Balettmapp Kungliga Operan : Operahusens design och arkitektur

En presentation av Kungliga Svenska Baletten. Denna ska distribueras till operahus världen över innan ny turné påbörjas. Shanghais operahus var det första som fick den färdiga produkten.Fördjupningen rör olika operahus design och arkitektur ut- och invändigt. Även en del av husens relevanta historia tas upp.

Äldre och psykofarmaka : Några sjuksköterskors uppfattning

Nearly nine percent of the population in Sweden are 75 years or older. Still they consume more than a quarter of all medicines. This increased use, is specially noticeable in nursing home residents, where the elderly is using a average of 8-10 preparations per day. According to the National Board of Health and Welfare in Sweden, the number of drugs and specially psychotropic drugs, has proved to be a risk factor for drug-related problems among the elderly, such as drug interaction and side effects. Routines for regular and systematic follow-up of drug prescription and utilisation reviews were not extensively implemented. According to the National Board of Health and Welfare its important to start the work to reduce psychotropic drugs among the elderly in nursing homes. Aim: This studie examine nurses apprehension about psychotopic drugs among the elderly in nursing homes. Method: An questionnarie based survey whit 10 closed questions. The questionary was answered of 46 nurses who works in nursing homes. Result: A majority of the nurses, tought the elderly in nursing homes were using to musch psychotropic drugs. The nurses tought that psychotropic drugs often prescribes as a matter of routin, particullary hypnotics and sedeativs. Those drugs was not effectiv in long terms according to the nurses. They also tought that alternative mehtods should be considered before describing pscyhotropic drugs. The nurses tought as a occupational group, that they had a responsibility to follow up and evaluate the elderlys medication whit psychotropic drugs.

Kolerahanteringen i Falun år 1834 & 1853 : En studie av sundhetsnämndens agerande

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka åtgärder som Falu stad, genom sundhetsnämnden, vidtog när farsoten kolera spreds i Sverige år 1834 respektive år 1853 samt om dessa åtgärder skiljer sig över tid. Frågeställningarna som används är: Vilka förebyggande åtgärder mot kolera vidtog staden genom sundhetsnämnden år 1834 och år 1853? Hur agerade läkarna i Falun mot kolerahotet? Skiljer sig Falu sundhetsnämnds åtgärder i jämförelse med andra städers sundhetsnämnder? Skiljer sig sundhetsnämndens åtgärder mellan åren 1834 och 1853? Materialet som används består av sundhetsnämndens mötesprotokoll från åren 1834 och år 1853, kolerakungörelser från de båda tidpunkterna, stadsläkare- och gruvläkarapporter samt utdrag från Tidning för Falu län och stad. Resultatet visar, att Falun vid båda tillfällena spärrades av genom att vaktstationer upprättades vid vägarna och vid stadens gräns. En karantänsstation upprättades vid stadens hälsobrunn för att ta om hand personer som inte vistats på kolerafri ort de 10 senaste dagarna. Staden delades in i tio distrikt som bemannades med en distriktschef samt några uppsyningsmän, som kontrollerade att staden hölls ren och att invånarna var rena. Stadens läkare var väldigt aktiva under sundhetsnämndens möten år 1834 och gav flera förslag på vad som behövdes göras medan de år 1853 intog en mer passiv roll. Åtgärderna i Stockholm år 1834 är snarlika de åtgärder som genomfördes i Falun samma år, huvudstaden delades också in i distrikt och det tillsattes även distriktschefer och uppsyningsmän. En annan likhet är att både Falun och Stockholm beställde färdiga likkistor för att ha i beredskap. Såväl sundhetsnämnderna i Karlskrona, Ystad och Arboga liksom Falun år 1853 vidtog i stort sett samma åtgärder som gjordes redan år 1834 t ex spärrningsåtgärder, karantänsskydd, införandet av kolerasjukhus och extra insatser för de mest utsatta i samhället.

