Síntesi de tiourees quirals i el seu ús com a organocatalitzadors

En el present treball de recerca s’ha posat a punt la síntesi d’organocatalitzadors bifuncionals ciclobutànics de tipus tiourea. Amb aquests catalitzadors s’han realitzat proves en reaccions d’addició de malonats a nitroalquens. Amb aquest objectiu i a través d’una metodologia prèviament descrita al grup, s’ha preparat el producte intermedi partint de dicloroetilè i anhídrid maleic. A partir d’aquest compost de partida, l’àcid 1-metoxicarbonil-(1R,2S)-ciclobutan-2-carboxílic,i per reaccions successives, s’han sintetitzat dues tiourees bifuncionals. Aquests catalitzadors han estat assajats en la reacció d’addició d’un malonat a un nitroalquè, obtenint-se bons rendiments i excessos enantiomèrics.

Disseny i síntesi de nous tensioactius quirals ciclobutànics a partir de β-aminoàcids i γ-hidroxiàcids

En el present treball de recerca s’ha dut a terme la síntesi esteroselectiva de tensioactius quirals ciclobutànics per tal que més endavant es puguin estudiar les seves propietats. Aquests tensioactius s’han preparat a partir dels 1,3-aminoalcohols i d’un 1,3-hidroxiàcid. Tots aquests productes són enantiopurs i se sintetitzen, en última instància, a partir d’etilè i d’anhídrid maleic. A partir d’aquests intermedis claus, i per reaccions successives, s’han sintetitzat dos tensioactius i el precursor d’un tercer.

Rajako railona aukeaa? : Raja-Karjala ja sen väestön yhteydet yli itärajan 1880-luvulta toiseen maaimansotaan

Referat: Öppnar sig gränsen som en avgrund? : Gränskarelens och gränskarelarnas kontakter över östgränsen från 1880-talets slut till andra världskriget

