Konstruktioner och valens : Verbfraser med åt i ett jämförande perspektiv

Det har knappast undgått någon som är språkligt medveten att finlandssvenskan och sverigesvenskan skiljer sig åt till vissa delar. Olikheterna återfinns på olika språkliga nivåer. Mest kända och omskrivna är de lexikologiska skillnaderna, dvs. skillnaderna på ordplanet. Betydligt mindre uppmärksamhet har ägnats syntaktiska skillnader, dvs. skillnader i hur satser och meningar byggs upp. För att öka kunskapen om finlandssvensk syntax initierade Språkvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland projektet Svenskan i Finland – syntaktiska drag i ett jämförande perspektiv, som pågick åren 2004–2006. Min avhandling har kommit till inom ramen för det projektet. Prepositionerna (t.ex. av, i, på, för, till, åt osv.) är så kallade funktionsord som har till uppgift att binda samman de mer betydelsetunga orden till satser och meningar. Den finlandssvenska prepositionsanvändningen skiljer sig i viss mån från den sverigesvenska, och ”åt” är en av de prepositioner som ofta lyfts fram som exempel. Finlandssvenskarna säger t.ex. ”han gav en bok åt Lena” i stället för ”han gav en bok till Lena” eller ”han gav Lena en bok”. De säger ”berätta något åt någon” (i stället för ”för”) och de säger ”ringa åt någon” i stället för ”ringa någon”. Ett huvudsyfte med min undersökning är att ta reda på hur pass stora skillnaderna är om man ser till samtliga belägg på ”åt” i ett material och inte bara till sådana som man fäster sig vid för att man vet att de avviker i finlandssvenskan. Undersökningen är korpusbaserad. Det betyder att jag letat efter alla belägg på kombinationer av verb och prepositionen ”åt” i rätt stora textmassor som finns tillgängliga i elektronisk form. Materialet ligger i Språkbanken i Finland och omfattar huvudsakligen tidningstext och skönlitteratur. Jag har använt mig av en textmassa på sammanlagt ungefär 40 miljoner löpande ord, drygt 23 miljoner finlandssvenska och drygt 19 miljoner sverigesvenska. Det materialet gav ca 20 000 åt-belägg att studera, och det visade sig något oväntat att ”åt” inte alls är vanligare i finlandssvenskan än i sverigesvenskan när det gäller skriftspråk, åtminstone inte i professionella skribenters språk. Om man kompenserar för att den finlandssvenska och den sverigesvenska korpusen inte är helt lika i fråga om genrefördelning och ålder, kommer man fram till i stort sett samma frekvens för ”åt” i båda korpusarna. För den närmare analysen av vilka mönster åt-beläggen uppvisar har jag först och främst utnyttjat konstruktionsgrammatik men också ramsemantik och valensteori. Konstruktionsgrammatiken är ingen enhetlig teori, men tanken om grammatiska konstruktioner är gemensam. Konstruktioner representerar allt från generella syntaktiska mönster till specifika mönster för språkliga enskildheter. Uppfattningen om vad som ska inbegripas i begreppet varierar, men definitionen av ”konstruktion” som ”par (eller konstellationer) av form och betydelse” är gemensam. ”Konstruktion” avser aldrig konkreta belägg i texter eller yttranden utan alltid det abstrakta mönstret bakom dessa. Och varje yttrande är resultatet av att en stor mängd konstruktioner samverkar. I min analys har jag utgått ifrån att beläggen med ”åt” kan återföras på olika konstruktioner eller mönster utifrån vad som är gemensamt för grupper av belägg. Jag har sett på vad åt-frasen i samverkan med verbet har för funktion i beläggen. En åt-fras är syntaktiskt en prepositionsfras och består av en preposition och en rektion. Exempelvis utgör ordparet ”åt skogen” en prepositionsfras där ”skogen” är rektion. Ur mitt material har jag kunnat abstrahera fram fem övergripande mönster där referenten för rektionen har olika så kallade semantiska roller. Åt-frasen kan i kombination med verbet ange mål eller riktmärke, som i t.ex. svänga åt höger, dra åt helvete, ta sig åt hjärtat, luta åt en seger för IFK. Den kan för det andra ange mottagare (t.ex. ge varsin kaka åt hundarna, bygga en bastu åt sina svärföräldrar, skaffa biljetter åt en kompis). För det tredje kan åt-frasen avse en referent som har nytta (eller skada) av en aktion (t.ex. klippa häcken åt grannen, ställa in digitalboxen åt sin moster). Åt-frasen kan slutligen avse den eller det som är föremål antingen för en kommunikationsaktion (vinka åt sin son, skratta åt eländet) eller en attityd eller känsla (glädja sig åt framgången). Utöver dessa huvudmönster finns det ett antal smärre grupper av belägg som bildar egna mönster, men de utgör sammanlagt under 3 % i bägge korpusarna. Inom grupperna kan undermönster urskiljas. I t.ex. mottagargruppen representerar ”ge varsin kaka åt hundarna” överföringskonstruktion, ”bygga en bastu åt sina svärföräldrar” produktionskonstruktion och ”skaffa biljetter åt en kompis” ombesörjningskonstruktion. Alla typer är gemensamma för bägge