Sambandet mellan bestrykningsrecepturoch sänkningen av ytansvithet vid UV-lackning

AssiDomän tillverkar kartong till förpackningsindustrin. Inom detta område är vitheten på kartongytanen viktig parameter. För att höja intrycket av förpackningen samt skapa en skyddande yta lackas ofta förpackningen med UV-lack efter tryck. Efter lackning kan då otryckta lackade ytor uppfattas som mindre vita. För att ta reda på om bestrykningssammansättningen har betydelse har ett fem olika bestrykningar blandats. Pigmenten som använts i bestrykningarna är karbonat, kaolin och titandioxidi olika kombinationer. Kartong har sedan bestrukits med dessa och därefter lackerats med UV-lack. Lackningen har gjorts i tre olika lackmängder. Mätningar har sedan gjorts gällande framförallt vithet. Den samverkan som sker mellan ljus, materialet och dess struktur är av stor vikt för att skapa en yta med goda optiska egenskaper. Resultaten i detta försök visar att lacken påverkar de optiska egenskaperna och framförallt vitheten. De lackerade ytorna fick en gulton efter lackering vilket kan ha att göra med lackens egenskaper. Vitheten hade en något mindre minskning för den bestrykning som bestod av karbonat och titandioxid. Skillnaden var dock mycket liten då alla bestrykningar fick en sänkning av vitheten med cirka 11-13 procentenheter oberoende av utgångsvärdet i vithet för respektive bestrykning innan lackning. Positivt var att det kunde konstateras att den bestrykning som hade det högsta vithetsvärdet före lackning också hade det efter lackning med ett normalt lackpålägg vilket betyder att en hög vithet är av betydelse även om den bestrukna ytan ska lackas. Den sänkning av vitheten som sker kan ha flera tänkbara orsaker. En tänkbar orsak kan vara att lacken förstör den porösa struktur som ger den viktiga ljusspridningen i bestrykningsskiktet. Resultaten visar också att lackens egenskaper tycks vara av stor betydelse. Den gulton som framträdde efter lackning tyder på en ökad absorption av vissa ljusvåglängder. Något som också pekar på detta är att alla fem bestrykningarna fick en liknande sänkning av vitheten. För att säga exakt vad som är orsaken eller vilken kombination som påverkar vitheten mest krävs ytterliggare tester. Olika UV-lacker kan testas eftersom endast en UV-lack har använts i dessa försök. En närmare studie av gränsyta mellan UV-lacken och bestrykningsskiktet bör också göras för att se hur lacken påverkar bestrykningsskiktets struktur.

Flerskiktat papper : en sammanställning av historia, teknik och forskningsresultat

Until the beginning of the 1900:th century the paper making process was handicraft. The paper machines that have been developed since then are as impressing in size as fascinating when it comes to the technique. The process has always been improved to give a better paper for lower costs, with as short manufacture time as possible. Stratified forming has been a reality since 1830. From the beginning it was applied to board and paperboard. Now it is also the most common method for making tissue and one paper mill in Austria use it for fine paper. Stratified forming can be categorized as separate forming or simultaneous forming. Separate forming means using several headboxes and sometimes even several wires. Simultaneous forming means using only one stratified headbox. This method has many advantages over separate forming, inter alia improved economy, quality, wood exchange and higher runability of the paper machine. Several experiments have been done with simultaneous forming of different fibres by placing a fibre with high bulk in the middle layer and a smooth fibre on the surface layers. The results has shown that by using this method both the bending stiffness and surface properties are improved, or a lower grammage paper is obtained with maintaining quality. Simultaneous forming can also be used to stratify fillers in layers where they are most efficient. In that way both paper quality and economy is improved. Simultaneous forming is also used for fractionated pulp. Fractionation means separating springwood fibre from summerwood fibre, and placing them in separate layers. Research results of fractionated pulp show about the same result as simultaneous forming of different fibres.