Français 856

Contient : « FOLQUET DE MARCELHA » ; « GUIRAUTZ DE BORNELH » ; « PEIRE VIDAL DE THOLOSA » ; « BERNARTZ DE VENTEDORN » ; « GAUCELM FAYDIT » ; « RAYMON DE MIRAVALH » ; « AYMERICS DE PEGULHAN » ; « PEIROLS » ; « ARNAUTZ DE MARUELH » ; « PONS DE CAPDUELH » ; « RAYMBAUT DE VAQUIEYRAS » ; « GUILLEMS DE SANT DESDIER » ; « BERTRANS DE BORN » ; « N'AYMERIC DE BELHENUEY » ; « RAYMON JORDA, vescoms de Sant Antoni » ; « CADENET » ; « GUILLEM AYMAR » ; « DAUDE DE PRADAS » ; « MARCABRU » ; « PEIRE D'ALVERNHE » ; « LO MORGUE DE MONTAUDO » ; « GAUSBERT DE PUEGCIBOT » ; « PEIRE ROGIER de Mirapeys » ; « RAYMBAUT D'AURENCA » ; « ARNAUTZ DANIEL » ; « BERENGUIER DE PALOU » ; « GUILLEM DE BERGUEDA » ; « GUILLEM DE CABESTANH » ; « JAUFRE RUDEL DE BLAYA » ; « GUI D'UYSEL » ; « RIGAUT DE BERBEZILH » ; « HELYAS DE BARJOLS » ; « HUC DE SANT CIRC » ; « FALQUET DE ROTHMAS » ; « COMS DE PEYTIEUS » ; « HELYAS CAYBEL » ; « ALBERT DE SESTARO » ; « PERDIGOS » ; « RAYMON DE THOLOSA » ; « GUILLEM PEIRE DE CAZALS » ; « GUILLEM FIGUEIRA » ; « GUIRAUTZ DE CALANSON » ; « PEIRE BERMON RICAS NOVAS » ; « HUC BRUNENC de Rodes » ; « BERNART DE VENZAC » ; « GUILLEMS MONTANHAGOL » ; « SORDEL » ; « BERTRAN D'ALAMANO » ; « GUIRAUDO LO ROS » ; « AYMAR DE ROCAFICHA » ; « RAYMON DE CASTELNOU » ; « PEIRE CARDENAL del Puey » ; « GUIRAUT RIQUIER DE NARBONA » ; « SERVEZI DE GIRONA » ; « GAVAUDA » ; « PAULET DE MARCELLA » ; « FOLQUET DE LUNELH » ; « BERNAT MARTI » ; « BERNATZ DE ROVENNAC » ; « JOHAN ESTEVE DE BEZERS » ; « RAYMON GAUCELM DE BEZERS » ; « JORDAN DE COFOLEN » ; « PISTOLETA » ; « GUIRAUTZ D'ESPANHA, DE THOLOZA » ; « LAMBERTI DE BONANELH » ; « PONS DE SA GARDIA » ; « AYMAR LO NIER » ; « RAYMON VIDAL DE BEZAUDU » ; « GUILLEM ANELIER DE THOLOZA » ; « LAMFRANCO SIGUALA » ; « ARNAUT CATALAN » ; « HELYAS FONTSALADA » ; « MORGUE DE FOYSSAN » ; « HUC DE LA BACALLARIA » ; « BERNATZ DE TOT LO MON » ; « GUILLEM MAIGRET » ; « PEIRE ESPANHOL » ; « En BLACATZ » ; « GUILLEM MOGIER DE BEZERS » ; « ARNAUTZ DE QUINTENAC » ; « G. DE SANT GREGORI » ; « GRANET » ; « PEIRE DE BOCINHAC » : (A la table « O GUILLEM ».) ; « POJOLS » ; « ALEGRET » ; « PONS D'ORTAFAS » ; « GUILLEM DE SALANHAC » ; « PEIRE DE LA MULA » ; « GUILLEM FABRE BORZES DE NARBONA » ; « HUC DE LESCURA » ; « ARNAUT PLAGES » ; « CLARA D'ANDUZA » ; « SERCAMONS » ; « LO REYS N'AMFOS » ; « GENEYS LO JOGLARS » ; « JOHANS AGUILA » ; « BERTRAN DEL PUGET » ; « ROSTANH DE MERGUAS » ; « PONS SANTOLH DE THOLOZA » ; « AUSTORC D'AORLAC » ; « SALH D'ESCOLA » ; « BERNAT SICART DE MARVEIOL » ; « GUILLEM DE LEMOTJAS » ; « DURAN DE CARPENTRAS » ; « OZILS DE CADARTZ » ; « PEIRE BERMON LO TORT » ; « BERNAT DE LA FON » ; « PEIRE DE MAENSAC » ; « GUILLEM DE BIARS » ; « BERNAT TORTITZ » ; « PEIRE DE COLS D'AORLAC » ; « GAUCELM ESTACA » ; « GUILLEM HUC D'ALBI » ; « US CAVALIERS DEL TEMPLE » ; « GUI DE CAVALHO » ; « GUILLEM DE BALAZUC » ; « GUILLEM D'IEYRAS » ; « GUILLEM DE MURS » ; « YZARN RIZOLS » ; « N'AUSTORC DE SEGRET » ; « JOYOS DE THOLOZA » ; « AUGIER DE SANT DONAT » ; « PEIRE CAMOR » ; « OGIER NIELLA » ; « LA COMTESSA DE DIA » ; « GUILLEM GODI » ; « HUC DE PENA » ; « FRAIRE MENOR » ; « RAIMON ESCRIVAN » ; « RAIMON D'AVINHO » ; « RAYMON DE LA SALA » ; « NAT DE MONS » ; « Mayestre PEIRE DE CORBIA » ; « HUC DE MUREL » ; « NA GORMUNDA » ; « ARNAUT DE BRANTALO » ; « N'AUDOY » ; « N'ESPERDUT » ; « GAUTIER DE MURS » ; « RAYMON RIGAUT » ; « YZARN MARQUES » ; « PEIRE YMBERT » ; « Mecier MATFRE ERMENGAU » ; « RAIMON MENUDET » ; « Mayestre MATIEUS DE CAERSI » ; « GUILLEM EVESQUE, joglar d'Albi » ; « TIBAUT DE BLIZON » ; « GUILLEM DE DURFORT » ; « GUILLEM D'AUTPOLH » ; « BONIFASSI DE CASTELLANA » ; « PONS FABRE D'UZES » ; « Mosenher En PEIRE, reys d'Arago » ; « Resposta de PEIRE SALVAGGE » ; « Mayestre BERNAT D'AURIAC, mayestre de Bezers » ; « BERNAT ALANHAN DE NARBONA » ; « Tenso d'En MAIGRET e d'En GUILLEM RAYNOLS » ; « Tenso d'En CABRIT e d'En RICAU » ; « Tenso d'En GUIONET e d'En RAYMBAUT » ; « Partimen d'En PONS DE MONLAUR e d'En ESPERDUT » ; « Partimen d'En PEIRE e d'En ALBERT » ; « Partimen d'En BERTRAN DE SANT FELITZ e d'En UGO » ; « Partimen d'En JORIS e d'En GUIGO » ; « Partimen d'En SORDELH e d'En MONTANHAGOL » ; « Partimen d'En GUI D'UYSSELH e de madona Na MARIA » ; « Torneyamen d'En AYMAR e d'En PERDIGOS e d'En RAYMBAUT » ; « Partimen d'En BERTRAN e d'En SORDELH » ; « Partimen d'En ARNAUT e del coms BERENGUIER de Proensa » ; « Partimen d'En PREBOST e d'En SAVARIC » ; « Partimen d'En N'EBLE e d'En GAYMAR » ; « Torneyamen d'En GAUCELM FAIDIT e d'En UGO e d'En SAVARIC » ; « Partimen d'En GAUCELM FAIDIT e d'En AYMERIC DE PEGULHA » ; « Partimen d'En YMBERT e d'En GUILLEM » ; « Partimen d'En HELYAS e del COZI » ; « Partimen d'En COYNE e d'En RAYMBAUT » ; « Partimen del coms e d'En GUI » ; « Tenso d'En GAUBERT e d'En BERTRAN » ; [Partimen de PUJOL et de...] ; « Partimen d'En BERNART e d'En GUIGO » ; « Partimen d'En BONAFOS e d'En CAVAIRE » ; « Partimen d'En N'EBLE e d'En GUIDUY » ; « Partimen d'En BERNAT DE LA BARTA e d'En PEIRE DE CAZALS » ; « GAUCELM FAIDIT e N'ALBERT » ; « Partimen d'En GAUCELM FAIDIT e d'En PERDIGO » ; « Partimen d'En AYMERIC DE PEGULA e d'En BERGUEDA » ; « Partimen d'En GAUCELM FAIDIT e d'En PEYROL »