materialen, men andelen belägg som representerar de olika typerna skiljer sig betydligt. I det sverigesvenska materialet står t.ex. det mönster där åt-frasen avser mål eller riktmärke för en mycket större andel av beläggen än i finlandssvenskan. Också andelen belägg där åt-frasen avser någon som har nytta (eller skada) av en aktion är mycket högre i det sverigesvenska materialet. I det finlandssvenska materialet står i gengäld mottagarbeläggen för över 50 % av beläggen medan andelen i det sverigesvenska materialet är bara 30 %. Inom gruppen utgör belägg av produktions- och ombesörjningstyp dessutom en mindre andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska. Dessa står till sin funktion nära den typ som avser den som har nytta av aktionen. De konkreta beläggen på överföring (ge varsin kaka åt hundarna) utgör en större andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska (ca 8 % mot 3 %), men typiskt för båda materialen är hög kollokationsgrad (”kollokation” avser par eller grupper av ord som uppträder oftare tillsammans än de statiskt sett skulle göra vid helt slumpmässig förekomst). Största delen av mottagarbeläggen utgörs av fraser av typen ”ge arbete åt någon, ge eftertryck åt något, ge liv åt något; ägna tid åt något, ägna sitt liv åt något, ägna uppmärksamhet åt något”. De här slutsatserna gäller alltså skriftspråk. I talspråk ser fördelningen annorlunda ut. Typiskt för prepositionen ”åt” är överhuvudtaget hög kollokationsgrad. Det förefaller som om språkanvändarna har tydliga, färdiga mallar för var ”åt” kan komma in. Det enda mönster som verkar helt produktivt, i den meningen att elementen är i stort sett fritt kombinerbara, är kombinationer av verb och åt-fras där åt-frasen avser den som har nytta av något. Att någon utför något för någons räkning verkar överlag kunna uttryckas med prepositionen ”åt”: t.ex. ”tvätta bilen åt pappa, ringa efter en taxi åt kunden”. Till och med belägg av typen ”hon drömde åt honom att bli ordinarie adjunkt” förekommer i någon mån. Konstruktionen är produktiv i båda språkvarieteterna men uppenbart är att konstruktion med mottagare har tolkningsföreträde i vissa fall i finlandssvenskan: ”Filip skrev ett brev åt sin syster” tolkas av sverigesvenskar som att Filip skrev brevet för systerns räkning, medan finlandssvenskar överlag uppenbarligen tolkar det som att Filip skrev till sin syster, att systern var mottagare av brevet. Ungefär 20 % av alla belägg i båda materialen representerar fall där ”åt” utgör partikel. Verb och ”åt” är närmare förbundna med varandra än när ”åt” utgör normal preposition. Exempel på partikelbelägg är ”han kom inte åt strömbrytaren, det gick åt mängder med saft, landet får dra åt svångremmen, de roffade åt sig de bästa platserna”. Också partikelmaterialet ser på ett generellt plan väldigt lika ut i båda språkvarieteterna. Den största skillnaden uppvisar den reflexiva typen ”roffa åt sig”. Medan typen är mycket homogen i det sverigesvenska materialet är variationen större i det finlandsvenska. Dels uppträder fler verb i kombinationen (han köpte åt sig ett par jeans), dels vacklar ordföljden (han nappade åt sig ett paraply ~ han nappade ett paraply åt sig). Att ”åt” används mer i vissa funktioner i finlandsvenskan brukar förklaras med påverkan från finskans allativ (ändelsen -lle: hän antoi kirjan Astalle > hon gav en bok åt Asta). Allt tyder dock på att den finlandssvenska åt-användningen delvis är en relikt. I äldre sverigesvenska källor träffar man på ”åt” i sådana kontexter som numera är typiska för finlandsvenskan. Det finlandssvenska språkområdet ligger ute i periferin i relation till det språkliga centrum som förändringar sprider sig från (för svenskans del främst Stockholmstrakten) och typiskt för perifera områden är att de uppvisar ålderdomliga drag också när inga kontaktfenomen spelar in. Allativen kan naturligtvis ha bidragit till att bevara användningen av ”åt” i finlandssvenskan. Att det är just ”åt” som används” beror antagligen på att prepositionen har flest funktioner gemensamt med allativen rent kognitivt om man jämför med de betydligt mer frekventa prepositionerna ”till” och ”för”. Uppenbart är också att åt-användningen därtill lever sitt eget liv i finlandssvenskan. I vissa varieteter av finlandssvenska kan man t.ex. höra yttranden av typ ”alla fiskarna dog åt dom”. Som språklig enskildhet har det ingen finsk förebild med allativ. Yttrandet är ett exempel på töjning av en svensk konstruktion. Modell finns dels i det mönster där åt avser den som har nytta eller skada av något, dels i relationell användning av ”åt”: han är hantlangare åt Eriksson ~ han är Erikssons hantlangare. Vid språkkontakt är det överlag konstruktioner som har förebild i det låntagande språket som lånas in från det långivande språket, medan konstruktioner som saknar förebild är betydligt mindre benägna att vinna insteg.

