Förebygga, identifiera och åtgärda : Om elevers läs- och skrivproblematik i årskurs 1-3

Syftet med detta arbete var att belysa faktorer som förebygger svårigheter i läs- och skrivinlärning samt metoder som används för att identifiera vari svårigheterna består och åtgärder som tillämpas för att stödja elever med läs- och skrivproblematik. Den metod som tillämpats har varit en litteraturstudie samt en mindre empirisk undersökning i form av åtta intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1-3. Resultatet visar att faktorer som förebygger läs- och skrivproblem är en riklig tal- och skriftspråklig stimulans i hem- och närmiljö samt en medvetet förebyggande metodik i skolan, med fokus på att systematiskt följa varje elevs läsutveckling. Vidare visar resultatet att de metoder som används för att upptäcka och identifiera läs- och skrivsvårigheter både består i olika former av kartläggningsmaterial och lärares kunskaps- och erfarenhetsbaserade förmåga att på daglig basis avläsa var eleverna befinner sig i inlärningsprocessen. Resultatet visar också att de åtgärder som tillämpas sker i såväl mindre elevgrupper som i enskild undervisning, så kallad en-en-pedagogik, med syfte att träna det som eleverna specifikt behöver. Den sistnämnda formen av undervisning, en-en, har i resultatet framkommit som särskilt effektiv. Det framkommer även att lärares möjligheter till kollegialitet är en essentiell fråga för en effektiv undervisning. Sammanfattningsvis konstateras att skolans primära behov är en fråga om huruvida skolan tillförs ökade resurser.  

Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3 : Om lärares möjligheter och hinder

This study focuses on teachers’ opportunities and obstacles to perform skillful reading and writing instruction. It’s about the ability to accurately identify where students are in their reading and writing process and to help them develop good reading skills. It is also about the ability to recognize signs of difficulties that students may have in their written language development and to know what efforts are needed to help them advance their reading and writing skills. The research is based on teachers’ own statements and survey responses on the external conditions for teaching and on their approach, attitudes and knowledge in reading and writing. The empirical material consists of interviews, surveys and test data. The interview study was conducted with eight teachers. The questionnaire was answered by 249 teachers, while the knowledge test was conducted of 269 teachers and 31 special education teachers. Many of the teachers in this study have lack knowledge in the structure of language and common Swedish spelling rules. Furthermore, it appears that a large part of them are unaccustomed to explaining, in detail, students’ reading development and find it difficult to systematically describe the aspects of daily literacy instruction. The overall picture is that many teachers teach without having tools to reflect on how their education really affects students’ reading and writing. These shortcomings make it difficult to conduct effective literacy instruction. Once students have learned to decode or if they have reading difficulties, many teachers seem to one-sidedly focus on getting students to read more. The consequence could be that those who would need to practice more on the technical basic of reading or comprehension strategies are left without support. Lack of variety and individuality in fluency and comprehension training can challenge the students’ reading and writing development. The teachers in the study, who have the old junior school teacher and elementary teacher education, have the highest amount of knowledge of reading and writing (the test). Good education can provide student teachers with professional skills that they may develop further in their careers. Knowledge of the meaning of phonological and phonemic awareness as well as knowledge of how to count phonemes seem to be important for knowledge of reading and writing (the test). Knowledge of basic reading processes can be obtained by systematic and structured work with students’ linguistic development, and through continuous dialogues with experienced colleagues on how and why questions. This is one important way to work also in teacher training. When essential professional skills are established in the teacher education, in practice students will obtain the school’s learning goals.

Lärare samtalar om sin läs- och skrivundervisning : Fokusgruppssamtal som arena för kritisk självprövning?

