Möjligheternas Hus : Om ett projekt med en vision att skapa ett socialt företag för människor med psykiska funktionsnedsättningar

Bakgrunden till projektet Möjligheternas Hus var att det fanns ett behov av att utveckla rehabiliteringsinsatser för individer med psykiska funktionsnedsättningar som står långt från arbetsmarknaden, men även att de skulle erbjudas tillgång till en meningsfull daglig verksamhet. Rapporten syftar till att beskriva, problematisera och analysera hur projektet Möjligheternas Hus genomförts och vad det resulterade i. Den handlar om hur projektet har förmått fungera som ett verktyg för att skapa ett socialt företag för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Rapporten behandlar även hur deltagarna har påverkats av sin medverkan i projektet, både vad avser deras livssituation i stort och deras möjligheter att bryta ett utanförskap samt hur projektet lyckades med att uppnå de mål som sattes upp. Deltagarna har startat ett socialt företag och de upplever att de kommit att må bättre. Flertalet uppger att de trivs bättre med livet, att de har ett rikare socialt liv, självförtroendet och självkänslan har stärkts och att det sociala företaget ger hopp för framtiden. En fråga som dock fortfarande är obesvarad är om sociala företag är ett framgångsrikt sätt att hjälpa och stödja individer som befinner i ett utanförskap att kunna lämna detta? Den här rapporten har inga svar på detta, med visar samtidigt att det är en fråga som behöver studeras ytterligare.

Projektarbete i praktiken : Hur kan oförutsedda problem vid projektöverlämningen minimeras

Projektarbete förekommer på många företag och trots att det ofta finns tydligt beskrivna rutiner för hur projektarbetet skall ske händer det att parterna inte är helt överens då projektet ska avslutas. Ibland är det ändringar under projektets gång som ligger till grund för kommande tvister, men i grunden är det oftast kommunikationen som brister mellan parterna. Genom att intervjua några olika företag och analyserat hur de arbetar i projekt har vi i detta arbete kunnat se en röd tråd som består av den viktiga kommunikationen för att skapa och bibehålla sunda relationer. För att hantera de förändringar som kan ske under projektresans gång ser vi i vår analys av de företag som ingått i vår studie att det är av fördel att ha ett nära samarbete med kunder eller leverantörer och helst starta samarbetet tidigt för att möjliggöra justeringar som annars i ett senare skede blir svårare att genomföra. Ett tillvägagångssätt att arbeta med ett projekts interna problem kan vara plattformar som möjliggör en delning av information mellan projektets olika medlemmar. Angreppsvinkeln är då att det ska bli lättare för att samtliga projektdeltagare att kunna ta del av informationen med en förhoppning att minimera missförstånd inom projektet.

Heteronormen - hur ser den ut i sex- och samlevnadsundervisningen på en jämställdcertifierad låg- och mellanstadieskola?

Sex- och samlevnadsundervisningen handlar idag mycket om jämställdhetsarbete, normer och människors lika värde. Kunskapsområdet ska integreras i alla skolans ämnen för att alla elever ska känna sig inkluderade i undervisningen. Studiens syfte är att ta reda på hur lärarna på låg- och mellanstadiet arbetar med sin egen medvetenhet angående heteronormen samt att ta reda på hur de kommunicerar detta med eleverna. Studien har samlat kvalitativ data genom halvstrukturerade intervjuer med sex lärare på en jämställdhetscertifierad skola i Sverige. Studiens resultat visar genom lärarnas resonemang att de arbetar aktivt med normer och jämställdhet, vilket de kopplar till skolans certifikat. Lärarna beskriver att de lyfter och diskuterar dessa frågor i kollegiet samt granskar det undervisningsmaterial de använder sig av i verksamheten. Lärarna pratar om normer och jämställdhet med eleverna och är noggranna med att det ska ske på ett sätt som inkluderar alla elever och inte pekar ut hbt-personer som annorlunda, något som de anser kan vara ett dilemma. Lärarna berättar att de ibland kan känna att kunskapen brister angående hbt-frågor, men direkt när eleverna kränker någon eller har frågor som grundar sig i heteronormen diskuteras det med eleverna. Skolan har i och med sex- och samlevnadsundervisningen ett stort ansvar i jämställdhetsarbetet.