Root-lesion nematodes (Pratylenchus thornei and P. neglectus): A review of recent progress in managing a significant pest of grain crops in northern Australia

Two species of root-lesion nematode (predominantly Pratylenchus thornei but also P. neglectus) are widespread pathogens of wheat and other crops in Australia's northern grain belt, a subtropical region with deep, fertile clay soils and a summer-dominant rainfall pattern. Losses in grain yield from P. thornei can be as high as 70% for intolerant wheat cultivars. This review focuses on research which has led to the development of effective integrated management programs for these nematodes. It highlights the importance of correct identification in managing Pratylenchus species, reviews the plant breeding work done in developing tolerant and resistant cultivars, outlines the methods used to screen for tolerance and resistance, and discusses how planned crop sequencing with tolerant and partially resistant wheat cultivars, together with crops such as sorghum, sunflower, millets and canaryseed, can be used to reduce nematode populations and limit crop damage. The declining levels of soil organic matter in cropped soils are also discussed with reference to their effect on soil health and biological suppression of root-lesion nematodes.

My Fair Lady på skandinaviska : En studie i funktionell sångöversättning

The dissertation presents a functional model for analysis of song translation. The model is developed on the basis of an examination of theatrical songs and a comparison of three translations: the songs of the Broadway musical My Fair Lady (Lerner and Loewe, 1956), made for the premiere productions (1959–1960) in Swedish, Danish, and Norwegian. The analysis explores the three challenges of a song translator: the fitting of a text to existing music, the consideration of a prospective sung performance, and the verbal approximation of the content of the source lyric. The theoretical foundation is based on a functional approach to translation studies (Christiane Nord) and a structuralist/semiotic analysis of a theatrical message (Ivo Osolsobě, building on Roman Jakobson). Thus, three functional levels in the fitting of a text to music are explored: first, a prosodic/phonetic format; secondly, a poetic/rhetoric format; and thirdly, semantic/reflexive values (verbalizing musical expression). Similarly, three functional levels in the textual connections to a prospective performance are explored: first, a presentational goal; secondly, the theatrical potential; and thirdly, dramaturgic values (for example dramatic information and linguistic register). The functionality of Broadway musical theatre songs is analyzed, and the song score of My Fair Lady, source and target lyrics, is studied, with an in-depth analysis of seven of the songs. The three translations were all considered very well-made and are used in productions of the musical to this day. The study finds that the song translators appear to have worked from an understanding of the presentational goal, designed their target texts on the prosodic and poetic shape of the music, and pursued the theatrical functionality of the song, not by copying, but by recreating connections to relevant contexts, partly independently of the source lyrics, using the resources of the target languages. Besides metaphrases (closest possible transfer), paraphrases and