtta semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet visade tre huvudteman: Kunskap om sjukdomen: betydelsen av att både patient och anhöriga fick kunskap om sjukdomen; Trygghet och kontinuitet i vården: veta var och till vem man vänder sig i vården hade stor betydelse samt Personcentrerad vård: att bli sedd och bemött som en unik person. Slutsats: Patientutbildning där man tar upp vikten av regelbundna levnadsvanor, att undvika stress samt att bli medveten om sina tidiga tecken kan hjälpa att stabilisera symtom och förebygga återfall.

Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende : en kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Självskadebeteende är ett sedan länge förekommande fenomen som kan vara framträdande hos patienter med en oförmåga att reglera affekter. Det innebär ett lidande för patienterna och det bidrar till en känslomässig påverkan hos sjuksköterskorna. För att skapa en gynnsam omvårdnadsrelation behövs resurser, kunskap, kompetens och stöd för sjuksköterskorna i omvårdnaden. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: Data samlades in från sex sjuksköterskor genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom fyra kategorier "Att självskada", "Behov av kompetens", "Ge omvårdnad" och "Känslomässig påverkan". Sjuksköterskorna lyfte svårigheter i omvårdnaden, behovet av kompetens och den känslomässiga påverkan de drabbades av i mötet med patienter med självskadebeteende. Slutsats: Självskadebeteende skapar många olika känslor hos sjuksköterskorna, både positiva och negativa. Sjuksköterskorna upplevde att patienter med självskadebeteende var en svår, men intressant grupp att arbeta med. Tidsbrist, stress och upprepade självskadehandlingar var påfrestande och de känslor som uppkom hos sjuksköterskorna var inte alltid lätta för dem att hantera. Sjuksköterskorna poängterade vikten av att fånga upp patienter i tid men beskrev även svårigheterna i att kunna göra det. Sjuksköterskorna efterfrågade utökat stöd, kunskap och bättre resurser för att känna sig trygga i sin yrkesroll samt för att kunna erbjuda patienter med självskadebeteende en god och säker omvårdnad.

Sjuksköterskans upplevelse och beskrivning av kommunikation med vuxna patienter med ADHD inom öppenvårdspsykiatrin : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Studier visar på patienters upplevelse av kommunikation med sjuksköterskor, att sjuksköterskor behöver ha kunskap om kommunikation och kunskap om de funktionsnedsättningar patienter med ADHD kan ha. Tidigare studier belyser också olika kommunikationsteorier som är användbara i vårdrelationer, men inte så mycket om sjuksköterskors upplevelser. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor vid öppenvårdsmottagningar inom psykiatrin upplever och beskriver kommunikation med vuxna patienter med ADHD. Metod: Studien hade en kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Analysmetoden utgjordes av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema, fyra kategorier och elva subkategorier. Sjuksköterskor vid öppenvårdsmottagningar upplevde kommunikation med patienter med ADHD som tärande och närande på samma gång. Olika kommunikationstekniker användes i kombination med kunskap om funktionsnedsättningar för att skapa de bästa förutsättningarna för kommunikationen med patienter. Bra bemötande och ett bra förhållningssätt rapporterades vara viktiga i kommunikationen med patienter. Slutsats: Sjuksköterskor inom öppenvårdspsykiatrin upplevde kommunikationen med patienter med ADHD som både närande och tärande. Sjuksköterskorna anpassar kommunikationen efter patientens behov och förmåga, och bemöter alla patienters olika behov med respekt. Sjuksköterskor ansåg att ett bra förhållningssätt och en gott bemötande var viktigt för att kommunikationen med patienter med ADHD skulle fungera optimalt.