Français 856

Contient : « FOLQUET DE MARCELHA » ; « GUIRAUTZ DE BORNELH » ; « PEIRE VIDAL DE THOLOSA » ; « BERNARTZ DE VENTEDORN » ; « GAUCELM FAYDIT » ; « RAYMON DE MIRAVALH » ; « AYMERICS DE PEGULHAN » ; « PEIROLS » ; « ARNAUTZ DE MARUELH » ; « PONS DE CAPDUELH » ; « RAYMBAUT DE VAQUIEYRAS » ; « GUILLEMS DE SANT DESDIER » ; « BERTRANS DE BORN » ; « N'AYMERIC DE BELHENUEY » ; « RAYMON JORDA, vescoms de Sant Antoni » ; « CADENET » ; « GUILLEM AYMAR » ; « DAUDE DE PRADAS » ; « MARCABRU » ; « PEIRE D'ALVERNHE » ; « LO MORGUE DE MONTAUDO » ; « GAUSBERT DE PUEGCIBOT » ; « PEIRE ROGIER de Mirapeys » ; « RAYMBAUT D'AURENCA » ; « ARNAUTZ DANIEL » ; « BERENGUIER DE PALOU » ; « GUILLEM DE BERGUEDA » ; « GUILLEM DE CABESTANH » ; « JAUFRE RUDEL DE BLAYA » ; « GUI D'UYSEL » ; « RIGAUT DE BERBEZILH » ; « HELYAS DE BARJOLS » ; « HUC DE SANT CIRC » ; « FALQUET DE ROTHMAS » ; « COMS DE PEYTIEUS » ; « HELYAS CAYBEL » ; « ALBERT DE SESTARO » ; « PERDIGOS » ; « RAYMON DE THOLOSA » ; « GUILLEM PEIRE DE CAZALS » ; « GUILLEM FIGUEIRA » ; « GUIRAUTZ DE CALANSON » ; « PEIRE BERMON RICAS NOVAS » ; « HUC BRUNENC de Rodes » ; « BERNART DE VENZAC » ; « GUILLEMS MONTANHAGOL » ; « SORDEL » ; « BERTRAN D'ALAMANO » ; « GUIRAUDO LO ROS » ; « AYMAR DE ROCAFICHA » ; « RAYMON DE CASTELNOU » ; « PEIRE CARDENAL del Puey » ; « GUIRAUT RIQUIER DE NARBONA » ; « SERVEZI DE GIRONA » ; « GAVAUDA » ; « PAULET DE MARCELLA » ; « FOLQUET DE LUNELH » ; « BERNAT MARTI » ; « BERNATZ DE ROVENNAC » ; « JOHAN ESTEVE DE BEZERS » ; « RAYMON GAUCELM DE BEZERS » ; « JORDAN DE COFOLEN » ; « PISTOLETA » ; « GUIRAUTZ D'ESPANHA, DE THOLOZA » ; « LAMBERTI DE BONANELH » ; « PONS DE SA GARDIA » ; « AYMAR LO NIER » ; « RAYMON VIDAL DE BEZAUDU » ; « GUILLEM ANELIER DE THOLOZA » ; « LAMFRANCO SIGUALA » ; « ARNAUT CATALAN » ; « HELYAS FONTSALADA » ; « MORGUE DE FOYSSAN » ; « HUC DE LA BACALLARIA » ; « BERNATZ DE TOT LO MON » ; « GUILLEM MAIGRET » ; « PEIRE ESPANHOL » ; « En BLACATZ » ; « GUILLEM MOGIER DE BEZERS » ; « ARNAUTZ DE QUINTENAC » ; « G. DE SANT GREGORI » ; « GRANET » ; « PEIRE DE BOCINHAC » : (A la table « O GUILLEM ».) ; « POJOLS » ; « ALEGRET » ; « PONS D'ORTAFAS » ; « GUILLEM DE SALANHAC » ; « PEIRE DE LA MULA » ; « GUILLEM FABRE BORZES DE NARBONA » ; « HUC DE LESCURA » ; « ARNAUT PLAGES » ; « CLARA D'ANDUZA » ; « SERCAMONS » ; « LO REYS N'AMFOS » ; « GENEYS LO JOGLARS » ; « JOHANS AGUILA » ; « BERTRAN DEL PUGET » ; « ROSTANH DE MERGUAS » ; « PONS SANTOLH DE THOLOZA » ; « AUSTORC D'AORLAC » ; « SALH D'ESCOLA » ; « BERNAT SICART DE MARVEIOL » ; « GUILLEM DE LEMOTJAS » ; « DURAN DE CARPENTRAS » ; « OZILS DE CADARTZ » ; « PEIRE BERMON LO TORT » ; « BERNAT DE LA FON » ; « PEIRE DE MAENSAC » ; « GUILLEM DE BIARS » ; « BERNAT TORTITZ » ; « PEIRE DE COLS D'AORLAC » ; « GAUCELM ESTACA » ; « GUILLEM HUC D'ALBI » ; « US CAVALIERS DEL TEMPLE » ; « GUI DE CAVALHO » ; « GUILLEM DE BALAZUC » ; « GUILLEM D'IEYRAS » ; « GUILLEM DE MURS » ; « YZARN RIZOLS » ; « N'AUSTORC DE SEGRET » ; « JOYOS DE THOLOZA » ; « AUGIER DE SANT DONAT » ; « PEIRE CAMOR » ; « OGIER NIELLA » ; « LA COMTESSA DE DIA » ; « GUILLEM GODI » ; « HUC DE PENA » ; « FRAIRE MENOR » ; « RAIMON ESCRIVAN » ; « RAIMON D'AVINHO » ; « RAYMON DE LA SALA » ; « NAT DE MONS » ; « Mayestre PEIRE DE CORBIA » ; « HUC DE MUREL » ; « NA GORMUNDA » ; « ARNAUT DE BRANTALO » ; « N'AUDOY » ; « N'ESPERDUT » ; « GAUTIER DE MURS » ; « RAYMON RIGAUT » ; « YZARN MARQUES » ; « PEIRE YMBERT » ; « Mecier MATFRE ERMENGAU » ; « RAIMON MENUDET » ; « Mayestre MATIEUS DE CAERSI » ; « GUILLEM EVESQUE, joglar d'Albi » ; « TIBAUT DE BLIZON » ; « GUILLEM DE DURFORT » ; « GUILLEM D'AUTPOLH » ; « BONIFASSI DE CASTELLANA » ; « PONS FABRE D'UZES » ; « Mosenher En PEIRE, reys d'Arago » ; « Resposta de PEIRE SALVAGGE » ; « Mayestre BERNAT D'AURIAC, mayestre de Bezers » ; « BERNAT ALANHAN DE NARBONA » ; « Tenso d'En MAIGRET e d'En GUILLEM RAYNOLS » ; « Tenso d'En CABRIT e d'En RICAU » ; « Tenso d'En GUIONET e d'En RAYMBAUT » ; « Partimen d'En PONS DE MONLAUR e d'En ESPERDUT » ; « Partimen d'En PEIRE e d'En ALBERT » ; « Partimen d'En BERTRAN DE SANT FELITZ e d'En UGO » ; « Partimen d'En JORIS e d'En GUIGO » ; « Partimen d'En SORDELH e d'En MONTANHAGOL » ; « Partimen d'En GUI D'UYSSELH e de madona Na MARIA » ; « Torneyamen d'En AYMAR e d'En PERDIGOS e d'En RAYMBAUT » ; « Partimen d'En BERTRAN e d'En SORDELH » ; « Partimen d'En ARNAUT e del coms BERENGUIER de Proensa » ; « Partimen d'En PREBOST e d'En SAVARIC » ; « Partimen d'En N'EBLE e d'En GAYMAR » ; « Torneyamen d'En GAUCELM FAIDIT e d'En UGO e d'En SAVARIC » ; « Partimen d'En GAUCELM FAIDIT e d'En AYMERIC DE PEGULHA » ; « Partimen d'En YMBERT e d'En GUILLEM » ; « Partimen d'En HELYAS e del COZI » ; « Partimen d'En COYNE e d'En RAYMBAUT » ; « Partimen del coms e d'En GUI » ; « Tenso d'En GAUBERT e d'En BERTRAN » ; [Partimen de PUJOL et de...] ; « Partimen d'En BERNART e d'En GUIGO » ; « Partimen d'En BONAFOS e d'En CAVAIRE » ; « Partimen d'En N'EBLE e d'En GUIDUY » ; « Partimen d'En BERNAT DE LA BARTA e d'En PEIRE DE CAZALS » ; « GAUCELM FAIDIT e N'ALBERT » ; « Partimen d'En GAUCELM FAIDIT e d'En PERDIGO » ; « Partimen d'En AYMERIC DE PEGULA e d'En BERGUEDA » ; « Partimen d'En GAUCELM FAIDIT e d'En PEYROL »