additions seem normally to be expected in song translation, but song translators may also follow highly individual strategies – for example, the Norwegian translator is consistently more verbally faithful than the Danish and Swedish translators. As a conclusion, it is suggested that although linguistic and cultural difference play a significant role, a translator’s solution must nevertheless be arrived at, and assessed, in relation to the song as a multimedial piece of material. As far as a song can be considered a theatrical message – singers representing the voice, person, and situation of the song – the descriptive model presented in the study is also applicable to the translation of other types of song.

"Han är en trollkarl. Alla skriver laudatur som går på hans lektioner" : en studie om elevernas uppfattningar om orsakerna till toppresultat i svenska i tre finska gymnasier

Tämä pro gradu -tutkielma on tehty osana Svenska i toppen -projektia, joka alkoi syksyllä 2008 Pohjoismaisten kielten ja pohjoismaisen kirjallisuuden laitoksella. Tutkimuksen tavoitteena on selvittää, mitkä tekijät vaikuttavat lukiolaisten näkökulmasta hyvien tulosten saavuttamiseen ruotsin ylioppilaskirjoituksissa kolmessa suomenkielisessä lukiossa, jotka sijaitsevat Turun, Tampereen ja Joensuun seuduilla. Lisäksi tavoitteena on selvittää, miten maantieteelliset tekijät vaikuttavat opiskelijoiden ruotsin kielen osaamiseen sekä mitä eroja on keskipitkän ja pitkän ruotsin oppimäärän opiskelijoiden asenteissa kieltä kohtaan. Tutkielman aineistona on kolme ryhmähaastattelua, joihin on osallistunut 14 lukiolaista, 11 tyttöä ja 3 poikaa. Haastattelut on tehty joulukuussa 2008 sekä tammi- ja maaliskuussa 2009. Haastatteluissa on käytetty strukturoitua kyselylomaketta, jossa kysytään opiskelijoiden näkemyksiä ruotsin opiskelusta. Tutkimusmenetelmänä on kvalitatiivinen tutkimusote, jossa on piirteitä kolmesta eri menetelmästä: tapaustutkimuksesta, etnografisesta tutkimuksesta sekä temaattisesta analyysistä. Tärkeimpänä teoriataustana on ruotsi toisena kielenä -tutkimus, oppiminen sosiokonstruktivistisena ilmiönä sekä motivaatiotutkimus. Tarkastelen kielenoppijaa luokkahuoneessa sosiaalisena osallistujana omassa oppimisprosessissaan. Oppiminen nähdään kokonaisuutena, johon kuuluu eri osa-alueita, esimerkiksi koulujen käytännöt, yhteisön vaikutus oppimiseen sekä opiskelijan identiteetin muokkautuminen kouluyhteisössä. Motivaatiota tarkastelen kielenoppimisen näkökulmasta, ja se koostuu erilaisista dynaamisista vaiheista, esimerkiksi tavoitteiden asettamisesta oppimisprosessin alussa, valintojen tekemisestä sekä motivaation ylläpitämisestä oppimisprosessin kuluessa. Tutkimuksen tulokset osoittavat, että suurin yksittäinen syy menestykseen opiskelijoiden näkökulmasta on opettaja, joka omalla toiminnallaan voi merkittävästi parantaa opiskelijoiden oppimisedellytyksiä. Työhön panostaminen, opiskelijoiden yksilöllinen kohtaaminen myös luokkahuoneen ulkopuolella ja esimerkiksi omien oppimateriaalien valmistaminen ovat opettajaan liittyviä tekijöitä, jotka voivat nostaa opiskelijoiden motivaatiota huomattavasti. Myös lukion maantieteellisellä sijainnilla on vaikutusta. Paikkakunnilla, joilla ruotsin kieltä käytetään vähän, korostuu opettajan rooli kielellisen oppimisympäristön luomisessa. Keskipitkän ja pitkän ruotsin opiskelijoiden välillä ei tutkimuksessa ilmene eroja asenteissa kieltä kohtaan.