Teknikundervisning i relation till elevers vardagliga erfarenheter : En kvalitativ intervjustudie med lärare och elever

Studien har genomförts i syfte att undersöka vilket utrymme elevers vardagliga erfarenheter av teknik får i teknikundervisningen i årskurserna F-6. För att uppnå syftet undersöktes vilka moment och arbetsformer eleverna möter i undervisningen, hur elevers erfarenheter behandlas och knyts till undervisningen samt vilka erfarenheter som teknikundervisningen förser eleverna med som de kan använda även utanför skolan. Studien är kvalitativ och genomfördes genom intervju och fokussamtal med lärare och elever. Resultatet visar att eleverna får möta en undervisning med mycket konstruerande arbete, där eleverna konstruerar själva även när de utgår från instruktioner. Få av de intervjuade lärarna beaktar elevers tidigare erfarenheter som en viktig parameter vid planeringen av undervisning, men alla intervjuade lärare genomför diskussioner med elever kring tidigare eller nytillägnade erfarenheter under olika delar av arbetsområdet. Vilka erfarenheter som diskuteras varierar mellan de intervjuade lärarna. Samtliga intervjuade lärare förespråkar grupparbete, men några betonar även vikten av enskilt arbete för att eleven på egen hand ska få visa sina kunskaper. Vid vissa tillfällen och hos några intervjuade lärare utgår undervisningen från miljörelaterade problem som kräver att eleverna tänker till en extra gång. Alla intervjuade lärare beskriver en undervisning där eleverna får nya erfarenheter som de kan använda i sitt vardagliga liv.

Språkutvecklande arbetssätt i grundskolans årskurs 4-6 : En studie om translanguaging ur SVA-elevers perspektiv

Denna studie har genomförts på en F-6-skola med ca 350 elever, ungefär 30 % av eleverna har ett annat modersmål. Syftet med denna studie var att ur de tvåspråkiga elevernas perspektiv kartlägga hur den undersökta skolans lärare arbetar efter translanguaging-pedagogik. Att arbeta efter translanguaging-pedagogiken innebär att läraren ser på en elevs flerspråkighet som en tillgång i stället för ett hinder i klassrummet. Studiens syfte konkretiserades i följande frågeställningar:  Vilket förhållningssätt har lärarna till flerspråkighet i klassrummet ur andraspråkselevernas perspektiv?  Vad kännetecknar enligt andraspråkseleverna ett språkutvecklande arbetssätt?  Vilka av de metoder eller arbetssätt som lärarna använder anser andraspråkseleverna själva vara gynnsamma för deras förståelse och kunskapsutveckling i ämnesundervisning och andraspråksinlärning? Utifrån mina frågeställningar valde jag att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden fokusgruppmetoden. Studien genomfördes med hjälp av svenska som andraspråkläraren på skolan som gav mig tillgång till sina SVA-grupper på mellanstadiet. Det framkom i mina fokusgruppsintervjuer att man på skolan inte medvetet arbetar efter translanguaging-pedagogiken. Det upplevs bland annat att det inte är tillåtet att tala på sitt modersmål i klassrummet, det finns inget material i klassrummet som stödjer translanguaging-pedagogiken och lärarna uppmuntrar inte eleverna till att, vid diskussioner eller grupparbeten, använda sitt modersmål.

Skolmobbningens konsekvenser i vuxenlivet - Blickar, ord, slag, och utfrysning. Allt sätter sina spår, ett ärr för livet

