Barns intryck av omgivningen på en ortopedteknisk avdelning : - En kvalitativ studie om hur barn uppfattar miljön och mötet på en ortopedteknisk avdelning

Bakgrund: För att uppnå en god barnanpassad vård inom ortopedteknik krävs information om hur barn uppfattar mötet på en ortopedteknisk avdelning. Genom att ta del av barns tankar, åsikter och förslag kan verksamheter i framtiden lättare argumentera för exempelvis hur lokaler bör inredas och hur man bör bemöta barn.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur barn upplever mötet på en ortopedteknisk avdelning i avseendet vårdmiljö och möte med ortopedingenjören.   Metod: En kvalitativ metod där deltagarna får rita och berätta kallad “Draw and tell” och åtta intervjuer med barn mellan 6 till 12 år om deras upplevelse efter besöket hos en ortopedingenjör genomfördes. Intervjuerna transkripterades och en innehållsanalys genomfördes.   Resultat: Vissa gemensamma faktorer hittades i intervjuerna så som att det ansågs att det samtalades för mycket utan att engagera barnet samt att aktiviteter som fanns sågs som bra då det kunde bli lite väntan under besöket. Det fanns flera förslag på andra aktiviteter som önskades under väntan och speglade barnens egna intressen så som datorspel och böcker.   Slutsats: Denna studie visar att det som ortopedingenjören är viktigt att engagera barnen vid mötena samt att aktiviteter finns till hands under långa väntetider.   Nyckelord: Barns upplevelser, ortopedteknik, ortopedingenjör, bemötande, miljö

Naturupplevelser tillsammans med barn och ungdomar: Utmaningar och glädjeämnen för lärare i årskurserna 1–9

Människors möten med naturen har under historiens gång inneburit både positiva och negativa känslor. Forskning har visat att naturupplevelser främjar människans psykiska och fysiska hälsa. Avhandlingen undersöker barns och lärares gemensamma naturupplevelser. De viktigaste frågeställningarna är att ta reda på vad som motiverar lärarna att gå ut i naturen med sina elever och vilka utmaningar de möter under vistelserna i naturen. Slutligen studeras implementering av naturupplevelser i skolans vardag. Nio lärare intervjuas i kvalitativa forskningsintervjuer om sin uppfattning om lärarrollen under visteler i naturen. Lärarnas sammanlagda erfarenhet sträcker sig från årskurs ett till årskurs nio i skolor på landsbygden och i städer. De viktigaste orsakerna till att lärarna går ut i naturen med sina elever är att eleverna ska få känna samhörighet med och respekt för naturen, lugn och ro i själen, gemenskap med kamraterna samt att få kunskap om naturen. Utmaningar inför utevistelser är dåligt självförtroende och osäkerhet hos en del lärare, som av de intervjuade lärarna får rådet att börja i all enkelhet med korta exkursioner samt att ta med en extra resursperson. Regn och kyla är en annan utmaning och läraren bör se till att eleverna har lämpliga kläder. Ibland uppstår problem med disciplin och negativ gruppdynamik, och en utmaning för läraren är då att verkligen hinna se alla elever. En utmaning kan vändas till glädje när elever klarar av att delta i äventyr i naturen. I intervjuerna framkommer att lärande är en del av naturupplevelserna. Inom många skolämnen kan man relatera till naturen och vara ute i skog och mark. Naturupplevelser inverkar enligt respondenterna positivt på lärande inom olika ämnen och de olika ämnena inverkar positivt på naturupplevelser. Eftersom alla elever inte vistas i naturen tillsammans med familj och vänner är det en viktig uppgift för skolan att ordna möjlighet för alla elever att få uppleva naturen.

Valoración Barón de Ley S.A

Este trabajo tiene por objeto valorar la empresa “Barón de Ley, S.A”. Por tanto, el objeto de estudio pretende dar respuesta a una serie de preguntas necesarias para entender la empresa y poder realizar hipótesis razonables a la hora de valorar la compañía. Esas preguntas son, entre otras: ¿a qué se dedica?, ¿quiénes son sus accionistas y directivos?, ¿cuál es su situación actual en el sector (debilidades y fortalezas, amenazas y oportunidades)?, ¿qué trayectoria está siguiendo?, ¿qué estructura financiera mantiene?, ¿qué rentabilidades logra?. Al ser Barón de Ley una compañía que cotiza en el mercado continuo español (bolsas de Barcelona, Bilbao, Madrid y Valencia), se pretende analizar si está bien valorada por el mercado o por el contrario se encuentra infra/sobrevalorada. Para ello, se comparará la capitalización bursátil de la compañía 425.915 Mn€2 con el valor de los recursos propios de la misma (Equity value) que surgen de la valoración.