Properties of iron related quenched-in levels in p-silicon

The electrical and optical properties of the thermally induced quenched-in levels in p-silicon which have heen attributed to iron are studied. The two levels, HI and H2, are located at Ev + 0.42 eV and Ev + 0.52 eV, respectively, as determined by TSCAP, DLTS, and transient photocapacitance methods. The photoionization cross sections are well described by Lucovsky's model. The hole capture by H1 is temperature dependent; a barrier of 40 meV is measured. However, multiphonon emission mechanism cannot be invoked to explain this temperature dependence due to the inferred zero lattice relaxation. The source of iron contamination is found to be the ambient conditions, in particular the quartz tube. The conflicting reports regarding the stability and the variation in the reported capture cross section values suggests that the observed Ev + 0.4 eV level must be a complex centre. The inferred near zero lattice relaxation during the electron transition implies weak coupling to the host lattice.

Teori, praktik och yrkesval : En etnografisk analys av yrkeslivsrelevansen på Nordicas översättarlinje

Pro gradu -tutkielma “Teori, praktik och yrkesval: En etnografisk analys av yrkeslivsrelevansen på Nordicas översättarlinje” käsittelee pohjoismaisten kielten ja pohjoismaisen kirjallisuuden laitoksen (Nordican) kääntäjälinjan koulutusta. Tutkielman tavoite on tuottaa käytännöllistä tietoa kääntäjäkoulutuksen opinnoista ja opiskelijoista. Tietoa voidaan käyttää suunnitteluapuna Helsingin yliopiston kääntäjäkoulutuksen uudelleenorganisoinnissa, joka tapahtuu vuonna 2009. Tutkimuskysymyksissä keskitytään erityisesti Nordican kääntäjäkoulutuksen työelämäorientaatioon liittyviin opintoihin. Työelämäorientaation osuutta opinnoissa ja kääntäjälinjan opiskelijoiden opintosuunnittelua tutkitaan kyselytutkimuksen ja haastattelujen avulla. Kyselytutkimukseen on vastannut 19 nykyistä ja valmistunutta opiskelijaa kääntäjälinjalta (vastausprosentti on n. 36). Haastatteluihin on osallistunut viisi henkilöä – kolme opiskelijaa ja kaksi valmistunutta. Materiaalin suurin ongelma on aineiston vähyys ja se, että haastateltavista suurin osa opiskelee tai on opiskellut toisen kotimaisen kielen linjalla. Tutkimuksessa ei siis saada riittävästi tietoa äidinkielen linjan opiskelijoiden tilanteesta. Tutkimusmetodi on kvalitatiivinen osaksi aineiston pienuuden takia, mutta kyselytutkimuksen tuloksia analysoidaan myös kvantitatiivisesti. Kyselyn ja haastattelujen avoimet vastaukset analysoidaan etnografisen metodin avulla, joka soveltuu hyvin pienen aineiston analysointiin. Metodissa korostuvat tutkimuksen prosessiluonteisuus ja esimerkiksi tutkimuskysymysten muotoiluun ja materiaalin keräämiseen liittyvä joustavuus. Tutkimusmateriaalin analyysissa korostuu tutkimuskohteen kuvailun sijaan tulkinta. Tutkielman teoriaosuus käsittelee sekä kääntäjäkoulutuksen historiaa että nykyistä yliopistopedagogiikkaa. Johdannossa käsitellään myös Helsingin yliopiston työllistymiskartoituksia ja aikaisempia tutkimuksia Nordican ja käännöstieteen laitoksen opiskelijoiden sijoittumisesta työmarkkinoille. Teoreettisen viitekehyksen keskeisimmät aiheet ovat funktionaalinen kääntäjäkoulutus, kääntäjän kompetenssit, asiantuntijuus ja ammattimaisuus sekä teorian ja käytännön osuus opinnoissa. Teoriaosuus pohjustaa analyysin keskeisiä teemoja. Tutkimustulosten perusteella voi kumota osan tutkielman alussa esitetyistä hypoteeseista. Esimerkiksi kääntäjälinjan