Adoption av träkomposit teknologi på svenska trähusmarknaden

Syftet med uppsatsen är att kategorisera träkomposit teknologi adoption på svenska trähusmarknaden genom fallstudie av trähustillverkare och fasadbehandlare. Som undersöknings metod har intervjueroch facklitteratur använts. Med hjälp av litteraturmaterialet sammanställdes enteoretisk referensram, vad efter sedan fallföretagen intervjuades. Genom insamlade sekundärdata betraktades företaget i den teoretiska referensramen. Undersökningens teorin baserar sig på adoption av innovation. Inledningsvis redogörs traditionell segmentering av industriella marknader och sedan segmentering efter kundlivscykel. Tyngdpunkten är ändå på teknologi adoption livscykel. Empirin är fallstudie av modul, storblock trähustillverkare och fasadbehandlare. Företagets situation studeras inom teoretiska referensramen för att kunna göra en analys avadoptionen och göra slutsatser om produktlanseringen. Rekommendation är några aspekter som innobuild bör beakta vid försäljning av Fasec-fasadsystem. Undersökningen torde kunna användas som stöd vid adoption av en innovation.

Estudi dels efectes de la càrrega dels arbres de la varietat Baby Gold 6 (Prunus persica, (L.) Batsch), sobre diferents paràmetres de producció i de qualitat dels fruits

En el present treball s’ha estudiat els efectes de la carrega dels arbres, deixada en l’aclarida, sobre la variació dels calibres dels fruits, sobre la variació dels sòlids solubles (sucres) i sobre la variació de l’acidesa en la varietat de préssec del tipus pavia Baby Gold 6. A més s’ha establert les relacions al·lomètriques per la mateixa varietat Baby Gold 6. Per això, s’han utilitzat 10 arbres de la varietat de préssec del tipus pavia de la varietat Baby Gold 6 del camp de pràctiques de l’Escola Tècnica Superior d’Enginyeria Agrària. En aquests 10 arbres, en l’aclarida s’ha establert un rang de càrrega de 8.000 kg fins a 50.000 kg. Aquestes càrregues s’han repartit atenent a seccions de tronc similars per a cada càrrega productiva. Ja en el moment de la recol·lecció, s’ha agrupat els fruits per arbre i per passada. Llavors s’han pesat i calibrat un per un. Un cop pesats i calibrats tots els fruits d’un arbre i d’una passada s’ha fet un mixt del fruit per poder fer l’analítica de sucres i acidesa i també s’han avaluat diferents paràmetres de producció.

Dissertationer, Kungliga Akademin i Åbo

Kungliga Akademin i Åbo var verksam mellan åren 1640 och 1827. Det finns en omfattande samling dissertationer från den tiden vid akademibiblioteket. Samlingen är inte fullständig. Samlingen har tillkommit genom gåvor från både Sverige och Finland. De svenska universitetsbiblioteken sände frikostigt dupletter från sina samlingar, och från tryckerihistoriska biblioteket på Skansen kom betydande mängder gammalt åbotryck. Bland privata välgörare kan nämnas professor Artur Rindell, generalkonsul Axel Solitander och generalkonsul Sven A. Lovén, men framför allt en svensk donator, löjnant Thore Virgin, en av Sveriges mest betydande boksamlare under 1900-talet. Han bidrog med en betydande kollektion, och ställde därtill en penningsumma för antikvariska förvärv till bibliotekets förfogande. Samlingen är okatalogiserad, men de tryck som ingår är förprickade i ett referensexemplar av Vallinkoski, Jorma Turun akatemian väitöskirjat 1642-1828. Helsinki 1828. En presentation av samlingen återfinns på bibliotekets hemsida, http://bibbild.abo.fi/diss/dissaml.htm Samlingen omfattar totalt 3.249 volymer.

Rancken-samlingen

Johan Oskar Immanuel Rancken (1824-1895) gjorde sin livsgärning som lärare i Vasa, skriftställare och samlare av finlandssvensk folklore. Han fungerade som lärare i tyska vid Vasa gymnasium från 1846 och senare också som lektor i historia. Han grundade tidningen Ilmarinen 1847. Han blev rektor för gymnasiet 1865 och efter diverse skolsammanslagningar rektor för Vasa svenska lyceum 1874. Han var en stor boksamlare och donerade hela sitt privatbibliotek tillsammans med sitt privata arkiv till lyceet år 1886, vid sin pensionering. Hans privatbibliotek ingår som en skild samling i Vasa svenska lyceums bibliotek. Samlingen består av 6.744 titlar i 11.925 volymer. (Årsberättelsen 1902-1903) Av dessa är böcker ca. 4.000. Samlingen är förtecknad i en handskriven ämneskatalog. De största ämnesområdena är teologi, medicin, historia, filologi och svensk litteratur. Böckerna är på svenska, latin, tyska, franska, grekiska och hebreiska. Förutom böcker finns också ett stort antal småtryck, delvis ordnade i kapslar enligt ämne. Dessutom finns 114 tidskrifter, 2.263 disputationer, inbjudningsskrifter och kataloger samt 22 lexikon. Samlingen innehåller också ett stort antal teater- och konsertaffischer. Ranckens arkiv består av 80 kapslar med släkten Ranckens korrespondens, bokmanuskript mm. 2.219 böcker (ca. 50%) är katalogiserade i Tria.

Catalytic transformations of fatty acid derivatives for food, oleochemicals and fuels over carbon supported platinum group metals

