Det talade ordet gäller : Välkommen till de nya moderaterna

Denna uppsats analyserar den moderata partiledarens Fredrik Reinfeldts partistämmotal på partistämman 2005 i syfte att utröna huruvida den uttryckta ideologin i dessa tal är typiskt moderata, eller om den mediala ryktesspridningen som ägde rum under hösten samma år, angående ett eventuell närmande till socialdemokratin, var ett grundat påstående. Uppsatsen behandlar Fredrik Reinfeldts inledande och avslutande partistämmotal att analyseras via en interpretativ modell baserad på idealtyper och parametrar. Denna modell kompletteras med en intertextuell jämförelse mellan Reinfeldts tal och partistämmotal från Carl Bildt och Bo Lundgren. Avslutningsvis följer en kortfattad hermeneutisk reflektion. Totalt rör det sig om sex tal som analyseras. Tidsperspektivet motiveras i forskningsläget och i stycket material. Resultatet visar att Fredrik Reinfeldts uttryckta ideologi skilde sig från den typiska moderata ideologin på en rad punkter. Skillnaden kunde utskiljas i både parametrarna såväl som i kontrast till den moderata idealtypen. Vad som skiljer Reinfeldt från de två övriga partiledarna och som framställer honom i en mer socialdemokratisk dager än tidigare moderater, är att han anknyter till en traditionell konservativ tankegång där en politiker skall hysa respekt till vad som redan skapats i fråga om samhällsinstitutioner och traditioner. Det historiska arvet i statsapparaten måste förändras varsamt och långsamt. Politik skall reformera samhället inte vända det upp och ner via radikala omställningar. Således handlar hans politik om att applicera den moderata ideologin på den redan existerande, av socialdemokratin skapade, välfärdsstaten. Mötet mellan en efter konservativt tillrättalagd, moderat tanke och en socialdemokratisk struktur, skapar ett slags socialliberalt mellanläge. Fredrik Reinfeldt uppvisar även en mer tudelad syn på människan och en större tilltro till välfärdsfunktionerna.

EN JÄMFÖRELSE AV ETT KOMMUNALT GYMNASIUM OCH ETT FRIGYMNASIUMS SÄTT ATT BEDRIVA UNDERVISNING : En fallstudie -

Syftet med studien är att ta reda på hur fyra intervjupersoner som är lärare på två olika skolor i samma kommun anser att de bedriver undervisning samt hur elever upplever delaktighet i sitt lärande. Jag avser att jämföra deras upplevelser mot styrdokument läroplanen och den lokala skolplanen. Metoden baserar sig på en fallstudie enligt Meriam (1994). Jag gjorde fyra halvstrukturerade intervjuer med lärare från de båda gymnasieskolorna och två gruppintervjuer med elever från respektive gymnasieskola.Resultatet av undersökningen visar att lärare på respektive gymnasieskola arbetar olika. Min slutsats av undersökningen är att den kommunala gymnasieskolan fortfarande bedriver en form av förmedlingspedagogik, däremot ansåg inte lärarna i den kommunala gymnasieskolan att de bedriver förmedlingspedagogik. Lärarna tycker att det är stor skillnad att undervisa i dag än vad det har varit tidigare. Eleverna känner inte att de kan påverka sin undervisning så mycket jämfört med tidigare.Friskolan arbetar utifrån målen tillsammans med eleven. Eleverna känner sig delaktiga och de känner att de i stor utsträckning kan påverka sin undervisning. Lärare och elever på friskolan arbetade i större utsträckning mot samma mål än vad lärarna i den kommunala gymnasieskolan gjorde.

Lekens betydelse : En studie av fem pedagogers uppfattning om lekens betydelse för lärandet i förskoleklass

Denna undersökning handlar om pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns lärande. Undersökningen har gjorts i en förskoleklass. Vi har intervjuat fem pedagoger, tre förskollärare, en barnskötare och en outbildad pedagog om deras syn på lekens betydelse för lärandet i förskoleklassen. Intervjuerna bandades och vissa passager som vi ansåg hade med undersökningsfrågorna att göra skrevs ut. Resultatet visade på att pedagogerna ger stor betydelse åt lek för lärande i förskoleklassen. Pedagogerna anser att lek och lärande hör ihop i förskoleklass då man i de yngre åldrarna lär och utvecklas genom lek. Vår slutsats är att leken finns i stor grad i den här förskoleklassen där vi gjort vår undersökning. Vi anser att det är en balans mellan lek och lärande.