Fysisk aktivitet och teknologins påverkan på barn : - en fallstudie av två lågstadieklasser

Fysisk inaktivitet och stillasittande är stora hälsorisker då samhället idag blir allt mer beroende av teknologin både under fritid, inom arbetslivet och i skolan. Vårt syfte med denna studie är att undersöka om teknologin på något sätt påverkar barnens fysiska aktivitet negativt. Detta är en kvalitativ fallstudie med intervjuer och observationer som genomförts i två lågstadieklasser på två olika skolor med olika regler gällande användandet av teknologi. Ena skolan använder sig av surfplattor från och med förskoleklass medan den andra skolan inte börjar med teknologi, i form av datorer, förrän i sjundeklass. Undersökningens resultat visar att barnens fysiska aktivitet i skolmiljö inte påverkas nämnvärt av att skolorna har regler angående användandet av tekniska resurser. Utifrån våra observationer kan vi också se att det behövs mer fokus och riktlinjer på hur man kan förminska förslitningsskador från barnens dåliga hållning vid användandet av surfplatta i framtiden. Intervjuerna visar också att lärare tycker att mer ansvar bör läggas på föräldrarna än på skolorna för att få barnen mer aktiva och intresserade av en fortsatt aktiv livsstil.

"En samvaro mellan vuxna och barn" : En studie om hur måltiden kan ses som en demokratisk arena

Syftet med studien är att undersöka hur måltiden kan ses som en demokratisk arena genom att ta del av barns och pedagogers uppfattningar. De två frågeställningar studien utgår ifrån är: Hur uppfattar barn möjligheten till eget inflytande under måltiden? Hur kan pedagoger samtala om demokrati i måltidssituationen?   Kleins fem samspelskriterier används som teoretiskt analys verktyg. I studien har både barn och vuxna intervjuats. Resultatet visar att samspelskriterierna kan underlätta det demokratiska arbetet i förskolans måltid.

Erfarenheter från lärandeseminarier : Barn som anhöriga: Reflektioner från följeforskning

Under 2015 genomfördes nationella lärandeseminarier för att stärka implementeringen av den lag som ger barn rätt till information, råd och stöd när en förälder plötsligt avlider, är svårt sjuk eller skadad (HSL 2g §). Satsningen var ett förbättringsarbete som omfattade sex landsting som med hjälp av en projektledning träffades vid fyra tillfällen från januari till september. Två av träffarna skedde i Stockholm och två var digitala. Under våren 2015 knöts följeforskning till arbetet med frågeställningar om vilka resultat förbättringsarbetet gav och hur deltagarna upplevde arbetssättet. Syftet var att lyfta fram vad satsningen gav samt att lära inför framtida satsningar – är lärandeseminarier ett användbart arbetssätt för nationella implementeringssatsningar? Rapporten visar att lärandeseminarier tycks vara en användbar form. Teamen kan redovisa att de uppnått många av de mål som de föresatte sig under projekttiden. Det handlade om kartläggning av kunskapsläge och strukturer, kompetensutveckling samt utveckling av rutiner och material. Teamen uppskattade också att få delta i ett nationellt sammanhang som gav inspiration. Samtidigt framkom det önskemål om fortsatt och ännu mer handfast stöd i fortsatt implementering i klinisk verksamhet.

Barn och historiemedvetande : Elever i årskurs 1 funderar över historia som skolämne

Denna studie har tagit utgångspunkt i hur elever i årskurs 1 formulerar sin syn på historia innan de mött historieundervisning i skolan. Detta för att se om denna syn går att förstå som ett uttryck för historiemedvetande. Data samlades in genom intervjuer vilka analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats för att sedan ytterligare analyseras utifrån teorier om både tidsmedvetande och historiemedvetande. Resultatet visar dels att de flesta eleverna förväxlar historia med sagor samt att fantasi anses vara en förutsättning för att skapa historia. Att historia finns som ett skolämne är ingen av eleverna medvetna om. Trots detta visar närmare hälften av eleverna spår av vad som kan kallas ett historiemedvetande och majoriteten kan uttrycka någon form av tidsmedvetande. Ofta med hjälp av sagans kronologi men likväl en kronologi vilket kan anses viktigt när det gäller just utvecklandet av ett historiemedvetande. Denna förväxling mellan sagor och historia talar för att redan i de yngre åldrarna utgå från ett metaperspektiv i undervisningen.

Auditory spatial acuity approximates the resolving power of space-specific neurons

The relationship between neuronal acuity and behavioral performance was assessed in the barn owl (Tyto alba), a nocturnal raptor renowned for its ability to localize sounds and for the topographic representation of auditory space found in the midbrain. We measured discrimination of sound-source separation using a newly developed procedure involving the habituation and recovery of the pupillary dilation response. The smallest discriminable change of source location was found to be about two times finer in azimuth than in elevation. Recordings from neurons in its midbrain space map revealed that their spatial tuning, like the spatial discrimination behavior, was also better in azimuth than in elevation by a factor of about two. Because the PDR behavioral assay is mediated by the same circuitry whether discrimination is assessed in azimuth or in elevation, this difference in vertical and horizontal acuity is likely to reflect a true difference in sensory resolution, without additional confounding effects of differences in motor performance in the two dimensions. Our results, therefore, are consistent with the hypothesis that the acuity of the midbrain space map determines auditory spatial discrimination.

e. Menura Supurba: Post human dreams of ersatz animals.