Tungmetallers påverkan på bottenfaunans artsammansättning i sjön Tisken

The purpose of this study was to investigate how elevated levels of heavy metals affect the faunal species composition, abundance and species-diversity. The bentic macroinvertebrate fauna in the highly polluted lake Tisken was compared with the bentic macroinvertebrate fauna in the unpolluted lake Varpan. Mine wastes account for most of the metal that is discharged into Tisken. The hypotheses was that the heavy metal pollutions in lake Tisken influenced the species composition, abundance and diversity of the macroinvertebrates. Twenty samples were taken in both sites. The invertebrates were collected with a bag net and a plastic cylinder one meter from the shoreline. The invertebrates in the forty samples were classified and statistical analyses were made.Some taxa, common at undisturbed sites, were missing at metal polluted sites. Mayfly larvae, Ephemeroptera, were only found in Varpan. Surprisingly, more taxa were found in the polluted lake Tisken (23 taxa) compared to the unpolluted Varpan (19 taxa). However, the abundance of macroinvertebrates in Varpan (291 individuals) was higher than in Tisken (242 individuals).

Ungdomars fysiska aktivitet och dess betydelse för prestationen i skolan

This study where designed to investigate if there are any positive relationship between the extent of physical activity during adolescent's leisure time and the academic performance, and also if there are any negative relationship between the academic performance and the time spent in front of the television or computers. Another part of the study tried to find out if physical activity has a direct and immediate influence on the performance in school. 91 pupils (51 girls and 40 boys) in the 8:th year of the Swedish primary school, from three different schools participated in the study. All 91 pupils first responded to a questionnaire concerning there activities in leisure time. They where then tested in a mathematical test and the results where compared with the extent of physical activity and TV/computer time they had stated in the questionnaire. 53 of the pupils also participated in the part of the study where direct and immediate influences of physical activity where tested. They where tested in two different but similar mathematical tests. Before the first test all pupils had a walk for about 3 km. The second test where accomplished whiteout preceding walk.Pupils who spend one hour or less/week on physical activity had significant lower mean score on the mathematical test then the pupils who spend more than one hour/week on physical activities, (Mann-Whitney U-test: Z= -2,486, p= 0,0129). Boys who spent 10,5 hours or less/week in front of the TV/computer had significant higher mean score than the boys who spent more than 10,5 hours/week in front of the TV/computer. No significant differences in the results of the two different tests, one white and one whiteout preceding walk, were observed.

Beteendestudier och miljöberikning av gnagare

It is often challenging to create a new enrichment program for any animal. This is especially true with the additional challenge that I wanted to use only naturalistic enrichment, and I’m working with animals some of which are nocturnal. Even with a many hurdles, a little bit of enrichment can do a big difference and make a big difference in activity levels of the animals. Eskilstuna parkens zoo have a house called the MUSeum housing four kinds of rodents. Rodents are generally much more active at night and spend much of the day sleeping out of sight of the public. One of the goals of starting an enrichment program was to increase the animal’s activity throughout the day to provide an improved guest experience. Many of the guests would stop briefly at the exhibit only seeing the empty exhibit, unaware of that there were animals there. Before starting an enrichment program, I wanted to determine how the rodent was spending their time. By observing the animals’ behaviour for 15 minutes a day at various times throughout the day, for a total of 15 observations, I was able to construct an activity budget for their behaviour. The results obtained were, as expected, that the rodents spent a lot of time resting. By enrichment both with food and the temperature we were able to take the activity to another level, and several new behaviours were observed.

Blutsafts inverkan på blodets hemoglobinvärde

The aim of the study was to test whether or not menstruating women’s levels of haemoglobin changed after three weeks consumption of Blutsaft. Previous studies on nutrition supplements including iron have shown increased haemoglobin levels. On Blutsaft, however, there are no studies carried out and published. The participants in this pilot study were menstruating women, with haemoglobin levels between 105 and 125 g/l at the initial part of the study. Haemoglobin concentrations were measured by capillary blood samples before and after three weeks recommended daily consumption of Blutsaft. Four participants completed the study and the result showed an increase in haemoglobin concentration of between 7 and 17 g/l., with a median value at 16,75 g/l. Despite the few participants who completed the study a significant increase in haemoglobin concentration, after the consumption of Blutsaft, can be determined.