opiskelijoiden opintosuunnittelu ja halu suorittaa opintonsa yksinomaan kääntäjälinjalla ovat osoittautuneet oletettua johdonmukaisemmiksi. Opiskelijat ovat motivoituneita ja sitoutuvat kääntäjälinjan opintoihin muun muassa valitsemalla sivuaineita, jotka tukevat pääaineopintoja. Työelämäorientaation osalta tämänhetkiset opiskelijat vaikuttavat tyytyväisemmiltä opintoihinsa kuin jo valmistuneet kääntäjälinjalaiset. Haastateltavien yleinen käsitys on, että työelämäorientaatiota, ja erityisesti kääntäjän ammattiin liittyviä käytännön kysymyksiä, käsitellään opinnoissa liian vähän. Tutkielman tarkoitus on kartoittaa kääntäjälinjan opiskelijoiden ja valmistuneiden kääntäjälinjalaisten käsityksiä opintojen yhteydestä työelämään. Tutkimustulosten perusteella voidaan todeta, että akateemisiin opintoihin pitäisi sisältyä enemmän työelämäkontakteja. Työharjoittelu on ollut monelle tutkimuksen haastateltavalle hyvä kokemus, joka on johtanut harjoittelujakson jälkeiseen työsuhteeseen. Nordican uutta kääntäjäkoulutusta suunniteltaessa tulisikin ottaa huomioon työharjoittelun tärkeys. Monet haastateltujen mainitsemista koulutuksen kehittämiskohteista liittyvät resurssikysymyksiin. Kääntäjäkoulutuksen uudistuksen myötä voidaan toivottavasti vaikuttaa esimerkiksi erityisalojen kurssitarjontaan.

Om naturens förvandlingar : Vetenskap, kunskap och frihet i Rudolf Steiners tidiga tänkande. Idéhistoriska perspektiv på Waldorfpedagogiken

TRANSFORMATIONS OF NATURE Science, Knowledge and Freedom in the Early Thinking of Rudolf Steiner. Perspectives on Waldorf Education in the light of the History of Ideas Waldorf Education is based on the worldview that Rudolf Steiner (1861-1925) developed to a wide-ranging anthroposophical movement in the first decades of the 20th century. This thesis takes as its departure the early thinking of Rudolf Steiner that precedes anthroposophy, and its main purpose is to uncover the tradition of ideas represented in Steiner´s early life and which, in different ways, have emerged in the practice of Waldorf Education. Through systematic analysis I attempt to bring to light different aspects of Steiner’s early thinking: his concept of science, his epistemological startingpoints and his philosophy of freedom. By departing from J. W. Goethe’s qualitative concept of science, Steiner strove in his early works to formulate a monistic worldview which appears to be closely related to the Romantic Movement and its philosophy of nature. Characteristic traits of his thinking are, on the one hand, a critique of a one-sided enlightenment and, on the other hand, an aspiration to see the world as a living organic unity. Human beings can, by developing our intuitive faculties, get a deeper understanding of the indissoluble relationship between man and nature. Against this background Steiner´s early thinking can be read as a special kind of romantic development narrative. Steiner’s early thinking also opens the way for romantic perspectives on Waldorf Education. It appears that many central aims and conceptions in Waldorf Education can be illuminated by the epistemological perspective upon which Steiner elaborated early in his life. An organic curriculum, phenomenological didactics and high ideal of freedom can be considered seen as educational applications of conceptions that played an important role in Goethe and his age. Thus, Waldorf Education provides in our contemporary society an exceptional set of educational values: a holistic education with romantic undertones.