Hur kan vi skapa en mer kreativ och engagerande skola? : - En jämförande studie i bild, estetisk verksamhet och religionskunskap på två gymnasieskolor.

Vårt syfte var att undersöka hur kreativitet, motivation och engagemang spelar in som viktiga faktorer för att skapa en mer kreativ och engagerad skola? Vi har gjort en jämförande empirisk studie med ämnena Bild, Estetisk verksamhet och Religionskunskap. Resultatet visar att intresse, engagemang och kreativitet var starkare i de estetiska ämnena än i Religionskunskap. Slutsatsen är att vi ser en tydlig tendens där kommunikativa nyttan av de estetiska ämnena är oumbärliga i dagens skola. Motivationen för religionsämnet behöver också stärkas, varför ett ämnesintegrerat arbetssätt är nödvändigt!

Snigelns vandring över fältet : Aktionsanalys - en metod för skolutveckling

En orsak till att skolors arbetsorganisationer byggs upp av grupper, ofta i form av arbetslag, kan vara att det finns en förväntan att detta skall leda till skolutveckling. Med detta som grund har arbetet i sin första del strävat efter att utveckla ett analysinstrument i form av en metod för att tränga in i den övergripande frågeställningen om arbetsgruppers arbete i skolor kan sägas leda till skolutveckling. Arbetet att utveckla ett analysinstrument har gjorts utifrån ett organisations- och institutionsperspektiv på skolan. I arbetets andra del ges exempel på hur det utvecklade analysinstrumentet tillämpats. Denna tillämpning, dvs. en aktionsanalys, har gjorts på två arbetslag på en och samma skola där också två kulturanalyser genomförts vid två skilda tillfällen, i enlighet med samma perspektiv på skolan och dess utveckling. Den metodtriangulering som utmärker denna del av arbetet syftar till att skapa förutsättningar för värdering av det framtagna analysinstrumentet.I arbetet dras slutsatsen att det framtagna analysinstrumentet förmår att svara på vad som innehållsligt karaktäriserar arbetet i arbetsgrupper där skolutveckling sker. En aktionsanalys kan ses som en kompletterande metod att synliggöra en skolas kultur framförallt med avsikt på den process som pågår i arbetsgrupper. Vidare ses mjöligheter att aktionsanalysen skall kunna vara en metod för skolutveckling i och med att tillämpningen av analysinstrumentet i sig bär på en potential till reflektion över det egna vardagsarbetet.

Varför är barns lek viktig? : en studie om fem pedagogers uppfattningar om lekens betydelse i förskolan

Denna studie handlar om pedagogers uppfattningar om barns lek och lärande. I litteraturen har vi funnit att de flesta lekforskare är eniga om att lek är viktig för barns utveckling och lärande. Syftet med studien var att beskriva om, och i så fall hur, pedagoger säger sig använda lek för barns lärande. Studien har utförts i en förskola där vi har intervjuat fem pedagoger, fyra lärare i förskolan (förskollärare) och en barnskötare. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig och att de använder sig av olika lekformer för att stimulera barns lärande. De ser sig egen närvaro som viktig i barns lek. Pedagogerna är överens om att miljön inverkar på barnen och att den har betydelse för deras lek. De framhåller att de använder sig av dokumentation för att synliggöra barns lärande.

Naturvetenskaplig undervisning i skolans tidigare år : En kvalitativ intervjustudie av sju lärares undervisning i no

Denna studie handlar om hur sju verksamma lärare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare åren i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktären av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frågorna, Vad ska undervisas? Varför är det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgång av litteraturen ger oss även en inblick i hur några forskare ser på läget med den naturvetenskapliga undervisningen, både i nationell och internationell mening. Studien visar att lärarna har undervisat med tonvikt på biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt sträva mot de mål som de, enligt Skolverket, har att följa. Undervisningen har också i mångt och mycket haft en karaktär där elevernas egen inneboende nyfikenhet har fått stå i fokus. Lärarna har även försökt tillvarata och möta elevernas frågor på ett sätt som kan främja lärande i naturvetenskap. Det tongivande för lärarna har dock varit att försöka stimulera elevernas nyfikenhet och lusten till att lära.

