Riskfaktorer och förebyggande omvårdnadsåtgärder för UVI hos äldre kvinnor : En litteraturöversikt

Bakgrund: Urinvägsinfektion (UVI) är en av de vanligaste infektionerna hos äldre kvinnor. Escherichia coli (E-coli) är den vanligaste bakterien vid UVI. Äldre kvinnor lider när de är drabbade av UVI och det är sjuksköterskans uppgift att bland annat förebygga sjukdom och lindra lidande. Syfte: Att beskriva riskfaktorer och förebyggande omvårdnadsåtgärder mot UVI hos äldre kvinnor. Metod: Litteraturstudie, med databassökning genom databaser speciellt inriktade på vård och omvårdnad, CINAHL, PubMed, WEB OF SCIENCE och Medline. 15 artiklar har använts till resultatet. Resultat: Recidiverande UVI, diabetes, urininkontinens, smittspridning och förstoppning är riskfaktorer att drabbas av UVI. God hygien och regelbunden tillförsel av vätska ses som god evidensbaserad omvårdnadsåtgärd mot UVI. Ökad tillförsel av vätska förkastas, Tranbärstillägg behöver ytterligare forskning. Slutsats. Hög hygieniskstandard genom de basala hygienrutinerna är en viktig förebyggande åtgärd mot UVI.

Förekomst av sekundär traumatisk stress hos sjuksköterskor och dess påverkan på personcentrerad vård : - En litteraturstudie

Bakgrund: Sjuksköterskan har stor del i den nära patientvården och förväntas vara en god lyssnare genom sitt personcentrerade vårdgivande. Händelser som är traumatiska drabbar förutom den direkt berörda patienten även sjuksköterskan genom sekundär exponering. Syfte: Syftet med studien var att belysa förekomst av STS hos sjuksköterskor samt beskriva hur det påverkar vårdkvalitet och personcentrerad vård. Metod: Litteraturstudie med en översikt av relevanta artiklar i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet baseras på 14 artiklar som uppfyllde inklusionsoch kvalitetskrav. Resultat: Sjuksköterskan påverkas av STS på flera plan, både professionellt och personligt. Vårdkvaliteten blir lidande om STS påvisas. Den personcentrerade vården utgör grunden i sjuksköterskans yrkesutövande men om medvetenhet saknas för STS finns risken att sjuksköterskan påverkas så till den grad att hen väljer att sjukskriva sig och/eller byta arbetsplats. Slutsats: STS är ett relativt okänt begrepp och det kan vara svårt att se tecken på begynnande symtom. Sjuksköterskan kan utsättas för STS oberoende arbetsplats. Detta kan sänka effekten i yrkesutövandet genom personliga symtom som; irritabilitet, trötthet, minskad empati, depression, återupplevelser av tidigare upplevda traumatiska händelser med flera. Arbetsplatsens ledarskap inverkar på identifieringen av sjuksköterskans utveckling/hanterande av STS.

Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder och råd till egenvård för att förebygga fotkomplikationer hos personer med diabetes mellitus typ II : En litteraturstudie

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ökar i världen och kan leda till allvarliga fotkomplikationer. Det har påvisats brister i den förbyggande vården för att undvika fotkomplikationer. Sjuksköterskan ansvarar för att stötta personer med DMT2 och målet är att få dem att känna sig självständiga och delaktiga i sin egenvård. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvårdnadsåtgärder och egenvård som förebygger fotkomplikationer för personer med DMT2 Metod: En litteraturstudie som utgår ifrån 20 vetenskapliga artiklar med kvantitativ uppbyggnad. Sökningarna av Artiklarna är sökta i databaserna Cinahl och Pubmed. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade. Resultat: Identifiering av risker är en viktig faktor i förebyggandet av fotkomplikationer. Dagliga inspektioner och undersökningar av fötterna är viktiga egenvårdsråd som sjuksköterskan bör tilldela genom individuell undervisning. Sjuksköterskan skall efter bästa förmåga stötta och motivera personer med DMT2 till god egenvård. Slutsats: Sjuksköterskan bör undervisa och ge personer med DMT2 tillräcklig kunskap, för att självständigt kunna utföra förebyggande egenvård.