Växtoljor som utgör en förnybar naturresurs används som sådana eller i modifierade former i många industriella processer, som är av stor betydelse för vårt vardagliga liv. Växtoljor används i livsmedel, i kemiska och farmaceutiska produkter, i textilindustrin, för framställning av färgämnen och beläggningsmaterial samt som miljövänliga bränslekomponenter. Fetter och oljor hör till de äldsta kemiska komponenterna som utnyttjas av människan. De består huvudsakligen av glycerolestrar och fettsyror. Fetter och oljor har typiskt en kolkedja med kol-koldubbelbindningar samt karboxyl- och estergrupper, som kan genom hydrering eller dekarboxylering konverteras till nyttiga och miljövänliga produkter med hjälp av ädelmetallkatalysatorer. Aktivt kol (C) används som bärare på katalysatorerna. Väteaddition, d.v.s. hydrering av växtoljor har varit föremål för omfattande forskning i över hundra års tid. Hydreringen är en viktig process, för den tillämpas på produktion av fetter och margarin. Omättade fettsyror hydreras traditionellt på nickelbaserade heterogena katalysatorer. Samtidigt med en partiell hydrering av fettsyrorna och fettsyraestrarna som har två dubbelbindningar pågår också isomeringsreaktioner, vilka ger cis- och transisomerer av reaktantmolekylerna. Den största nackdelen med nickelkatalysatorerna är deras giftighet samt bildning av ohälsosamma transisomerer i reaktionsprodukterna. Dessutom deaktiveras nickelkatalysatorn snabbt p.g.a. att nickeltvålar bildas i reaktionsblandningen. Platinabaserade katalysatorer lider däremot inte av dessa begränsningar. Metaller i platinagruppen i det periodiska systemet studerades i detalj för att avslöja kinetiska effekter i hydreringen av cis-metyloleat. Palladium, rutenium, rhodium, platina och iridium användes som katalytiska metaller. Metallhalten på aktivkolbärare var 1 vikt-%. De olika platinametallerna undersöktes för att kartlägga konkurrerande hydrerings- och isomeringsrutter på metallerna. Det visade sig att metallerna i andra raden av det periodiska systemet (Ru, Rh, Pd) är aktivare i isomeringsprocesserna, medan metallerna i tredje raden (Ir, Pt) har en lägre aktivitet. Pd/C valdes bland platinametallerna, för att den är attraktiv ur ekonomisk synvinkel och den är mycket aktiv och selektiv, speciellt jämfört med nickel. Tyngdpunkten i arbetet var utvecklingen av en alternativ, palladiumbaserad hydreringsteknologi som skulle ersätta den traditionella teknologin som är baserad på användningen av nickelkatalysatorer. Palladiumbaserade katalysatorer kan återcirkuleras, de är aktivare och mera resistenta mot syror och de bildar mindre mängder av skadliga transisomerer. För att denna teknologi skall bli ekonomiskt hållbar och konkurrenskraftig, måste den basera sig på de bästa möjliga katalysatorerna, vilket innebär att en optimal kombination av hög aktivitet och selektivitet samt en lång livstid för katalysatorn krävs. Därför inkluderades teknologiska aspekter kraftigt i forskningen. Mycket arbete satsades på design av palladium på en mesoporös kolbärare och undersökning av korrelationerna mellan katalysatorns egenskaper och dess aktivitet i isomeriseringsreaktionerna och i hydreringen av kol-koldubbelbindningarna i reaktantmolekylen. Katalysatorerna karakteriserades med många fysikaliska och kemiska metoder (transmissionselektronmikroskopi (TEM), röntgendiffraktion (XRD), röntgenfotoelektronspektroskopi (XPS), temperaturprogrammerad reduktion (TPR), temperaturprogrammerad desorption (TPD) av kolmonoxid, kemisorption av kolmonoxid, fysisorption av kväve). Temperaturens, vätetryckets och katalysatorkoncentrationens inverkan på fettsyra- och isomersammansättningen hos de hydrerade oljorna bestämdes under kinetiska betingelser, i frånvaro av massöverföringseffekter. Syreavspjälkning genom fullständig dekarboxylering av karboxylgruppen i fettsyramolekylen är det hittills bästa sättet att framställa miljövänlig dieselolja, eftersom linjära paraffiner fås som reaktionsprodukter och en tillsats av dyr vätgas undviks. Deoxygeneringen undersöktes systematiskt på en Pd/C-katalysator (Sibunit) genom att använda mättade fettsyror C16-C20 och C22 som råvara. Produktmolekylen blev en dieselliknande kolvätemolekyl, med en kolatom färre än i utgångsmolekylen. Lika stora dekarboxyleringshastigheter observerades för rena, mättade fettsyror. En jämförelse av deoxygenereringshastigheterna för stearin-, olein- och linolsyra som råvara vid 300oC i närvaro av 1-volymprocent väte på mesoporös Pd/C (Sibunit) avslöjade att katalysatorns aktivitet och selektivitet ökade med en ökande mättningsgrad av reaktantmolekylen. Då stearinsyra användes som utgångsmolekyl, bestod huvudprodukterna av önskade C17-kolväten, medan mängden av aromatiska C17-komponenter ökade, då olein- och linolsyra användes som utgångsmolekyler. Katalysatordeaktiveringen var relativt påfallande vid deoxygeneringen av linolsyra så att endast 3% av fettsyrorna omsattes till produkter i 330 min. Deaktiveringen orsakades av aromatiska C17-komponenter samt av fettsyradimerer, som bildades via en Diels-Alderreaktion. Hydreringen av omättade fettsyror kan därför rekommenderas som ett primärt kemiskt steg i framställningen av miljövänliga dieselprodukter. Målet var också att öka förståelsen av palladiummetallernas roll i nanoskala, speciellt effekten av metallpartiklarna i katalytisk hydrering och deoxygenering. Pd/C-katalysatorer med lika stora halter av Pd syntetiserades och metallens dispersion på bärarmaterialet varierades systematiskt genom en kontrollerad uppväxt av palladiumnanopartiklar på aktiv kolbärare. Metalldispersionens effekt på hydrerings-hastigheten och cis-transförhållandet undersöktes i detalj. En optimal metalldispersion som gav den högsta dekarboxyleringshastigheten hittades. Massöverföringens inverkan på reaktionens hastighet studerades experimentellt och temperaturprogrammerad desorption av kolmonoxid från katalysatorytan undersöktes ingående. Hydrering av växtoljor genomfördes under satsvisa och kontinuerliga betingelser. Både finfördelat Pd/C och katalysatorgranulat användes i experimenten. Ett av målen med arbetet var uppskalningen av hydreringsprocesserna. Med tanke på stora produktionsvolymer var det logiskt att undersöka kontinuerliga hydrerings- och dekarboxyleringsteknologier. En kontinuerlig packad bäddreaktor studerades i laboratorieskala, vilket gav viktig information om katalysatorns långtidsstabilitet och deaktivering. Effekten av rena fettsyror och triglycerider som råvara samt metallpartikelstorleken och palladiumhalten studerades med hjälp av den kontinuerliga reaktorn. Produktionskapaciteten som erhölls med satsvis och kontinuerlig drift jämfördes. Dekarboxyleringen av stearinsyra undersöktes också i en kontinuerlig packad bädd. Omsättningsgraden blev 15% för en stabil katalysator.