Att leva med kroniska sår En litteraturöversikt

Bakgrund: Kroniska sår innefattas av bensår, fotsår, trycksår, diabetessår, sårskada, tumörer, reumatiska sår och vårdskador vid komplikationer efter kirurgiska ingrepp, som inte har läkt inom 6 veckor. Forskning visar att trots att förebyggande strategier används, utvecklas det sår som kräver behandling. I mötet med vården är en god omvårdnad och en god vårdrelation viktig. Bristen på dessa leder ofta till ett lidande som individen måste kämpa emot med copingstrategier. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers erfarenhet av att leva med kroniska sår. Metod: En litteraturöversikt gjordes i denna studie med 15 vetenskapliga artiklar, som bestod av både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultat: 3 huvudkategorier identifierades: begränsningar, lidande samt coping. Deltagarna ansåg att en brist på information samt begränsningar i vardagen påverkade individens sociala umgänge och fysiska aktivitet. Smärta, skam och rädsla ledde till depression. För att hantera detta använde individerna sig av familjen och stöd av vårdpersonalen Slutsats: Det framkom att individernas dagliga liv påverkades av det kroniska såret. Den konstanta smärtan orsakade sömnsvårigheter hos individen, vilket ytterligare försvårade hanteringen av smärtan och vardagen. Kontinuitet hos vårdpersonal och i behandlingen gav personerna en trygghet och en ökad förståelse för sitt tillstånd. Det belystes att det var viktigt att vårdpersonalen ser individen bakom såret, och inte bara lägger sitt fokus på sårläkningen och behandlingen.

Konflikter, ogräs eller frön? : Arbetsplatskonflikter utifrån ett ledarskapsperspektiv

Det gemensamma intresset för konflikter grundade idén att studera väl ansedda ledares perspektiv på arbetsplatskonflikter och hur dessa ledare löser konflikter konstruktivt. I grunden finns en undran om väl ansedda ledare har förmågor som gör att de löser konflikter mer konstruktivt. Konflikter utgör en stor del av en ledares arbetstid. Konflikter kan förmodligen inte undvikas men hur konflikter hanteras är avgörande för att en organisation och dess anställda skall mogna och utvecklas. Det har utövats forskning inom konflikthantering utifrån ett ledarskapsperspektiv men de studierna har haft en kvantitativ ansats. Studiens syfte är att undersöka hur väl ansedda chefer ser på arbetsplatskonflikter och hur dessa chefer hanterar konflikter. Ett delsyfte är att erhålla kunskap om vilka metoder ansedda ledare använder i konflikthantering. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts: Vilka typer av arbetsplatskonflikter uppstår i en organisation? Vad är avgörande om konflikter blir konstruktiva eller destruktiva? Vad har ledarskapet för inverkan på konflikthantering och hur ska ledaren ta sig an konflikter? Vilka förmågor och egenskaper har ledare som hanterar konflikter effektivt? Studien grundar sig på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Det införskaffade materialet kodades och tematiserades. Resultaten analyserades med hjälp av teoriramen. Slutligen användes Rahims (2002) teori om conflict management i diskussion då det i resultatet framkom stöd för modellen, dock med en utveckling vilket presenteras i slutsatsen. I studiens analys framkom att ledare som hanterar konflikter konstruktivt behärskar tre huvudområden. Dessa förmågor är människoorienterad, uppgiftsorienterad och lärande- och kulturorienterad. Väl ansedda ledare manövrerar emellan dessa förmågor beroende på situation. I studiens resultat framkom också att undvikande och dominant ledarskapsbeteende skapar barriärer i konflikthantering.

"Bolagsverket är mer modernt än jag tänkte mig" : Hur kan statliga myndigheter arbeta med Employer Branding för att attrahera Generation Y?