Studien Lärare samtalar om sin läs- och skrivundervisning. – Fokusgruppssamtal som arena för kritisk självprövning? har tagit avstamp i en kartläggning av svenskämnets läs- och skrivutveckling som genomfördes i en mellansvensk kommun, vårterminen 2011. Syftet med studien är att belysa och kritiskt granska hur lärare talar om sin undervisning när det gäller arbetet med elevers läs- och skrivutveckling med särskilt fokus på elever som kan vara i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling. För att lärare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes fokusgruppssamtal för insamlande av empirin. Studien är av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats som utgångspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv. Det lärarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling, och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrån följande kategorier: 1. Förebyggande arbete 2. Lärarkompetensens betydelse i arbetet med elevers läs- och skrivutveckling 3. Läs- och skrivundervisning och uppföljning av elevers läs- och skrivutveckling 4. Kompensera i undervisningen Resultatet av studien visar att lärarna i fokusgruppssamtalen till största delen samtalade om vad som var viktigt i arbetet med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling. Lärarna lyckades i mycket liten utsträckning verbalisera hur en undervisning, som tar hänsyn till allt det som lärarna i samtalen uttryckte som viktiga aspekter i läs- och skrivundervisningen verkligen gestaltade sig i vardagsarbetet med eleverna. När det gäller arbetet med att utveckla elevers läsförståelse och att kompensera i läs- och skrivundervisningen för att alla elever ska få det stöd de behöver för att utvecklas så långt som möjligt i sin läs- och skrivutveckling gavs några få konkreta exempel från lärares undervisning på hur läsundervisningen kunde gestaltas i praktiken. Det överraskade mig att inte fler lärare verbaliserade och gav exempel från sin undervisning på hur de konkret arbetar i sin vardag med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling, med särskilt fokus på elever som kan vara i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling. 3

Läsinlärningsmetoder och kompensatoriska hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter : Intervjustudie med lärare i årskurs F-3

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder som intervjuade pedagoger tycker underlättar undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. I studien undersöks dessutom vilka kompensatoriska hjälpmedel som pedagogerna tycker kan underlätta undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter i de lägre årskurserna f-3. Undersökningen genomförs med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma på tre olika skolor. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av olika metoder för att ta hänsyn till elevernas behov, främst sådana som passar eleven och även sådant som pedagogen känner sig säker med. De läsinlärningsmetoder som redovisas i bakgrunden och resultatet är bland annat Wittingmetoden, En läsande klass, LTG, helhetsmetoden, Läsa-högt metoden och Bornholmsmetoden. I resultatet framkommer det att pedagogerna oftast väljer metoder efter elevens behov och utveckling. I resultatet visas det att de flesta pedagoger använder sig av liknande kompensatoriska hjälpmedel, och det är oftast det som finns på datorerna som exempelvis Stava Rex, Claro read och Skolstil. Pedagogerna säger att de vill ha mer nivåanpassat när det gäller läromedel.

Att skriva sig till läsning – en effektiv metod för läs- och skrivinlärning?

Denna litteraturstudie syftar till att via forskning söka svar på huruvida metoden att skriva sig till läsning (ASL) är mer effektiv än andra metoder för läs- och skrivinlärning i grundskolans tidiga år. Studiens frågeställningar har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där vetenskaplig litteratur har granskats och analyserats. För att söka vetenskapliga artiklar har databaserna Google Scholar och ERIC (Education Resources Information Center) använts. Personer som förespråkar metoden har även kontaktats och tipsat om den forskning de känner till. Det framkom genom litteratursökningen att det finns begränsat med forskning kring ASL och den forskning som finns efterfrågar ytterligare forskning. Vissa forskningsresultat pekar på att ASL kan vara effektivt för elevers läs- och skrivinlärning men resultatet av denna litteraturstudie visar hur komplext det kan vara att undersöka effektiviteten av en metod då det kan vara svårt att finna en kontrollgrupp som har samma förutsättningar som testgruppen. ASL blir allt mer populärt i svenska skolor och många som använder metoden hyllar den, men det är inte tydligt om det är det datorbaserade skrivandet i sig eller andra faktorer som bidrar till metodens påstådda framgångar. Under rubriken diskussion diskuteras även möjligheterna och begränsningarna kring forskning av läs- och skrivinlärningsmetoder.

