989 resultados para Pletnev, P. A. (Petr Aleksandrovich), 1792-1865.
Resumo:
UANL
Resumo:
UANL
Resumo:
UANL
Resumo:
UANL
Resumo:
UANL
Resumo:
UANL
Resumo:
Se analiza la situación de la población de Albacete afectada por la obras del Canal de María Cristina en la última fase de su construcción, a finales de 1860. Cuando el Gobierno Central da por concluidos sus trabajos y la población es víctima de las emanaciones de gas producidas por el Canal, de las epidemias y de los perjuicios en la agricultura. El Ayuntamiento de Albacete, al asumir la administración del Canal y considerando los trabajos concluidos mantiene lo realizado hasta el momento. A consecuencia de la demora para repartir las indemnizaciones concedidas por la reina Isabel II entre las familias más necesitadas y construir nuevas casas para alojar a la población más afectada, se prolonga la agonía de éstos, víctima de las fiebres y epidemias.
Resumo:
Se resalta la importancia de este autor desde el punto de vista de sus aportaciones a la protección de la infancia. Se analiza su vida y obra: los cargos que ocupo en la administración pblica y otras instituciones; su obra literaria; su actividad como docente; su preocupación por la integración social de niños sordomudos. Se destaca la labor social realizada y su importante papel en la previsión social española.
Resumo:
Resumen en ingl??s. Resumen basado en el de la publicaci??n
Resumo:
Article dedicat a les colònies d'estiuejants de final del segle XIX i primeres dècades del XX a la comarca de la Selva
Resumo:
Uppsatsen behandlar Gustafsbergs barnhusinrättning, en skola för pojkar som dessutom var Sveriges första internatskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kriterier man hade p undervisningen p barnhusinrättningen från 1860-talets mitt och fram till mitten p 1880-talet samt vilka eleverna var som vistades där under den perioden. Detta görs utifrån frågeställningarna hur barnhusinrättningens stadgar såg ut under senare delen av 1800-talet, hur en kurs/läroplan under den aktuella tidsperioden såg ut och hur ämnena var fördelade, samt vilken bakgrund de elever som gick p barnhusinrättningen under den aktuella tidsperioden kunde ha och vad de ägnade sig åt efter examen från skolan.För att kunna genomföra undersökningen användes tillgängligt arkivmaterial angående Gustafsbergs barnhusinrättning, framför allt p arkivet p Gustafsbergsstiftelsen men även p Bohusläns föreningsarkiv.Undersökningen visade att stadgan och kursplanen angav att eleverna skulle delas in i tre klasser, en nedre, en mellersta och en övre. Utifrån denna indelning placerades elever i åldrarna mellan 6-16 in, dock rådde särskilda krav p blivande elever som skulle bli antagna till skolan och likaså p intagna elever för att de skulle kunna examineras. Examinationerna kontrollerades utförligt. Undervisningen p skolan skulle motsvara det statliga läroverkets fem lägre klasser. Läroämnena som skulle ingå i undervisningen och dess fördelning är tydlig både i stadgan och i kursplanerna. Ämnena skulle fördelas p 32 timmar i veckan, då tillkom ytterligare timmar för vidare studier vilket innebar ett ganska pressat schema. Diverse olika kriterier ställdes således p de olika klasserna, men också p lärarna vilka förväntades följa uppsatta riktlinjer för hur de skulle arbeta när det handlade om tidsfördelning bland klasserna och gällande olika ämnen. Kvaliteten p undervisningen och lärarna eftersträvades av skolan att hålla hög klass för att ge eleverna chans till vidare studier.Vilken bakgrund, och hemförhållanden, de elever som gick p barnhusinrättningen kom från blir tydlig med hjälp av barnhuslängden och ansökningar till barnhuset. Alla barnen hade gemensamt att de var fattiga och således kom från pvra förhållanden, de var alla hemmahörande i Bohuslän. Många gånger var det den enda lösningen de anhöriga kunde se för att ge barnet en chans till en framtid. Eleverna i undersökningen gick, i de allra flesta fallen, vidare till olika yrken som till exempel inom handel och kontor, länsman och sjöman. Vidare studier förekom också liksom emigrering till Amerika.
Resumo:
In this study we histologically and histochemically describe the ventriculus of Dolichoderus bispinosus. The epithelium consists of two basic cell types, highly basophilic generative cells, and digestive cells. The latter present several cytoplasmic vesicles. rich in acidic and neutral polysaccharides, and basic proteins. Also, these. cells exhibit an apocrine secretion pattern. A mass of fibrous material is observed on the surface of the epithelium. Finally, we discuss the results obtained. (c) 2005 Elsevier Ltd. All rights reserved.
Resumo:
It were collected species of Acromyrmex Mayr, 1865 in many brazilian cities from Santa Catarina, Paraná, São Paulo, Minas Gerais, Goiás, Mato Grosso do Sul, Mato Grosso, Rondônia and Amapá states and in Paraguay and Uruguay, with the purpose to bring up-to-date their occurrence. Specimens collected on trips were identified at laboratory of Fca/Unesp/Botucatu-SP. It were recorded, for the first time, the occurrence of A. rugosus rugosus (F. Smith, 1858) in Paraná, Rondônia and Santa Catarina states; A. subterraneus subterraneus (Forel, 1893) in Amapá and Bahia; A. diasi Gonçalves, 1982 in Rio Grande do Sul and Paraná states; A. coronatus (Fabricius, 1804) in Paraná; A. balzani (Emery, 1890) in Amapá and A. subterranens brunneus (Forel, 1911) in Goiás.
Resumo:
A loop is said to be automorphic if its inner mappings are automorphisms. For a prime p, denote by A(p) the class of all 2-generated commutative automorphic loops Q possessing a central subloop Z congruent to Z(p) such that Q/Z congruent to Z(p) x Z(p). Upon describing the free 2-generated nilpotent class two commutative automorphic loop and the free 2-generated nilpotent class two commutative automorphic p-loop F-p in the variety of loops whose elements have order dividing p(2) and whose associators have order dividing p, we show that every loop of A(p) is a quotient of F-p by a central subloop of order p(3). The automorphism group of F-p induces an action of GL(2)(p) on the three-dimensional subspaces of Z(F-p) congruent to (Z(p))(4). The orbits of this action are in one-to-one correspondence with the isomorphism classes of loops from A(p). We describe the orbits, and hence we classify the loops of A(p) up to isomorphism. It is known that every commutative automorphic p-loop is nilpotent when p is odd, and that there is a unique commutative automorphic loop of order 8 with trivial center. Knowing A(p) up to isomorphism, we easily obtain a classification of commutative automorphic loops of order p(3). There are precisely seven commutative automorphic loops of order p(3) for every prime p, including the three abelian groups of order p(3).