Den goda viljan och framtida lönsamhet : En studie om nedskrivning av goodwill är en ledande indikator på framtida minskad lönsamhet i svenska och finska börsnoterade bolag

Bakgrund: Goodwill är en omdebatterad immateriell tillgångspost. En nedskrivning ska enligt redovisningsstandarden IAS 36 baseras på bolagens framtida ekonomiska utveckling. Därmed kan en nedskrivning vara en indikation på hur bolagets ekonomiska framtid kommer att gestalta sig. Tidigare forskning visar att bolagsledningens subjektiva bedömningar kan leda till att nedskrivningens relevans kan ifrågasättas. Syfte: Enligt IFRS 3 och IAS 36 ska goodwill värderas till det framtida uppskattade värde som tillgången ska generera. Grundtanken med standarderna är att öka tillförlitligheten och relevansen för att bättre återspegla bolagens ekonomi i de finansiella rapporterna. Utifrån grundtanken bör en nedskrivning av goodwill vara en ledande indikator på framtida minskad lönsamhet. Vi avser därmed att undersöka om det finns ett samband mellan nedskrivning av goodwill och minskad framtida lönsamhet i svenska och finska börsnoterade bolag samt om det finns en skillnad mellan länderna när det gäller sambandet. Metod: Uppsatsen är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats där sekundärdata hämtats från databas samt årsredovisningar. Informationen har samlats in för att därefter testas med regressionsanalyser. Slutsats: Studien kan inte styrka att standarden ger en bättre återspegling av bolagens ekonomi i de finansiella rapporterna. Resultatet visar att hanteringen av goodwill kan ske utifrån ett opportunistiskt beteende då nedskrivningen kan vara baserad på en redan realiserad försämring av goodwill istället för att vara baserad på framtida bedömningar. Resultatet antyder att tillsynen inte är harmoniserad inom EU, då det finns en signifikant skillnad mellan Sverige och Finland två år efter nedskrivningen. Studiens resultat kan användas till att ifrågasätta gällande standardens utformning.

Medborgarskapande för ett nytt millennium : utbildning och medborgarfostran i 2000-talets Sverige.

Citizenship in the making for a new millenium – education and citizen formation in 21st century Sweden. The aim of this article is to analyse citizenship formation in Swedish education. In highlighting trends regarding the assignment of the educational system to provide for democratic citizenship there are certain depictions of citizenship prevail- ing. The first stresses an inward-looking and inward-feeling citizenship, characterizing the citizen as deliberative and emotional. The second stresses an inward-looking and outward-making citizenship, characterizing the citizen as entrepreneurial and willing. Here, democracy is portrayed as already achieved. This, we argue, is hazardous as society risk being pictured as apolitical and democratically ‘saturated’. This situation does not open up for democratic change to come into question as desirable or even possible. Put differently, it leaves us with the notion that things have to be as they are, as we are living in the best of worlds.

Coproducing flood risk management through citizen involvement: insights from cross-country comparison in Europe

Across Europe, citizens are increasingly expected to participate in the implementation of flood risk management (FRM), by engaging in voluntary-based activities to enhance preparedness, implementing property-level measures, and so forth. Although citizen participation in FRM decision making is widely addressed in academic literature, citizens’ involvement in the delivery of FRM measures is comparatively understudied. Drawing from public administration literature, we adopted the notion of “coproduction” as an analytical framework for studying the interaction between citizens and public authorities, from the decision-making process through to the implementation of FRM in practice. We considered to what extent coproduction is evident in selected European Union (EU) member states, drawing from research conducted within the EU project STAR-FLOOD (Strengthening and Redesigning European Flood Risk Practices towards Appropriate and Resilient Flood Risk Governance Arrangements). On the basis of a cross-country comparison between Flanders (Belgium), England (United Kingdom), France, the Netherlands, and Poland, we have highlighted the varied forms of coproduction and reflected on how these have been established within divergent settings. Coproduction is most prominent in discourse and practice in England and is emergent in France and Flanders. By contrast, FRM in the Netherlands and Poland remains almost exclusively reliant on governmental protection measures and thereby consultation-based forms of coproduction. Analysis revealed how these actions are motivated by different underlying rationales, which in turn shape the type of approaches and degree of institutionalization of coproduction. In the Netherlands, coproduction is primarily encouraged to increase societal resilience, whereas public authorities in the other countries also use it to improve cost-efficiency and redistribute responsibilities to its beneficiaries.