Vuxna elevers syn på digital läs och skrivinlärning respektive distansstudier i ett andraspråksperspektiv : Den hjälper mig om jag inte känner orden

Syftet med studien är att åskådliggöra hur nio sfi-deltagare på en vuxenutbildning i Mellansverige upplever sin skriftspråksutveckling i samband med nya digitala hjälpmedel, i detta fall med iPad och appar eller distansutbildning med lärplattformen Fronter. De huvudsakliga frågorna gäller hur informanterna upplever de digitala hjälpmedlen i samband med skriftspråksinlärning samt hur de upplever att de utvecklar sin litteracitet genom dessa. Undersökningen görs med kvalitativa intervjuer där frågorna har hög standardisering men låg strukturering. Intervjuerna genomfördes via fysiska träffar eller via telefon för de informanter som inte kan närvara och som studerar på distans. Resultatet från studien diskuteras och jämförs med tidigare studier och forskning. Det som framkommer i studien är att fyra av sex av de informanter som använt iPad tycker att de utvecklate sin litteracitet och sin skriftspråksutveckling på ett bra sätt och de har upptäckt strategier som påskyndar utvecklingen, t.ex. det repetitionsmoment som använts. Två informanter är dock inte lika imponerade utan ser helst att de får arbeta med datorer som de är mer vana att använda. De material de arbetar med i iPad är appar som iBook, Alfavux, Moji Clock, U-talk, Talking Cards, Safari samt iTranslate. Inom distansutbildningen arbetas det via lärplattformen Fronter med blandade uppgifter som täcker de områden som krävs för skriftspråksutveckling inom sfi, såsom att lyssna, tala, läsa och skriva. Tre informanter deltar från början men det blir två kvar som utvärderar sitt arbete, med bra resultat. Båda är mycket nöjda med tillgängligheten, de vet vad som ska göras och de kan bestämma själva när och hur mycket tid de ville lägga på arbetet. De kan också bestämma vilken del av utbildningen de kan och vill fokusera mest på. Samlitliga informanter tycker att de fått bra hjälp och stöd av de lärare och den projektutvecklare som är delaktiga i utbildningen.

Atendimento virtual como fator de vantagem competitiva por diferenciação em hotéis resort no Brasil

A indústria brasileira do turismo experimentou profundas alterações em sua estrutura a partir da década de 1990, notadamente em função de grandes investimentos em hotéis de categoria luxo e super luxo. Esse tipo de hospedagem tem como estratégia a diferenciação por meio da oferta de serviços e experiências singulares aos hóspedes. Assim, as ferramentas de atendimento virtual ao cliente podem contribuir para a construção da lealdade do hóspede a partir da diferenciação dos serviços prestados pelo hotel resort. Este é um estudo descritivo de natureza qualitativa, feito a partir de um levantamento no qual se efetuou a análise do desempenho das ferramentas de atendimento virtual ao cliente encontradas em 47 grandes hotéis resort de categoria luxo e super luxo em operação no Brasil. Os principais resultados indicam a baixa utilização das ferramentas de atendimento virtual disponíveis, sendo que as mais largamente empregadas foram e-mail, formulário eletrônico para submissão, autosserviço e mapa do site. Por outro lado, as ferramentas menos utilizadas foram e-mail de resposta automática, FAQ, chat instantâneo, personalização de site, grupos de discussão e vídeo-conferência; sendo que as quatro últimas sequer foram identifi cadas nos hotéis resort pesquisados. Pôde-se constatar também que mesmo os hotéis resort classifi cados com alto desempenho, subutilizam as ferramentas de atendimento virtual, o que parece não contribuir de forma plena para a oferta de uma experiência singular e diferenciada em relação à comunicação com seus clientes atuais, bem como com os potenciais clientes.