Boundary identification in the domain of a parabolic partial differential equation

Bakgrunden och inspirationen till föreliggande studie är tidigare forskning i tillämpningar på randidentifiering i metallindustrin. Effektiv randidentifiering möjliggör mindre säkerhetsmarginaler och längre serviceintervall för apparaturen i industriella högtemperaturprocesser, utan ökad risk för materielhaverier. I idealfallet vore en metod för randidentifiering baserad på uppföljning av någon indirekt variabel som kan mätas rutinmässigt eller till en ringa kostnad. En dylik variabel för smältugnar är temperaturen i olika positioner i väggen. Denna kan utnyttjas som insignal till en randidentifieringsmetod för att övervaka ugnens väggtjocklek. Vi ger en bakgrund och motivering till valet av den geometriskt endimensionella dynamiska modellen för randidentifiering, som diskuteras i arbetets senare del, framom en flerdimensionell geometrisk beskrivning. I de aktuella industriella tillämpningarna är dynamiken samt fördelarna med en enkel modellstruktur viktigare än exakt geometrisk beskrivning. Lösningsmetoder för den s.k. sidledes värmeledningsekvationen har många saker gemensamt med randidentifiering. Därför studerar vi egenskaper hos lösningarna till denna ekvation, inverkan av mätfel och något som brukar kallas förorening av mätbrus, regularisering och allmännare följder av icke-välställdheten hos sidledes värmeledningsekvationen. Vi studerar en uppsättning av tre olika metoder för randidentifiering, av vilka de två första är utvecklade från en strikt matematisk och den tredje från en mera tillämpad utgångspunkt. Metoderna har olika egenskaper med specifika fördelar och nackdelar. De rent matematiskt baserade metoderna karakteriseras av god noggrannhet och låg numerisk kostnad, dock till priset av låg flexibilitet i formuleringen av den modellbeskrivande partiella differentialekvationen. Den tredje, mera tillämpade, metoden kännetecknas av en sämre noggrannhet förorsakad av en högre grad av icke-välställdhet hos den mera flexibla modellen. För denna gjordes även en ansats till feluppskattning, som senare kunde observeras överensstämma med praktiska beräkningar med metoden. Studien kan anses vara en god startpunkt och matematisk bas för utveckling av industriella tillämpningar av randidentifiering, speciellt mot hantering av olinjära och diskontinuerliga materialegenskaper och plötsliga förändringar orsakade av “nedfallande” väggmaterial. Med de behandlade metoderna förefaller det möjligt att uppnå en robust, snabb och tillräckligt noggrann metod av begränsad komplexitet för randidentifiering.

Skolans responskultur som skriftpraktik : gymnasisters berättelser om lärarens skriftliga respons på uppsatsen

Elever skriver uppsatser och läraren ger respons. De här etablerade och traditionsbundna skrifthandlingarna tillhör rutinerna i modersmålsundervisningen på svenska i Finland. Studiens huvudsakliga syfte är att gestalta mönster i den skriftliga responskultur som gymnasister berättar om och befinner sig i inom modersmålsämnets skrivundervisning. Resultaten visar att lärarresponsen ofta är obegriplig för gymnasisterna, att den har en normativ slagsida och att den oftare visar på uppsatsernas brister än förtjänster. Obegripligheten och bristfokuseringen till trots framstår gymnasisterna som handlande subjekt genom både protest mot och acceptans av lärarresponsen. I en framtidsvision problematiseras skolans tröga responsmekanismer i förhållande till nätets och de sociala mediernas interaktiva motsvarigheter. Författaren argumenterar också för en digitaliseringsreform av skrivundervisningen och inte minst av den finländska studentexamen, där datorn är det primära skrivverktyget.