Identification of quantitative trait loci for resistance to two species of root-lesion nematode (Pratylenchus thornei and P. neglectus) in wheat

Pratylenchus thornei and P. neglectus are two species of root-lesion nematode that cause substantial yield losses in wheat. No commercially available wheat variety has resistance to both species. A doubled-haploid population developed from a cross between the synthetic hexaploid wheat line CPI133872 and the bread wheat Janz was used to locate and tag quantitative trait loci (QTLs) associated with resistance to both P. thornei and P. neglectus. Wheat plants were inoculated with both species of nematode in independent replicated glasshouse trials repeated over 2 years. Known locations of wheat microsatellite markers were used to construct a framework map. After an initial single-marker analysis to detect marker-trait linkages, chromosome regions associated with putative QTLs were targetted with microsatellite markers to increase map density in the chromosome regions of interest. In total, 148 wheat microsatellite markers and 21 amplified fragment length polymorphism markers were mapped. The codominant microsatellite marker Xbarc183 on the distal end of chromosome 6DS was allelic for resistance to both P. thornei and P. neglectus. The QTL were designated QRlnt.lrc-6D.1 and QRlnn.lrc-6D.1, for the 2 traits, respectively. The allele inherited from CPI133872 explained 22.0-24.2% of the phenotypic variation for P. thornei resistance, and the allele inherited from Janz accounted for 11.3-14.0% of the phenotypic variation for P. neglectus resistance. Composite interval mapping identified markers that flank a second major QTL on chromosome 6DL (QRlnt.lrc-6D.2) that explained 8.3-13.4% of the phenotypic variation for P. thornei resistance. An additional major QTL associated with P. neglectus resistance was detected on chromosome 4DS (QRlnn.lrc-4D.1) and explained a further 10.3-15.4% of the phenotypic variation. The identification and tagging of nematode resistance genes with molecular markers will allow appropriate allele combinations to be selected, which will aid the successful breeding of wheat with dual nematode resistance.

The effect of some catalysts on the curing of oxiranes with p-phenylenediamine

The effect of some alcohols, acetylacetonates of transition metals, and manganese stearate and naphthenate on the curing reaction of a diglycidyl ether of ether of bisphenol-A with p-phenylenediamine is studied. Maximum catalytic activity is shown by the manganese compounds and triethanolamine.

Weak rectifying behaviour of p-SnS/n-ITO heterojunctions

This work explores the electrical properties of p-SnS/n-ITO heterojunction at different temperatures. The p-type SnS film was deposited on n-type ITO substrate using the thermal evaporation technique and its junction properties were studied using two probe method. The as-grown p-n junction exhibited weak rectifying behaviour with a low Saturation current of the order of similar to 10(-6) A. While increasing temperature, the saturation current of the junction is increased and however, its series resistance decreased. At all temperatures the junction exhibited three types of transport mechanisms depending on applied bias-voltage. At lower voltages the junction showed nearly ideal diode characteristics. The junction behaviour with respect to bias-voltage and temperature is discussed with the help of existing theories and energy band diagram.

Resistance to root-lesion nematodes (Pratylenchus thornei and P-neglectus) in synthetic hexaploid wheats and their durum and Aegilops tauschii parents.