Maktens ideologier och språk i svenska skolors värdegrunder : - Från Martin Luther till lokala likabehandlingsplaner

Syftet med studien Maktens ideologier och språk i svenska skolors värdegrunder är att systematiskt analysera innehållet i skriftliga dokument som kan sägas utgöra eller har utgjort värdegrunder för allmänna svenska skolor. Resultaten visar att det finns en relativt tydlig koppling mellan den rådande maktordningen i samhället och den värdegrund som råder i allmänna svenska skolor. Detta tycks gälla oavsett historisk epok och oavsett vilka ideologier - religiösa eller politiska - de dominerande maktgrupperna förespråkar. Allmänna skolor kan således i hög grad ses som redskap för att reproducera, återskapa, makten hos för tillfället dominerande samhällsgrupper och för att styra eleverna, samhällsmedborgarna, i önskvärd riktning.

Utveckling och prov av en 50 kJ elektrisk pulsgenerator

Detta arbete beskriver en elektrisk pulsgenerator, dess konstruktion och ingående komponenter.Särskild uppmärksamhet ägnas åt det triggade gnistgapet och triggpulsgeneratorn. Gnistgapetskonstruktion beskrivs. En SPICE-modell utvecklas för gnistgapets urladdningskanal.Urladdningskanalens egenskaper simuleras. Simulerad och fotograferad kanalradie jämförs.Några genomförda försök beskrivs kort, däribland det katastrofala och avslutande försöket. Detavslutande försöket analyseras. Avslutningsvis avhandlas några tänkbara utbyggnader ochförbättringar.

Humorns betydelse i omvårdnaden : En systematisk litteraturstudie

Denna systematiska litteraturstudie syftade till att beskriva och kartlägga humorns betydelse i omvårdnadsarbetet med inriktning på humorns påverkan på patientens välbefinnande, sjuksköterskans kommunikation med patienter och närstående samt sjuksköterskans psykosociala arbetsmiljö. Tjugo vetenskapliga artiklar, vilka sökts huvudsakligen via fulltextbasen Electronic Library Information Navigator (ELIN), valdes ut utifrån titel, abstrakt och genomläsning, varefter de kvalitetsgranskades och genomgick textanalys utmynnande i sex temata. Dessa evidensgraderades utifrån artiklarnas kvalitet. Resultatet visade att humor upplevdes ha betydelse i omvårdnadsarbetet både för patient och sjuksköterska genom att göra det lättare att hantera känslor, bygga upp en positiv självbild och att bevara värdigheten. Humorn är ett verktyg i bemästring av sjukdom och hälsoproblem samt viktig för en god kommunikation mellan såväl sjuksköterska och patient som mellan vårdpersonal. Humorn upplevs vara en betydelsefull faktor för ett gott lagarbete samt en moderator för hierarkiska spänningar mellan yrkesgrupper och patienter-vårdpersonal. Som omvårdnadsteoretisk referensram valdes Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga kommunikationen där humor visade sig vara ett viktigt redskap. Studien ökar läsarens förståelse av humorns betydelse för patient, närstående och personal i omvårdnaden likaväl som för kommunikationen mellan berörda parter, med särskild tonvikt på sjuksköterskans profession.

Fem kvinnors beskrivning av hur de hanterade förlossningssmärtan efter mindfulness-baserad förlossningsförberedelse. : en kvalitativ pilotstudie