This paper discusses human and post-human relationships with nature and animals, using the work e. Menura Superba1 as a focal point. This interactive artwork takes the form of a Lyre bird in a cage, that mimics it’s audience in evocative ways. It is inspired by the historical practice of displaying taxidermy specimens and live species as trophies of travels to distant lands, and as symbols of wealth and status. In both form and intent the work hybridises elements from Enlightenment culture, with materials that conjure associations with dystopic post human futures (wire, post consumer electronic & other waste, as well working parts such as mobile phone screens, LED’s, camera, and cabling etc). Speculative science fiction, such as Phillip K Dick in Do Androids Dream of Electric Sheep? (Blade Runner), provides prescient stories about future (post) human worlds. This novel remains thought provoking as it describes a world that is all to rapidly approaching: where human activity has caused the destruction of most large animal species. In this fictional world, care for animals is not only a civic duty, it is one of the ways humans distinguish themselves from androids. As in Enlightenment times, ownership of animals (real, taxidermies, ersatz) is a form of commodity fetishism indicative of social status. Though whilst well heeled Victorians may have owned an elephant or have been proud of a trophy specimen, the wealthy in Dick’s future must be content with once common, even ersatz, animals such as sheep and owls, and would be repulsed to the core by the notion of killing an animal, even an ersatz animal, for sport. In becoming post human, humans have sought to separate themselves from the natural world, destroying much of it in the process. No technical prothesis will bring back to life the species we have rendered extinct. This (evolving) relationship between humanity and other species, therefore forms a central question in this work, providing a way of approaching the post human, and problematising anthropocentric perspectives. The world promised by post-human technology is indeed rich with possibility, but without corresponding steps to ensure the sustainability of technology (human society), this paper asks whether the richness of that experience will continue to be mirrored by the richness of the environments within which we exist?

Retinal anatomy of the New Zealand kiwi: Structural traits consistent with their nocturnal behavior

Kiwi (Apteryx spp.) have a visual system unlike that of other nocturnal birds, and have specializations to their auditory, olfactory and tactile systems. Eye size, binocular visual fields and visual brain centers in kiwi are proportionally the smallest yet recorded among birds. Given the many unique features of the kiwi visual system, we examined the laminar organization of the kiwi retina to determine if they evolved increased light sensitivity with a shift to a nocturnal niche or if they retained features of their diurnal ancestor. The laminar organization of the kiwi retina was consistent with an ability to detect low light levels similar to that of other nocturnal species. In particular, the retina appeared to have a high proportion of rod photoreceptors compared to diurnal species, as evidenced by a thick outer nuclear layer, and also numerous thin photoreceptor segments intercalated among the conical shaped cone photoreceptor inner segments. Therefore, the retinal structure of kiwi was consistent with increased light sensitivity, although other features of the visual system, such as eye size, suggest a reduced reliance on vision. The unique combination of a nocturnal retina and smaller than expected eye size, binocular visual fields and brain regions make the kiwi visual system unlike that of any bird examined to date. Whether these features of their visual system are an evolutionary design that meets their specific visual needs or are a remnant of a kiwi ancestor that relied more heavily on vision is yet to be determined.

Morphometric analysis of telencephalic structure in a variety of neognath and paleognath bird species reveals regional differences associated with specific behavioral traits

Birds exhibit a huge array of behavior, ecology and physiology, and occupy nearly every environment on earth, ranging from the desert outback of Australia to the tropical rain forests of Panama. Some birds have adopted a fully nocturnal lifestyle, such as the barn owl and kiwi, while others, such as the albatross, spend nearly their entire life flying over the ocean. Each species has evolved unique adaptations over millions of years to function in their respective niche. In order to increase processing power or network efficiency, many of these adaptations require enlargements and/or specializations of the brain as a whole or of specific brain regions. In this study, we examine the relative size and morphology of 9 telencephalic regions in a number of Paleognath and Neognath birds and relate the findings to differences in behavior and sensory ecology. We pay particular attention to those species that have undergone a relative enlargement of the telencephalon to determine whether this relative increase in telencephalic size is homogeneous across different brain regions or whether particular regions have become differentially enlarged. The analysis indicates that changes in the relative size of telencephalic regions are not homogeneous, with every species showing hypertrophy or hypotrophy of at least one of them. The three-dimensional structure of these regions in different species was also variable, in particular that of the mesopallium in kiwi. The findings from this study provide further evidence that the changes in relative brain size in birds reflect a process of mosaic evolution.