Koncentrisk hämning och stimulans av bakterietillväxt i agarkulturer

The aim of this study is to elucidate factors that effect growth of Sarcina lutea and Bacillus subtilis, exposed to the growth inhibitor SDS (Sodiumdodecylsulfat). Agar diffusion experiments revealed repeated, concentric zones of inhibition and stimulation upon exposure to Sodiumdodecylsulphate or to Amoxicillin. Temperature, nutrient concentration and inhibitor concentration were controlled. Formation of successively repeated zones of inhibition, stimulation, inhibition and stimulation is discussed: •The extension of the primary inhibition zone is due to the concentration of applied Sodium dodecyl sulphate.•Immediately outside the primary inhibition zone the bacteria have access to diffusing nutrients that have not been consumed in the primary inhabitation zone.•In zones of dense bacterial growth the bacteria may produce inhibiting substances, affecting growth of bacteria in adjacent zones.•In zones of dense bacterial growth the nutrients will soon become depleted, thus affecting bacteria in adjacent zones.

Analys av förvridning vid hålning av rör : Analysis of metal torsion in rotary piercing

Hålningsprocessen är det inledande bearbetningssteget vid varmvalsning av sömlösa rör. Det är en tvärvalsningsprocess i vilken ett cylindriskt ämne valsas mellan två dubbelkoniska val¬sar över en plugg. Valsarna är snedställda med en viss mat¬ningsvinkel, vilken ger upphov till en axiell drivkraft genom ver¬ket. Hela denna pro¬cess är roterande. Detta i kombination med bl.a. de koniska valsarna leder till en förvrid¬ning av röret, dvs. en tänkt rak linje på det ingå¬ende äm¬net övergår till en spiral efter genomförd valsning. Med föreliggande uppgift är målet att studera förvridningen genom teoretisk och experimen¬tell analys. Syftet med detta är dels att få fördjupad kunskap inom området och dels att ut¬veckla en modell för pre¬diktering av förvridningen.Det experimentella arbetet är utfört på ett stål av typ Ovako 280 (SS2142). Denna mjuka stål¬sort valdes i syfte att undvika värmebehandling innan provberedning. För att visuali¬sera för¬vridningen fräs¬tes ett rakt spår längs det ingående äm¬net och hål borrades mot symmetrilinjen. De praktiska undersökningarna utfördes direkt i den löpande produktionen. Genomförda beräkningar uppvisar en längsgående förvridningsvinkel som stämmer väl över¬ens med uppmätt värde. Detta är dock under antagandet att den tangentiella hastighetskoeffi¬cienten varierar linjärt utmed deformationszonen. För en mer utvecklad modell krävs en nog¬grannare analys av kontakten mellan vals/ämne eller en grundligt genomförd uppmätning av ämnets vinkelhastighet.

Koldiffusionens inverkan på utmattnings-hållfastheten hos varmvalsade sexkantsstänger;The influence of carbon diffusion on the fatigue strength of hot rolled hexagonal rods

Helstångsborr och konstång kallas bergborrverktyg, som tillverkas av sexkantiga stänger med inre hål för ledning av spolvatten. Dessa spolhål är klädda med ferritiskt rostfritt stål. Innan valsning borras ett centrerat hål i stålämnet som ska valsas. I det borrade hålet appliceras ett rör av ferritiskt rostfritt stål och i det röret skjuts en manganstålskärna in. Efter valsning dras kärnan ut och ett spolhål med invändigt foder av rostfritt stål bildas. Under uppvärmningen och valsningen av stålämnet sker normalt en koldiffusion från manganstålskärnan till det rostfria fodret. Fodrets syfte är att skydda spolhålets yta mot erosion och korrosion.Syftet med arbetet var att hitta en metod som garanterar uppkolning av det invändiga fodret, samt att utreda vad uppkolningen betyder för den mekaniska hållfastheten i stängerna. Ett laboratorieförsök visade att det var bra, med avseende på uppkolning, att blanda stearat i kärnbestrykningsmedlet. Kärnbestrykningsmedlet penslas på manganstålskärnan innan den förs in i stålämnet som ska valsas, dess syfte är att minska friktionen vid kärnutdragningen efter valsning.Ett försök utfördes i valsverket med stearat i kärnbestrykningsmedlet. En grundlig undersökning utfördes på två hetor som valsats med stearat-bestrykningsmedel, samt på en traditionellt tillverkad heta för att ha som referens. Hetorna kapades till provstänger om 1,5 m, totalt undersöktes 55 st.Utvärderingen av verksförsöket visade att stängernas kvalitet blir tillräckligt bra om ingenting oförutsett händer i produktionen, oavsett om koltillskott är tillsatt i bestrykningsmedlet eller inte. Arbetet gav inte en garanterande metod, men visade att stängerna normalt håller hög kvalitet.