Uppsatsen är en kvalitativ studie som studerar hur vuxna påverkats av att ha blivit mobbade som barn. Studien byggde på åtta halvstrukturerade intervjuer där vi sökte individernas tidigare upplevelser. Personer med denna bakgrund och som är över 20 år har nåtts genom annonsering och via mail. Materialet är avgränsat till att gälla forskning om familjestruktur och identitetsbildning. I vårt resultat har vi redovisat våra intervjupersoners egna erfarenheter av sina upplevelser och analyserat dessa i relation till litteraturer, artiklar och avhandlingar. I arbetet använder vi bl.a. Olweus definition av mobbning samt Colorosos begrepp murfamiljen och geléfamiljen. Resultatet av intervjuerna visar att mobbning i barndomen har påverkat deras vuxna liv. Samtliga känner att de har idag svårt att lita på folk och skapa nya kontakter. Studien visar också att samtliga har haft problem med självkänsla och identitetsbildning i form av att de har känt sig ensamma, utfrysta, kränkta och utanför. Detta har bland annat skapat en känsla av att inte räcka till och inte duga som man är. En annan slutsats som studien visar är att familjeförhållanden och uppfattning av ens egen identitet är två viktiga faktorer när det gäller mobbning. Studien visar att brister på åtgärder från skolan och socialvård förekommer. Konkret behandling och stöd av lärare, kontakt med kurator och bättre hemförhållanden hade på ett tidigt stadium kunnat förbättra deras situation.

Analysis of the influence of epitope flanking regions on MHC class I restricted antigen presentation

Peptides presented by MHC class I molecules for CTL recognition are derived mainly from cytosolic proteins. For antigen presentation on the cell surface, epitopes require correct processing by cytosolic and ER proteases, efficient TAP transport and MHC class I binding affinity. The efficiency of epitope generation depends not only on the epitope itself, but also on its flanking regions. In this project, the influence of the C-terminal region of the model epitope SIINFEKL (S8L) from chicken ovalbumin (aa 257-264) on antigen processing has been investigated. S8L is a well characterized epitope presented on the murine MHC class I molecule, H-2Kb. The Flp-In 293Kb cell line was transfected with different constructs each enabling the expression of the S8L sequence with different defined C-terminal flanking regions. The constructs differed at the two first C-terminal positions after the S8L epitope, so called P1’ and P2’. At these sites, all 20 amino acids were exchanged consecutively and tested for their influence on H-2Kb/S8L presentation on the cell surface of the Flp-In 293Kb cells. The detection of this complex was performed by immunostaining and flow cytometry. The prevailing assumption is that proteasomal cleavages are exclusively responsible for the generation of the final C-termini of CTL epitopes. Nevertheless, recent publications showed that TPPII (tripeptidyl peptidase II) is required for the generation of the correct C-terminus of the HLA-A3-restricted HIV epitope Nef(73-82). With this background, the dependence of the S8L generation on proteasomal cleavage of the designed constructs was characterized using proteasomal inhibitors. The results obtained indicate that it is crucial for proteasomal cleavage, which amino acid is flanking the C-terminus of an epitope. Furthermore, partially proteasome independent S8L generation from specific S8L-precursor peptides was observed. Hence, the possibility of other existing endo- or carboxy-peptidases in the cytosol that could be involved in the correct trimming of the C-terminus of antigenic peptides for MHC class I presentation was investigated, performing specific knockdowns and using inhibitors against the target peptidases. In parallel, a purification strategy to identify the novel peptidase was established. The purified peaks showing an endopeptidase activity were further analyzed by mass spectrometry and some potential peptidases (like e.g. Lon) were identified, which have to be further characterized.

Das Projekt zur Anlage einer Kolonie im Heiligen Lande oder in einem seiner Nebenländer

Vortrag, gehalten in einer Sitzung des Vorstandes des Jüdischen Kolonisations-Vereines in Wien von Wilhelm Stiassny

Na 1 Nachlass Max Horkheimer, 678 - "Antisemitism among American Labor" Band I (p. IX 146.1 Bd. I)

"Antisemitism among American Labor. Report on a Research Projekt conducted by the Institute of Social Research in 1944-1945". Typoskript, in 4 Bänden gebunden, 1450 Blatt;

A beosztás és a nemek hatása a változások érzékelésére egy lean projekt tapasztalatai egy magyar autóipari beszállítónál (Efficient possibilities of the customer complaints: compensation and apology)