Fusões e aquisições como fator estratégico nas empresas de logística especializadas no transporte de cargas terrestres do Estado de São Paulo

Dissertação apresentada ao Programa de Mestrado em Administração da Universidade Municipal de São Caetano do Sul - USCS

Teletrabalho como fator de Inclusão social e digital em empresas de call center/contact center

O teletrabalho é uma realidade cada vez mais presente nos países desenvolvidos, tendo sido experimentado por diferentes tipos de empresas. Esta pesquisa teve como objetivo compreender como e por que as empresas de call center e contact center utilizam o teletrabalho na prestação de serviços. As quatro empresas abordadas representam 92% do universo de empresas prestadoras desse serviço no Brasil, por meio de teletrabalhadores residenciais. Utilizou-se o método de pesquisa quali-quanti, com a combinação do método de estudo de caso e o método survey. As conclusões da pesquisa revelaram que o teletrabalho residencial tem sido utilizado com muito equilíbrio. As razões do uso desta modalidade foram: redução de custos; aumento da produtividade; melhoria da qualidade de atendimento aos clientes; possibilidade de oferecer melhor qualidade de vida aos teletrabalhadores residenciais e portadores de deficiência, proporcionando-lhes oportunidades de empregos com inclusão social e digital.

A responsabilidade social como fator de inovação para a comunicação

O objetivo principal deste artigo é apresentar elementos de responsabilidade social organizacional (RSO) como fatores contributivos para inovações no conteúdo publicitário e jornalístico. A pesquisa faz uso de referencial bibliográfico para construir e aplicar modelos teóricos acerca da comunicação social, RSO e inovação, evidenciando o fenômeno com o estudo de casos múltiplos. Os resultados com cinco casos revelaram que anúncios e conteúdos jornalísticos foram criados a partir de elementos emergentes de RSO, ou seja, tais elementos – consumerismo, comunidade, stakeholders, meio ambiente e saúde – proporcionaram inovações na esfera publicitária e jornalística.

A construção de um instrumento de medida para o fator neuroticismo/estabilidade emocional dentro do modelo de personalidade dos cinco grandes fatores

Esta pesquisa teve como objetivo construir e validar uma escala para avaliação do fator neuroticismo/estabilidade emocional. Neuroticismo é uma dimensão da personalidade humana, no modelo dos cinco grandes fatores, que se refere ao nível crônico de ajustamento e instabilidade emocional. Um alto nível de neuroticismo identifica indivíduos propensos a sofrimento psicológico que podem apresentar altos níveis de ansiedade, depressão, hostilidade, vulnerabilidade, autocrítica, impulsividade, baixa auto-estima, idéias irreais, baixa tolerância a frustração e respostas de coping não adaptativas. No primeiro estudo deste projeto foram gerados os itens da escala e avaliadas as suas qualidades psicométricas e validade de construto. Os participantes foram 792 estudantes universitários de três estados brasileiros. O segundo estudo teve como objetivo verificar a validade concorrente do instrumento. Participaram 437 estudantes universitários. Os resultados mostraram que o instrumento e as quatro subescalas identificadas através da análise fatorial apresentam qualidades psicométricas adequadas. As correlações entre o instrumento e testes para avaliar ansiedade, depressão, bem estar subjetivo, auto estima e neuroticismo (EPQ) indicaram que a escala construída está avaliando adequadamente as diferentes facetas do construto neuroticismo.

Valor prognóstico das expressões da proteína p53 e do fator de crescimento do endotélio vascular em pacientes com carcinoma epidermóide de esôfago submetidos a esofagectomia