Att utveckla en effektiv webbsida med avseende på marknadsföring och säljstöd

Internet är ett mycket kraftfullt media för marknadsföring och säljstöd. Genom modern teknologikan man skaffa sig viktig information om webbsidans besökare och vad dessa finner bra ochmindre bra på webbsidan. Ett korrekt nyttjande av informationen ger en bra grund till långsiktigakundrelationer och målgruppsanpassning, allt enligt relationsmarknadsföringens principer.Syftet med arbetet har varit att utreda vad som gör en webbsida effektiv ur ett marknadsföringsochsäljstödsperspektiv och att också skapa en sådan webbsida för Flexibla Kontor i Säter. Dettahar utförts genom en nulägesanalys tillsammans med en konsult, studier av litteratur, intervjuermed säljare på Flexibla Kontor samt en fasindelning av arbetet.Flexibla kontor har mycket goda förutsättningar för att effektivt kunna använda en sådanwebbsida. Man bör jobba för att ta fram optimala texter till webbsidan och utreda vilka besökaresidan har och vad dessa gör under sitt besök.

Elevdemokrati i folkhögskola : En undersökning av folkhögskoleelevers uppfattade möjlighet att påverka sin utbildning vid en folkhögskola i mellersta Sverige

Den här uppsatsen är en fallstudie av elevinflytande vid en folkhögskola i mellersta Sverige. Jag har undersökt hur elevinflytandet som fenomen tar sig uttryck vid en folkhögskola. Undersökningen utgår ifrån hur elever uppfattar sin möjlighet att påverka sin utbildning. I vilket jag har undersökt förhållandet mellan informellt och formellt inflytande, och hur förhållandet dem emellan ser ut. Vidare har jag undersökt om det finns någon skillnad mellan de manliga och kvinnliga elevgrupperna i fråga om synen på deras inflytande över sin utbildning och sina studier. Informellt elevinflytande är det inflytande elever har över den rena undervisningssituationen och formellt inflytande är det inflytande vari eleverna som grupp har representanter i skolråd och liknande, samt ett elevråd.Undersökningen bygger på en enkätundersökning, som tagit avstamp i olika kategorier av informellt och formellt inflytande, vari eleverna tagit ställning till vilken position dom anser att deras åsikter har i de olika kategorierna. I det formella inflytandet har eleverna svarat utifrån kategorierna: Skolans fysiska utformning; inköp av material; skolans kurs- och programutbud; avstängning av studerande; avstängning av lärare; anställning av lärare. Och i det informella inflytandet: Val av temaområden; enskilda lektioners utformning; val av arbetsformen; val av läromedel/kunskapskälla; val av examinationsform. I dessa kategorier har jag gjort en indelning av olika nivåer av vilken ställning elevernas åsikter anses ha utifrån den svarandes syn. Nivåerna är en omarbetning av Kjell Jormfeldts modell gällande elevinflytande. Mina inflytandenivåer utgår från elevernas åsikters ställning inför fattande av beslut i de specifika kategoriernas frågor. Dessa nivåer är: För informellt inflytande obefintligt, läraren bestämmer alternativ, läraren tar intryck, avgörande. För formellt inflytande: obefintligt, de lyssnar, de tar intryck, avgörande.I den undersökta skolan har det visat sig att eleverna har en hög nivå av inflytande. Till synes så är det informella inflytandet dock mer utvecklat och ligger på en högre nivå än det formella. I samtliga kategorier av det formella inflytandet så visade det sig att elevernas åsikter, till största delen var i nivån av att de lyssnades på. I kategorierna gällande anställande och avstängande av lärare samt avstängning av elever så finns det klara brister då eleverna i en väldigt stor utsträckning ansåg att deras åsikter hade en obefintlig ställning i dessa frågor. I det informella inflytandet var det väldigt få elever som ansåg att deras inflytande var obefintligt. Tonvikten hos elevernas åsikt, i samtliga kategorier, var att lärarna inte bara lyssnar på elevernas åsikter utan även att de tar intryck av dessa!I jämförelsen mellan de manliga och kvinnliga eleverna har jag inte kunna finna några helhetstäckande mönster, i det informella inflytandet. De få saker jag fann var till exempel att det var en större procent hos den manliga än den kvinnliga gruppen som ansåg att inflytandet var obefintligt gällande kategorierna inom informellt inflytande. Men i det stora hela var det i vissa kategorier som kvinnorna åsikter pekade på ett högre inflytande än hos männen, och i andra kategorier var det helt tvärtom. Gällande formellt inflytande var det dock tydligt att det fanns större andelar kvinnor som ansåg att inflytandet var obefintligt i jämförelse med männen, och på ett liknande sätt ansåg färre av kvinnorna att deras åsikter hade en avgörande ställning i formella frågor jämfört med männen. Jag har därför konstaterat att kvinnorna som grupp anser att inflytandet är lägre i jämförelse med vad männen anser att det är, ifråga om formellt inflytande!