Du kan om du vill : lärares tankar om fostran till företagsamhet

The overall purpose of this dissertation is to better knowledge and understanding of enterprise education and investigate how such can be expressed in a school environment. The study’s research objective focuses on what teachers think and value about enterprise education and how they feel they are able to support students in their development towards an enterprising initiative. In the study’s theoretical background description, enterprise education, which was introduced into the Finnish national curriculum in 1994, is investigated outgoing from six so-named paths: linguistic, economic, educational-political, cultural, psychological, and the pedagogical, which is the main focus of the study. In the theoretical background, different characteristics have been identified; these are functional, social, and individual enterprise. The study’s empirical foundation consists of interviews with thirty teachers working at comprehensive and upper secondary schools. Two research efforts are combined: a phenomenographic and a phenomenological. In both efforts, a hermeneutic analysis takes place. Five principles that facilitate interpretation are presented and used: the indispensability of pre-understanding, the indispensability of the dimension of time, the indispensability of totality, the indispensability of negativism, and the indispensability of rationality. One study result is that teachers understand enterprise education as immanent, technical, and/or cooperative activity. The majority of teachers choose to emphasize that the purpose of activity is comprised of individual and social activity that is directed towards personal development, in contrast to functional enterprise, which is directed towards a technical form of activity and business-related, entrepreneurial knowledge. The question of how teachers understand the phenomenon is of significance for how they value it. The results also show that teachers’ abilities to reassess and change their manner are influenced by their knowledge/skills and awareness that they have of the interpretive possibilities that enterprise education manifests. In order to stimulate students to enterprising initiatives, teachers stress activity-promoting methods, authenticity, and an auspicious atmosphere in educational activities.

Conditions for EFL learning and professional development : Finland-Swedish learner and teacher perspectives

Engelskans dominerande roll som internationellt språk och andra globaliseringstrender påverkar också Svenskfinland. Dessa trender påverkar i sin tur förutsättningarna för lärande och undervisning i engelska som främmande språk, det vill säga undervisningsmålen, de förväntade elev- och lärarroller, materialens ändamålsenlighet, lärares och elevers initiala erfarenheter av engelska och engelskspråkiga länder. Denna studie undersöker förutsättningarna för lärande och professionell utveckling i det svenskspråkiga nybörjarklassrummet i engelska som främmande språk. Utgångsläget för 351 nybörjare i engelska som främmande språk och 19 av deras lärare beskrivs och analyseras. Resultaten tyder på att engelska håller på att bli ett andraspråk snarare än ett traditionellt främmande språk för många unga elever. Dessa elever har också goda förutsättningar att lära sig engelska utanför skolan. Sådan var dock inte situationen för alla elever, vilket tyder på att det finns en anmärkningsvärd heterogenitet och även regional variation i det finlandssvenska klassrummet i engelska som främmande språk. Lärarresultaten tyder på att vissa lärare har klarat av att på ett konstruktivt sätt att tackla de förutsättningar de möter. Andra lärare uttrycker frustration över sin arbetssituation, läroplanen, undervisningsmaterialen och andra aktörer som kommer är av betydelse för skolmiljön. Studien påvisar att förutsättningarna för lärande och undervisning i engelska som främmande språk varierar i Svenskfinland. För att stöda elevers och lärares utveckling föreslås att dialogen mellan aktörer på olika nivå i samhället bör förbättras och systematiseras.

Understanding Neolithic Southern Levant: case studies of archaeological semiosis in action

I undersökningen tillämpas Charles Sanders Peirces semiotik för en kritisk granskning av arkeologiska tolkningsprocesser. Enligt Peirce bygger all betydelsegivning på tecken, som kan vara teckningar, föremål, ord, byggkonstruktioner eller egentligen vad som helst. Ett tecken är tredimensionellt: ”objekt”, ”tecken” och ”tolkning”. I sina tidiga skrifter definierar han tre grundtyper för tecknet, Index, Icon och Symbol. De grundläggande definitionerna i Peirces semiotik blir till ett slags lins. När den placeras på skrifter av en arkeolog som uttolkar tecken, framträder deras inre uppbyggnad, motiveringar och logiska konsekvens klart. Att beakta är, att denna bok är lika lite avsedd att utgöra en systematisk klarläggning av den arkeologiska semiotiken, som en omfattande beskrivning av symboliken i det neolitiska Mellanöstern. Analysen är deskriptiv och inte avsedd att utvärdera tolkningarnas riktighet, utan enbart att klarlägga hur arkeologen kommit fram till dessa. Som objekt har valts neolitiska södra Levanten, där viktiga fynd gällande denna i mänsklighetens kulturhistoria så betydelsefulla skede har gjorts. Förhistorien är intressant med tanke på arkeologisk semiosis, eftersom uttolkaren av en symbol inte kan stöda sig på textfynd, utan måste på annat sätt upptäcka vad ett föremål eller en byggnad betytt för sin upphovsman. Att upptäcka en trovärdig betydelse är ofta en mycket svår och understundom rentav omöjlig uppgift. Efter att förhållandet mellan semiotik och arkeologi dryftats analyseras i boken John Garstangs och Kathleen M. Kenyons grundläggande tolkningar i Jeriko, Denise-Schmandt Besserats jämförande analyser för uttolkningen av \'Ain Ghazalis kranium, Michele A. Millers kontextuella analys i Jarmuk samt David Lewis-Williams’ starkt strukturalistiska analys av betydelsen av fynden i \'Ain Ghazal. Peirces semiotik har använts som stöd för arkeologin i mycket mindre utsträckning än F. de Saussures lingvistiska ja strukturalistiska semiotik. I Mellanöstern har man hittills inte alls gjort det. Ingen av de forskare som behandlas i boken hänvisar själv till semiotik eller tecken. Logiken i uttolkningen av dessa undersökningar är mycket invecklad, och de av Peirce gestaltade processerna för betydelsegivning visar sig härvidlag utgöra en ytterst klargörande kritisk apparat.