Bakgrund: Studier har visat att kvinnor som upplever att de har kunnat hantera smärtan välunder sin förlossning har mindre behov av farmakologisk smärtlindring och får en mer positivförlossningsupplevelse samt en ökad självkänsla. Mindfulness är en metod där manmedvetandegör och accepterar tankar, känslor och kroppsförnimmelser utan att värdera ellersträva efter att undvika dem. Om man istället accepterar och tillåter det som är gesoreflekterade tankar och känslor som ofta styr olika skeenden inte samma utrymme.Mindfulnessträning har ingått i program och utvärderats för t ex smärthantering ochstressreduktion. För att kunna genomföra en utvärdering där mindfulness ingår som metod föratt hantera förlossningssmärta behövs mera kunskap om kvinnors upplevelse av mindfulnessunder förlossning.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur några förstföderskor som genomgåttförlossningsförberedelse baserad på mindfulness, upplevde sin förmåga att hantera smärtanunder förlossningen.Metod: En kvalitativ studie baserad på intervjuer med fem kvinnor. Texterna analyseradesmed kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Kvinnorna beskrev hur de kände sig förberedda inför smärtan och att de upplevdeatt de hade ett ”verktyg” att ta till för att hantera smärtan. Genom att ha fokus på andningenoch därmed inte fästa sig vid tankar blev det ett stöd i att vara ”här och nu” i födandet ochkvinnorna upplevde en känsla av kontroll. Genom sin delaktighet kunde partnern hjälpakvinnan att hålla detta fokus.Konklusion: Mindfulnessbaserad förlossningsförberedelse kan utgöra ett redskap för kvinnoratt använda under förlossningen men behöver utvärderas.

Kulturell kompetens : för en mer individanpassad omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle

Syftet med denna studie var att belysa kulturell kompetens och dess innebörd för sjuksköterskan. Syftet var även ta reda på hur sjuksköterskan kan förbättra sin kulturella kompetens för att kunna ge en individanpassad omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. En systematisk litteraturstudie har genomförts. Till resultatet användes 12 artiklar som var kvalitativa och kvantitativa. Kulturell kompetens innebar för sjuksköterskan att ha kunskap om olika kulturer för att kunna integrera patientens kultur i omvårdnaden. Det krävdes medvetenhet och förståelse för hur den egna kulturen påverkade den enskilda individen. Lyhördhet inbegrep respekt och uppskattning av mångfald. Det framkom att trots sjuksköterskors användning av helhetssyn i omvårdnaden så är den kulturella kompetensen generellt låg. Sjuksköterskans kulturella kompetens förbättrades genom de erfarenheter som gavs i kulturella möten och genom att interagera med människor med olika kulturella bakgrunder. Genom utbildning kunde en kunskapsbas byggas upp. Skapandet av gemensamma arbetsmodeller och riktlinjer hjälpte sjuksköterskan att försäkra sig om att den vård som gavs var kulturellt kompetent. Studien visade att sjuksköterskans kulturella kompetens har betydelse och påverkar hur individanpassad omvårdnaden blir. Förbättring byggde på önskan och motivation att vilja bli bättre. Processen till att bli mer kulturellt kompetent startade under utbildningen till sjuksköterska och innebar ett livslångt lärande.

Handledarkompetens hos sjuksköterskor : En litteraturstudie

Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nå målen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska färdigheter, ha en helhetssyn i omvårdnadsarbetet samt ha god självkännedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansågs också viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvärderas och bedömas. Forskning och utveckling, integrering av teori och praktik samt kunskap om reflektion samt vägledning var viktigt. Social kompetens behövdes i all kommunikation och för att främja samarbetet mellan universitet och vårdenheten. Olika sätt som handledare kunde använda för att stödja studenten att nå sina mål var med hjälp av handledarmodeller vilket visade på att det fanns organisatoriskt stöd från ledningen. Med PBL blev studenterna mer aktiva att söka kunskap vilket ledde till att de bättre kunde hantera omvårdnadssituationer. Att ha diskussionsträffar, planera arbetsuppgifter och upplägg gemensamt med studenten bidrog till en öppen inlärningsmiljö. Att stödja handledares utveckling kan innefatta kunskapsutbyte för att följa utvecklingen i sjuksköterskeutbildningen samt fortlöpande ha insikt i studentens läroplan.

Hur väljer lärare vilken skönlitteratur eleverna skall läsa? : En studie av åtta gymnasielärares urvalsprinciper

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk. En annan slutsats är att elevinflytande i olika mån och på skiftande sätt är avgörande för den litteratur som slutligen väljs. En fråga vi ställt oss i slutdiskussionen är om elevernas fria val av skönlitteratur får så stort utrymme att det kan inverka på andra moment i svenskämnet.