Vem bestämmer? : en undersökning av elevers uppfattning av informellt inflytande i gymnasieskolan

Syftet med detta examensarbete har varit mångfacetterat. Vi har undersökt om hur eleverna upplever det informella inflytandet över utbildningen på sina program, generellt sett och i samhällskunskap A. I detta har vi även undersökt skillnader mellan mäns och kvinnors uppfattning av inflytande i detta. Vidare har vi undersökt om eleverna ansett sig ha elevinflytande, och om de är nöjda med inflytandet på sin utbildning. Slutligen är syftet att skapa en modell för utvärdering av elevinflytande.Undersökningen är baserad på en enkätundersökning, som vi har genomfört på fyra program, på en gymnasieskola i Mellansverige. Programmen har varit El-, Handels, Medie- och samhällsprogrammet. Vi har avgränsat oss till det så kallade informella inflytandet, som har att göra med elevens inflytande över undervisningen, genom till exempel planering, genomförande och utvärdering. I vår undersökning har vi undersökt kategorierna: Innehåll i undervisningen, arbetsform, läromedel samt examinationssätt.Undersökningen påvisar att eleverna, i majoritet, anser att de har inflytande över sin utbildning. Vidare så anser en majoritet av eleverna, utom i Handelsprogrammet, att de är nöjda med inflytandet på utbildningen. Vi har dock kommit fram till att eleverna, generellt sett på utbildningen, upplever att det informella inflytandet är svagt och/eller gränsande mot mycket svagt informellt inflytande, i de olika kategorier som vi undersökt. Resultatet visar också, angående kursen samhällskunskap A, även där är svagt och/eller mycket svagt gällande det informella inflytandet, i de olika kategorier som vi undersökt.Vidare så har kommit fram till att det finns ett genusperspektiv, gällande det informella elevinflytandet. Skillnaderna mellan könen är att männen anser sig ha mest att säga till om gällande arbetsform och läromedel och minst om examinationssätt och innehåll i undersvingen, generellt sett på programmen. Medans kvinnorna enbart anser att de har mest inflytande över läromedel och minst över innehållet i undervisningen, generellt sett på programmen. Gällande samhällskunskap A, så anser männen att de har mest inflytande över arbetsform, och minst över examinationssätt. Medans kvinnorna ansett sig ha mest över innehåll i undervisningen och minst över examinationssätt. Männen och kvinnorna har dock den likheten, att de i samtliga kategorier anser att elevernas upplevelse av det informella inflytandet, är att det både generellt sett och i kursen samhällskunskap A är svagt och/eller mycket svagt.