Bakgrund: Employer Branding är ett relativt nytt begrepp som har börjat användas som en strategi inom Human Resource Management. Genom att utveckla ett Employer Brand kan or-ganisationer attrahera och behålla talangfull arbetskraft och på så vis säkra sin överlevnad. Det saknas emellertid forskning på hur Employer Branding kan användas i offentlig verksamhet för att attrahera den senaste generationen på arbetsmarknaden; Generation Y. Syfte: Öka förståelse för hur statliga myndigheter kan arbeta med Employer Branding för att attrahera Generation Y. Metod: Studien baseras på kvalitativ metod och har en fenomenologisk samt deduktiv forsk-ningsansats. Undersökningsdesignen var i form av en fallstudie. Nio semistrukturerade inter-vjuer har genomförts med respondenter på Bolagsverket, varav fyra intervjuer med personer som har inflytande över Employer Branding och fem med personer ur Generation Y. Teorier: "Employer Branding Predictive Model" Slutsatser: I studien visar att den statliga arbetsgivaren är attraktiv för Generation Y. Proble-matiken ligger i att det finns brister beträffande hur kommunikationen av arbetsgivarvarumärket ser ut externt. Utan en uttalad målgrupp och ett uttalat Employee Value Proposition blir den externa kommunikationen otydlig vilket minskar arbetsgivarens attraktionskraft hos potentiella arbetstagare. Attraktiviteten uppstår först när individen från Generation Y redan rekryterats in i organisationen.

Djurterapins inverkan på människor med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar- en litteraturöversikt

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år ungefär 25 000 människor i någon form av demenssjukdom, en sjukdom som ökar världen över och troligtvis kommer att fördubblas inom de närmsta 20 åren. Demenssjukdom drabbar hjärnan vilket påverkar minnet och den kognitiva förmågan och kan ge beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Studier visar att nio av tio personer någon gång kommer att visa symtom som ångest, oro, vandrande och aggressiva beteenden. Läkemedelsadministrering för att behandla symtom som oro, ångest och agiterande beteenden är inte ovanligt. Dock kan läkemedel ofta orsaka biverkningar hos äldre människor. Att istället använda djurterapi för att behandla symtom som kan uppstå vid demenssjukdomar kan ses som ett positivt alternativ då studier visat att djurterapi har en positiv inverkan på människan med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilken inverkan djurterapi har på människor med demenssjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats (n=15). Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att djurterapi ger minskad stressnivå, minskat uppvisande av aggressiva beteenden, färre vanföreställningar, minskad ångest, nedstämdhet, sorgsenhet, depressiva symtom och apatiska beteenden samt ökning av glädje, lycka, engagemang, vakenhet, medvetenhet, verbala uttryck samt ökat minne. Konklusion: Resultatet tyder på att djurterapi med fördel kan användas som alternativ eller kompletterande behandling för människor med demenssjukdom. Dock ser författarna att utökad forskning behövs för att se långvarig inverkan av djurterapins effekter.

Omvårdnad av patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) inom psykiatrisk slutenvård: Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: All sjukvård i Sverige styrs av Hälso-och sjukvårdslagen [HSL]. Under vissa omständigheter kan denna lag behövas kompletteras med Lagen om psykiatrisk tvångsvård [LPT]. Dessa personer vårdas inom psykiatrisk slutenvård. Omvårdnadens syfte är att patienten samtycker till vården och tvångsvården kan över gå till frivillig vård. Dessa personers problematik är dock ofta komplex och omvårdnaden upplevs innebära många svårigheter för sjuksköterskorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelse av omvårdnad i samband med LPT-vård inom sluten psykiatrisk vård. Metod: Empirisk kvalitativ studie med deskriptiv design. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor. Dessa analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att en förutsättning för att uppnå målet med tvångsvården genom omvårdnad var att skapa en allians med patienten. Kommunikation som innefattade individuellt anpassad information var en nyckelfaktor till alliansskapande. Omvårdnadsarbetet innefattade samverkan och sjuksköterskorna upplevde ett behov av kompetensutveckling. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att omvårdnad enligt LPT är en utmaning och sammankopplat med flertalet svårigheter. Erhålls kompetens, tid för reflektion och trygghet i arbetsgruppen ses dock inte omvårdnaden som en omöjlighet utan kan upplevas som positivt för både den som vårdar och för den som vårdas.