Tanulmányukban a szerzők egy magyar tulajdonú autóipari beszállító lean (továbbiakban karcsú) átalakulását vizsgáljuk. Bár az új rendszer bevezetése alig több mint egy éve kezdődött el a vállalatnál, mégis a rövid idő ellenére komoly eredményekről számolhatnak be. Különösen látványos a pénzügyi mutatók és a vevői elégedettség területén elért javulás. Kutatásuk célja kettős volt: (1) megvizsgálni, hogyan érzékelik a vezetők és a beosztottak a változásokat, valamint (2) összehasonlítani a vállalat két üzemében dolgozó nők és férfiak átalakítással kapcsolatos reakcióit és érzeteit. Az eredmények alapján elmondható, hogy a vezetők és a beosztottak, csakúgy, mint a két nem képviselői, nagyon eltérően gondolkodnak a változásokról és az átalakítás sikerének hátteréről. Eredményeik tükrében megállapítható, hogy a vizsgált szervezetnél a női munkavállalóknál a hit, a férfiaknál az elkötelezettség az a tényező, amely leginkább hatással van a sikerérzetre. A kutatás tapasztalatait felhasználva tanácsokat fogalmaznak meg a karcsú menedzsment sikeres bevezetésével kapcsolatosan. ______________ Relatively little research attention has been given to what happens after service failure, how the organizations respond to the failure and how this response affects customers’ subsequent behaviours and attitudes. This article proposes to take an in-depth look at the different organizational responses to customer complaints. On the basis of the equity theory the concept of justice has been used that involves distributive, procedural and interactional justice. Using 2x2x2 factorial design experiment based on scenarios the main findings of the research is that interactional justice (explanation and apology) is as important as distributive justice (compensation). On the other hand the result is dependent on the failure type: different recovery effort is efficient in the case of outcome or process failure.

Komputerowe gry edukacyjne dla dzieci z trudnościami w czytaniu – doświadczenia polskie i irlandzkie.

W latach 2011-13 przeprowadziliśmy projekt badawczy, którego celem była ocena skuteczności komputerowych gier edukacyjnych jako narzędzia do treningu tempa czytania w pracy z dziećmi wolno czytającymi. W projekcie napotkaliśmy szereg nieprzewidzianych trudności; niniejszy artykuł stanowi refleksję nad nimi z perspektywy praktycznych możliwości i ograniczeń korzystania z komputerowych gier edukacyjnych w terapii pedagogicznej. Powolne czytanie rozumiemy jako trudność w automatyzacji procesu dekodowania. Zakładamy, że natura treningu komputerowego może służyć zaprojektowaniu skutecznego narzędzia do poprawy automatyzacji dekodowania. W tekście opisujemy przebieg trzykrotnej próby wdrożenia treningu tempa czytania dla dzieci z klas 3-6 na podstawie edukacyjnej gry komputerowej GraphoGame-Fluent. Okazało się, że zebrane w rezultacie dane były niewystarczające do odpowiedzi na postawione przez nas pytania dotyczące efektywności treningu i jego poszczególnych parametrów (tj. rodzaj trenowanego materiału – sylaba / wyraz, frekwencja w języku pisanym). W związku z powyższym, przedstawiamy krytyczne uwagi na temat trudności stojących przed badaczem (a także terapeutą) chcącym stosować edukacyjne gry komputerowe w terapii. Trudności mogą dotyczyć etapu wyboru gry (czy jest odpowiednia do problemu ucznia, skuteczna i motywująca), technicznych trudności ze sprzętem (dostępność komputerów i akcesoriów) oraz organizacji treningu (ograniczenia wynikające ze sztywnego stosowania systemu klasowo-lekcyjnego). Opis trudności w prowadzeniu badań w polskich szkołach zestawiamy z opisem takiego samego badania prowadzonego przez nas w szkołach w Irlandii.