As mutações no gene de supressão tumoral p53 estão entre as anormalidades genéticas mais comuns encontradas numa ampla variedade de tumores. Embora a função do gene p53 ainda não esteja completamente esclarecida, ele parece ser um fator de transcrição nuclear que controla a proliferação celular, a apoptose e a manutenção da estabilidade genética. A angiogênese é essencial para o crescimento e a metastatização de tumores sólidos. O Fator de Crescimento do Endotélio Vascular (VEGF, Vascular Endothelial Growth Factor), um fator de crescimento identificado recentemente com propriedades angiogênicas significativas, pode ser um importante regulador da angiogênese tumoral. A associação entre as expressões da proteína p53 e do VEGF e o prognóstico tem sido pouco estudada. Foram estudadas peças cirúrgicas de 47 pacientes com carcinoma epidermóide de esôfago (CEE) submetidos à esofagectomia em estágios II e III, utilizando-se coloração imuno-histoquímica. As expressões da proteína p53 e do VEGF foram observadas em 53% e 40% dos tumores, respectivamente. As expressões da proteína p53 e do VEGF coincidiram em somente 21% dos casos, e não foi encontrada correlação entre elas. Nenhum dos fatores clinicopatológicos se correlacionaram significativamente com as expressões da proteína p53 ou do VEGF. Em relação ao prognóstico, não havia associação significativa entre as expressões da proteína p53 e do VEGF e pior prognóstico. Os autores concluem que tanto a expressão da proteína p53 como a expressão do VEGF não se correlacionaram com o prognóstico em pacientes com CEE em estágios II e III.

Níveis plasmáticos de liqüoricos de interleucina-6 e fator de necrose tumora-alfa em recém nascidos a termo com encefalopatia hipóxico-isquêmica

Objetivo: Avaliar os níveis plasmáticos e liqüóricos de IL-6 e TNF-α em recém- -nascidos a termo com Encefalopatia hipóxico-isquêmica (EHI), comparando-os com recém- -nascidos a termo sépticos sem meningite e sem EHI e com recém-nascidos controles. Método: Foi realizado um estudo de caso-controle com três grupos de recém-nas-cidos a termo: grupo I, 20 recém-nascidos controles com escore de Apgar ≥ 9 no primeiro e quinto minutos de vida; grupo II, 19 recém-nascidos sépticos, sem meningite, com escore de Apgar ≥ 9 no primeiro e quinto minutos de vida; grupo III, 19 recém-nascidos asfixiados ca-racterizados pelo escore de Apgar ≤ 4 e ≤ 6 no primeiro e quinto minutos de vida, respecti-vamente, pH umbilical < 7,20 e/ou lactato arterial umbilical > 3,0 mmol/L, e necessidade de ventilação com pressão positiva pelo menos durante 2 minutos após o nascimento. Foram coletadas amostras de sangue e de líqüor nas primeiras 48 horas de vida para determinação dos níveis de IL-6 e TNF-α pela técnica de enzimoimunoensaio, utilizando-se kits R & D Systems. Resultados: Os três grupos foram semelhantes quanto ao peso de nascimento, ida-de gestacional, classificação peso/ idade gestacional, tipo de parto e tempo médio da coleta de sangue e líqüor. As medianas dos níveis plasmáticos de IL-6 foram semelhantes entre sépticos e asfixiados e significativamente superiores aos controles (p < 0,0001). A mediana do TNF-α plasmático foi semelhante nos recém-nascidos asfixiados e controles, significativamente in-ferior a dos sépticos (p < 0,00001). Nos recém-nascidos asfixiados, as medianas dos níveis liqüóricos da IL-6 e do TNF-α foram significativamente mais elevadas do que nos sépticos e nos controles. A mediana da IL-6 liqüórica foi significativamente mais elevada nos sépticos que nos controles e a mediana do TNF-α liqüórico foi semelhante nos sépticos e controles. As relações líqüor/plasma para IL-6 e TNF-α foram semelhantes nos sépticos e controles, e menores que nos asfixiados (p < 0,0002 para IL-6, p < 0,00001 para TNF-α). Conclusões: 1) Recém-nascidos a termo com EHI apresentam níveis elevados de IL-6 e TNF-α no líqüor. 2) IL-6 plasmática encontra-se elevada nos recém-nascidos asfixia-dos e nos sépticos. 3) TNF-α plasmático é elevado somente nos recém-nascidos com sepse. 4) A maior relação líqüor/plasma para IL-6 e TNF-α nos recém-nascidos asfixiados sugere uma produção local intra-cerebral dessas citocinas nos recém-nascidos a termo com EHI.