Root-lesion nematodes (Pratylenchus thornei Sher and Allen and P. neglectus (Rensch) Filipijev and Schuurmans Stekhoven) cause substantial yield loss to wheat crops in the northern grain region of Australia. Resistance to P. thornei for use in wheat breeding programs was sought among synthetic hexaploid wheats (2n= 6x = 42, AABBDD) produced through hybridisations of Triticum turgidum L. subsp. durum (Desf.) Husn (2n= 4x = 28, AABB) with Aegilops tauschii Coss. (2n= 2x = 14, DD). Resistance was determined for the synthetic hexaploid wheats and their durum and Ae. tauschii parents from the numbers of nematodes in the roots of plants grown for 16 weeks in pots of pasteurised soil inoculated with P. thornei. Fifty-nine (32%) of 186 accessions of synthetic hexaploid wheats had lower numbers of nematodes than Gatcher Selection 50a (GS50a), a partially resistant bread wheat. Greater frequencies of partial resistance were present in the durum parents (72% of 39 lines having lower nematode numbers than GS50a) and in the Ae. tauschii parents (55% of 53 lines). The 59 synthetic hexaploids were re-tested in a second experiment along with their parents. In a third experiment, 11 resistant synthetic hexaploid wheats and their F-1 hybrids with Janz, a susceptible bread wheat, were tested and the F(1)s were found to give nematode counts intermediate between the respective two parents. Synthetic hexaploid wheats with higher levels of resistance resulted from hybridisations where both the durum and Ae. tauschii parents were partially resistant, rather than where only one parent was partially resistant. These results suggest that resistance to P. thornei in synthetic hexaploid wheats is polygenic, with resistances located both in the D genome from Ae. tauschii and in the A and/or B genomes from durum. Five synthetic hexaploid wheats were selected for further study on the basis of (1) a high level of resistance to P. thornei of the synthetic hexaploid wheats and of both their durum and Ae. tauschii parents, (2) being representative of both Australian and CIMMYT (International Maize and Wheat Improvement Centre) durums, and (3) being representative of the morphological subspecies and varieties of Ae. tauschii. These 5 synthetic hexaploid wheats were also shown to be resistant to P. neglectus, whereas GS50a and 2 P. thornei-resistant derivatives were quite susceptible. Results of P. thornei resistance of F(1)s and F(2)s from a half diallel of these 5 synthetic hexaploid wheats, GS50a, and Janz from another study indicate polygenic additive resistance and better general combining ability for the synthetic hexaploid wheats than for GS50a. Published molecular marker studies on a doubled haploid population between the synthetic hexaploid wheat with best general combining ability (CPI133872) and Janz have shown quantitative trait loci for resistance located in all 3 genomes. Synthetic hexaploid wheats offer a convenient way of introgressing new resistances to P. thornei and P. neglectus from both durum and Ae. tauschii into commercial bread wheats.

Cellular stages of root formation, root system quality and survival of Pinus elliottii var. elliottii x P. caribaea var. hondurensis cuttings in different temperature environments.

Time to first root in cuttings varies under different environmental conditions and understanding these differences is critical for optimizing propagation of commercial forestry species. Temperature environment (15, 25, 30 or 35 +/- A 2A degrees C) had no effect on the cellular stages in root formation of the Slash x Caribbean Pine hybrid over 16 weeks as determined by histology. Initially callus cells formed in the cortex, then tracheids developed and formed primordia leading to external roots. However, speed of development followed a growth curve with the fastest development occurring at 25A degrees C and slowest at 15A degrees C with rooting percentages at week 12 of 80 and 0% respectively. Cutting survival was good in the three cooler temperature regimes (> 80%) but reduced to 59% at 35A degrees C. Root formation appeared to be dependant on the initiation of tracheids because all un-rooted cuttings had callus tissue but no tracheids, irrespective of temperature treatment and clone.

Cellular stages of root formation, root system quality and survival of Pinuselliottii var. elliottii x P. caribaea var. hondurensis cuttings in different temperature environments.

Time to first root in cuttings varies under different environmental conditions and understanding these differences is critical for optimizing propagation of commercial forestry species. Temperature environment (15, 25, 30 or 352C) had no effect on the cellular stages in root formation of the Slash * Caribbean Pine hybrid over 16 weeks as determined by histology. Initially callus cells formed in the cortex, then tracheids developed and formed primordia leading to external roots. However, speed of development followed a growth curve with the fastest development occurring at 25C and slowest at 15C with rooting percentages at week 12 of 80 and 0% respectively. Cutting survival was good in the three cooler temperature regimes (>80%) but reduced to 59% at 35C. Root formation appeared to be dependant on the initiation of tracheids because all un-rooted cuttings had callus tissue but no tracheids, irrespective of temperature treatment and clone.