AR-park för Android : Augmented Reality park i Sundsvall

Målet med detta projekt är att ta fram en applikationsprototyp för Androidenheter som ska locka användare av applikationen till och tillbaka till broparken i Skönsberg med hjälp av augmented-reality. Applikationen ska känna av om användaren befinner sig inom eller utanför parkens område och visa olika bilder/modeller på specifika GPS-koordinater i det digitala lagret beroende på användarens positionering. Arbetet har genomförts i samarbete med Dohi på uppdrag av Sundsvalls kommun där regelbundna möten hafts med uppdragsgivaren. Utvecklingen av applikationen sker i PhoneGap med Wikitude-plugin. Projektet har resulterat i en applikationsprototyp som använder ActionRanges, som är en typ av GeoFence, för att presentera olika bilder hämtade från en egen server i det digitala lagret beroende på användarens position. Användarna har inom parkens område möjlighet att själv påverka de bilder som visas i det digitala lagret genom att i applikationen ta en bild som laddas upp till servern där bilderna lagras och där bilden som tagits även visar det digitala lagret.

Konceptet mobilitet som tjänst : Viktiga kompetenser och möjliga utmaningar vid vidareutvecklingen av MaaS i Sverige.

Transport and travel is necessary for our society to function. Today, the privately owned car stands for more than half of all personal trips in Sweden. In the last couple of years researchers have highlighted the idea that personal transport is facing a paradigm shift, which means a reduction in the use and dependent of the privately owned car and an increased focus on individuals buying their Mobility as a Service (MaaS). MaaS is described as an integrated mix of different mobility services which are arranged in the form of customized mobility packages to the customer. These mobility packages can be compared to a mobile phone subscription, which includes various mobility services, such as train, bus, subway, taxi, carpool, etc. in various amounts depending on the individual's changing needs. The individual can take care of their own travel planning, booking and payment via an app in their smartphone. What distinguish MaaS from other mobility services is that the customer can travel from door-to-door instead of a predefine station to another. There have been various Maas projects around the world in order to increase understanding of the concept of MaaS, there is still a lot of unanswered questions and researchers would like to see more studies in the field, in order to find factors that are important and vital to the concept MaaS. The aim of the thesis is to: Discuss some competences that may be significant for the further development of the concept Maas in Sweden and discuss potential challenges that may arise at further development of the concept MaaS in Sweden. This study is based on previous research and experiences and thoughts on the concept MaaS from various stakeholders with knowledge and experience of the concept. This study has an abductive approach. Primary data were obtained through qualitative semistructured interviews with eight people who have knowledge and experience of the Maas. The main conclusions in this study is that the competences that are most important in the development of MaaS is collaborative skills and competences required to create an attractive mobility package based on customer needs. One challenge identified in this study is the challenge of creating individualized mobility package in which different types of mobility services are integrated. Another challenge can arise when public and private organizations collaborate and when new organizations enter the transport network and try to cooperate with the established organizations

Historieundervisning utanför klassrummet : En lokal fallstudie kring historieundervisning i närområdet

Syftet med denna uppsats är främst att studera tillgången på lämpliga besöksmål i närområdet, samt lärare och elevers generella attityd och erfarenhet till studiebesök som en del i historieundervisningen. Detta sker genom en lokal fallstudie, där elever och lärare från mellanstadium, högstadium och gymnasiet deltar. Vidare får företrädare för ett lokalt museum ge sin syn på samarbetet med skolan. Undersökningen är tvådelad. Dels genom ett intervjuförande där de tre lärarna samt företrädaren för det lokala museet får komma till tals. Utöver detta tillkommer även en enkätundersökning där fyra stycken skolklasser från olika årskurser deltar. Resultatet visar på att såväl lärare, elever och lokala besöksföreståndare, överlag ser positivt på studiebesök, men att nyttjande av lokala besöksmål är varierande, och att mer nationella besöksmål föredras framför lokala motsvarigheter.

Att 'bilda sig' eller att 'bilda sig'? : Om religionslärarens frirum som medborgarbildare i den nya ämnesplanen för religionskunskap på gymnasiet

 I den här texten lyfter jag fram den nya ämnesplanen i religionskunskap på gymnasiet. Syftet med detta är att sätta denna ämnesplan i relation till religionslärarens medborgarbildande uppgift. Med utgångspunkt i bildningsbegreppet diskuteras denna uppgift som en fråga om att se till religionslärarens frirum. Diskussionen utmynnar i ett resonemang om betydelsen av att läraren inte ensidigt ser till vissa bildningsmål i ämnesundervisningen på bekostnad av andra.