Should I stay or should I go – Factors associated with hospitalization risk among older persons in Sweden

An increasingly older population will most likely lead to greater demands on the health care system, as older age is associated with an increased risk of having acute and chronic conditions. The number of diseases or disabilities is not the only marker of the amount of health care utilized, as persons may seek hospitalization without a disease and/or illness that requires hospital healthcare. Hospitalization may pose a severe risk to older persons, as exposure to the hospital environment may lead to increased risks of iatrogenic disorders, confusion, falls and nosocomial infections, i.e., disorders that may involve unnecessary suffering and lead to serious consequences. Aims: The overall aim of this thesis was to describe and explore individual trajectories of cognitive development in relation to hospitalization and risk factors for hospitalization among older persons living in different accommodations in Sweden and to explore older persons' reasons for being transferred to a hospital. Methods: The study designs were longitudinal, prospective and descriptive, and both quantitative and qualitative methods were used. Specifically, latent growth curve modelling was used to assess the association of cognitive development with hospitalization. The Cox proportional hazards regression model was used to analyse factors associated with hospitalization risk overtime. In addition, an explorative descriptive design was used to explore how home health care patients experienced and perceived their decision to seek hospital care. Results: The most common reasons for hospitalization were cardiovascular diseases, which caused more than one-quarter of first hospitalizations among the persons living in ordinary housing and nursing home residents (NHRs). The persons who had been hospitalized had a lower mean level of cognitive performance in general cognition, verbal, spatial/fluid, memory and processing speed abilities compared to those who had not been hospitalized. Significantly steeper declines in general cognition, spatial/fluid and processing speed abilities were observed among the persons who had been hospitalized. Cox proportional hazards regression analysis showed that the number of diseases, number of drugs used, having experienced a fall and being assessed as malnourished according to the Mini Nutritional Assessment scale were related to an increased hospitalization risk among the NHRs. Among the older persons living in ordinary housing, the risk factors for hospitalization were related to marital status, i.e., unmarried persons and widows/widowers had a decreased hospitalization risk. In addition, among social factors, receipt of support from relatives was related to an increased hospitalization risk, while receipt of support from friends was related to a decreased risk. The number of illnesses was not associated with the hospitalization risk for older persons in any age group or for those of either sex, when controlling for other variables. The older persons who received home health care described different reasons for their decisions to seek hospital care. The underlying theme of the home health care patients’ perceptions of their transfer to a hospital involved trust in hospitals. This trust was shared by the home health care patients, their relatives and the home health care staff, according to the patients. Conclusions: This thesis revealed that middle-aged and older persons who had been hospitalized exhibited a steeper decline in cognition. Specifically, spatial/fluid, processing speed, and general cognitive abilities were affected. The steeper decline in cognition among those who had been hospitalized remained even after controlling for comorbidities. The most common causes of hospitalization among the older persons living in ordinary housing and in nursing homes were cardiovascular diseases, tumours and falls. Not only health-related factors, such as the number of diseases, number of drugs used, and being assessed as malnourished, but also social factors and marital status were related to the hospitalization risk among the older persons living in ordinary housing and in nursing homes. Some risk factors associated with hospitalization differed not only between the men and women but also among the different age groups. The information provided in this thesis could be applied in care settings by professionals who interact with older persons before they decide to seek hospital care. To meet the needs of an older population, health care systems need to offer the proper health care at the most appropriate level, and they need to increase integration and coordination among health care delivered by different care services.

Periodontitis as a risk factor for systemic disease: Are microparticles the missing link?

International audience

Resilience and Urban Risk Management

International audience

French good practice guidelines for medical and occupational surveillance of the low back pain risk among workers exposed to manual handling of loads

International audience

Psychosocial Risk Factors, Interventions, and Comorbidity in Patients with Non-Specific Low Back Pain in Primary Care: Need for Comprehensive and Patient-Centered Care

International audience

A comparison of neck bending and flexion measurement methods for assessment of ergonomic risk

International audience

Psychosocial and occupational risk perception among health care workers: a Moroccan multicenter study.

International audience

Incidence of Chronic and Other Knee Pain in Relation to Occupational Risk Factors in a Large Working Population.

International audience